GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Selostus | Artikelns slut ]

Släkten Reilin från Lojo

Bibliotekarie Jarl Pousar, Vichtis

Strandbergs herdaminne framhåller, att klockaren Johan Mattsson i Lojo var bondson från Raijala by i Hvittis. Uppgiften har sedan troget upprepats i alla de sammanhang där släkten omnämns. Den väcker inte någon tilltro, för ur bynamnet Raijala deriveras snarast Rajalin. En sådan släkt finns ju även, och man kunde eventuellt tänka sig att en andra släkt från samma by fått lov att ta ett snarlikt namn, då Rajalin redan var reserverat. Man söker också förgäves efter bonden Matts i Raijala by, vilken skulle vara Johan Mattssons fader. Inte heller denna omständighet behöver dock utesluta härstamningen, för Johan Mattsson kan ju vara bondson från Raijala utan att fadern Matts varit bonde där, exempelvis om modern som änka efter nämnda Matts gift om sig med en bonde i Raijala. Men som helhet taget har inte till min kännedom kommit några indicier, vilka skulle stöda Strandbergs uppgift.

Man kan tänka sig att Jakob Tengström - den egentliga sammanställaren av det av Strandberg utgivna herdaminnet - missförstått någon uppgift. Herdaminnet innehåller även många andra oriktigheter. Uppgiften kan även ha lämnats av kaplanen i Lundo Abraham Reilin, vilken tydligen inte tillhörde denna släkt utan kallas soldatson från Bjärnå och var samtida med ärkebiskopen. Det är kanske Abraham Reilins släkt som på något vis kan härledas till Raijala i Hvittis.

För Lojosläkten Reilin kan man emellertid även uppställa en härledning från orten, och fastän den är en skrivbordskonstruktion har den fördelen att få ett visst stöd av indicier. Tyvärr är de äldsta bevarade kyrkböckerna i Lojo ytterst starkt skadade av fukt och till stor del oläsliga, och i serien mantalslängder finns stora luckor. Men genom träget samlande av alla de data vilka där finns att tillgå, kan man teckna en bild av klockarfamiljen och dess ursprung.

Johan Mattsson uppträder 1690 som nyvald klockare i Lojo och gifter sig samma år med Margareta Henriksdotter från kyrkbacken. I kyrkböckerna antecknas de boende på kyrkbacken och i mantalslängderna är de uppförda efter prästerskapet med prästgården som gemensam rubrik. Senare återfinns de på Klockars gård i Kiviniemi by. Gården som egentligen heter Mongola hör nu till dem vilkas ägor bildar centrum av Lojo stad och huvudbyggnaden låg precis på den nuvarande platsen för Lojo stadshus. Det kan nämnas, att Lojo inte har någon kyrkby utan kyrkan ligger i Kiviniemi by.

Namnet Klockars pekar på att gården ägdes även av den föregående klockarsläkten. I början av 1630-talet ägde redan klockaren Jakob Andersson en gård i Kiviniemi. Johan Jakobsson, som sedan var husbonde på hemmanet, var säkerligen hans son. [10] Johan i sin tur hade sonen, klockaren Erik Johansson, som dog tydligen 1688 och efterträddes av klockaren Johan Mattsson.

Poängen i allt detta ligger i att det sedan blev klockaren Johan Mattssons hustru Margareta Henriksdotter som ärvde gården. Margareta Henriksdotter testamenterade nämligen 1738 gården åt sin dotter Maria, änka efter avlidne bokhållaren Lars Wikström. Arrangemanget tycks ha varit på tapeten i många år i familjen, för Maria kunde för vintertinget samma år uppvisa papper på att systern Annika redan 1735 givit sitt samtycke, och brodern Abraham Reilin hade 1737 avstått sin del i gården till förmån för Maria. Men då Maria ville driva sin sak på tinget satte sig äldste brodern Johan Reilin till motvärn och yrkade på hemmanet, och "ty kan hon ej annat än ge honom det".

Hur Margareta Henriksdotter hade fått gården har undertecknad inte kunnat utreda. Uppenbarligen var hon befryndad med den förre klockaren Erik Johansson och hans familj. Hennes mor hette Kirstin Jakobsdotter. Enligt åldersannotationen i dödslängden var hon född ca. 1640 och var måhända dotter till klockaren Jakob Andersson. Vem den Henrik var, som blev Margareta Henriksdotters far, vet vi inte.

