GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Bidrag till adliga ätten Brunows genealogi.

Werner W:son Wickström

Av svenska riddarhusets stamtavlor framgår att kgl. majestäts trotjänare Bryniel Gudmundsson Smålänning adlades i Sverige den 18 juni 1576 och sålunda är att betrakta såsom ätten Brunows stamfader - äldre led äro icke kända. Bryniel Smålänning, som 1589 kallas arklimästare vid Helsingfors och var död följande år (före 18.6.), hade i sitt gifte med Anna von Fahrensbach sonen Göran Brynielsson, kallad Göran Brynne eller Brunou, som 1615 nämnes ståthållare på Ladogaskans och 1617 amiral i Ladoga sjö samt avliden före 1650. Amiralen Göran Brynielsson, som 1634 anhöll om introduktion för ätten på Sveriges riddarhus, men därvid ålades att till nästa riksdag inkomma med flere bevis, hade med sin hustru, som visserligen är till namnet okänd men antages vara en dotter till fänriken Christoffer Israelsson Stiernkors och Brita Månsdotter Spåre, förutom tre döttrar även tre söner: överstelöjtnanterna Carl och Arvid Reinhold Brunow samt kornetten Christoffer Brunow (risti14.gif (59 bytes) före 1654). Från bröderna Carl och Arvid Reinhold Brunow härstamma tvenne släktgrenar, av vilka den ena ännu fortlever i Finland. Arvid Reinhold Brunow »och hans broder» naturaliserades 27.7.1664 såsom svenska adelsmän och introducerades på svenska riddarhuset, men endast Arvid Reinholds ättegren immatrikulerades 1818 på Finlands riddarhus. Denna gren av ätten, varav endast tre manliga medlemmar efter 1809 varit bosatta i Sverige, utdog 2.4.1849 på svärdssidan med översten och överkvartermästaren vid (ryska) grenadjärkåren Göran Robert Brunow.

Föremålet för efterföljande kompletterande utredning utgör den på vårt riddarhus' stamtavla icke intagna släktgren, som härstammar från den i det föregående nämnde, den 4 december 1676 i slaget vid Lund stupade överstelöjtnanten vid Baranoffs värvade dragonregemente Carl Brunow och hans i äktenskapet med Christina von Lode födde son, ryttmästaren vid Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente Gustaf Adolf Brunow, vilken även han stupade i fält den 16 juli 1705 i slaget vid Gemauerthof.

Enligt ELGENSTIERNAs Ättartavlor efterlämnade ryttmästaren Gustaf Adolf Brunow, som i sitt första gifte hade Eva Rundeel och i sitt andra Anna Maria Ehrenprijs, tre söner och tre döttrar. De från sönerna härstammande grenarna av ätten hava vållat äldre forskare en hel del huvudbry. Sålunda har WASASTJERNA i supplementet till sina Ättartavlor, ss. 80-81, nöjt sig med att i form av anmärkningar meddela uppgifter om »en mängd med detta namn (Brunow), som gjort anspråk på att höra till ätten utan att kunna utreda, i hvilket släktskapsförhållande de skulle stå till de utredda grenarna». Sedan följer hos WASASTJERNA en uppräkning av inalles 22 personer med namnet Brunow, av vilka 18 återfinnas hos ELGENSTIERNA, alla riktigt placerade inom adliga ätten Brunow. Då emellertid ytterligare tre av de av WASASTJERNA nämnda, men av ELGENSTIERNA oplacerade Brunowarna tillhöra ifrågavarande adliga ätt och då stamtavlan kan utökas med för ELGENSTIERNA och WASASTJERNA okända släktmedlemmar skall i det efterföljande ett försök göras dels att på stamtavlan bereda plats för ytterligare medlemmar av Bryniel Gudmundsson Smålännings i Finland bosatta ättlingar med namnet Brunow, dels att meddela kompletterande uppgifter angående en del medlemmar av ätten.

Enligt ELGENSTIERNA voro ryttmästaren Gustaf Adolf Brunows döttrar följande:

i första giftet med Eva Rundeel:

Christina, f. omkr. 1683, d. 5.4.1761 i Loppis. Gift med Jakob Dubbe.

i andra giftet med Anna Maria Ehrenprijs:

Hedvig Sofia, f. 1696. Gift 24.10.1734 med kvartermästaren Elias Bjur, f. 1696. Makarna voro bosatta på Irjala, som amiralen Göran Brynielsson 30.7.1613 för sin trogna tjänst fått till evärdligt frälse och som sedan jämte andra frälsegods i Janakkala och Loppis socknar länge innehades av ätten, men flyttade därifrån 1750 till Sääksmäki socken.

