GENOS - Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Källförteckning | Selostus | Artikelns slut ]

Finska undervisningsskarpskyttekompaniet 1879-1881

Jur.lic. Åke Backström, Helsingfors

Sommaren och hösten 1878 tillbringade Livgardets 3., finska, skarpskyttebataljon (cit. Finska Gardet) med att återhämta sig från rysk-turkiska krigets strapatser [1] och komplettera sina kompanier, som lidit svåra förluster såväl under som efter kriget. Vid årsslutet nåddes bataljonen av nyheten om att värnpliktslagen promulgerats 27.12. och skulle träda i kraft 1.1.1881. Utom att den nya lagen förutsåg en övergång från värvat till värnpliktigt manskap - i konformitet med vad fallet var i den ryska armén sedan 1874 - förutsatte den även uppställandet av åtta finska skarpskyttebataljoner, en för varje län.

Den viktigaste frågan i samband med de nya bataljonerna gällde anskaffandet av kompetent befäl, i första hand officerare och underofficerare.

Sist och slutligen visade det sig rätt okomplicerat att finna det behövliga antalet officerare. Man erbjöd vid Finska Gardet tjänstgörande officerare rätt till förflyttning med automatisk befordran i rang. Tillika transporterades ett antal i Ryssland tjänstgörande landsmän till de nya bataljonerna. Samma gällde anställandet av ett antal före 1881 ur militärtjänst avgångna civilister. Slutligen placerades från Finska kadettkåren årligen utdimitterade unga officerare i de nya bataljonerna.

Svårigheter uppstod däremot vidkommande underofficerskadern, ty Finska Gardet kunde endast avstå en bråkdel av de underofficerare som behövdes. Man kunde räkna med 2-3 år efter det bataljonerna uppställts, innan de fått tillfälle att skola åt sig en egen underofficerskår var.

På basen av värnpliktslagen utfärdades 7.8.1879 en "... kungörelse angående inrättande af en temporär undervisningsanstalt ... för utbildande af kaderunderbefäl ..." Denna anstalt benämndes Finska undervisningsskarpskyttekompaniet och förlades i Helsingfors i de gamla kasernerna vid Elisabetsskvären, som 1879 blivit lediga sedan Helsingfors junkarskola nedlagts. [2][3]

Avsikten var, att kursverksamheten skulle vidtaga 1.11.1879 och avslutas 1.9.1881, vilket gåve de nya underofficerarna två månader tid innan de första rekryterna beordrats anmäla sig vid bataljonerna 1.11. Av okänd anledning förkortades kurstiden med två veckor i det undervisningen började 15.11.1879.

Samtliga till kursen kommenderade officerare och underofficerare kom från Finska Gardet. Till kompanichef utsågs kapten Eugen Robert Bremer, ordinarie chef för gardets 3. kompani och måhända den av gardets officerare, som i kriget höljt sig med den största äran. Chefens ställföreträdare och kompaniets kassör blev löjtnant Viktor Alexander Krogerus, som haft oturen att bli placerad i reservkompaniet, då gardet drog ut i fält. [4] Som lärare (plutonchefer) kommenderades underlöjtnanterna, friherre Gustav Adolf Konstantin Gripenberg och Axel Georg Neovius samt fänrikarna Fredrik Geronimo Björnberg och Per Fredrik Viking Svinhufvud af Qvalstad. Vardera underlöjtnanten hade med framgång deltagit i kriget och vardera sårats vid Gorni Dubnjak. Fänrikarna åter hade utdimitterats från kadettkåren 1878 med placering vid reservkompaniet.

Till officerarnas hjälp kommenderades 18 underofficerare, 16 gefrejtrar, 4 signalister samt 8 skarpskyttar. Av de förstnämnda var den redan under kriget legendarisk vordne kompanifältväbeln Johannes (Janne) Jernvall[5][6] 1 rustmästare, 1 skrivare, 1 fältskär, 4 plutonunderofficerare samt 10 yngre underofficerare.

1881

Finska undervisningsskarpskyttekompaniets officerare försommaren 1881. Fr.v. Björnberg, von Alfthan, Gripenberg, Muurman, Lindh, Krogerus, Svinhufvud. På bilden saknas Bremer, Brunou (tillträdde 2/7 1881), Neovius (frånträdde 22/12 1880). Foto Suomen sotaväen albumi (1901).


