GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Selostus | Artikelns slut ]

Skräddarmästare Daniel Schele jämte anhöriga i Åbo

Med.lic. Tore Blomqvist, Lahtis

Skräddarämbetet i Åbo konstituerades år 1625. I spetsen för detta ämbetsskrå stod åldermannen och två bisittare. I "ämbetslådan", som öppnades vid gillets sammankomster förvarades skråets viktigaste tillhörigheter: Skråordningen, mötesprotokoll, uppgifter om mästares, gesällers och lönedrängars namn, lärogossarnas in- och utskrivningslistor samt dyrbarheterna välkomman, spiran och kassan. Åtminstone redan år 1660 hade skräddargesällerna i Åbo bildat ett motsvarande gesällgille. [1]

Under 1600-talet var samtidigt cirka ett tjugutal skräddare verksamma i Åbo, men under stora ofreden minskades deras antal snabbt. År 1713 överfördes av säkerhetsskäl ämbetslådan med skråhandlingarna till Stockholm och skråverksamheten avstannade helt för en tid. Handlingarna återbördades hösten 1721 efter freden i Nystad och verksamheten kunde återupptas följande år. Då fanns åtminstone sju skräddare i staden och ännu inväntade man tre mästare från Sverige. Farsoter och krig hade starkt reduserat innevånarnas antal som i början av 1720-talet var knappt 2000, medan det i slutet av föregående sekel hade varit tredubbelt större. [2]

Skräddarämbetets handlingar förvaras i Åbo stadsarkiv. I en kladd under rubriken "Gesällers Namn som hafver vunnit Broderskap A:o 1722" uppräknas gesällerna, inalles åtta stycken, åldersgesäll Hinrik Lindberg som den första och Daniel Skäle på sjätte plats. [3] Man kan antaga att bland dessa flera redan tidigare på någon annan ort hade utskrivits som gesäller och kanske redan fullgjort den obligatoriska treåriga gesällvandringen, de i slutet av listan nämnda hade kanske först helt nyligen vunnit graden.

I Stockholms finska församling finns bland Petter Hagbergs och Sophia Henricsdotters 8.7.1722 döpta barns faddrar skräddarmästare Thomas Malmroth och gesäll Daniel Schele. Malmroth som senare blev ålderman var en skräddare från Åbo och man kan väl antaga att gesällen Daniel Schele är identisk med den gesäll, som samma år vunnit brödraskap i Åbo. Möjligen har han också i Stockholm gått i lära och varit gesäll hos Malmroth.

Hantverkare och handelsmän som under stora ofreden flytt till Sverige kunde i allmänhet inte få hjälp ur flyktingskommissionernas understödsfonder, då det ansågs att de här i Sverige kunde placeras i sina forna yrken och förekommer de därför inte i publicerade flyktingförteckningar, vilka är uppgjorda på grund av erhållna understöd. [4]

Lärogossarna antogs i lära hos någon mästare i 14 eller 15 års ålder och lärotiden räckte tre till fem år. Då man kan antaga att Daniel var 18 år eller något äldre då han vann brödraskapet skulle han vara född år 1704 eller snarare några år tidigare.

Arto Sahrakorpi har meddelat mig att skräddarmästare Daniel Johansson Scheele i Åbo var son till Johan Baltzarsson Scheele, vars far var Baltzar Scheele, landbonde på Retula gård i Tyrvändö. Han var också lant- och marknadshandlande i Tyrvändö, där marknadsplatsen ännu är känd som "Palssarin kangas". Baltzars son Johan var i slutet av 1600-talet sockenskrivare i Tyrvändö men försvinner senare som soldat i okända öden. Hans hustru hette Christina. [5] Ur dödlistan framgår att år 1696 dog ett och 1697 två av Johan Scheeles barn i Tyrvändö. Daniels mor, Christina Sigfridsdotter dog i Åbo finska församling 21.4.1738.