Och varifrån dök då klockaren Johan Mattsson upp i Lojo? Han bör ju ha varit känd för församlingen när den valde honom till klockare. Det är rimligt att antaga att han var bosatt i Lojo och hade släktingar där. En enda skör tråd finns att följa: Johan Mattssons barn var inte de första som tog namnet Reilin. Vid Åbo Akademi inskrevs redan 1683 en yngling Ericus Matthiae Reilinus "nylandus". Han blev sedan kaplan i Koskis Å.l. som är grannsockens grannsocken till Lojo, men blev 1708 avsatt för en rad tråkigheter. Denne nylänning var alltså en perfekt samtida till Johan Mattsson och hade samma patronym. Att han hade någon konnektion till Lojo synes framgå av att hans son Abraham 1723 drunknade i Lojo.

Nyland är stort, men utgår man från det bekanta faktum att västra Nyland fostrade betydligt flere blivande studenter än sin östra motpart, observerar man att det i Lojo finns en by med namnet Röylä. Och i Röylä by finns en tänkbar anfader. 1650 återfinns på det ena hemmanet där husbonden Anders Sigfridsson med hustrun Margareta Månsdotter och sonen Matts Andersson med hustru Annika Persdotter. Matts nämns ännu 1678, men var död 1680. Då hette hustrun Märta. Gården ärvdes av sonen Anders Mattsson.

Ericus Matthiae Reilinus kan tänkas ha tagit sitt namn efter sin presumptiva hemby Röylä. Prostarna Forssenius och Tammelinus, kyrkoherdar i Lojo, hörde till sin tids bemärkta kulturpersonligheter och hade kanske hjälpt den faderlösa ynglingen på traven, och en yngre bror Johan hade kanske också visat sig klipsk och fått vett inpluggat i sig. Att Johan Forssenius 1659 grundat Lojo pedagogi är härvid en viktig omständighet.

Mot teorin kan invändas, att bondfamiljen på Röylä inte synes ha deltagit i Johan Mattssons barnadop, utan hans barns faddrar var samtliga från de lokala prästfamiljerna. Men då måste vi komma ihåg att Matts Andersson på Röylä var död redan 1680 och hustru Märta likaså död 1687, alltså innan Johan Mattsson gift sig. På Röylä satt som husbonde Anders Mattsson, vars hustru Maria även hade dött före 1690, och Anders själv dog likaså före de stora nödåren på 1690-talet; 1693 sitter en yngre bror Henrik Mattsson på hemmanet.

Som synes, finns det inga elementära fakta som strider mot teorin att namnet Reilin är bildat ur bynamnet Röylä. Men resonemanget är dock bara en utgångspunkt. Kanske ett framtida domboksfynd kan ge bättre besked.

Släkten utvecklades till en mycket renodlad prästsläkt som fortlevde i fem generationer. Den siste manlige namnbäraren var kyrkoherden i Ilmajoki Henrik Reilin, död 1849. På kvinnolinjen var hans dotter Augusta Reilin, död i Karkku 1897, den sista av sin släkt.

Namnet Reilin har tagits även av andra släkter. Den i ingressen nämnde Abraham Reilin tillhörde en sådan släkt, och namnbärare uppträder i Egentliga Finland vid samma tider som Lojosläkten. Det kan inte uteslutas, att någon av dem kan ha tillhört kaplanen Ericus Matthiae Reilinus eftersläkt (död 1712, se nedan).


FAMILJEN PÅ RÖYLÄ

I. Anders Sigfridsson. Nämns på Röylä 1636 med hustru, styvmor och syster. 1650 nämns hustrun Margareta Månsdotter.

Son:

II. Matts Andersson. Var redan 1650 gift med Annika Persdotter. Nämns sista gången 1678, var då gift med Märta N.N.

III. Söner:

Anders Mattsson. Nämns som son 1678, 1682 som gift med Maria. Parets son Matts döpt i Lojo 10.8.1682. Hustrun Maria upptas i mtl. 1687 men ej längre 1691 (nästa bevarade längd). Anders ej heller nämnd år 1693, troligen död.

Henrik Mattsson. Nämns som son och bror från 1678, husbonde från 1693. Gift med Elin N.N. En dotter Lisbetha döpt 16.6.1699.