Maria Elisabet, d. 1725. Gift 1:o 16.10.1710 med länsmannen i Sääksmäki Hans Korpman, d. 1721; 2:o 19.2.1722 i Helsingfors med fänriken Otto Christoffer Schulman, av samma släkt som natural. ätten Schulman.

I fråga om förstnämnda två döttrar kunna ELGENSTIERNAs uppgifter fullständigas i någon mån. Av häradsrättens i Loppis m.fl. socknars tingslag förmynderskapsprotokoll för 5.9.1796 framgår att »ryttmästaren välborne Gustaf Brunows dotterdotter Juliana Dubbe (som säges redan vara över 30 år gammal) var utan förmyndare, ehuru fadern Jacob Dubbe dött för två år sedan och modern Christina Brunow för sex (rätteligen åtta) år sedan». Dödsåret för Jakob Dubbe, vars ställning i samhället icke framgår ur domboken, kan således fastställas till 1767.

Beträffande makarna Bjur åter ger KERKKONENs Janakkalan historia (1931), s. 199, vid handen att Hedvig Sofia Brunow avled 21.4.1765. I samma arbete anges Elias Bjur hava dött 9.6.1775.

Härefter skola bröderna Gustaf Reinhold, Berndt Johan och Carl Brunows - alla söner av ryttmästaren Gustaf Adolf Brunow - släktgrenar behandlas var för sig.

 

I. Löjtnanten vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente Gustaf Reinhold Brunows släktgren.

I sitt gifte med Elisabet Ruuth, f. 1687, d. 23.1.1757, dotter av ryttmästaren Carl Persson R. och Barbro Gartzia, hade Gustaf Reinhold Brunow (f. 1681, d. 1743) följande barn enligt ELGENSTIERNA:

1. En dotter, dp 29.5.1707 i Loppis, begr. där 15.6. s. å.

2. Juliana, dp 24.9.1711 i Loppis.

3. Carl Gustaf, f. 15.12.1712 i Sääksmäki. Hovrättssekreterare.

4. Eva Magdalena, f. 28.5.1723 i Sääksmäki.

Angående Eva Magdalena Brunow framgår av häradsrättens i Vånå och Janakkala socknars tingslag lagfartsprotokoll för 3.4.1759, att lagmansrätten medels dom av 28.1.1758 ålagt (framlidne kaptenen Carl Isak Ruuths) änkefru Ulrika Eleonora Rehbinder att avstå Leppäkoski säteri till kaptenen Carl Johan (läs: Carl Isak) Ruuths arvingar, nämligen löjtnanten Svinhufvuds änkefru Margareta Ruuth - förfäder till rikets nuvarande president - och hennes systers, löjtnanten Brunows änkas fru Elisabet Ruuths arvingar: sonen kanslisten och extra ordinarie notarien i hovrätten herr Carl Gustaf Brunow och dotterns man auditören Harald Alftan. Samma häradsrätts lagfartsprotokoll för 2.11.1759 (§ 3) ger vid handen att auditören vid Björneborgs läns regemente Harald Alftan anhöll om häradsrättens tillstånd att sälja sin omyndige sons Gustaf Alftans ¼ i Leppäkoski, vilken andel han ärvt efter sin avlidna mor välborna fru Eva Magdalena Brunow. Vid jämförelse med släkten Alfthan i Bergolms Sukukirja kan nu fastslås att Gustaf Reinhold Brunows och Elisabet Ruuths dotter Eva Magdalena Brunow, f. 28.5.1723 och d. 1.11.1758, vigdes 21.9.1745 i Åbo med notarien vid rådstuvurätten i sagda stad, sedermera auditören vid Björneborgs regemente Harald Alftan, i hans 1:a gifte, f. 26.4.1711 och d. 2.5.1791 i Loppis.