I Åbo tjänade Daniel Schele som gesäll hos skräddarmästare Anders Kuhlman i kvarteret Mätäjärvi nr 60 Luko åren 1723 och 1725 och hos skräddarmästare Makowitz i Södra kvarteret nr 217 Koskela år 1724. Åtminstone sedan år 1722 bodde i skräddarmästare Kuhlmans gård glasmästaränkan Margaretha Stihl med sin dotter Margaretha som senare skulle bli Daniels maka. [6]

Inför rådstugurätten avlade Daniel som ungmästare i skräddarämbetet borgareden 15 jan. 1726. Åren 1726-28 utövade han sedan skräddaryrket i borgare Villiehuus gård Tånttila nr 112 i Klosterkvarteret. Här hade han redan 1726 en gosse i lära och två år senare två. [6] Den 24 mars 1729 lät mäster Daniel Schele utskriva sin första lärogosse Eric Johansson, som erlade till ämbetslådan 7 daler 16 öre och till de fattiga 1 daler 16 öre kopparmynt. [7] Under hela sin verksamhet hade Daniel regelbundet en till två lärogossar och en till två gesäller, respektiva lönedrängar. I mantalslängden är för 1738 i Daniels gård Kl.kv. nr 33 antecknat: "Lediga gesäller, Hans, Jacob, Matz, Hind. o. Hind." Här var det tydligen fråga om "härbärget" eller "krogen", där vandrande gesäller skulle anmäla sig för att sedan eventuellt uttagas av någon mästare.

År 1728 låter Daniel uppbjuda en avbränd tomt i Klosterkvarteret, som han hade köpt av skräddarmästare Bertil Pahlmans änka och barnens förmyndare. [8] Åtminstone redan år 1731 hade han sin verksamhet i denna gård nr 35 Pahlman (senare numrering 33 och 331). Inför rådstugurätten avlade han 17 maj 1735 sin bisittareed i skräddarämbetet.

Den 17 maj 1742 utskrevs gossen Johan Hendersson Alldeen (Hildeen?), som lärt i fyra år hos mäster Schele. Följande år den 11 juni utskrevs avlidne Mäster Dan. Scheles lärogosse Matz Michelsson Lignell som lärt i fyra år. [9] Dessa anteckningar tyder på att Daniel dött år 1742 eller 1743. Han förekommer dock inte i dödlängderna i Åbo, vilket tyder på att han som så många andra under lilla ofreden flytt till Sverige och där avlidit.

Daniel Schele gifte sig i Åbo i november 1725 [10] med Margaretha Stihl, f. 1701, död i Åbo sv.förs. 3.8.1768, dotter till glasmästaren Hans Stihl (begr. i Åbo 2.5.1719) och Margaretha Orre (f. c:a 1662, död i Åbo sv.förs. 22.10.1744). Modern hade tidigare varit gift med glasmästare Anders Cappelman som omnämnes som domkyrkoglasmästare åren 1675-91.

I mantalslängden för år 1743 är om gården nr 33 Palman antecknat endast "Gårdsvakten Dahlström (Pihlström?) Maria hustru". Då mantalslängden är uppgjord under slutet av år 1742 var familjen Schele tydligen då på flykt i Sverige. I mantalslängden för år 1744 upptages i samma gård "skräddare Scheles änka Greta, Hindr. gesäll, Matts lönedräng, Walborg piga". Änkan Greta hade tydligen år 1743 återkommit från Sverige och fortsatt med sin avlidne mans rörelse med hjälp av nämnda gesäll och lönedräng och därgenom utnyttjat de rättigheter som tillkom en mästares änka.

Då änkan Greta var sinnad att träda uti andra gifte med skräddaren Henrik Palmén (Palmeen) utsåg rådstugurätten den 25 juni 1744 i brist på fädernefränder, till förmyndare för Daniel Scheles omyndiga barn, köpmannen Samuel Örnberg. Giftermålet ägde rum i Åbo sv.förs. 26.7.1744. Henrik Palmén var född c:a 1713, död i Åbo sv.förs. 10.10.1779. Han torde ha gått i lära i Fredrikshamn hos skräddare Hans Ståhlberg, som hörde till skräddarskrået i Åbo. Under lilla ofreden vistades han i Sverige och hade nu efter återkomsten till Finland såsom gift med en skräddarmästaränka följande år erhållit skräddarmästarerättigheter. Bisittare i skräddarämbetet var han åren 1748-54 och ålderman 1754-68, då han ansökte om befrielse efter sin hustrus död, men åren 1770-77 innehade han ånyo åldermansposten. [11] År 1770 omnämnes han som kompanichef vid borgargardet. [12]

Daniel Scheles barn:

Ett spätt barn, begr. i Åbo 3.1.1727. [13]