Antalet elever vid kursen var bestämt till 200, vilket motsvarade 25 per bataljon och rekryterades från alla län. Utom dem, som avled under studietiden (7), avgick från kursen på grund av olika slags förseelser eller befriades från tjänstgöring för sjukdom, fanns även sådana, som icke uppfyllde de för en underofficer ställda villkoren. Resultatet var, att endast 177 underofficerare utdimitterades 1.9.1881, dvs. omkr. 22 per bataljon. Den obligatoriska tjänstetiden för alla dessa var fastställd till 3 år, räknat från den dag, då vederbörande inskrevs i den bataljon till vilken han blivit bestämd.

Knappast hade man vid kursens början ens räknat med, att alla tillkommenderade officerare skulle stanna tiden ut. Kapten Bremer befordrades 2.12.1880 till överstelöjtnant och utnämndes till kommendör för 2., Åbo, bataljon. Han kvarstod dock som kompanichef till 1.9.1881. Löjtnant Krogerus återkallades och förflyttades 15.8.1881 till 2., Åbo, bataljon med befordran till kapten. [7] Om han avreste samma dag eller kvarstod till kursens slut har icke kunnat utrönas. Underlöjtnant Gripenberg, som befordrats till löjtnant 24.4.1880, återkallades likaledes 15.8.1881 med förflyttning till 1., Nylands, bataljon som kapten. [7] Om honom uppstår samma fråga som om Krogerus. Fänrik Björnberg befordrades till underlöjtnant 14.4.1880 och återkallades till Finska Gardet 23.12. Han var den enda tillhörande den ursprungliga officerskontingenten, som inte blev förflyttad till någon av de nya bataljonerna. Underlöjtnant Neovius förflyttades, 16.12.1880 befordrad till stabskapten, [8] även han till 2., Åbo, bataljon med datum 22.12.1880. Till Åbo bataljon förde även fänrik Svinhufvuds väg 5.10.1881 som stabskapten [8] från Finska Gardet där han 11.9., efter återkomsten 2.7. från sin kommendering, befordrats till underlöjtnant.

Genom vilka slags arrangemang kunde den fortsatta undervisningen säkerställas? Löjtnant Gripenberg vid 1. plutonen erhöll ingen efterträdare, om han nu avreste 15.8.1881, ty kompanichefen hade redan från början hjälpt till med undervisningen i denna pluton. Underlöjtnant Björnberg vid 2. plutonen efterträddes 19.1.1881 av fänriken, friherre Otto Ludvig von Alfthan från Finska Gardet, den yngste till kursen kommenderade officeren. Instruktionsofficeren vid 3. plutonen, stabskapten Neovius efterträddes 28.1.1881 av stabskapten Emil Adolf Lindh vid 7., Tavastehus, bataljon, som med heder deltagit i kriget vid 11. Skarpskyttebataljonen och sårats vid den andra stormningen av Plevna. Denna pluton undervisades även av löjtnant Krogerus. Vad slutligen 4. plutonen ankommer så efterträddes fänrik Svinhufvud 2.7.1881, samma dag hans kommendering avslutades, av underlöjtnanten vid Finska Gardet Gustav Adolf Brunou, som i kriget sårats vid Pravetz.

I samband med omplaceringarna av kompaniets yngre officerare uppstår ett mysterium, som icke kunnat lösas. Överstelöjtnant Bremer, som ju tillika var kommendör för 2., Åbo, bataljon, till vilken flera av hans i kompaniet underlydande officerare förflyttats, beordrade sannolikt i denna egenskap den 29.5.1881 från 3., Novorossijska, dragonregementet i Ryssland till bataljonen förflyttade kapten Moses Muurman[9][10] att deltaga i undervisningen av de blivande underofficerarna. [11] Härom står ingenting nämnt i kapten Muurmans meritförteckning, men han uppträder i den gruppbild av kompaniets officerare, som återges i denna uppsats. [12] Intressant är även Björnbergs närvaro. Han blev vid sin återkomst till Finska Gardet förordnad till bataljonsadjutant. Det är möjligt, att Bremer inofficiellt anhållit om hans fortsatta bistånd vid undervisningen, t.ex. under Björnbergs semester. Inte heller i detta fall kan man finna några anteckningar i vederbörandes meritförteckning.

Löjtnant Björnberg fortsatte undervisningen vid sin 2. pluton, medan kapten Muurman placerades i 4. plutonen. Även detta framgår av de fotografier, som finns reproducerade i samma publikation där ovan nämnda grupp bild ingår. [13]

År 1885, då de finska bataljonerna för första gången sammankom till ett gemensamt lägermöte - nästan ett år efter utgången av den för kursdeltagarna stipulerade tjänstetiden - befann sig endast omkr. 60 underofficerare mera i tjänst och 1888 hade deras antal smultit till drygt hälften därav. [14] Kompaniet och den där meddelade gedigna undervisningen, hade dock varit av allra största betydelse vid uppbyggandet av den värnpliktiga finska militärens underofficerskår, som försvarade sin plats ännu långt efter det bataljonerna indragits 1901.