I fråga om hovrättssekreteraren Carl Gustaf Brunow, om vars död ELGENSTIERNA endast uppger att den inträffade före 1784, må antecknas att han, som 22.3.1739 fått 3. uppbudet på Nikkilä skatterusthåll, beläget i den del av S:t Marie socken, som lydde under Pikis sockens tingslag, genom köpebrev av 31.1.1772 sålde halva Nikkilä rusthåll (Pikis lagfartsprot. 10.3.1772 § 8). Hovrättssekreteraren Brunow dog antingen 1772 eller 1773, i varje fall var han avliden före 20.9.1773. Av Vemo häradsrätts lagfartsprotokoll för 11.4.1775 framgår att »hovrättssekreteraren Brunows änkefru Lovisa Sophia Armfelt» 6.9.1774 sålt Matintalo skattehemman i Kaivois by.

Med hovrättssekreteraren Brunows sonson, auskultanten i Åbo hovrätt, sedermera tullförvaltaren i Brahestad och Fredrikshamn Gustaf Robert Brunow, som avled barnlös 23.6.1873 i sistnämnda stad, förmodas enligt ELGENSTIERNA svenska adliga ätten Brunow n:o 689 hava på svärdssidan utslocknat.

 

II. Kornetten vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente Berndt Johan Brunow (d. ä:s) ättegren.

Berndt Johan Brunow (f. 1695) ägde en tid Kourla säteri i Vichtis socken, vilket han 25.5.1735 tillhandlat sig av konstapeln Johan Adolf Hästesko-Fortuna (Vichtis lagf. 27.9.1735 § 35), samt innehade genom sitt gifte sedermera Luskala rusthåll i Karislojo socken. Av Karislojo församlings historieböcker framgår, att han avled 2.7.1768 i Karislojo. Hans hustru Beata Christina Schmiedefelt, vars dödsdag är obekant, begrovs 4.3.1767 i sistsagda socken.

Enligt ELGENSTIERNA hade makarna 11 barn. Emellertid kunna ELGENSTIERNAs uppgifter jämlikt Karislojo historieböcker kompletteras med ytterligare ett tolfte barn: dottern Ulrika Eleonora, f. 1733 och begr. 5.6. s. å. i en ålder av 2 veckor och 1 dag. Dottern Magdalena Sofia begrovs 2.2.1735, sonen Berndt Johan föddes 17.9.1736, dottern Ulrika Eleonora, den andra dottern med dessa förnamn, föddes 5.1.1740 och begrovs 3.2.1740, de sista tvillingssyskonen Catharina Lovisa och Carl Fredrik föddes 1.1.1747.

Genom makarna Berndt Johan Brunows och Beata Christina Schmiedefelts söner sergeanten Berndt Johan d. y. och Carl Fredrik Brunow fortplantades ätten.

 

A. Sergeanten Berndt Johan Brunow d. y:s släktgren.

Denne (f. 1736) ägde jämte brodern Carl Fredrik i några års tid efter faderns död Luskala rusthåll samt blev genom köpebrev av 29.9.1787 ägare till 5/13 av Kattelus rusthåll i Karislojo, varpå han fick första uppbudet 26.11.1787 (Pojo m. fl. lagf. s. d. § 1). Denna egendom (i dess helhet?) ägde han till 1806, då han och hans hustru sålde Kattelus åt sönerna Carl Isak och Samuel. Berndt Johan Brunow d. y., som 1804 flyttade från Karislojo till Loppis, avled troligen före 1816.

Berndt Johan Brunow d. y. vigdes 20.4.1777 i Lojo med Margareta Helena Nirberg, döpt 3.11.1746 i Lojo och begr. 28.1.1831 i Karis socken, dotter till kaptenen Johan Fabian N. och Ulrika Beckman, bosatta på Joenpelto rusthåll i Lojo. Hon flyttade 1816 från Karislojo till Nurmijärvi och var troligen redan då, men i varje fall 1824 änka.

Barn:

1. Berndt Johan, f. 19.4.1776 (döpt i Lojo). Av kyrkoböckerna framgår intet om honom (en kyrkobok uppgives vara förkommen), varför uppgiften om att han blivit kofferdistyrman torde få godtagas.

