GENOS - Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Artikelns slut ]

von Rechenberg

Osmo Durcman

I "Baltische Familiengeschichtliche Mitteilungen" 1935, 3, ss. 33-37, ingår av A. V. Schmidt en uppsats "Die von Rechenberg in Oesel und in Schweden-Estland sowie deren Wappen", (vartill finnes tillägg av Oskar Koerber och A. v. Schmidt i Nr. 4, ss. 88-90). I den första avdelningen "Linie Oesel" behandlas den ätt von Rechenberg, som 2.2.1772 immatrikulerades på riddarhuset i Arensburg och vilken därstädes numera är utslocknad. Denna ätt, som ej bör förblandas med släkten von Rechenberg genannt Linten, är uradel från Meissen, och fortlever i Tyskland (se Gothaisches Adl. Taschenbuch, Deutscher Uradel 1930). Den gemensamme stamfadern för den i Tyskland fortlevande och den baltiska grenen var Caspar von Rechenberg (var död 1678), 1659 herre på Pohibels (amtet Rastenburg i Ostpreussen). Hans yngre son Caspar Friedrich [Ernst], till Pohibels, var farfar till Oswald Ludwig von Rechenberg, f. på Pohibels 13.4.1707, d. i Riga 27.8.1779 som överstelöjtnant i rysk tjänst, vari han inträdde 1736; han immatrikulerades 1772 på Ösel. Av hans barn föddes dottern Maria Magdalena i Veckelax 5.10.1743, dottern Ulrike Lovisa gifte sig 8.9.1786 i Viborg med kriminalrådet vid ståthållarstyrelsen i Viborg, hovrådet Jakob Johann von Tiesenhausen, en son Reinhold Heinrich, avled som sekundlöjtnant vid adliga lantkadettkåren i Viborg 2.9.1786. Från en annan son tullrådet och sedermera ledamoten "kameralhovet" i Viborg Otto Hermann von Rechenberg, f. 7.1.1756, d. i Viborg 10/22. 11.1815, härstammar den finska grenen av ätten, som befryndats med släkterna Alfthan1 och Stewen-Steinheil.

Otto Hermann v. R:s son Carl Alexander, f. i Viborg 12/27.10.1812, d. i Vasa 5.3.1858, kallas i uppsatsen endast "Garde Stabskapitän". Han dog dock som guvernör i Vasa län (från 1854) och adlades (naturaliserades) i Finland 10.9.1855, men sökte ej introduktion på riddarhuset. Ur sitt i Viborg 21.5.1843 ingångna gifte med grevinnan Natalia Alexandra Stewen-Steinheil, f. i Helsingfors 21.5.1822, d. på Ihantola i Viborgs sn 29.2.1876, hade C. A. v. R. utom den i uppsatsen nämnde sonen Alexander, f. i Petersburg 21.5.1844, även sonen Nikolai von Rechenberg, f. 4.11.1846, generallöjtnant, guvernör i Viborgs län 1900, men tvungen att lämna posten 1902. Blev ånyo guvernör där 1906, men erhöll avsked redan s.å., emedan medlemmar av den upplösta första ryska riksduman inom länet tillåtits hålla ett möte och därifrån utfärda ett oppositionellt manifest till den ryska nationen. Han dog i nov. 1908 och var gift med Helena Gavrilovna Subinsky2.

Uppsatsens andra avdelning behandlar "Linie Schweden-Estland", vilken anses vara av samma stam som den föregående på grund av lika vapen. Inbördes sammanhanget är dock ej känt. Denna släktgren är identisk med den i Sverige 30.10.1652 adlade och är i huvudsak uppställd enligt Schlegel & Klingspors arbete över de i Sverige adlade och naturaliserade, men ej introducerade ätterna. I dessa ättartavlor uppgives som en legitimerad son till den först kände medlemmen Hans von Rechenberg, överste för Österbottens regemente, sedermera ståthållare i Pernau och lantråd, d. på Neuenhof 2.9.1650, Hans von Rechenberg, som adlats 1652 och skulle ha varit gift med Anna Messenia. Denna har dock riktigt i uppsatsen utmönstrats, och det påvisas med hänvisning till Est. u. Livl. Brieflade av E. Pabst o. Bar. Toll, D. II (Schwed. Zeit), att ståthållaren Hans v. R. efterlämnat en oäkta son. I själva verket var det just ståthållarens naturlige son Hans3, som redan 1678 var död, den vilken legitimerades och fick sköldebrev med namnet von Rechenberg, vilket bekräftas av riksregistraturet av 18.9. och 30.10.1652, såsom Bengt Hildebrand fastställt i sin uppsats "Anna Messenia och släkten Rechenberg" i Festskrift till Verner Söderberg den fjärde oktober 1932, Stockholm 1932. Johannes Messenius' och Lucia Grothusens dotter Anna Messenia var gift med stallmästaren vid Strömsholm, sedan vid hessen-kasselska hovet tjänstgörande Hans Jacob Reichenberger, av tysk börd, vilkas barn kallade sig Rechenberg och över vilken familj Bengt Hildebrand meddelat en utförlig släktöversikt. I sin uppsats "Vem var skalden Johan Henrik Kellgrens moder" i "Genos" 1931, ss. 103-104, har Berndt Aminoff visat att Kellgrens mor var dotter till licentkassören Hinrich von Wulff och Christina Elisabeth von Rechenberg (omg. m. majoren Johan Aminoff), d. i dec. 1742. Varken V. Schmidt, Hildebrand eller Aminoff har kunnat visa hennes, Kellgrens mormors, anslutning till de skilda släkterna Rechenberg. Dock synes det föga troligt, att hon skulle vara ättling till Anna Messenia, utan snarare, såsom av Hildebrand med vägande skäl framhålles, medlem av den 1652 med svenskt sköldebrev försedda ätten von Rechenberg.

Noter

[1] Luise Amalie (Emilie) v. R., f. i Viborg 25.12.1800, d. där 1.10.1876, g. i Viborg 6.1.1821 med godsägaren Abraham Fredrik Alfthan, f. i Viborg 1.5.1788, d. där 17.11.1842.

[2] Utförliga biografiska data för Carl Alexander och Nikolai v. R. finnas i Hugo Schulman o. Sigurd Nordenstreng, Finska kadettkårens elever och tjänstemän. Biografiska anteckningar, Helsingfors 1912, ss. 56-57, 293.

[3] Hos Schlegel & Klingspor anförd som Hans v. R:s och Anna Messenias son.


Genos 7(1936), s. 95-96

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1936 års register | Årgångsregister