GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Första befäl 1829 | Sista befäl 1906 | Milstolpar | Litteraturförteckning | Noter | Selostus | Artikelns slut ]

Full cirkel; Finska Gardets befäl 1829 och 1906

Jur. lic. Åke Backström, Helsingfors

Freden i Fredrikshamn 17.9.1809 satte slutpunkten för det olyckliga kriget 1808-09, varigenom Finland lösrycktes från moderlandet och den finska armén upplöstes. För första gången på århundraden var landet utan försvarsmakt, utlämnat åt de nya härskarnas godtycke.

Chefen för norra armén, generalmajoren, friherre Georg Karl von Döbeln sammankallade 8.10.1809 sina svenska trupper, likasom kvarlevorna (760 man) av den forna finska hären på torget i Umeå, i avsikt att officiellt delgiva dem de hårda fredsvillkoren samt för att på egna och den svenska regeringens vägnar avtacka finska armén för dess insatser i kriget. Vid detta tillfälle höll han sitt berömda tal - ett retoriskt mästerverk - som ingen av hans åhörare denna kulna och dystra höstdag någonsin skulle glömma. [1] Talet utmynnade i följande gripande bekännelse: »Finnar, bröder! Kunde dessa ord beseglas med blodstårar från mina ögon, skulle de strömma och varje droppe försäkra er om min vördnad, min vänskap.»

De närmaste åren efter fredsslutet gick till att hela det lidna nederlagets djupa spår, såväl andligen som lekamligen. Det mellan Ryssland och Frankrike 1812 utbrutna kriget inverkade starkt på stämningen i Finland, som bl.a. tog sig uttryck i en vädjan till den enskilda offerviljan att finansiera uppställandet av en nationell militär för rikets försvar. [2] Tanken på en sk. nationalsubskription förelades 25.7./6.8.1812 kejsar Alexander I, som godkände den. I kejs. reskriptet 6./18.9.1812 anbefalldes det oaktat uppställande av en inhemsk militär på finska statens bekostnad. [3]

Den militär som nu uppstod omfattade tre sk. jägarregementen, alla om två bataljoner à fyra kompanier. Reformen 1819 ledde till, att de två första jägarregementena omorganiserades som infanteriregementen, medan det tredje jägarregementet fick behålla sin karaktär och sitt namn.

3. Finska jägarregementet, till 1816 Viborgs läns jägarregemente, uppställdes som första förband i Gamla Finland. Redan efter ett år beordrades regementet, som 1812-15 leddes av överste Karl Johan Stjernvall, på vakttjänstgöring till St. Petersburg där det stannade till 31.8.1814. Dess första bataljon hade avtågat från Viborg 28.2.1813 under sin chef, major Berndt Jonas Aminoff, följd några dagar senare av andra bataljonen under major Herman Henrik Wärnhjelm. Från 1816 räknat benämndes bataljonerna Tjänstförrättande bataljonen resp. Viborgs bataljon.

Dåvarande inspektören för finska militären, överste Herbert Konrad Reuterskiöld, inlämnade 11.11.1816 till generalguvernören, greve Fabian Gotthard Steinheil ett memorial om upprättande av en sk. undervisningstrupp enl. ryskt mönster, närmast för utbildande av den underbefälskår, som helt saknades. Förslaget gick ut på att uttaga 200 man ur alla tre regementen och förlägga den nya truppen i Helsingfors.

Den 28.6.1817 meddelade den nyutnämnde föredraganden av finska militära ärenden hos krigsministern, överste Krister Ludvig Jägerskiöld, att H.M. anbefallt uppställandet av en finsk undervisningsbataljon. I september s.å. erhöll Reuterskiöld H.M:s befallning att Tjänstförrättande bataljonen skulle överföras till Vasa. På grund av denna order avmarscherade 20.10. från Viborg 16 + 29 + 268 man till Luolais malm vid Tavastehus där en kommendering om 2 + 12 + 260 man kvarstannade under befäl av stabskapten Per Nils Gylling, medan resten fortsatte till Vasa.

Kommenderingen i Tavastehus, som organiserats på två kompanier, ställdes snart under befäl av major Karl Magnus Möllersvärd och arbetet vidtog att uppbringa dess numerär till anbefallda 600 man. Vasa bataljon fick avstå icke bara manskap utan även ett antal officerare, underofficerare samt korpraler. I juni 1818 kunde Reuterskiöld redan inspektera truppen. Den 1.8. förordnades överstelöjtnant Wärnhjelm till första chef för Helsingfors bataljon, som namnet till trots fortsättningsvis låg i Tavastehus. Tillsammans med de övriga sex bataljonerna deltog Helsingfors bataljon från 29.6.1819 i det lägermöte på Luolais malm (Parola), som kulminerade i kejsarbesöket 11.-13.9., under vilket 1. och 2. Finska infanteriregementet erhöll sina fanor 13.9., då Wärnhjelm befordrades till överste. [4]

Året 1821 medförde den förändringen, att överste Karl Fredrik Schulman förordnades till ny chef för bataljonen efter överste Wärnhjelm. Redan 1819 hade bataljonens namn ändrats till Helsingfors övningsbataljon, 1823 till Finska undervisningsbataljonen. År 1822 bytte bataljonen åter chef i det överste Schulman efterträddes av överste Karl Klick, som hade äran och nöjet att äntligen föra sin bataljon till Helsingfors där den ryckte in i sin nyuppförda, ståtliga kasern 24.12.1824. Som subaltern hade Klick tjänstgjort vid gardeskåren i St. Petersburg och deltagit i kriget mot Napoleon, bl.a. intåget i Paris.

Efter att 1827 ha utnämnts till landshövding i Kuopio län efterföljdes överste Klick 16.7. av kaptenen vid Preobrasjenska gardes regementet Anders Edvard Ramsay som överstelöjtnant (överste 20.11.1828, flygeladjutant 14.8.1830, generalmajor 18.12.1836). Samtidigt bytte bataljonen än en gång namn, nu till Finska undervisningsskarpskyttebataljonen. Hittills hade den bestått av bara två kompanier, men då manskapsnumerären hunnit öka till 500, uppställdes två nya kompanier, vilka alla fyra enl. bataljonsorder av 22.4.1828 delades i fyra avdelningar (plutoner).

Ramsay

Översten, friherre Anders Edvard Ramsay, Finska Gardets förste chef 1829. Museiverket, historiska bildarkivet.

Sommaren 1829 kommenderades bataljonen första gången till det stora årliga lägermötet i Krasnoje Selo, dit avfärden skedde 20.7. Redan två dagar efter ankomsten (27.7.) mönstrades bataljonen av kejsar Nikolaj I, som till tecken på sin synnerliga bevågenhet upphöjde densamma till rang av ungt garde under det vackert klingande namnet Livgardets finska skarpskyttebataljon (cit. Finska Gardet).