Noter

[1]   Finska Gardet hemkom 9.5.1878.

[2]   Junkarskolan upphörde officiellt att existera 13.2.1880. Skolans elever hade förflyttats till andra militärläroverk 17.7.1879, skolans lärarkår 6.10.1879. Se Screen a.a., s. 239 ff.

[3]   Någon tid efter kurstidens slut revs de gamla träkasernerna och i deras ställe uppfördes nya av tegel för 1., Nylands, bataljon. I dessa utrymmen logerar idag bl.a. Krigshögskolan, Krigsmuseet samt Militärvetenskapliga centralbiblioteket.

[4]   Reservkompaniet var inlogerat i gardeskasernen i Helsingfors. Det upplöstes efter kriget 6.9.1878.

[5]   Han tjänstgjorde 1877-79 som kompanifältväbel vid Finska Gardets 3. kompani, 1881 vid dess 2. kompani samt 1887-97 vid dess 1. (H.M.:s) kompani.

[6]   Han var en flitig skribent och utgav 1881 sin krigsdagbok samt publicerade ett antal berättelser från kriget i tidskriften "Läsning för den finske soldaten" 1888-90.

[7]   Med överhoppande av stabskaptensgraden.

[8]   Med överhoppande av löjtnantsgraden.

[9]   Muurman, Moses, generalmajor, f. 4.9.1849 i Veckelax, d. 25.8.1910 i Fredrikshamn. Fldr. lantbrukaren Erik Muurman och Maria Ståhlberg. - Gift 12.8.1889 i Åbo med Maria Vogt, f. 15.11.1871 i Suvalki, Polen, d. 15.4.1924 i Grankulla vid Helsingfors. Dotter till översten Alexander Vogt och N.N.

[10]   Även Muurman beskärdes ett senare krigsdeltagande. Han kämpade tappert i rysk-japanska kriget 1904-05 som överste och kommendör för 28., Ostsibiriska, skarpskytteregementet och hamnade i japansk fångenskap vid fästningen Port Arthurs fall 6.2.1905.

[11]   Han hade 1875-76 varit kommenderad till (ryska) infanteriundervisningsbataljonen.

[12]   Suomen sotaväen albumi 1901, s. 7.

[13]   Suomen sotaväen albumi 1901, ss. 8 (3. plutonen), 42 (1. plutonen), 43 (2. plutonen), 44 (4. plutonen). Fänrik Svinhufvuds närvaro utvisar, att samtliga dessa fotografier tagits före 2.7.1881.

[14]   De underofficerare, som genomgått kursen 1879-81 bar, till åtskillnad från andra underofficerare, ett gult band kring vardera axelklaffen.



Bilaga 1

Finska undervisningsskarpskyttekompaniets officerare

Kompanichef:

Bremer, Eugen Robert, kapten (2.12.1880- överstelöjtnant), 15.11.1879-1.9.1881.


Instruktionsofficer, 1. plutonen:

Gripenberg, Gustav Adolf Konstantin, underlöjtnant (24.4.1881- löjtnant), 15.11.1879-15.8.1881.


Instruktionsofficer, 2. plutonen:

Björnberg, Fredrik Geronimo, fänrik (14.4.1880- underlöjtnant), 15.11.1879-23.12.1880.
von Alfthan, Otto Ludvig, fänrik, 19.1.1881-1.9.1881.


Kompanichefens adjoint, kassör:

Krogerus, Viktor Alexander, löjtnant, 15.11.1879-15.8.1881.


Instruktionsofficer, 3. plutonen:

Neovius, Axel Georg, underlöjtnant (16.12.1880- stabskapten), 15.11.1879-22.12.1880.
Lindh, Emil Adolf, stabskapten, 28.1.1881-1.9.1881.


Instruktionsofficer, 4. plutonen:

Svinhufvud af Qvalstad, Per Fredrik Viking, fänrik, 15.11.1879-2.7.1881.
Brunou, Gustav Adolf, underlöjtnant, 2.7.1881-1.9.1881.


ER Bremer

Överstelöjtnant (-1880 kapten) Eugen Robert Bremer, chef för Finska undervisningsskarpskyttekompaniet. Foto Museiverket.


Bilaga 2

Finska undervisningsskarpskyttekompaniets officerare

von Alfthan, Otto Ludvig, friherre, underlöjtnant, f. 14.1.1859 i S:t Petersburg, d. (drunknad) 30.8.1884 i Idensalmi. Fldr. senatorn, generallöjtnanten Georg Alfthan, nob. och frih. von Alfthan och Ebba Matilda Geschwendt. - Ogift.