2. Carl Isak, f. 3.9.1778 och d. ogift 11.3.1833 i Karislojo. Sergeant. Köpte jämte yngre brodern Samuel 10.2.1806 av föräldrarna Kattelus och tillhandlade sig 22.10. s. å. Samuels del i lägenheten. Ägde jämväl Kuoksa rusthåll i Långvik by av Karislojo, på vilket honom 12.10.1824 meddelades fastebrev. Egendomen såldes 5.7.1833 av hans arvingar åt lanthushållaren G. H. Sorrén. Carl Isak Brunow ägde en tid jämväl ½ Jokipelto rusthåll i Murto by av sistsagda socken, men sålde lägenheten 12.9.1831 åt lanthushållaren Johan Fredrik Rautell.

3. Gustaf Adolf, f. 12.9.1780 och d. 14.12.1844 i Karislojo. Fanjunkare vid Adlercreutzska regementet. Enligt Karislojo kommunionböcker synes han jämväl hava varit delägare i Kattelus rusthåll.

Gift i början av 1840-talet med Eva Sjögren, f. 12.11.1806 i Nummis socken och d. 26.3.1888 i Karislojo.

Deras barn (födda i Karislojo):

a) Eva Sofia, f. (ante nuptias) 9.8.1836. Gift omkring 1857 med drängen Henrik Johan Nylund, f. 20.6.1831 i Pojo.

b) Edla Lovisa, f. (ante nuptias) 22.6.1838. Flyttade 18.4.1861 till Helsingfors och var där tjänarinna.

c) Fredrika Carolina, f. (ante nuptias) 5.7.1841 och d. 22.9.1911 i Karislojo. Gift omkring 1861 med torparen Karl Wilhelm Sonntag eller Klinga, f. 5.10.1840 i Ekenäs, d. 3.12.1909 i Karislojo.

d) Helena Christina, f. 25.7.1844 och d. 12.6.1846 i Karislojo.

4. Samuel, f. 27.4.1784. Student vid Åbo Akademi 1801. D. ogift 12.6.1846 i Karislojo.

5. Fabian Jakob, f. 22.2.1786 i Karislojo, d. 24.12.1870 i Nummis socken. Student vid Åbo akademi 1801. Flyttade 1804 från Karislojo till Loppis. Tjänstgjorde sommarn 1808 såsom sekundlöjtnant vid kapten Jakob Johan Sahlsteins frivilliga kompani av Savolaxbrigaden och placerades i Torneå på Karelska jägarkåren. Erhöll löjtnants avsked efter krigets slut. Blev genom köpebrev av 11.3. och 14.6.1834 ägare till Kattelus, som han 11.1.1837 försålde. Tillbragte slutet av sin levnad på Backas rusthåll i Sierla by av Nummis socken.

Gift 1:o med Johanna Carolina Elers, f. 26.1.1785 i Loimijoki d. 15.10.1843 i Nummis socken, dotter till bataljonsadjutanten Henrik Johan E. och Maria Fredrika Nigrell; 2:o 21.5.1844 i Åbo med sin kusins dotter Carolina Sofia Brunow, f. 25.11.1826 i Lundo, d. 12.4.1888 i Nummis, se nedan.

6. Märta Catharina, f. 18.2.1790 i Karislojo, d. 21.5.1851 i Karis. Gift 3.11.1818 med hemmansägaren i Svarvarböle i Karis Henrik Johan Wikberg, f. 13.11.1797, d. 4.7.1839 i Karis.

7. Gabriel, f. 16.4.1792 i Karislojo, d. som barn.

 

B. Sergeanten Carl Fredrik Brunows släktgren.

Carl Fredrik Brunow kallas volontär, då han genom bytesbrev av 12.4.1775 bytte Luskala berustade säteri i Karislojo mot Luttula skatterusthåll i samma socken. Ägde sedermera Vols skatterusthåll i Lojo socken, vilken egendom han och hans hustru 9.6.1782 sålde åt bokhållaren vid Svartå bruk Jakob Löfberg. Vid Pojo och Karislojo ting 28.4.1772 stod Brunow tilltalad för det han, som ägde ½ Luskala medan brodern Berndt Johan ägde andra hälften, 6.12.1771 »våldsammeligen» av landbonden på Natu fänriksboställe i Karislojo Nils Johansson, som haft tillstånd att hugga ved på Luskala ägor, »skall fråntagit och sielfpantat ett par Nils tillhöriga oxar och hållit dem hos sig flere veckor». Vid samma ting, två dagar senare, uppträdde Brunow såsom ombud för sin broders svärmor änkekaptenskan Ulrika Beckman-Nirberg i en ägotvist, men resulterade hans åtgöranden i att rätten på motpartens gjorda invändning om att Brunow »icke vore skickelig betiena rätssökande med fullmäktigskap» fann skäligt förklara Brunow »hvarken nu eller framdeles vara skickelig att för rättssökande parter vid denna domstol kära och svara». Var död 1811.