Härintill hade endast chefen och adjutanten varit fast anställda vid bataljonen, därtill förordnade, i motsats till att vara utnämnda. Nu bestämdes, att alla officerare som 27.7.1829 tjänstgjorde vid bataljonen skulle överföras till densamma med sin innehavda grad. [5] Bataljonen hade erhållit sitt första egna befäl.

Den 12.10.1898 anlände den nyutnämnde generalguvernören Nikolaj Ivanovitj Bobrikoff till Helsingfors, något som kom att betyda början till slutet för Finlands nationella armé. Vid detta lag bestod den, förutom av Finska Gardet, av åtta skarpskyttebataljoner jämte 8x4 (32) reservkompanier samt det 1889 grundade Finska dragonregementet.

Till råga på olyckan avgick Finska Gardets dåvarande kommendör, överste Karl Fredrik August Langhoff 25.9.1899 och efterträddes av regimen bevågne överste Viktor Bernhard Hedlund, som 2.4.1900 övertog befälet.

Den nya värnpliktsförordningen, genom vilken 1878-års värnpliktslag upphävdes, promulgerades 29.6./12.7.1901, trots häftigt motstånd i Finland. Samma dag emanerade en förordning av kejsar Nikolaj II om upplösning av de åtta skarpskyttebataljonerna, vilkas reservkompanier redan tidigare indragits. Endast två förband återstod.

Bobrikoff, som 9.-10.11.1901 var på besök i Villmanstrand, förolämpade där offentligt kommendören för Finska dragonregementet, överste Oskar Teodor Schauman och gjorde honom ansvarig för en obetydlig konflikt i vilken tvenne dragonunderofficerare och en rysk fältväbel var inblandade. Som en följd härav inlämnade Schauman samma dag sin avskedsansökan, följande dag (11.11.) följd av regementets hela officerskår, på ett undantag när. [6] Till ny kommendör förordnades 26.11. en tidigare officer vid regementet, överste Alexander Grigorkoff, som 11.12. mottog befälet. På grund av officerskårens avgång upplöstes regementet dock 17.12. och avfördes från »de finska förbandens antal» 4.2.1902.

Ännu en sista gång bytte Finska Gardet kommendör i det generalmajor Hedlund i juni 1903 ersattes av överstelöjtnant Nikolaj Maexmontan, som 8.3.1904 utnämndes till ordinarie kommendör med befordran till överste.

1905

Finska Gardets sista befäl hösten 1905. Fr. v. Neovius, Jokinen, Bergström, Fogelholm, Sundström, Wetzer, Lindholm, Spåre, Maexmontan, Swendelin, von Gerich, Schvindt, Leander, Finnilä, Ingelberg, Lindberg, Palin, Procopé, Stjernschantz, Piispanen. På bilden saknas Berner, Cronstedt, Kotscheregin, Rudnäs. Museiverket, Historiska bildarkivet.

Finska Gardet avreste sommaren 1905 till gardeskårens sedvanliga lägermöte i Krasnoje Selo, under vilket H.M. fann för gott att genom kejs. reskript 25.7./7.8. upplösa bataljonen. Två dagar senare (9.8.) deltog den i sin sista parad, för att 28.8. återinträffa i Helsingfors. Redan 3.9. hade samtliga årsklasser blivit avlikviderade och bara det fast anställda underbefälet, musikkåren samt 37 beväringar återstod. Även de sista av dessa avfördes 10.2.1906. Därförinnan, på årsdagen av sin utryckning i turkiska kriget - 6.9.1905 - anordnade Finska Gardet en minnesvärd avskedsgudstjänst i sin garnisonskyrka, under medverkan av samtliga kvarvarande jämte ett flertal fd. gardister, bland dem tre forna kommendörer, generallöjtnant Gustav Robert Ehrnrooth (1861-1866), generalen av infanteriet, friherre Georg Edvard Ramsay (1874-1877) samt generalmajor Kasten Fredrik Ferdinand de Pont (1895-1897). Efter gudstjänsten, vid vilken bataljonspastorn Bruno Aloys Piispanen officierade, marscherade hela församlingen till järnvägsstationen medförande bataljonsfanorna samt de av kejsarna Nikolaj I, Alexander II och Alexander III burna bataljonsuniformerna, vilka nu skulle sändas till St. Petersburg i sina glasvitriner.

Maexmontan

Överste Nikolaj Maexmontan, Finska Gardets siste kommandör 1906. Museiverket, Historiska bildarkivet.

Finska Gardets befäl överfördes 19.2.1906 i sin helhet på indragningsstat. Bataljonen hade efter en närmare 77 år lång och ärorik historia slutgiltigt upphört att existera.

Nedan följer genealogiska uppgifter om det första befälet 1829, liksom det sista 1906.


Finska Gardets första befäl 1829

Chef
Ramsay, Anders Edvard, överste

Yngre stabsofficer
Lagerborg, Robert Vilhelm, överstelöjtnant

Adjutant
Wendt, Alexander Jakob, löjtnant

Kompanichefer
Kyrenius, Sim(e)on, kapten (H.H:s, 1. K)
Sture, August Vilhelm, stabskapten (2. K)
Thuneberg, Karl Johan, stabskapten (3. K)
Åberg, Jakob Johan, stabskapten (4. K)

Kompaniofficerare
Borgenström, Ernst Joakim, löjtnant
Brummer, Johan Karl Vilhelm, löjtnant
Carstens, Karl Adolf Otto, fänrik
Fagerroth, Karl Johan, underlöjtnant
Falck, Oskar Vilhelm, fänrik
Göös, Jakob Vilhelm, underlöjtnant
Hast, Johan Rudolf, underlöjtnant
Melart, Karl Henrik, fänrik
Ramsay, Fredrik Georg, löjtnant
Strömborg, Karl Emil, fänrik
Uggla, Karl Erik, löjtnant
Wittfooth, Arvid, löjtnant

Civilmilitärer
Ekelund, Gustav Adolf, auditör
Grönvik, Axel Gabriel, kommissarie
Ingman, Karl Henrik, tf. predikant
Rosenbom, Klas Fredrik, tf. läkare
Thitz, Gustav Fredrik, translator
Twarjansky, Josef Taddeus, kapellmästare


Chef

Ramsay (sen. frih. Ramsay), Anders Edvard, överste (general av infanteriet), f. 23.3.1799 i Kuopio, d. 12.5.1877 i Helsingfors. Fldr. landshövdingen i Savolax och Karelens län, överstelöjtnanten Anders Johan Ramsay och Johanna Barbara Petersen. - Gift 1) 31.12.1833 i Åbo med Konstantia Vilhelmina Reuterskiöld, f. 8.3.1815 i Åbo, d. 7.2.1839 i Helsingfors. Fldr. generalmajoren Herbert Konrad Reuterskiöld och Viveka Eleonora Lagerborg. 2) 12.8.1840 i Helsingfors med friherrinnan Augusta Konstantia Mellin, f. 4.12.1817 i Åbo, d. 29.5.1843 i Helsingfors. Fldr. verkl. geheimerådet, friherre Axel Gustav Mellin och friherrinnan Magdalena Vilhelmina de Carnall.