Björnberg, Fredrik Geronimo, överste, f. 31.5.1857 i Björneborg, d. 29.12.1924 i Helsingfors. Fldr. affärsmannen, spanske vice konsuln Klas Fredrik Björnberg och Maria de las Dolores Josefa Fransisca Sanchez y Barceló. - Gift 20.6.1892 på Granö vid Helsingfors med Maria Charlotta (Lilli) Sanmark, f. 16.3.1869 i Helsingfors, d. 16.8.1907 i Helsingfors. Fldr. överintendenten Karl Gustav Sanmark, nob. Sanmark och Maria Katarina (Mary) Borg.

Bremer, Eugen Robert, generalmajor, f. 27.7.1837 i Lojo, d. 15.8.1914 i Kangasala. Fldr. brukspatronen, vice häradshövdingen Viktor Zebor Bremer och Agnes Charlotta Bassi. - Gift 30.9.1871 i S:t Karins med friherrinnan Maria Vilhelmina von Willebrand, f. 30.6.1845 i S:t Karins, d. 16.7.1914 i Kangasala. Fldr. generallöjtnanten, friherre Ernst Karl Adolf von Willebrand och Maria Amalia von Daehn.

Brunou, Gustav Adolf, överste, f. 17.6.1857 i Villmanstrand, d. 5.12.1920 i Lahtis. Fldr. senatorn Alexander August Brunou och Anna Paulina Dammert. - Ogift.

Gripenberg, Gustav Adolf Konstantin, friherre, överstelöjtnant, f. 9.1.1854 i Kronoborg, d. 23.10.1918 i Helsingfors. Fldr. senatorn, friherre Johan Ulrik Sebastian Gripenberg och hans 2. hustru Maria Lovisa Öhrnberg. - Gift 6.2.1884 i Helsingfors med friherrinnan Alexandra Konstantia Johanna Hisinger, f. 4.9.1863 i Pojo, d. 9.11.1938 i Helsingfors. Fldr. godsägaren, filosofie doktorn, friherre Edvard Viktor Eugen Hisinger och friherrinnan Konstantia Johanna Ramsay.

Krogerus, Viktor Alexander, överste, f. 6.10.1849 i Lovisa, d. 27.4.1907 i Helsingfors. Fldr. platsmajoren på Sveaborg, majoren Johan Gustav Krogerus och Maria Kristina Cremer. - Gift 14.9.1877 i Borgå med Naema Johanna Forsius, f. 22.12.1852 i Borgå, d. 15.4.1933 i Helsingfors. Fldr. rektorn Karl Henrik Forsius och Amalia Charlotta Aschan.

Lindh, Emil Adolf, överste, f. 11.11.1846 i Ingå, d. 3.9.1929 i Helsingfors. Fldr. kofferdikaptenen Adolf Lindh och Erika Johanna Maria Lang. - Gift 11.9.1882 i Tammerfors med Berta Maria Helenius, f. 6.6.1855 i Tammerfors, d. 12.4.1928 i Helsingfors. Fldr. handlanden, rådmannen Alexander Helenius och Maria Antonia Lemlin.

Neovius, Axel Georg, överstelöjtnant, f. 23.7.1853 i Fredrikshamn, d. 8.8.1898 i Helsingfors. Fldr. läroinspektorn vid Finska kadettkåren, generalmajoren Edvard Engelbrekt Neovius och Elisa Gustava Krogius. - Gift 11.9.1881 i Åbo med grevinnan Alice Mary Creutz, f. 23.10.1860 i Pernå, d. 19.6.1907 i Stockholm. Fldr. guvernören, greve Karl Magnus Creutz och Hortensia Eugenia Morsing.

Svinhufvud af Qvalstad, Per Fredrik Viking, kapten, f. 17.6.1857 i S:t Michel, d. 24.5.1900 i Ashabad, Transkaspien, Ryssland. Fldr. lanträntmästaren i S:t Michels län Per Gustav Svinhufvud af Qvalstad och hans 2. hustru Adelaida Maria Elisabet Pistolekors. - Gift 23.10.1880 i Helsingfors med Fanny Klara Lovisa (Lullu) Mörtengren i hennes 1. gifte, f. 30.7.1859 i Borgå, d. 6.4.1917 i Helsingfors, frånskilda 17.12.1891. Fldr. löjtnanten Frans Lorentz Oskar Mörtengren och Matilda Vilhelmina Munsterhjelm.