Gift 7.11.1779 på Ingois i Lundo med friherrinnan Ulrika Elisabet Rehbinder, f. 1756, dotter till flygeladjutanten friherre Berndt Johan R. på Vols och Brita Margareta Cedersparre. Var makarna efter bortflyttningen från Lojo först slogo sig ned är tillsvidare obekant, men synas de från 1806 hava bott på Saaristo i Sääksjärvi by av Mäntsälä socken, dit de möjligen flyttat från Sjundeå socken. Ulrika Elisabet Rehbinder-Brunow bodde 1826 såsom änka på Ingois i Lundo och flyttade därifrån 1830 till Nyby (= S:t Mårtens).

Barn:

1. Lovisa Charlotta, f. 6.9.1780 i Lojo (födde 24.6.1812 en likanämnd dotter).

2. Carl Johan, f, 14.4.1783 i Lojo, d. 29.5.1785.

3. Gustaf Adolf, f. - 1789, d. 15.9.1860. Bonde på Finnilä i Hirvihaara by av Mäntsälä socken 1812-42, därefter på Jutila i samma by.

Gift 26.12.1817 med Maria Karlsdotter, f. 13.6.1800, d. 23.10.1866, bondedotter från Finnilä.

Barn:

a) Johan Erland, f. 24.9.1819, d. 21.4.1868. Bonde på Finnilä. Gift med Anna Karolina Kallberg, f. 27.1.1817, d. 1.2.1887.

Barn:

aa) Amanda Karolina, f. 31.1.1841, d. 25.2.1927. Gift med torparen Nikodemus Johansson, f. 13.3.1829, d. 18.11.1900.

ab) Mariana Augustina, f. 15.3.1843, d. 4.4.1846.

ac) Johan Erland, f. 6.5.1844, d. ogift 13.6.1867.

ad) Mariana Augustina, f. 9.5.1846, d. 8.2.1856.

ae) Anders Vitalis, f. 5.7.1848, d. 11.6.1928 i Malm by i Helsinge socken. Arbetare, först i Mäntsälä, sedan i Tusby, Hollola och Malm. Gift med Amalia Wacker, f. 7.11.1854, d. 20.10.1917 i Helsingfors.

Barn:

aea) Olga Amalia, f. 31.1.1877 i Mäntsälä. Gift 8.10.1904 med redaktören Pekka Kuivalainen, f. 13.7.1875 i Impilax, risti14.gif (59 bytes) 26.7.1918 i Helsingfors.

aeb) Antti Alvar, f. tvilling 19.7.1880. Till sjöss 1902 och har sedan 1905 ej avhörts.

aec) Ida Maria, f. tvilling 19.7.1880, d. 23.7. s. å.

aed) Ida Alina, f. 20.8.1883. Gift 1.3.1904 med polisen i Helsingfors Karl August Grönholm, f. 9.9.1879 i Ingå.

aee) Sylvi Siviä, f. 22.7.1887. Arbeterska i Helsingfors.

aef) Amanda Elvira, f. 22.11.1891, d. 11.4.1892 i Mäntsälä.

aeg) Aina Maria, f. 17.7.1894 i Tusby. Bor i Helsingfors.

af) Willehad, f. 23.8.1852, d. 4.3.1854.

b) Matilda Karolina, f. 20.10.1821, d. 17.6.1901. Gift 1:o med Anders Johan Kallberg, f. 21.11.1819, d. 27.7.1856; 2:o med Johan Filemon Albinsson, f. 23.8.1820.

c) Gustaf Adolf, f. 6.1.1825, d. 15.3.1860 i Pukkila socken. Bonde på Mikkola i Naarkoski by av sistnämnda socken. Gift med Hedda Lisa Johansdotter, f. 3.12.1828 i Mäntsälä, d. 6.4.1868 i Pukkila.