Maria, f. 1730, första gången mantalsskriven 1747, död i Åbo sv.förs. 8.4.1788. - Gift i Åbo sv.förs. 1.5.1753 med skomakaråldermannen Germund/Herman Stenberg, f. 1724, död i Åbo sv. förs. 14.4.1792. År 1775 utsåg magistraten honom till gästgivare för södra åstranden, där han hade ett rymligt hus i två våningar. Till gästgivarens uppgift hörde bl.a. att hålla sig med 20 hästar. Han hade också öppnat en egen försäljningsbod, där han till sina yrkesbröders förargelse kunde sälja skodon till ett billigare pris. [14]

Christina, f. c:a 1732, första gången mantalsskriven 1749, död i Åbo sv.förs. 29.3.1779. - Gift i Åbo sv.förs. 28.8.1760 med skräddaren Israel Olofsson Hemanus, bondson från Uskela Hämmäis, f. 1729, död i Åbo sv.förs. 12.4.1800. Han intogs i lära av ålderman Johan Tallberg 23 april 1748 och utskrevs, som "lärdt i 5 åhr" den 23 september 1752. [15] Efter gesällvandring bl.a. i Stockholm återvände han 1760 till Åbo och den 19.7.1760 kunde skräddarålderman Palmeen i rådstugurätten meddela att Hemanus gjort sitt mästerstycke och fick nu avlägga borgareden. Nu kunde han efter giftermålet som skräddarmästare öppna en egen verkstad i Kyrkokvarteret. Han var ålderman i skräddarskrået från år 1783 till 1794, då han bad om avsked på grund av ålder och sjukdom. Omgift med Catharina Elisabeth Bergman. [16]

Ett barn, begrav. i Åbo 3.2.1734. [17]

? Anna. Förekommer i mantalslängden år 1754, men inte därefter. Påträffas inte i dödboken, antagligen fråga om en felskrivning.

Sara, f. i Åbo sv.förs. 23.2.1737, död därstädes 19.8.1793. Förekommer i mantalslängden första gången 1755. - Gift i Åbo sv.förs. 19.5.1763 med handlanden i Åbo Johan Dahl, f. c:a 1738, död i Åbo sv.förs. 27.2.1808. Handelsbetjänten Johan Dahl ansökte 9.6.1762 i rådstugurätten om burskap och presenterade då ett intyg att han varit i elva år i tjänst hos handlanden Hans Imberg. Hans ansökan avslogs, med redan den 26.6. s.å. tillåtes han idka handel "hemma i huset" med sådant kram som salthandlarna handlade med samt att besöka marknader samt erhöll nu burskap. Han var aktiv inom alla grenar av stadens köpenskap. Han ägde bl.a. del i omkring femton av stadens fartyg och hade en tiondedel av skeppsvarvet. En fjärdedel av Kuuskoski såg var i hans ägo och år 1800 var han den högst beskattade köpmannen i Åbo. På landsbygden hade han förvärvat Perttula frälseby i Tammela omfattande 8 lägenheter och ett tiotal torp mm. [18] Han gifte om sig i Åbo sv.förs. 13.3.1794 med Johanna John, f. 4.11.1761 och död 19.11.1818.

Catharina, f. i Åbo sv.förs. 16.3.1739, död därst. 3.5.1739.

Hans, f. i Åbo sv.förs. 10.5.1740, död därst. 16.9.1740.

Catharina, f. i Åbo sv.förs. 4.11.1741, död därst. 4.12.1741.


Förutom sonen Johan hade Baltzar Schele i Tyrvändö åtminstone följande barn: Hans Schele, köpman i Åbo; Jacob Schele, värd på Vihtilä gård i Kalvola, begraven i Hattula kyrka 23.4.1741; Sofia, gift på slutet av 1690-talet med Mårten Kaskas, mor till prästen Samuel Kaskas i Sääksmäki, där hon dog år 1739; Anna, gift till Järsä gård i Brunkala (Aura) [19], begraven därstädes 18.10.1719. [20] Annas man hette Clas Mårtensson och familjen hade åtminstone tre söner och två döttrar gifta mellan åren 1714 och 1724. Järsä torde ha varit i Hans Scheles ägo ty år 1734 uppvisade dragonehållaren Christian Classon Järsä vid Pöytis ting ett den 10 november 1712 daterat skänk- och transportbrev i original, däri handelsman Hans Schele i Åbo med sin hustrus samtycke skänkt sin syster Anna sitt skatterusthåll Järsä i Karviala by i Brunkala kapellgäll. [21] Christian Classon Järsä, son till Anna Schele, lät nu för sin räkning utbjuda Järsä rusthåll tre gånger åren 1734-35. [22]


I sitt verk om borgarsläkter i Åbo på 1700-talet har Tor Carpelan i en sidonot antecknat uppgifter om av honom kända personer i Åbo med namnet Schele. [23] Med dessa anteckningar som utgångspunkt har jag i någon mån kunnat komplettera uppgifterna.