? Ericus Matthiae Reilinus. F. 1662. Student i Åbo 1682, sedermera kaplan i Koskis Å.l. och avsatt 1708 för olika förseelser. Död i Koskis Å.l. 30.1.1712 "49 år 5 mån. 3 dagar". - Gift i Jockis 29.8.1707 med Elisabet Lagus, f. 1680, död i Koskis 12.11.1710 "30 år 4 mån. 3 dagar", dotter till kaplanen i Jockis Gabriel Lagus och Katarina Alanus. Paret fick tvillingsönerna Abraham och Jakob, f. i Koskis 10.10.1708. Abraham Eriksson Reilin gick ner sig på vårisarna vid Hietais i Lojo och begrovs i Lojo i vidpass "13 års" ålder 1.5.1723. [10]

? Johan Mattsson, klockare i Lojo. Se nedan!


REILIN

Tab. 1

I. Johan Mattsson. F. 1669. Klockare och kyrkvärd i Lojo från 1690. Innehade Mongola hemman (även kallat Klockars) i Kiviniemi by. Gården som låg alldeles nära kyrkan fungerade även som gästgiveri. Död 1728, begr. i Lojo 29.9.1728. - Gift i Lojo 27.9.1690 med Margareta Henriksdotter "från kyrkbacken", begr. i Lojo 19.10.1740, dotter till Henrik N.N. och Kirstin Jakobsdotter. Hon testamenterade 10.2.1738 Mongola till sin dotter Maria Reilin, som då stod i beråd att gifta sig med länsmannen Magnus Muhr. [2]

II. Barn (döpta i Lojo):

Anna, f. 20.12.1690, död späd.

Johan, f. 26.12.1693. Kaplan i Lojo, död 1770. Tab. 2.

Maria. Hon erhöll av sin mor 10.2.1738 Mongola gård i arv, men blev vid vintertinget 7.3.1738 tvungen att avstå gården åt sin äldre bror Johan. [2] Begr. i Lojo i mars 1755. - Gift 1:o med bokhållaren Lars (Lorenz) Wi(jc)kström, begr. i Lojo 12.6.1737; 2:o i Lojo 25.6.1738 med länsmannen Magnus Muhr, f. 1702, död på sig tillhöriga Muijala Salli och begr. i Lojo 10.2.1765.

Barn, begr. i Lojo kyrka 13.8.1705.

Ann(ik)a, f. 30.6.1704, död, troligen som änka, och då bosatt hos brorsonen Johan Reilin. Begr. i Lojo 16.4.1772. Hon avstod genom skrift 30.9.1735 sin arvedel i Mongola åt system Maria. [2]

Abraham, döpt 28.(4?)1706. Scholaris till 1729, inskriven vid Åbo Akademi detta år. Nämns vid akademin ännu 1734, tydligen utan examina. Avstod enligt skrift 29.12.1737 sin del i Mongola åt systern Maria. [2] Sedermera mönsterskrivare. Begr. i Lojo 7.11.1756.


Tab. 2

II. Johan Reilin (son till Johan Mattsson, tab. 1). F. i Lojo 26.12.1693. I doplängden har med gammal handstil, tydligen från 1700-talet, senare införts anteckningen "kaplan i Lojo 1722". Inskrevs vid Åbo Akademi 1722 och prästvigd, var redan samma år sockenadjunkt i Lojo, kaplan 1729. Ägde från 1733 Vasarla Airik och från 1738 Mongola gård. [3] Död i Lojo 13.3.1770. - Gift i Lojo 30.5.1727 med Anna Gråå, f. 1697, död 1775, dotter till kyrkoherden Johan Gråå d.y. och Maria Tammelin (som var dotter till prosten i Lojo Gabriel Tammelinus och syster till borgmästaren i Helsingfors assessor Henrik Tammelin på Ojamo).

III. Barn (f. i Lojo):

Kristina, f. 14.5.1728, död i Lojo 9.12.1783. - Gift 1:o i maj 1750 med pedagogen Johan Ascholin, begr. i Lojo i maj 1755; 2:o med pedagogen Johan Forshaell (i hans 1. gifte), f. i Merikarvia 9.7.1727, d. i Lojo 8.3.1796. Paret fick ärva Airik gård. Sönerna Forshaell flyttade till Stockholm och släkten fortlevde i Sverige. [4]

Johan, f. 20.7.1729. Kaplan i Lojo, död 1795. Tab. 3.

Henrik, f. 6.12.1730. Kyrkoherde i Urjala, död 1796. Tab. 5.