Barn:

ca) Adolf Viktor, f. 28.3.1850 i Mäntsälä. Murarlärling i Helsingfors, sedan drängfogde på Attu i Pargas. D. där

6.11.1913. Gift 24.6.1873 i Helsingfors med Maria Gustava Lindroos, f. 22.1.1855 i Sibbo, d. 18.3.1931 i Pargas.

Barn:

caa) Maria Adelia, f. 11.4.1874, d. 4.8. s. å. i Helsingfors.

cab) Karl Viktor, f. 20.7.1875 i Pargas. Arbetare på Malmen därst. Gift 30.9.1923 i Pargas med Helga Sofia Nyman, f. 18.12.1876.

cac) Johan Oskar, f. 29.10.1877 i Pargas. Polis i Åbo, sedan sjöman, bosatt på Mielisholm i Pargas. Gift 9.2.1904 i Pargas med Naima Augusta Johansson, f. 10.2.1883 i Pargas.

Barn:

caca) Karin Linnea, f. 22.4.1905 i Pargas. Till Sagu 1931.

cacb) Helli Gunborg, f. 20.4.1906 i Pargas. Hembiträde i Åbo.

cacc) Ossian Johannes, f. 14.9.1908, d. 25.10.1910 i Åbo.

cacd) Ossian Sigvald, f. 31.12.1909 i Åbo, lever ogift.

cace) Dagmar Ingegärd, f. 26.12.1912 i Åbo. Hembiträde i Åbo.

cacf) Gunnar Valfrid, f. 1.9.1914 i Pargas. Sjöman.

cacg) Svea Augusta, f. 24.10.1916 i Pargas. Hembiträde i Åbo.

cach) Sven Oskar, f. 7.1.1921 i Pargas.

cad) Gustav Adolf, f. 22.11.1879, d. 16.12. s. å. i Helsingfors.

cae) Maria Adelia, f. 19.11.1880 i Helsingfors. Till Sund 1900.

caf) Ida Vilhelmina, f. 20.4.1883 i Pargas, d. 2.12.1885 i Pargas.

cag) Frans Arvid, f. 25.12.1885, d. 3.10.1934 i Amerika, där han efterlämnat familj.

cah) Adolf Verner, f. 30.12.1887, d. 6.1.1888.

cai) Fanny Ingrid, f. 21.3.1889. Gift 1.3.1927 i Åbo med tullvakten Albin Alexander Sandholm, f. 24.3.1897 i Hangö.

caj) Anna Vilhelmina, f. 16.8.1892. Gift 28.10.1934 i Pargas med arbetaren Leonard Nöjd på Mågby i Pargas.

cak) Gustav Adolf, f. 28.6.1893, lever sedan 1913 i Amerika.

cb) Mariana Augustina, f. 2.1.1852, d. febr. s. å.

cc) Johan Willehad, f. 5.9.1853. Arbetare. D. 7.4.1889 i Pargas. Gift där 1882 med Maria Lovisa Henriksdotter, i hennes 2:a gifte, f. 22.9.1842 i Vemo, d. 24.10.1890.

Barn:

cca) Ida Wilhelmina, f. 18.4.1883, d. 2.12.1885 i Pargas.

cd) Odert Vitalis, f. 8.10.1856, d. 12.4.1926 i Mäntsälä. Antagit namnet Heinämaa. Inhysing. Gift med Hilda Serafia Johansdotter, f. 28.7.1854, d. 10.7.1918.

Barn:

cda) Olga Emilia, f. 13.9.1880. Gift 13.7.1904 med snickaren Johan Oskar Laiho, f. 10.3.1875.

cdb) Armas Vitalis, f. 5.11.1883. Flyttat till Helsingfors och där försvunnen.

cdc) Sulo Jalmar, f. 29.12.1886. Antagit namnet Heino. Snickare. Gift 6.7.1912 med Erika Hellevaara, f. 11.12.1887.

ce) Maria Augustina, f. 30.6.1859, d. 23.10.1860 i Pukkila.

d) Mariana Augustina, f. 1.7.1829. Gift 21.6.1849 med bondesonen Johan Abrahamsson från Pitkälä i Hausjärvi socken.

e) Karl Wilhelm, f. 27.9.1832, d. 9.10.1877 i Mäntsälä. Gift med Vendla Erika Eriksdotter, f. 16.2.1838.