Hans Schele torde ha kommit till Åbo senast år 1686, ehuru han inte detta år påträffas i mantalslängden, varken i Robert Wargentins eller dennes blivande hustrus hushåll. I ett mål våren 1687 anklagar gatubodspojken Hans Schele sin "concubin" Maria Bertilsdotter för att ha bestulit sin matmor, handelsman Robert Wargentins hustru dygdesamma Catharina Theslef på endel nipper och andra saker. Rådstugurätten uppskattade värdet av dessa till 10 daler kopparmynt. Domen löd på restituerandet av tjuvnaden och böter av dess tredubbla värde eller 30 daler kopparmynt och att stå uppenbar kyrkoplikt. [24] Samma år den 15 juni "betalte Handelsman Robert Wergentijns gatubodz dräng Hans Schiele för sig och sin kåna lösen ifrån skampallen 18 daler item böter för ächtenskapz hwijspande 15 daler, giör 33 daler". [25]

Hans Schele gifte sig 1:o antagligen år 1694 [26] med sin tidigare matmor och arbetsgivare Catharina Thesleff i hennes tredje äktenskap, dotter till assessorn i Åbo hovrätt Petter Thesleff och Katarina Hansdotter Schmedeman, begraven i Åbo domkyrka 18.4.1705 och sal. Wargentins grav. [27] Hon hade tidigare varit gift med handlanden i Åbo Herman Thorwöst (f. c:a 1635, död 1686) och därefter med handlanden i Åbo Robert Wargentin (begraven 4.10.1691). [28] I sitt andra, eventuellt tredje [29], äktenskap var Hans Schele gift med Margareta Katarina Schultz, f. 1689, död i Åbo sv.förs. 15.12.1759, dotter till köpmannen i Åbo Niclas Schultz och Margareta Wittfooth. Carpelan berättar att Schele med sin första hustru erhöll mycket i fast egendom, hemman och stadsgård och tillika värdefullt lösöre i silver, spannmål och andra varor, vilket gjorde honom mycket rik. Redan år 1697 var han en av stadens äldste. Han var en bland de främsta köpmännen, och åren 1722-1729 var han stadsmajor vid borgargardet. Han begrovs 27.5.1729 uti högkoret i Schultzarnas grav i Åbo domkyrka. [30]

Hans Scheles barn:

Sara, f. 1694, död 1762. [31] Gift 8.12.1711 med handlanden i Åbo Carl Wittfooth, f. 1683, [31] död i Örebro 31.12.1737. Familjen flyttade under stora ofreden till Sverige. Ett av deras barn, 9 månader gammalt begrovs i Arboga 9.12.1714 och åren 1716-1720 döptes därstädes en dotter och tre söner. [32] Carl nedsatte sig som handlande i Örebro. Han torde ha varit en av stadens rikaste och mest betydande handelsmän. I bouppteckningen år 1738 är sex barn antecknade födda åren 1716-1730. Efter mannens död anlade änkan Sara Schele tillsammans med sina söner i början av 1740-talet ett väveri känt under namnet Snavlundafabriken. Hon fortsatte också mannens rederirörelse och är antecknad som redare bl.a. i 1740 och 1746 års fartygsrulla. År 1749 inköpte hon Högfors bruk i Västmanland och lämnade det i arv åt sin yngsta son Gustav. [33]

Christina, död i Stockholm 9.5.1721. [34] Gift med handelsman Petter Sten, död 18.12.1743 [34] i hans första gifte. Han var antagligen son till handelsåldermannen i Helsingfors Petter Sten (död 30.5.1694 och Anna Kirchhoff i hennes andra gifte och i så fall född 3.2.1691. [35] Enligt Åbo stads mantalslängder för åren 1709-1712 var Petter Sten bodgesäll hos handelsman Hans Schele i Åbo, vars dotter senare blev hans hustru. Ännu år 1712 är Kristina inte omnämnd i mantalslängden, vilket tyder på att hon ännu då var minderårig. Mantalslängder för åren 1713-1721 saknas, likaså kyrkohandlingar, så det är ovisst när under stora ofreden äktenskapet ingicks och familjen flyttade till Stockholm. År 1726 skänkte Petter Sten en predikstol till den under byggnad varande Ulrika-kyrkan i hans forna hemstad Helsingfors dit den hade forslats från Stockholm. Den blev den nya kyrkans förnämnsta prydnad och den bar i förgylld skrift Petters och hans tvenne hustrurs namn. [36] I bouppteckningen efter Christina Schele upptas som rättsinnehavare änklingen Petter Sten och dottern Anna Catharina Sten 4 år gammal. Petter gifte om sig med Maria Elisabet Groen. Hon var dotter till handelsmannen i Stockholm Werner Groen, som avled 31.12.1745. [37]