Yngre stabsofficer

Lagerborg, Robert Vilhelm, överstelöjtnant (överste), f. 28.10.1796 i Tammela, d. 28.3.1849 i Uleåborg. Fldr. godsägaren, överstelöjtnanten Fredrik Vilhelm Lagerborg och Hedvig Elisabet Charlotta Gripenberg. - Gift 13.10.1825 i Tavastehus med Karolina Sofia Margareta Virgin, f. 27.3.1801 i Tavastehus, d. 29.7.1851 i Tavastehus. Fldr. överstelöjtnanten Adolf Fredrik Virgin och Kristina Lovisa Standertskjöld.


Övriga officerare

Borgenström, Ernst Joakim, löjtnant (kapten), f. 17.3.1796 i Hauho, d. 1.1.1843 i Asikkala. Fldr. kaptenen vid Tavastehus läns infanteriregemente Karl Vilhelm Borgenström och Hedvig Juliana Ammondt. - Gift 25.10.1831 i Asikkala med Helena Fredrika Stormbom, f. 4.10.1804 i Hattula, d. 11.1.1866 i Heinola. Fldr. löjtnanten Otto Vilhelm Stormbom och Helena Katarina Chylander.

Brummer, Johan Karl Vilhelm, löjtnant (överste), f. 15.8.1801 i Borgå sn., d. 27.5.1855 i Lentschitza, Polen. Fldr. kaptenen vid jägarbataljonen till Tavastehus läns infanteriregemente Johan Didrik Brummer och Margareta Tandefelt. - Ogift.

Carstens, Karl Adolf Otto, fänrik (underlöjtnant), f. 30.8.1804 i Askola, d. 25.11.1842 i Pernå. Fldr. godsägaren, löjtnanten Per Jakob Carstens och Helena Sofia Elfvengren. - Gift 27.9.1829 i Nådendal med Anna Fredrika Vilhelmina Stichaeus, f. 5.6.1808 i Nådendal, d. 13.4.1888 i Helsingfors. Fldr. landshövdingen Johan Fredrik Stichaeus och Fredrika Eleonora Ekholm.

Fagerroth, Karl Johan, underlöjtnant (stabskapten), f. 29.3.1801 i Lojo, d. 2.12.1834 i Ekenäs. Fldr. kornetten vid Nylands lätta dragonregemente Erik Johan Fagerroth och Karolina Kristina Dahm. - Gift 23.10.1833 i Bromarv med Gustava Vilhelmina Charlotta Bäck i Finland, f. 16.10.1809 i Bromarv, d. 20.5.1847 i Ekenäs. Fldr. godsägaren, hovrättsauskultanten Karl Gustav Bäck i Finland och Albertina Foenander.

Falck, Oskar Vilhelm, fänrik (överste), f. 9.2.1807 i Eura, d. 9.1.1866 i Eura. Fldr. senatorn, geheimerådet Anders Henrik Falck, nob. Falck och hans 1. hustru Agata Elonora Timm. - Gift 1.8.1847 i Helsingfors med friherrinnan Johanna Charlotta Mellin, f. 4.8.1829 i Ackas, d. 16.5.1901 i Helsingfors. Fldr. tullförvaltaren, friherre Bernt Gustav Mellin och Fredrika Gustava Lilliebrunn.

Göös, Jakob Vilhelm, underlöjtnant (överste), f. 11.12.1797 i Värmdö sn. (Sth.), d. 11.8.1878 i Björneborg. Fldr. länsmannen i Kuopio sn., expeditionsfogden, löjtnanten Adam Vilhelm Göös (eg. Giös) och hans 2. hustru Johanna Margareta Schoultz. - Gift 15.8.1843 i Björneborg med Sofia Fredrika Lindqvist, f. 7.7.1822 i Björneborg, d. 14.5.1898 i Björneborg. Fldr. kyrkvaktaren Johan Henrik Lindqvist och Ulrika Fonthén.

Hast, Johan Rudolf, underlöjtnant (stabskapten), f. 11.5.1795 i Vasa, d. 30.6.1840 i Vasa. Fldr. provinsialläkaren i Vasa distrikt, medicine doktorn, assessorn Herman Rudolf Hast och Anna Elisabet Skog. - Ogift.

Kyrenius, Sim(e)on, kapten, f. 19.8.1794 i Sordavala, d. (sårad 16.5. vid Preschetitsche) 15.10.1831 i Lovitsch, Polen. Fldr. kapellanen, vice pastorn Henrik Kyrenius och Anna Maria Richter. - Ogift.

Melart, Karl Henrik, fänrik (kapten), f. 18.10.1805 i Sordavala, d. 2.11.1887 i Uleåborg. Fldr. borgmästaren, kollegie assessorn Henrik Melart och Anna Katarina Tawast. - Gift 1) 1.9.1833 i Viborg med Natalia Elisabet Stålarm-Tawast, f. (u.ä.) 1.10.1818 i Viborg, d. 10.7.1870 i Meran, Frankrike. Fldr. statsrådet Herman Bernt Stålarm-Tawast (tid. Tawast) och Eva Maria Flodberg. 2) 16.5.1872 i Kuusamo med Brita Katarina Leinonen i hennes 2. gifte, f. 11.12.1825 i Uleåborg, d. 2.6.1898 i Uleåborg. Fldr. sjöfaranden Isak Leinonen och Karin Ingilä.

Ramsay, Fredrik Georg, löjtnant (kapten), f. 11.2.1795 i Heinola, d. 19.3.1841 i Kuopio. Fldr. majoren vid Tavastehus läns infanteriregemente Fredrik Ramsay och Anna Sofia von Tiesenhausen. - Ogift.

Strömborg, Karl Emil, fänrik (överstelöjtnant), f. 1.5.1804 i Asikkala, d. (sinnessjuk) 2.5.1864 i Helsingfors. Fldr. krigskommissarien, kollegie kamreraren Henrik Johan Strömborg och Johanna Florentina Bröijer. - Gift (före 1.10.) 1829 i Helsingfors med Hedvig Lovisa Jack, f. 28.4.1805 i Jämsä, d. 18.10.1884 i Helsingfors. Fldr. länslantmätaren, lantmäteridirektören Gustav Jakob Jack och Ulrika Sofia Tapenius.