Barn:

ea) Emma Maria, f. 2.4.1861, d. 27.2.1907. Gift med inhysingen Johan Henrik Syrjälä, f. 7.1.1861.

eb) Olga Erika, f. 5.5.1865, d. 13.8. s. å.

ec) Karl Rudolf, f. 26.5.1867. Arbetare.

ed) Frans Wilhelm, f. 4.2.1870. Arbetare. Gift 31.12.1901 med Amanda Aurora Lehtinen, f. 1.2.1862.

Son:

eda) Frans Jalmar, f. 9.1.1903. Gift med Olga Pitkänen.

Barn:

edaa) Ailo Onni Edvin, f. 28.2.1925.

edab) Veijo Uolevi, f. 23.8.1926.

edac) Laila Tellervo, f. 21.2.1928.

f) Willehad, f. 21.12.1834, d. 30.12.1835.

g) Johan Willehad, f. 17.7.1840, d. ogift 24.4.1864 i Petersburg.

4. Carl Johan, f. 6.6.1791 i Sjundeå, d. 27.3.1860 på Raiho i Tiipilä by av S:t Mårtens. Handelsbokhållare i Åbo 1812, i Petersburg 1814. Sedan jordbruksinspektor i Sjundeå och Mäntsälä samt 1825-29 på Ingois i Lundo. Ägde Laurila i S:t Mårtens 1829-51, därefter ånyo inspektor. Gift 16.5.1826 på Ingois med sin kusin Johanna Carolina Riedell, f. 12.2.1798, d. 13.11.1860 i Åbo, dotter av källarmästaren i Åbo Jakob Fredrik R. och friherrinnan Sofia Juliana Rehbinder.

Barn:

a) Carolina Sofia, f. 25.11.1826 i Lundo, d. 12.4.1888 i Nummis socken. Gift 21.5.1844 i Åbo med sin fars kusin löjtnanten Fabian Jakob Brunow, i hans 2:a gifte, f. 22.2.1786 i Karislojo, d. 24.12.1870 i Nummis.

b) Johanna Adele, f. 3.9.1828 och begr. 2.10. s. å. i Lundo.

c) Johan Jakob, f. 21.7.1830 i Sjundeå. Färgarlärling i Åbo, sedan spannmålstorpare på Miemola i Nummis, vilket han sedan ägde. Flyttade 1889 till Ingois. D. där 28.2.1901. Gift 1:o 13.7.1855 på Miemola med Karolina Johansdotter Nikander (kyrktagen 20.4.1851 ss. trolovad brud), f. 22.5.1823 i Nummis, död där 5.12.1867, dotter av landbonden Johan Henriksson och Maria Michelsdotter; 2:o 21.10.1871 i Nummis med Emma Matilda Johansdotter, f. 21.2.1844, d. 18.10.1908 i Lundo, dotter av bonden Johan Henriksson och Eva Christina Johansdotter.

Barn:

i första giftet:

ca) Serafia, f. ante nupt. 18.1.1851 i Nummis.

cb) Karolina Viktoria, f. 5.4.1856 i Nummis. Gift 26.4.1885 i Åbo med byggmästaren Wilhelm Eriksson, i hans 2:a gifte, f. 15.6.1834 i S:t Mårtens.

cc) Johanna Maria, f. 26.3.1858, d. 24.8.1922 i Nummis. Gift 28.12. 1882 i Nummis med ägaren av Pöykäri hemman i Heijala by Fredrik Alén, f. 29.7.1846, d. 26.3.1914 i Nummis.

cd) Jakob Johan, f. 12.1.1861 i Nummis, d. 21.7.1927 ogift i Helsingfors. Målare.

ce) August Fredrik, f. 21.5.1866 i Nummis. Trädgårdselev, sedan utarbetare i Helsingfors. Antog 30.6.1906 namnet Aarnio.

i andra giftet:

cf) Ida, f. ante nuptias 25.3.1869. Gift 13.12.1890 med ägaren av Heijala Nyysti Henrik Johan Valenius, f. 21.5.1869, d. 24.2.1925 i Nummis.

cg) Emilia Matilda, f. 17.12.1872. Till Tarvasjoki 1902.

ch) Vendla Sofia, f. 31.5.1875. Gift 27.10.1906 med backstugusittaren på Sarkki i Heijala by Kaarlo Kustaa Pohjavirta, f. 21.4.1876 i Nummis.

ci) Kaarlo Aksel Teodor, f. 29.4.1877 i Nummis, d. 11.3.1927 i S:t Karins. Parcellägare. Gift 11.10.1915 med Matilda Elvira Rautell, f. 9.4.1879 i Kisko.