Margareta, f. 1707, död i Åbo sv.förs. 23.4.1739. Gift 1723 med handelsman i Åbo Carl Magnus Siercken, f. 1697, död i Åbo sv.förs. 11.5.1767. Omgift 9.10.1739 med Jeanne Lucia Alander. Han hade kommit från Reval och fått burskap i Åbo 1722. Han var framgångsrik i affärer och förvärvade sig rusthåll i Kakskerta, Lundo och Pöytis och byggde om Kuuskoski såg i Aura socken. Var år 1729 löjtnant i borgargardets Mätäjärvi kvarters kompani. [38]

Katarina, f. c:a 1707, förekom första gången i mantalslängden 1724. Död 1743. - Gift 22.9.1726 med handlanden i Åbo Esaias Wächter i hans första gifte, f. 1701, död i Åbo sv.förs. 17.5.1776. Omgift 17.6.1748 med Katarina Elisabet Danckvardt. Esaias Wächters far Henrik var vid sin död år 1716 tf. borgmästare i Åbo. Esaias fick burskap i Åbo 1723. Han var framgångsrik och förmögen och med många intressen. Bl.a. var han den drivande kraften i stadens klädesfabrik och år 1732 med om att grunda ett skeppsvarv i Åbo. Hörde till mösspartiet och företrädde sin stad vid riksdagarna 1734, 1738 och 1742-43. Han stod bakom dem som yrkade på att de som talade finska skulle ha försteget när en tjänst i Finland skulle besättas. År 1729 var han löjtnant i Kyrkokvarterets kompani av borgargardet. [38]

Ett barn, begr. i domkyrkan 5.6.1710. [39]

Ett barn, begr. i domkyrkans högkor 24.11.1712. [39]

Hans. Vid Åbo rådstugurätt bekräftade 24.11.1736 handelskommissionären Hans Schele en attest med hövlig ed och hand å bok. Hans Schele var dopvittne i Åbo sv.förs. vid Sara Scheles dop 24.2.1737 och vid Gustaf Adolf Sierckens 6.4.1737. En handelsman Scheles barn dog i Åbo sv.förs. 22.1.1742.

Magdalena, f. i april 1719, död i Åbo sv.förs. 14.6.1764. - Gift 1:o i Åbo sv.förs. 29.1.1736 med salthandlanden i Åbo Joakim Wittfooth, f. 1707, död i Åbo sv.förs. 3.3.1753. - Gift 2:o i Åbo sv.förs. 12.2.1756 med handelsmannen i Åbo Gabriel Lundgren i hans första gifte, f. i december 1724, död i Åbo sv.förs. 15.5.1793. Omgift i Åbo sv.förs. 7.9.1768 med Beata Elisabet Wallman.


Den Sara Schele, som är begraven i Åbo 7.4.1734 [39] och som Carpelan felaktigt kallar för "skräddarens i Åbo Daniel Scheles dotter" gifte sig i Stockholms finska förs. 7.10.1721 med Erik Johan Lilja från Pikis. Vid bröllopet är handelsman Nicolaus Schultz antecknad som "pronubus". [40] Denne var svärfar till Hans Schele i Åbo och det ligger nära till hands att antaga att här släktskap föreligger mellan bruden och honom. Erik Lilja var häradsskrivare i Pikis härad 1722-27 [41] och enligt S:t Karins dödlängd begraven i kyrkan 13.3.1730.