Sture, August Vilhelm, stabskapten, f. 11.11.1794 i St.Michels sn., d. (under polska upproret) 17.1.1832 i Birsche, Kurland. Fldr. löjtnanten vid Karelska dragoneskvadronen, överstelöjtnanten i armén Kristian (Krister) Sture (tid. Sturén) och Margareta Elisabet Möllerswärd. - Gift 13.11.1830 i Helsingfors med Anna Natalia Merlin i hennes 1. gifte, f. 21.5.1809 i Viborg, d. 2.7.1849 i Helsingfors. Fldr. statsrådet Karl Anders Merlin och Amalia (von) Sattler.

Thuneberg, Karl Johan, stabskapten (överstelöjtnant), f. 17.7.1790 i Asikkala, d. 7.1.1873 i Helsingfors. Fldr. fältväbeln vid Tavastehus läns infanteriregemente Erik Johan Thuneberg och Helena Gustava Lang. - Gift 1.5.1819 i Kangasala med Agda Vilhelmina Jack, f. 26.2.1799 i Jämsä, d. (drunknad) 3.8.1849 på Ålands hav under resa till Åbo. Fldr. länslantmätaren, lantmäteridirektören Gustav Jakob Jack och Ulrika Sofia Tapenius.

Uggla, Karl Erik, löjtnant (kapten), f. 12.12.1798 i Pojo, d. 10.7.1891 i Helsingfors. Fldr. översten vid jägarbataljonen till Nylands infanteriregemente Gustav Uggla och Maria Elisabet Lalin. - Gift 1.12.1830 i Helsingfors med Gustava Amalia Charlotta Jack, f. 17.2.1808 i Jämsä, d. 8.1.1888 i Helsingfors. Fldr. länslantmätaren, lantmäteridirektören Gustav Jakob Jack och Ulrika Sofia Tapenius.

Wendt (sen. von Wendt), Alexander Jakob, löjtnant (generallöjtnant), f. 21.11.1800 i Sordavala, d. 17.1.1862 i Sommarnäs. Fldr. provinsialläkaren i Sordavala distrikt, hovrådet Johan Jakob Adolf Wendt och hans 1. hustru Anna Katarina Sundius. - Gift 1) 7.3.1837 i Helsingfors med Anna Natalia Merlin i hennes 2. gifte, f. 21.5.1809 i Viborg, d. 2.7.1849 i Helsingfors. Fldr. statsrådet Karl Anders Merlin och Amalia (von) Sattler. 2) 16.8.1850 i Helsingfors med Sofia Elisabet Melartin, f. 30.6.1819 i S:t Karins, d. 2.5.1866 i Sommarnäs. Fldr. ärkebiskopen Erik Gabriel Melartin och Natalia (von) Sattler.

Wittfooth, Arvid, löjtnant (kapten), f. 1.11.1797 i Tövsala, d. 2.2.1869 i Åbo. Fldr. godsägaren, kaptenen Henrik Gustav Wittfooth och Sofia Kristina Malm. - Ogift.

Åberg, Jakob Johan, stabskapten (major), f. 24.11.1795, d. 28.12.1852 i Laukas. - Gift 18.5.1821 i Laukas med Karolina Lovisa Kristina Boisman, f. 1.7.1802 i Idensalmi, d. 25.11.1867 i Laukas. Fldr. kommissionslantmätaren Karl Fredrik Boisman och Johanna Lovisa Borgstedt.


Civilmilitärer

Ekelund, Gustav Adolf, auditör, f. 9.12.1799 i Heinola, d. 2.1.1854 i Helsingfors. Fldr. residensfogden Johan Ekelund och Sofia Magdalena Maexmontan. - Gift 28.8.1847 i Åbo med Maria Klementina Heurlin, f. 18.11.1820 i Helsingfors, d. 19.7.1881 i Reso. Fldr. hovrättsrådet Sven Nils Heurlin och Maria Lovisa Granberg.

Grönvik, Axel Gabriel, kommissarie, f. 24.8.1801 på Sveaborg, d. 30.11.1836 i Helsingfors. Fldr. mönsterskrivaren vid Sveaborgs eskader, kamreraren Henrik Grönvik och Sara Elsa Hammarberg. - Gift 28.2.1830 i Helsingfors med Fredrika Sofia Cadenius, f. 29.12.1805 i Helsingfors, d. 14.2.1841 i Helsingfors. Fldr. handlanden Gabriel Johan Cadenius och Maria Elisabet Landtman.

Ingman, Karl Henrik, tf. predikant, f. 19.11.1799 i Pojo, d. (i kolera under polska upproret) 8.5.1831 i Nowo Vies, Polen. Fldr. kollegan vid Ekenäs pedagogi, filosofie kandidaten Karl Ingman och Kristina Elisabet Lillia i hennes 2. gifte. - Gift 28.5.1829 i Esbo med Anna Jakobina Brodd, f. 6.12.1801 på Sveaborg, d. 5.11.1829 i Esbo. Fldr. lotsmajoren Per Gustav Brodd och Hedvig Kristina Melan.

Rosenbom, Klas Fredrik, tf. läkare, f. 14.1.1795 i Kides, d. 30.3.1849 i Kyrkslätt. Fldr. kapellanen, vice pastorn Fredrik Johan Rosenbom och Anna Katarina Slottman. - Gift 4.3.1827 i Helsingfors med Lovisa Juliana Lillja, f. 28.8.1806 i Åbo, d. 4.4.1893 i Kyrkslätt. Fldr. provinsialläkaren i Sordavala distrikt Josef Benjamin Lillja och Johanna Lovisa Engblom.

Thitz, Gustav Fredrik, translator, löjtnant (kapten), f. 13.9.1794 i Helsingfors, d. 27.8.1864 i Helsingfors. Fldr. konstnären (målare) Anders Gustav Thitz och hans 1. hustru Sofia Kristina Stichaeus. - Gift 1.10.1822 i Somero med Karolina Fredrika Albertina Munck af Fulkila, f. 1.8.1796 i Urdiala, d. 30.5.1877 i Helsinge. Fldr. överstelöjtnanten Karl Johan Munck af Fulkila och hans 2. hustru Lovisa Albertina de Pont.

Twarjansky, Josef Taddeus, kapellmästare, f. 27.3.1783 i Goldingen, Kurland, d. 7.9.1852 i Helsingfors. Fldr. stadsmusikanten Mikael Twarjansky och Anna Lovisa Lapieszno. - Gift 1825 på Sveaborg med Johanna Lovisa Charlotta Jahnsson, f. 16.1.1808 i Helsingfors, d. 9.3.1848 i Helsingfors. Fldr. N.N. Jahnsson och Katarina Charlotta N.N.