Barn:

cia) Rakel Sylvia, f. 17.12.1905 i Lundo, liksom syskonen.

cib) Inkeri Linnea, f. 1.7.1917.

cic) Kaarlo Olavi, f. 29.7.1918.

cj) Hulda Aleksandra, f. 14.5.1879 i Nummis. Till S:t Karins 1931. Arbeterska.

ck) Hilma Augusta, f. 2.5.1881. Till Pylkönmäki 1906.

cl) Olga Mariana, f. 21.12.1883. Till Nummis 1904.

cm) Suoma Aurora, f. 19.6.1886. Handelsbiträde i Åbo.

 

III. Carl Brunows släktgren.

Om den tredje och yngste av ryttmästaren Gustaf Adolf Brunows söner uppger ELGENSTIERNA endast följande: »levde 1708-1712 minderårig, hos modern på Irjala».

Tack vare en lycklig tillfällighet kan denne Carl Brunow, med tillhjälp av de numera på landsarkivet i Åbo förvarade domböckerna, identifieras med den »välborne» fältväbel Carl Anders Brunow, som den 12 februari 1726 vid Loppis ting (lagfartsprot. § 11) trädde inför rätta. Av antydda protokoll framgår nämligen, att fältväbeln välborne Carl Anders Brunow enligt en av honom till rätten ingiven »original transaction och förlikningsskrift» av den 26 augusti 1725 med sin broder löjtnanten välborne Gustaf Brunow ingått förlikning, varigenom »löjtnanten Brunow för den arfspretention hans broder sig formerat uppdragit honom i ett för allt ett hemman af Launois rusthålls stom, Mäkilä kalladt». Löjtnanten Gustaf, rätteligen Gustaf Reinhold, och fältväbeln Carl Anders Brunow voro förty (halv)bröder. Någon ovisshet om att Carl Anders Brunow är den ryttmästaren Gustaf Adolf Brunows son Carl, »som levde minderårig 1708-1712» hos sin moder på Irjala, kan således icke vidare råda.

Med tillhjälp av Genealogiska samfundets Årsskrift VIII (1924) fås om Carl Anders Brunow och hans äktenskap ytterligare uppgifter. Han var född 1688 - var alltså minderårig 1708 - och avled 1.6.1761 i Loppis samt vigdes 27.9.1737 i Lundo med Gertrud Helena von Hausen, f. 1715, d. 1780 i Loppis, dotter av kaptenen Arendt Johan von H. och Anna Dorothea Schönberg.

Om dessa makar Brunows barn föreligga tillsvidare inga närmare uppgifter. Men av Sääksmäki lagfartsdombok 14.2.1781 (Loppis lagfartsprot. § 1) framgår att sergeanten välborne Carl Fredrik Brunow och hans hustru Anna Maria Numbeck 10.6.1776 på Launois utfärdat en förskrivning samt av samma dombok 13.9.1796 (Loppis lagfartsprot. § 5) att »Carl Fredrik Brunow af Launois» samma dag bevittnat en avhandling. Av allt att döma är denne Carl Fredrik Brunow en son till makarna Carl Anders Brunow och Gertrud Helena von Hausen.

Av förenämnda supplement till WASASTJERNAs Ättartaflor framgår om sistnämnde sergeant Carl Fredrik Brunow, att han blev 5.11.1771 gift med Anna Margareta Numbeck, samt hade med henne åtminstone nedan upptagna två barn». Sannolikt funnos flere, men utredning härom saknas, liksom även all vidare kännedom om denna gren.

Barn:

1. Hedvig Sofia, f. 10.10.1779.

2. Christoffer, f. 6.5.1781.

Om dessa barn vet man att Hedvig Sofia vigdes 12.10.1810 i Loppis med jordbruksinspektorn Johan Petter Svanberg, f. 1781. Brodern Christoffer åter, vilken dog såsom sergeant vid Tavastehus läns infanteriregemente 12.1.1808 i Lampis socken, vigdes därstädes 18.10.1807 med Maria Margareta Hökberg, i hennes 1:a gifte (omgift 23.4.1810 med sergeanten Jakob Johan Lovin i Padasjoki), f. 1771.

 
Genos 7(1936), s. 34-47

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1936 års register | Årgångsregister