Carpelan omnämner en Johan Fredrik Schele, f. i Åbo 1741. Handlanden i Fredrikshamn Johan Fredrik Schele avlade bured vid rådstugurätten i Fredrikshamn år 1725. Han var senare rådman därstädes och hade under lilla ofreden flytt till Åbo, men återvände efter freden till Fredrikshamn. I Åbo föddes möjligen år 1741 sonen Johan Fredrik, ehuru han inte är antecknad i någon födelselängd därstädes. Enligt Osmo Durchmans anteckningar dog Johan Fredrik d.ä. i Fredrikshamn 28.8.1774. Han hade varit gift med Anna Maria (Sofia) Engelberg som var dotter till köpmannen i Fredrikshamn Gottfrid Engelberg. Sonen Johan Fredrik d.y. blev också köpman och med tiden rådman i Fredrikshamn och dog därstädes 7.11.1791. Han gifte sig 20.4.1759 med Katarina Elisabet Carstens i hennes andra gifte, dotter till köpmannen i Fredrikshamn Reinhold Carstens. [42]


I Åbo finska församling döptes den 24.1.1722 besökaren Henrik Helins och Maria Scheles dotter Anna. Bland barnets tio faddrar är som den första nämnd Hans Schele och som den sista pigan Sophia Schele. Detta dopvittne hörde knappast till släkten utan hade fått sitt efternamn efter sin husbonde Hans Schele hos vilken i mantalslängden för år 1723 förekommer pigan Sophia. Vid senare dop åren 1725, 1728, 1729 och 1734 kallas modern blott Maria Clasdotter. Bland faddrarna vid dessa dop förekom förutom Hans även Daniel Schele och med dem befryndade. Maria Clasdotter Schele var dotter till Clas Mårtensson och Anna Schele på Järsä rusthåll i Brunkala och hon hade år 1722 använt moderns efternamn. Hon hade gift sig i Brunkala 19.4.1720 med besökaren Henrik Helin från Åbo. Han var bosatt i Södra kvarteret nr 125 Händu, men kom under de följande åren många gånger att byta bostad. Senast har jag påträffat honom var åren 1735-36 då han bodde i gården Sö.kv. nr 215 Kärsämäki och kallas han då "förra besökaren". [43] Han dog i Åbo finska församling 25.8.1737. Han är inte att förblanda med sergeanten, senare borgaren Henrik Helin, som också bodde på Händu åtminstone åren 1722-1740. Den 15.10.1741 föddes i Åbo finska församling handtlang. Johan Malmbergs och dess fästmös Helins änka Maria Clasdotters dotter Catharina som dog 15 dagar gammal 29.10.1741. Uppgift om föräldrarnas eventuella vigsel har jag inte funnit i församlingens böcker.


Under 1600-1700-talen torde förbindelserna mellan rikets östra och västra del ha varit livliga. Till fromma för eventuell vidare utforskning av släkten Schele kan jag nämna att jag i Sverige påträffat en Baltzar Schele som kunde vara en nära släkting till den i min artikel nämnda landbonden och marknadsföraren Baltzar Schele i Tyrvändö. Det var en son till amiral Jochim Schele, [44] som var född i Rügen, förde i vapnet ett hjorthuvud, blev ståthållare på Åbo slott i november 1599 och dog 1606. [45]



Noter

[1]   Carl von Bonsdorff, Åbo stads historia under sjuttonde seklet I. Helsingfors 1894, s. 570, 581-582, 632, 637.

[2]   Raimo Papinsaari, Turun räätälien ammattikunta ja sen jäsenet 1721-1809. THArk 20 (1967), s. 246-248, 309.

[3]   Åbo stadsarkiv, Skräddarämbetets handlingar, Ääu:12 Mästarens och gesällens namn, mm.

[4]   Johanna Aminoff-Winberg, Finska flyktingar i Sverige under stora ofreden. Flyktingförteckningar. Datateknik för släktforskning rf:s publikationer 4. Helsingfors 1995, s. 9.

[5]   Korrespondens med klasslärare Arto Sahrakorpi åren 1983, 1987 och 1996.

[6]   Generalregistret över bosättningen i Finland, Åbo I och II, 1722-1741 och 1742-1760 (mf SAY 169-170).

[7]   Åbo stadsarkiv, Skräddarämbetets handlingar, Ääu:6 Lärogossars utskrivning, s. 93.

[8]   Åbo rådstugurätt 4.11.1728, RA z 89.

[9]   Åbo stadsarkiv, Skräddarämbetets handlingar, Ääu:6 Lärogossars utskrivning, s. 99-100.

[10]   Alb. Hästesko, Utdrag ur Åbo Domkyrkas räkenskaper 1701-1735. Bidrag till Åbo stads historia. Första serien XIV. Helsingfors 1907, s. 147.