Dödfött barn, begr. i Lojo kyrka 24.8.1732.

Margareta, f. 11.10.1733, död i Vichtis 17.9.1809. - Gift i Lojo 18.11.1766 med sergeanten, rusthållaren på Oravala Nedergård i Vichtis Jakob Wichtman, f. 1737, död på Oravala 2.3.1788.


Tab. 3

III. Johan Reilin d.y. (son till Johan Reilin, tab. 2), f. i Lojo 20.7.1729. Student 1750, prästvigd 1758. Sedan faderns adjunkt och kaplan efter dennes död 1770. Ägde 1780-1785 Stortötar gård. [5] Var under senare år sjuklig och från 1790 skötte sonen Anders förrättningarna. Död i Lojo 1795. - Gift 1:o i Nummis 30.9.1764 med Margareta Juliana Nicander, f. i Nummis 21.9.1743, död i Lojo 5.5.1775, dotter till löjtnanten Carl Nicander och Anna Kristina Condolin; 2:o i Lojo 16.11.1775 med Kristina Lindberg "från Laxpojo", f. ca 1752, död 1800, uppenbarligen dotter till rusthållaren och gästgivaren Anders Lindberg på Kockis i Sjundeå och Kristina Hansdotter (som var gårdsdotter från Kyrkstad).

IV. Barn:

1. Anders, f. i Nummis 30.9.1765. Student 1785, prästvigd 1790. Biträdde fadern och blev 1796 kaplan efter honom. Förde ett "oregelbundet liv" och blev en börda för församlingen. [6] Död i Lojo 2.12.1826. - Gift i Lojo 20.11.1806 med Maria Eriksdotter, f. i Lojo 28.12.1771, död där 24.5.1848, dotter till bonden på Röylä Backa Erik Henriksson och Lisa Johansdotter.

1. Henrik, f. i Lojo 18.3.1767, död där 18.11.1768 (oriktigt kallad Johannes!).

1. Henrik, f. i Lojo 25.6.1769. Kyrkoherde i Ilmajoki, död 1849. Tab. 4.

1. Anna Kristina, f. 1771. Var ogift då hon 1815 tog betyg till Längelmäki, där brodern Henrik då var kyrkoherde. Senare öden okända.

1. Margareta Lovisa, f. i Lojo 4.3.1773, död i Borgå 20.6.1820. - Gift i Lojo 24.6.1793 med pedagogen Johan Scheele, f. 1756, död i Lojo 7.10.1812.

1. Maria Elisabet, f. i Lojo 27.2.1775, död där 5.8.1800.

2. Dotter, dödfödd i Lojo 16.2.1777.


Tab. 4

IV. Henrik Reilin (son till Johan, tab. 3), f. i Lojo 25.6.1769. Student 1785, respondent under Porthan 1790, mag. 1792. Bataljonspredikant 1793, regementspastor 1797. Kyrkoherdens vikarie i Kimito 1804-1807. Kyrkoherde i Längelmäki 1809-19, i S:t Mårtens 1819-30, i Ilmajoki från 1830. [7] Död där 19.6.1849. - Gift i Kimito 12.9.1802 med Karolina Gustava Weman, f. i Kimito 28.9.1778, död i Ilmajoki 28.10.1841 (saknas i dödslängden), dotter till prosten Karl Gustav Weman och Anna Brita Stahre.

V. Barn:

Karl Henrik, f. i Kimito 15.2.1804. Student 1828, slutförde aldrig sina studier. Lantbrukare i Ilmajoki, död där genom självmord 16.7.1840.

Karolina, f. i Kimito (enl. Längelmäki kommunionbok, enl. Colliander f. i Åbo) 11.10.1807, död 21.3.1889. - Gift i Ilmajoki 20.6.1843 med sedermera kontraktsprosten Johan Vilhelm Nikolai Nybergh, f. i Nykarleby 29.4.1817, död i Lillkyro 7.11.1883.

Augusta, f. i Längelmäki 28.5.1811, död i Karkku 1897.

Aurora Mathilda, f. i Längelmäki 1.5.1814, död 20.5.1864. - Gift i Ilmajoki 20.6.1843 med med. o. kir. dr Johan Otto Strömberg, f. i Raumo 4.11.1812, död i Karkku 30.11.1900.

Emma Fredrika, f. "i Åbo" 10.10.1821, död i Raumo 6.9.1853.