Källförteckning

Axel Bergholm, Sukukirja Suomen aatelittomia sukuja I-II. Kuopio 1901.

Tor Carpelan, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna efter 1809 adlade, naturaliserade eller adopterade ätterna. Helsingfors 1942.

Tor Carpelan, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna I-III. Helsingfors 1954-65.

Finsk militär tidskrift (FMT) 1881-1901.

G.A. Gripenberg, Lifgardets 3 finska skarpskyttebataljon 1812-1905. Ett minnesblad. Helsingfors 1905.

G.A. K(arviai)nen, Finska undervisnings skarpskyttekompaniet år 15.11.1879-1.9.1881. Läsning för den finske soldaten 1890.

Ralf-Erik Klockars, 3:dje Wasa finska skarpskyttebataljon 1881-1902. Vasa 1980.

Folke Landgren, Finländsk släktkalender I. Helsingfors 1920.

Folke Landgren, Släktkalender IV. Helsingfors 1963.

Einar Palmunen, Hämeen pataljoona eli Suomen 7. Hämeenlinnan tarkk'ampujapataljoona. Muistojulkaisu. Hämeenlinna 1975.

Hugo Schulman & Sigurd Nordenstreng, Finska kadettkårens elever och tjänstemän. Biografiska anteckningar 1812-1912. Helsingfors 1912. Supplement I 1812-1921 (1922). II 1812-1940 (1941). III 1812-1960 (1961).

V. Schvindt, Biografiska anteckningar öfver officerare och civile tjänstemän vid Lifgardets finska skarpskyttebataljon. Helsingfors 1912.

J.E.O. Screen, The Helsinki Yunker School 1846-1879. A Case Study of Officer Training in the Russian Army. Helsinki 1986.

Släktbok. Ny följd I. Helsingfors 1941-58.

Uusi sukukirja III. Helsinki 1952-70.

Atle Wilskman, Släktbok I. Helsingfors 1912-16.


Selostus

Åke Backström: Suomen opetustarkk'ampujakomppania 1879-1881

Laki yleisestä asevelvollisuudesta astui Suomessa voimaan 1.1.1881. Se edellytti kahdeksan suomalaisen tarkk'ampujapataljoonan perustamista. Henkikaartin 3. suomalaisessa tarkk'ampujapataljoonassa eli Suomen Kaartissa palveleville upseereille tarjottiin oikeus siirtyä uusiin pataljooniin ja saada tällöin ylennys. Samoin niihin siirrettiin joukko Venäjän armeijassa palvelevia suomalaisia sekä ennen vuotta 1881 armeijasta eronneita siviilihenkilöitä. Lisäksi sijoitettiin uusiin pataljooniin Suomen kadettikunnasta vuosittain valmistuneet nuoret upseerit.

Aliupseeriston muodostamiseksi annettiin 7.8.1879 julistus tilapäisen opetuslaitoksen perustamisesta. Laitos sai nimen Suomen opetustarkk'ampujakomppania, ja se sijoitettiin Helsinkiin vanhoihin kasarmeihin, jotka olivat vapautuneet 1879 Helsingin junkkerikoulun lopetettua toimintansa. Komppanian päälliköksi valittiin kaartin 3. komppanian päällikkö, kapteeni Eugen Robert Bremer ja hänen sijaisekseen ja komppanian kassanhoitajaksi luutnantti Viktor Alexander Krogerus. Opettajiksi (plutoonanpäälliköiksi) komennettiin aliluutnantit vapaaherra Gustav Adolf Konstantin Gripenberg ja Axel Georg Neovius sekä vänrikit Fredrik Geronimo Björnberg ja Per Fredrik Viking Svinhufvud af Qvalstad. Upseerien avuksi komennettiin 18 aliupseeria, 16 korpraalia, 4 signalistia ja 8 tarkk'ampujaa. Monet upseereista korvattiin myöhemmin toisilla.

Kurssi kesti 15.11.1879-1.1.1881, ja sille otetuista 200 oppilaasta valmistui 177. Heidät oli rekrytoitu kaikista lääneistä, ja heidän pakollinen palvelusaikansa oli 3 vuotta. Vuonna 1885, jolloin pataljoonat ensimmäisen kerran kokoontuivat yhteiseen leirikokoukseen, heistä oli palveluksessa enää noin 60 ja vuonna 1888 tuskin puolet tästä määrästä.

Artikkelin lopussa on lyhyet elämäkertatiedot Suomen tarkk'ampujakomppanian upseereista.


Genos 67(1996), s. 168-172, 187

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter | Källförteckning | Selostus ]

Systematisk förteckning | 1996 års register | Årgångsregister