[11]   Raimo Papinsaari, Turun räätälien ammattikunta ja sen jäsenet vuosina 1721-1809. Laudaturtyö 1967. Turun yliopisto, Turun yliopiston kirjasto, s. 97 och personförteckning.

[12]   Oscar Nikula, Åbo stads historia 1721-1809. Band I. Åbo 1972, s. 246.

[13]   Hästesko 1907, s. 113.

[14]   Oscar Nikula, Åbo stads historia 1721-1809. Band II. Åbo 1972, s. 539-540.

[15]   Åbo stadsarkiv, Skräddarämbetets handlingar, Ååu:6 Lärogossars in- och utskrivning, s. 337, 112.

[16]   Papinsaari 1967, personförteckning.

[17]   Hästesko 1907, s. 127.

[18]   Nikula 1972 I, s. 320, 326; Nikula 1972 II, s. 440, 464, 466, 480, 483, 550, 646.

[19]   Se not 5.

[20]   "Anna Schele 'Järsäs mor' begr. i Brunkala 18.10.1719". Arne Ekman, Genealogiska strönotiser från karolinska tiden intill 1721. GSÅ 33-34 (1949-50). Helsingfors 1950, s. 27.

[21]   Pöytis ting, 4.2.1734, RA Masku ja Mynämäki KO b 2: 2 (mf JK 1318).

[22]   ÅLA Svante Dahlströms kartotek, Pöytis ting 4.2.1734, 24.9.1734 samt 17.3.1735, RA Masku ja Mynämäki KO b 2: 2, 17-18 och 33-34 (mf JK 1318).

[23]   Tor Carpelan, Åbo i genealogiskt hänseende på 1600- och början av 1700-talen. Västra Finland III. Helsingfors 1890, s. 83.

[24]   Åbo rådstugurätt 28 och 30 april 1687, RA z 195.

[25]   R. Hausen, Utdrag ur Åbo Domkyrkans räkenskaper 1634-1700. Bidrag till Åbo stads historia. Första serien XI-XII. Helsingfors 1901, s. 71.

[26]   Ur Åbo stads mantalslängder framgår att ända sedan år 1687 Hans är antecknad som bodpojke eller gatuboddräng hos handelsman Robert Wargentin och senare dennes änka och det strax efter värdsfolket före övrigt husfolk, så också ännu år 1693 (RA 7394:3603, mf LT 8). I mantalslängden för år 1694 (RA 7397:3631, rnf LT 323, verif. 1 mars 1694) kommer efter Sahl. Wargentins Ea Catharina husfolket och därefter amman Kirstin och allra sist "sampt Hans Schele". I 1695 års mantalslängd (RA 7401: 4557, mf LT 665, verif. 30 maj 1695) talas det om Hans Schele, hustru Catharina varefter husfolket.

[27]   Hästesko 1907, s. 36.

[28]   Hausen 1901, s. 226.

[29]   A.W. Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter och tjänstemän 1623-1923 II. Åbo 1923, s. 518.

[30]   Hästesko 1907, s. 119.

[31]   L.M.V. Örnberg, Svenska ättartal. Åttonde årgång. Stockholm 1892, s. 35.

[32]   Aminoff-Winberg 1995, s. 211.

[33]   Örebro stadsarkiv, Uno Funks enskilda arkiv, Anteckningar om släkten Wittfooth.

[34]   Stockholms stadsarkiv, Bouppteckningar 1701-50, bd 9, 1722:702, Bouppteckning efter Christina Schele (d. 9.5.1721); Bouppteckningar 1745/2:1111, bouppteckning efter Peter Steen (d. 18.12.1743).

[35]   Erik Ehrström, Släkten Steen. Helsingfors stads historia från 1640 till stora ofreden. SSLS XV. Helsingfors 1890, s. 142.

[36]   Eirik Hornborg, Helsingfors stads historia II. Helsingfors 1950, s. 47-48.

[37]   Stockholms stadsarkiv, Bouppteckningar 1746-21:721 Werner Groen, d. 31.12.1745.

[38]   Nikula 1972 I, s. 245, 304; Nikula 1972 II, s. 469, 617, 646, 653.

[39]   Hästesko 1907, s. 46, 66, 128.