Finska Gardets sista befäl 1906

Kommendör
Maexmontan, Nikolaj, överste

Yngre stabsofficer
Schvindt, Viktor Henrik, överste

Adjutant
Spåre, Maximilian Hugo Adolf, löjtnant

Ekonomiföreståndare
Wetzer, Paul Martin, kapten

Kassör
Stjernschantz, Vilhelm, löjtnant

Kvartermästare
Swendelin, Bruno, underlöjtnant

Vapenföreståndare
Palin, Georg Ivar Alfred, underlöjtnant

Kompanichefer
Finnilä, Axel Teodor, löjtnant (2. K, tf.)
Fogelholm, Knut Birger, stabskapten (3. K)
Lindberg, Artur, kapten (H.M:s (1.) K)
Rudnäs, Karl Erik, stabskapten (4. K, tf.)

Kompaniofficerare
Bergström, Valter Valdemar, underlöjtnant
Berner, Emil Arvid, löjtnant
von Gerich, Valter Harald, underlöjtnant
Ingelberg, Fredrik Hjalmar, underlöjtnant
Leander, Alexander August, underlöjtnant
Neovius, Alfred Gunnar, 1 underlöjtnant
Procopé, Alexander Fredrik, 2 löjtnant
Sundström, Sergej, löjtnant

1.   Chef för undervisningskommenderingen
2.   Chef för jägarekommenderingen

Civilmilitärer
Cronstedt, Karl Anton Reinhold Ludvig, auditör
Jokinen, Tyyni (Tyne) Emil, läkare
Kotscheregin, Konstantin, vapenmästare
Lindholm, Fredrik Albin, kapellmästare
Piispanen, Bruno Aloys, pastor


Kommendör

Maexmontan, Nikolaj, överste (generallöjtnant), f. 14.8.1860 i Strelna, guv. Petersburg, d. 15.11.1932 i Helsingfors. Fldr. kommendören för 5. Skarpskyttebrigaden, generalen av infanteriet Fridolf Leonard Maexmontan och Lovisa Adolfina Plantin. - Gift 22.1.1887 i Helsingfors med friherrinnan Johanna Eleonora Ramsay, f. 13.11.1863 på Munksnäs vid Helsingfors, d. 11.3.1943 i Helsingfors. Fldr. generalen av infanteriet, friherre Georg Edvard Ramsay och Elisabet Cumming.


Yngre stabsofficer

Schvindt, Viktor Henrik, överste (generalmajor), f. 19.7.1866 i Spankova, Ingermanland, d. 25.6.1928 i Hattula. Fldr. kyrkoherden Paul Teodor Schwindt och Anna Amanda Alopaeus. - Gift 18.2.1890 i Helsingfors med Aina Maria Enckell, f. 11.6.1868 på Sveaborg vid Helsingfors, d. 4.4.1952 i Helsingfors. Fldr. generallöjtnanten Nikolaj Enckell och Emilia Henrietta Krogerus.


Övriga officerare

Bergström, Valter Valdemar, underlöjtnant (major), f. 27.9.1881 i Helsingfors, d. 27.10.1958 i Helsingfors. Fldr. godsägaren Konstantin Bergström och Fredrika Elisabet Eklund. - Gift 9.12.1906 i Helsingfors med Vera Lindberg, f. 4.6.1885 i Helsingfors, d. 21.2.1972 i Helsingfors. Fldr. senatorn Fredrik Verner Lindberg och Emma Maria Sourander.

Berner, Emil Arvid, löjtnant (kapten), f. 7.11.1877 på Ois station, d. 6.10.1943 i Varkaus. Fldr. trafikdirektören v. SJ Arvid Berner och Emilia Vilhelmina Häyrén. - Gift 30.12.1906 i Helsingfors med Sigrid Linnea Helsingius, f. 6.8.1883 i Ingå, d. 30.12.1967 i Helsingfors, frånskilda 25.11.1927. Fldr. fångvårdsinspektören, hovrådet Gustav Adolf Helsingius och hans 1. hustru Anna Elisabet Roos.

Finnilä, Axel Teodor, löjtnant (kapten), f. 14.11.1868 i Vasa, d. 1.4.1920 i Vasa. Fldr. tobaksfabrikanten Karl Finnilä och Edla Sofia Wefvar. - Ogift.

Fogelholm, Knut Birger, stabskapten (major), f. 29.12.1872 i Torneå, d. 6.11.1964 i Helsingfors. Fldr. provinsialläkaren i Torneå, medicine och kirurgie doktorn Karl Gustav Fogelholm och hans 2. hustru Helena Lovisa Adamina Tamelander i hennes 2. gifte. - Gift 19.2.1899 i Uleåborg med Naima Sigrid Juselius, f. 5.9.1873 i Perho, d. (drunknad) 21.8.1920 i Ruovesi. Fldr. forstmästaren Fredrik Vilhelm Juselius och Natalia Karolina Ståhlberg.

von Gerich, Valter Harald, underlöjtnant (major), f. 30.8.1881 i Helsingfors, d. (olyckshändelse) 1.9.1939 i Helsingfors. Fldr. verkl. statsrådet Karl Edvard Teodor von Gerich och Julia Olympia von Koeppen. - Gift 11.11.1917 i Berlin med Elsa Matilda Jungstedt i hennes 1. gifte, f. 19.11.1894 i Norrköping, d. 16.3.1972 i Helsingfors. Fldr. stadsfogden, vice häradshövdingen Gustav Ludvig Nikolaus Jungstedt och Anna Sofia Nilsson.

Ingelberg (sen. Askolin-Ingelberg), Fredrik Hjalmar, underlöjtnant (överste), f. 24.10.1882 i Åbo, d. 8.11.1956 i Stockholm. Fldr. affärsmannen Fredrik Ingelberg och Sofia Maria Helenius. - Gift 1) 15.9.1926 i Paris med Maini Johanna Vilhelmina Askolin i hennes 5. gifte, f. 22.6.1890 i Borgå, d. 24.1.1929 i Pernå. Fldr. kommerserådet Johan(nes) Askolin och hans 3. hustru Rosa Vilhelmina Langén i hennes 2. gifte. 2) 14.4.1934 i Amsterdam med Maria Lovisa Henrietta Paulina Karolina Driessen, f. 17.11.1909 i Amsterdam, frånskilda 26.11.1940. Flyttade 1948 från Laren, Holland, okänt vart. Fldr. majoren Adolf Driessen och Maria Reinhart.

Leander, Alexander August, underlöjtnant (kapten), f. 19.11.1877 i Helsingfors, d. 26.8.1951 i Helsingfors. Fldr. kapellmästaren vid Livgardets 3., finska, skarpskyttebataljon, guvernements sekreteraren Adolf Fredrik Leander och Matilda Emilia Fagerlund. - Gift 11.11.1906 i Helsingfors med Ines Agnes Sjöholm, f. 27.1.1881 i Helsingfors, d. 6.9.1967 i Helsingfors. Fldr. fältkamreraren Johan Henrik Sjöholm och Axelina Sofia Wickholm.