Tab. 5

III. Henrik Reilin (son till Johan, tab. 2), f. i Lojo 6.12.1730. Student 1750. Nådårspredikant i Vemo 1764, predikant i Kakskerta 1766, kaplan i Bjärnå 1769, kyrkoherde i Urjala 1785. Död i Urjala (enligt Colliander 6.6.)1796, begr. 12.6.1796. [8] Gift i Vemo 27.11.1764 med Susanna Katarina Ruuth (i hennes tredje gifte), f. 23.12.1732, död i Urjala 19.8.1805, dotter till kaplanen i Kimito Samuel Ruuth och Kristina Sevonius (samt änka efter prästmän Elenius och Leistenius).

IV. Barn:

Anna Kristina, f. i S:t Karins 27.2.1765, död i Sjundeå 18.12.1806. - Gift 1:o i Urjala 18.12.1792 med lantmätaren Johan Bergros, f. 1762, död i Urjala 2.3.1794; 2:o i Urjala 9.2.1805 med sin kusins man, kaplanen i Sjundeå Fredrik Forselius (i hans 2. gifte), f. i Eurajoki 2.1.1760, död i Sjundeå 19.12.1839 (och änkling efter Sara Regina Forshaell).

Johan, f. 1766. Student 1785, prästvigd 1792. Sockenadjunkt i Ackas 1807, död samma år, drunkade i Ackas 19.10.1807 i Jalanti sjö på återresa från ett sjukbesök. [9] - Gift i Vesilaks 25.9.1804 med Magdalena Wegelius, f. 5.10.1766, död (i Vesilaks) 22.6.1829, dotter till kaplanen i Vesilaks David Wegelius och Margareta Hornborg.

Katarina, f. i Bjärnå 30.11.1770, död i Urjala 17.6.1835. - Gift i Urjala 12.6.1793 med länsmannen i Urjala Fredrik Adolf Elers (i hans andra gifte), f. i Loimijoki 19.12.1757, död i Urjala 27.8.1811.


Noter

[1]   Strandberg, Åbo stifts herdaminne. Åbo 1832, del I s. 349.

[2]   RA, Lojo och Nummis vinterting 7.3.1738, lagfart 87. Vänligt meddelande av avlidne hovrättsrådet Werner W:son Wickström.

[3]   Rein, Lohjan historia I. Helsinki 1944, s. 321, 363.

[4]   Axel Bergholm upptar i Sukukirja under släkten Hällfors bara Johan Forshaells dotter Sara Regina gift Forselius. I familjen nådde dock fyra barn vuxen ålder. De övriga tre var sonen Jakob Jean (1758-1830), slutligen apotekare i Vänersborg; dottern Kristina Margareta (1760-1826), gift 1:o med länsmannen i Sjundeå Anders Samuel Salovius, död 1785, och 2:o med hans efterträdare Kristian Nyberg; och slutligen sonen Henrik (1763-1810), translator för finska språket och sekreterare i generaltullarrendesocieteten i Stockholm.

[5]   Rein a.a. s. 321-322, 373.

[6]   RA, Colliander, Suomen kirkon paimenmuisto, manuskript, n:r 2800; Rein, a.a. s. 322.

[7]   Strandberg a.a. I s. 432-433; Colliander, a.a. n:r 2801. Se även Weman, Gösta Gustafsson, Om släkten Weman, Uppsala 1912.

[8]   Strandberg a.a. I s. 319.

[9]   Colliander a.a. n:r 2802.

[10]   Meddelande av pol. mag. Kristian Stockmann.


Selostus

Jarl Pousar: Lohjalainen Reilin-suku

Strandberg mainitsee paimenmuistossaan, että Lohjan lukkari Juho Matinpoika (1669-1728) oli kotoisin Huittisten Rajalasta, ja tämä tieto toistuu jatkuvasti tätä sukua koskevassa kirjallisuudessa. Vaikuttaa kuitenkin todennäköiseltä, että hän on kotoisin Lohjan Röylän kylästä, ja Kosken (T.l.) kappalainen Eerik Matinpoika Reilinus oli luultavasti hänen veljensä.

Reilin-suvun miespuoliset jäsenet olivat miltei kaikki pappeja. He toimivat kolmessa polvessa pappeina Lohjalla sekä myös Urjalassa, Ilmajoella ja Akaassa.


Genos 67(1996), s. 77-81, 96

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter | Selostus ]

Systematisk förteckning | 1996 års register | Årgångsregister