[40]   "Pro-nuba, ae, fem.: brudfräma l. -säta, hustru som å brudens sida ombesörjde vad som behövdes vid bröllopet" (A.G.G. Salenius, Latinsk-Svensk ordbok. Stockholm 1873). I Stockholms finska församlings vigsellängd förekommer åren 1718-1723 ofta manspersoner med epitetet pron. eller pronubus. Denna maskulina form av ordet kan väl närmast uppfattas som en giftoman, som stod för bröllopet eller ansvarade för bruden.

[41]   RA Håkan Holmbergs samlingar nr 4.

[42]   Helsingfors stadsarkiv, Osmo Durchmans anteckningar rörande ett antal finländska släkter, mapp nr 6.

[43]   Henrik Helin hade bl.a. följande bostäder: Södra kvarteret 125 Händu (1722-23), Södra kvarteret 111 Vännilä (1726-27), Södra kvarteret 222 Näppälä (1729), Norra kvarteret 67 Spång (1731), Södra kvarteret 178 Linvävare (1734) och Södra kvarteret 215 Kärsämäki (1735-36).

[44]   Uppsala universitetsbibliotek, Palmskiöldska handskriftsamlingen. Sign Palmskiöld 238, s. 361, 363, 365.

[45]   Jully Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden. Helsingfors 1909, s. 378.


Selostus

Tore Blomqvist: Räätälimestari Daniel Schele ja hänen omaisensa Turussa

Turun räätälimestarien ammattikunta perustettiin vuonna 1625, ja vuonna 1660 perustivat räätälinkisällit vastaavanlaisen killan. Näiden kiltojen tehtävänä oli ylläpitää räätälien ammattitaitoa ja yhteishenkeä sekä valvoa räätälien yhteiskunnallista asemaa. Isonvihan aikana suuri osa räätäleistä siirtyi miehitystä pakoon Ruotsiin, missä he saivat jatkaa ammattinsa harjoittamista.

Kesällä 1722 tavataan Tukholmassa mm. turkulainen räätälimestari Thomas Malmrooth ja kisälli Daniel Schele, joka samana syksynä kirjattiin Turun räätälikisällien veljeskuntaan. Vuonna 1726 hän vannoi nuorena räätälimestarina Turun raastuvanoikeudessa porvarivalansa. Tämän jälkeen hän toimi räätälinä Turussa, kunnes hän kuoli pikkuvihan aikana todennäköisesti pakomatkallaan Ruotsissa. Sääntöjen mukaan hänen leskensä Margareta Stihl sai jatkaa kisällien avustamana miehensä töitä. Margareta avioitui vuonna 1744 Henrik Palmeenin kanssa, joka seuraavana vuonna sai mestarin oikeudet. Daniel Schelen perheen kolme tytärtä avioituivat paikkakunnalla arvostettujen miesten kanssa.

Luokanopettaja Arto Sahrakorpi on todennut, että Daniel Schelen isoisä oli tyrväntöläinen lampuoti ja markkinanpitäjä Baltzar Schele, jonka poika oli Johan Schele, Danielin isä. Lisäksi Baltzar Schelellä oli useita muita lapsia, mm. Turussa kauppiaana toiminut Hans Schele ja Prunkkalan (Auran) Järsään avioitunut tytär Anna.

Tor Carpelan on tehnyt Schele-suvusta Turussa 1700-luvulla jonkin verran muistiinpanoja, joita artikkelissa jossakin määrin pyritään täydentämään ja oikaisemaan. Hans Schele tuli Turkuun 1680-luvulla. Ensimmäinen tieto hänestä löytyy raastuvanoikeuden pöytäkirjasta keväältä 1687, jolloin hän syytti rakastajatartaan näpistelystä. Myöhemmin samana vuonna hän joutui Turun tuomiokirkon taloudenpidon mukaan maksamaan kirkolle yhteensä 33 taalaria hänen ja hänen rakastajattarensa vapauttamisesta häpeärangaistuksesta ja avioliittolupauksesta. Hän avioitui noin vuonna 1794 entisen työnantajansa, kauppiaanleski Catharina Thesleffin kanssa. Tässä ja hänen seuraavassa avioliitossaan syntyi useita lapsia, joista muutamat siirtyivät Ruotsin puolelle. Eräs ennen mainitun Anna Baltzarintytär Schelen tyttäristä, Maria, avioitui Turkuun tullimies Henrik Helinin kanssa. Toisinaan hänet mainittiin Turussa äitinsä sukunimellä Schele.


Genos 67(1996), s. 173-178, 187-188

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter | Selostus ]

Systematisk förteckning | 1996 års register | Årgångsregister