Lindberg, Artur, kapten (överste), f. 10.8.1871 i Loppis, d. 10.2.1941 i Helsingfors. Fldr. handlanden Johan August Lindberg och Amanda Amalia Sohlman. - Gift 12.2.1898 i Helsingfors med Alice Osberg, f. 23.12.1875 i Helsingfors, d. 20.2.1968 i Helsingfors. Fldr. protokollsekreteraren, statsrådet Julius Rudolf Osberg och Adela Teresa Schiefner.

Neovius, Alfred Gunnar, underlöjtnant (kapten), f. 29.9.1881 i S:t Petersburg, d. 9.8.1933 i Helsingfors. Fldr. chefen för 2. (Tusby) Reservkompaniet, majoren Karl Fredrik Neovius och Hulda Georgina Viktorina Tulander. - Gift 25.6.1916 i Åbo med Enni Maria Lindell, f. 26.11.1882 i Bjärnå, d. 5.3.1951 i Helsingfors. Fldr. kyrkoherden, prosten Bernt Gustav Lindell och Matilda Maria Nylund.

Palin, Georg Ivar Alfred, underlöjtnant (major), f. 14.8.1880 i Borgå sn., d. 1.6.1946 i Helsingfors. Fldr. kommendören för 8., Viborgs, finska skarpskyttebataljon, översten Ivar Johannes Palin och Fanny Maria af Björksten. - Gift 6.6.1911 i Helsingfors med Edit Charlotta Teresa Einighorst, f. 13.8.1891 i Helsingfors, d. 6.1.1953 i Helsingfors. Fldr. ingenjören Artur Einighorst och Berta Pantenius.

Procopé, Alexander Fredrik, löjtnant (överste), f 18.8.1876 i Helsingfors, d. 22.12.1956 i Helsingfors. Fldr. kommendören för Vladikaukasiska lokalbrigaden, generallöjtnanten Bernt Feodor Georg Procopé och hans 1. hustru Matilda Helena von Knorring. - Gift 1) 14.8.1915 i Birkala med Karin Maria Spåre, f. 29.4.1885 i Viborg, d. 28.11.1924 i Helsingfors. Fldr. hovrätts vice presidenten Axel Johan Alfons Spåre och Jenny Amalia Eleonora Rothe. 2) 5.6.1928 i Helsingfors med Olga Leontina Lindqvist, f. 9.3.1900 i St. Petersburg, d. 16.1.1988 i Helsingfors. Fldr. ingenjören Gustav Alexander Lindqvist och Matilda Lovisa Schmidt.

Rudnäs, Karl Erik, stabskapten (major), f. 27.9.1869 i Lappträsk, d. 11.9.1923 i Villmanstrand. Fldr. godsförvaltaren Anders Eriksson (Rudnäs) och Karolina Andersdotter (Myyrä). - Gift 31.5.1920 i Villmanstrand med Maria Kristina Brandstake i hennes 1. gifte, f. 17.10.1889 i St.Petersburg, d. 21.12.1967 i Helsingfors. Fldr. handlanden Mikael Brandstake och Abalonia Vilhelmina Nyström.

Spåre, Maximilian Hugo Adolf, löjtnant (överste), f. 21.12.1879 i Systerbäck, d. 30.10.1954 i Helsingfors. Fldr. chefen för telegrafstationen i Tavastehus, hovrådet Adolf Ferdinand Spåre och hans 2. hustru Anna Sofia Eleonora Baer. - Gift 1) 30.5.1908 i Esbo med friherrinnan Natalia Stackelberg, f. 27.2.1886 i Vasa, d. 26.11.1927 i Björneborg. Fldr. poliskammarnotarien, friherre Fredrik Magnus Stackelberg och hans 1. hustru Natalia Stjernschantz. 2) 10.5.1935 i Helsingfors med Marta von Schantz i hennes 2. gifte, f. 14.3.1894 i Kotka, d. 12.7.1950 i Helsingfors. Fldr. bankdirektören Karl Emil von Schantz och Jenny Maria Roos.

Stjernschantz, Vilhelm, löjtnant (överstelöjtnant), f. 12.10.1876 i Helsingfors, d. 10.1.1950 i Vasa. Fldr. trafikdirektören v. SJ Johan Vilhelm Stjernschantz (tid. Blidberg) och hans 2. hustru Alma Charlotta Sirén. - Gift 6.10.1902 i Åbo med Signe Ekstam, f. 14.11.1877 i Askola, d. 17.6.1945 i Helsingfors. Fldr. lanträntmästaren Viktor Emil Ekstam och Alexandra Elisabet Stockus.

Sundström, Sergej, löjtnant (major), f. 22.8.1879 i Araktjejevka, guv. Novgorod, d. 13.3.1924 i S:t Michel. Fldr. kommendören för 5., Kuopio, finska skarpskyttebataljon, generalmajoren Hans Sundström och Alexandra Bucharin. - Gift 10.10.1910 i Sordavala med Anna Solntseff i hennes 1. gifte, f. 13.8.1890 i Vasa, d. 14.7.1962 i Simpele. Fldr. lektorn, prosten Sergej Solntseff och Anna Tihomiroff.

Swendelin, Bruno, underlöjtnant (överstelöjtnant), f. 27.5.1878 i Uleåborg, d. 23.1.1924 i Helsingfors. Fldr. handlanden, spanske vice konsuln Joh(a)n Fredrik Swendelin och Maria Susanna Björkqvist. - Gift 5.5.1906 i Helsingfors med Anna Julia Natalia Högrelius, f. 29.1.1882 i Okome (Hall.), Sverige, d. 16.8.1951 i Helsingfors. Fldr. kyrkoherden Pagiel Emanuel Högrelius och Petronella Bengtsson.

Wetzer, Paul Martin, kapten (general av infanteriet), f. 7.8.1868 i Pfronten, Bayern, d. 10.8.1954 i Helsingfors. Fldr. ingenjören vid lotsverket Martin Johannes Wetzer och Amalia Katarina Johanna Schramm. - Gift 14.9.1897 i Helsingfors med friherrinnan Ingrid Maria Silfverhjelm, f. 25.8.1875 i Helsingfors, d. 17.11.1956 i Helsingfors. Fldr. generalmajoren, friherre Karl Silfverhjelm och Aina Maria von Frenckell.


Civilmilitärer

Cronstedt, Karl Anton Reinhold Ludvig, auditör, f. 10.4.1858 i Helsingfors, d. 10.2.1914 i Helsingfors. Fldr. guvernören i Åbo o. Björneborgs län, geheimerådet (generalmajor) Gabriel Anton Cronstedt och hans 2. hustru Johanna Elisabet Nassokin. - Gift 15.12.1887 i Helsingfors med Sigrid Paulina Brunou, f. 17.1.1862 i Helsingfors, d. 8.9.1957 i Helsingfors. Fldr. senatorn Alexander August Brunou och Anna Paulina Dammert.

Jokinen, Tyyni (Tyne) Emil, läkare, f. 22.6.1866 i Helsingfors, d. 17.8.1937 i Helsingfors. Fldr. överkonduktören Jonas Jokinen och Sofia Vilhelmina Oxén. - Gift 26.1.1898 i Tyrvis med (Magda) Maria Fåhraeus i hennes 2. gifte, f. 25.12.1852 i Källa (Öl.), Sverige, d. 23.8.1936 i Borgholm (Öl.). Fldr. lantbrukaren Olof Nilsson (Fåhraeus) och Sofia Teresia Fägersten.

Kotscheregin, Konstantin, vapenmästare, f. 1.10.1848 i Systerbäck, d. 23.12.1930 i Helsingfors. Fldr. Kapiton Kotscheregin och N.N. - Gift 1875 i S:t Petersburg med Elisabet Kalesnikoff, f. 17.9.1856 i S:t Petersburg, d. 16.11.1902 i Helsingfors. Fldr. Merkuri Kalesnikoff och N.N.

Lindholm, Fredrik Albin, kapellmästare, f. 8.7.1858 i Kristinestad, d. 12.1.1931 i Helsingfors. Fldr. slaktarmästaren Adolf Lindholm och Klara Lovisa Nyqvist. - Gift 1) 22.6.1884 i Tavastehus med Selina Johanna Nyman, f. 7.10.1859 i Tavastehus, d. 28.6.1937 i Helsingfors, frånskilda 15.12.1892. Fldr. stadsfiskalen Karl Gustav Nyman och Josefina Elvira Nilsson. 2) 30.5.1930 i Helsingfors med Lydia Johanna Koivulampi (Ilomäki), f. 7.7.1886 i Etseri, d. 25.1.1977 i Helsingfors. Fldr. lägenhetsägaren Kristian Johansson (Ilomäki) och Minna Gabrielsdotter (Koivulampi).

Piispanen, Bruno Aloys, pastor, f. 26.2.1863 i Kaukola, d. 31.12.1918 i Mola. Fldr. kyrkoherden i Duderhof-Hietamäki, Ingermanland, kontraktsprosten Aloys Jeremias Piispanen och Augusta Henrietta Wass. - Ogift.


Finska Gardets befäl 1829 och 1906

1829 1906
Överste 1 2
Överstelöjtnant 1 -
Kapten 1 2
Stabskapten 3 2
Löjtnant 6 6
Underlöjtnant 3 7
Fänrik 4 -
_____________________________________________
Sammanlagt 19 19
 
Finska kadettkåren - 16
Ryska militärläroverk 1 2
Ingen officersutbildning 18 3
_____________________________________________
Sammanlagt 19 19
 
Auditör 1 1
Kapellmästare 1 1
Kommissarie 4 -
Läkare 1 1
Pastor - 5
Predikant 6 -
Translator 7 -
Vapenmästare - 8
_____________________________________________
Sammanlagt 6 5

1.   Ramsay, utdimitterad från Pagekåren
2.   Maexmontan, utdimitterad från Pagekåren (elev vid Finska kadettkåren 1874-79), von Gerich utdimitterad från Pavlovska militärläroverket
3.   Swendelin, examinerad vid Finska kadettkåren utan att vara elev
4.   Till 1867
5.   Från 1846
6.   Till 1846
7.   Till 1850
8.   Från 1877


Milstolpar i Finska Gardets historia

1829 28.7. Livgardets finska skarpskyttebataljon (Finska Gardet) grundades som »ungt garde», hörande till Gardeskårens 2. Divisions IV Brigad
1829 18.9. Finska Gardet mottog sin första fana i Krasnoje Selo (kejs. reskript 4./16.9.1829)
1831 12.1. Finska Gardet ryckte ut i polska kampanjen
1832 11.4. Finska Gardet återvände från polska kampanjen
1833 21.2. Finska Gardet mottog sin andra (St. Georgsordens) fana i Helsingfors (kejs. reskript 6./18.12.1831)
1849 31.5. Finska Gardet ryckte ut i ungerska kampanjen
1849 17.10. Finska Gardet återvände från ungerska kampanjen (utan att ha deltagit i stridshandlingarna)
1854 18.3. Finska Gardet ryckte ut i det sk. orientaliska kriget
1856 29.9. Finska Gardet återvände från orientaliska kriget (utan att ha deltagit i stridshandlingarna)
1871 13.9. Bataljonens namn ändrades till Livgardets 3., finska, skarpskyttebataljon (kejs. dagorder 1./13.9.1871)
1877 6.9. Finska Gardet ryckte ut i turkiska kriget
1878 29.4. Finska Gardet upphöjdes till rang av »gammalt garde»
1878 9.5. Finska Gardet återvände från turkiska kriget
1881 24.10. Finska Gardets minnesvård över stupade gardister avtäcktes i Helsingfors på årsdagen av slaget vid Gorny Dubnjak
1905 7.8. Finska Gardet upplöstes (kejs. reskript 25.7./7.8.1905)
1905 6.9. Finska Gardets avskedsgudstjänst hölls i kasernkyrkan, varefter fanorna och kejsaruniformerna fördes med tåg till St. Petersburg
1906 19.2. Finska Gardets slutgiltiga upplösningsdag, då befälet överfördes på indragningsstat Anciennitet: 18.9.1812


Finska Gardets chefer/kommendörer

1829-1838   Ramsay, Anders Edvard 1
1838-1850   von Wendt, Alexander Jakob
1850-1856   von Kothen, Gustav, friherre
1856-1861   von Willebrand, Ernst Karl Adolf, friherre
1861-1866   Ehrnrooth, Gustav Robert
1866-1874   von Etter, Sebastian Albrekt
1874-1877   Ramsay, Georg Edvard, friherre
1877-1884   Procopé, Viktor Napoleon
1884-1888   Aminoff, Johan Fredrik Gustav, friherre
1888-1895   Synnerberg, Georg Fredrik Alexander
1895-1897   de Pont, Kasten Fredrik Ferdinand
1897-1899   Langhoff, Karl Fredrik August
1899-1903   Hedlund, Viktor Bernhard
1903-1906   Maexmontan, Nikolaj

1.   1827-1829 tf. chef för Finska undervisningsskarpskyttebataljonen, Finska Gardets föregångare


Litteraturförteckning

Akiander, Matthias, Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift I-II. Helsingfors 1868-69.

Backström, Åke, De adliga legitimations- och adoptionsärendena 1809-1917 I. Helsingfors 1968.

Backström, Åke, Släkten Thitz och dess förbindelser med ätten Munck. Genos 1982 s. 146-56.

Backström, Åke, Officerare och civila tjänstemän vid. 1., Nylands, finska skarpskyttebataljon 1880-1902. HSF Uppsatser VII, 1985.

Backström, Åke, Generaler och överstar i militärsläkten Procopaeus/Procopé. Uppsatser IX. (1988). Skrifter utgivna av Helsingfors släktforskare r.f.

Bergholm, Axel, Sukukirja. Suomen aatelittomia sukuja I-II. Helsinki 1901.

Bergholm, Axel, Keisarillisen Suomen hallituskonseljin ja senaatin puheenjohtajat, jäsenet ja virkamiehet 1809-1909. Biografisia tietoja. Porvoo 1912.

Bergholm, Hjalmar, Suomen lääkärit sekä Suomen hammaslääkärit. Biographica. Finlands läkare jämte Finlands tandläkare. Helsingfors 1907.

Carpelan, Tor, Åbo i genealogiskt hänseende på 1600- och början af 1700-talen. Helsingfors 1890.

Carpelan, Tor, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna efter 1809 adlade, naturaliserade eller adopterade ätterna. Helsingfors 1942.

Carpelan, Tor, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna I-III. Helsingfors 1954-66.

Colliander, O. I., Suomen kirkon paimenmuisto 19:n vuosisadan alusta nykyaikaan I (1910), II:1 (1918). Helsinki. II:2 mscr. i RA.

Finlands stats-kalender 1829, 1830, 1905, 1906.

Finsk militär tidskrift 1881-1901.

Gadd, P. Er., Släktkalender I-III. Helsingfors 1949, 1956, 1960.

Gratschoff, Louis, Finlands läkare jämte Finlands tandläkare. Biografiska anteckningar. Mariehamn 1900.

Gripenberg, G. A., Lifgardets 3 finska skarpskyttebataljon 1812-1905. Ett minnesblad. Helsingfors 1905.

Hornborg, Harald, Förgätna öden. Helsingfors 1937.

Johnsson, G., Suomen piirilääkärit 1749-1927. SSJ VI, 1928.

Johnsson, I., Släkten Cadenius. HSF Uppsatser III, 1980.

Jörgensen, Arne, Nyländska avdelningens matrikel 1640-1868. Helsingfors 1911.

Kojonen, Eero, Sursillin suku. Tapiola 1971.

Lagus, Wilhelm, Åbo akademis studentmatrikel å nyo upprättad II. 1740-1827. Helsingfors (1895). Supplement (1906).

Landgren, Folke, Nyländska avdelningens matrikel 1869-1900. Helsingfors 1932.

Lundén Cronström, Ingegerd, Släktbok. Ny följd II. Borgå 1965-77.

Neovius, Arvid, Suomen evankelis-luterilaisen kirkon matrikkeli. Kuopio 1898. Lisävihko 1908.

Schulman, Hugo & Nordenstreng, Sigurd, Finska kadettkårens elever och tjänstemän. Biografiska anteckningar 1812-1912. Helsingfors 1912. Supplement (I). 1812-1921 (1922). Supplement II. 1812-1940 (1941). Supplement III. 1812-1960 (1961).

Schvindt, V., Biografiska anteckningar öfver officerare och civile tjänstemän vid Lifgardets finska skarpskyttebataljon. Helsingfors 1912.

Tuurala, Anita, Rosenbom-suku. Genos 1973 s. 43-47.

Uusi sukukirja I, Helsinki 1943-46, III Helsinki 1952-70.

Vaajakallio, Suomen maanmittarit 1628-1928. Helsinki 1929.

Wasastjerna, Oskar, Lifgardets finska skarpskyttebataljons officerare och civile tjenstemän. Biografiska anteckningar. Helsingfors 1887.

Wasastjerna, Oskar, Matrikel öfver generaler, stabs- och öfverofficerare samt läkare vid finska militären år 1901. Helsingfors 1901.

Wilskman, Atle, Släktbok II. Helsinki 1918-33.

Wirilander, Kaarlo, Suomen armeijan upseeristo, aliupseeristo ja sotilasvirkamiehistö 1812-1871 (1880). Officerare, underofficerare och civilmilitärer vid Finlands armé 1812-1871 (1880). Helsinki 1985.


Noter

[1]   Burman, J. J. & von Knorring, O., Ett hundra års minne. Stockholm 1909, s. 40 ff.

[2]   Kejs. manifestet 15./27.3.1810 anbefallde den finska indelade militären till overksamhet, utan att likväl formellt upplösa den.

[3]   Från denna dag räknade Finska Gardet sin anciennitet och dagen firades tillika som bataljonens årsdag.

[4]   Ur ett brev från Steinheil till Reuterskiöld 10.7.1819 framgår, att varken jägarregementen eller sk. undervisningstrupper »pläga hafva fanor». Gripenberg, a.a., s. 13 anm.

[5]   Officerarnas inskrivning vid bataljonen skedde 18.10.1829, men först 24.8.1830 skedde de första utnämningarna.

[6]   Stabsryttmästare Peter Moldakoff, hemmahörande i Sordavala.


Selostus

Åke Backström: Täysi ympyrä; Suomen Kaartin päällystö 1829 ja 1906

Suomen armeija hajotettiin Haminan rauhansopimuksen (17.9.1809) jälkeen, ja vuoteen 1812 maamme oli ilman omia sotavoimia. Tällöin perustettiin kolme värvättyä jääkärirykmenttiä, joista kaksi ensimmäistä muutettiin 1819 jalkaväkirykmenteiksi. Vuonna 1817 määrättiin perustettavaksi opetuspataljoona, jonka runkona oli toinen 3. jääkärirykmentin pataljoonista ja joka 1824 sijoitettiin Helsinkiin. Vuodesta 1829 lähtien sen nimenä oli Henkikaartin Suomen opetustarkkampujapataljoona, lyhyemmin Suomen Kaarti. Vuonna 1901 kumottiin uudella asetuksella vuoden 1878 asevelvollisuuslaki ja hajotettiin sen mukaiset 8 tarkkampujapataljoonaa. Suomen Kaarti lakkautettiin 1905, ja sen päällystö siirrettiin seuraavana vuonna lakkautuspalkalle.

Artikkelin lopussa on genealogisia tietoja Suomen Kaartin ensimmäisestä päällystöstä 1829 ja viimeisestä 1906.


Genos 67(1996), s. 28-38, 48

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Första befäl 1829 | Sista befäl 1906 | Milstolpar | Litteraturförteckning | Noter ]

Systematisk förteckning | 1996 års register | Årgångsregister