GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Något om ståndscirkulationen inom den sursillska släkten.

Wold. Backman

Genealogia Sursilliana, utgiven i Helsingfors år 1850 av vicepastorn och kapellanen ELIAS ROBERT ALCENIUS är säkerligen ett av våra, kanhända hela Nordens, intressantaste och värdefullaste genealogiska verk. Den skildrar för oss avkomlingarna till de på 1500-talet till Finland inflyttade fem syskonen Sursill, barn av en "förnämlig bonde" i Umeå, Erik Ångerman, också kallad Sursill. Redan biskopen, doktor Johannes Elai Terserus hade, såsom framgår av bokens företal, under sina visitationer funnit det anmärkningsvärt, att en stor del präster och andra ståndspersoner i Österbotten härledde sitt ursprung från denne Umeåbonde. Nämnda biskop upprättade senare under visitationsresor i februari och mars 1660 skriftliga familjelängder över denna släkt. Dessa anteckningar fortsattes sedermera av andra intresserade prästmän MARTINUS PEITZIUS och dennes son GABRIEL PEITZIUS, PETTER NIKLAS MATHESIUS och senast den ovannämnde ELIAS ROBERT ALCENIUS.

Av de till Finland inflyttade fem barnen till Erik Ångerman eller Sursill voro tre döttrar och två söner. Det var under olika tidpunkter och av olika anledningar dessa kommo till landet.

Först kom dottern Catharina som nyckelpiga till den mäktiga fogden i Pedersöre Hans Fordell. Hon gifte sig sedan med den Westzynthiuska släktens stamfader, som blev pastor i Pedersöre år 1557. Hon kallade till sig systern Magdalena, sedermera gift med Erik Johansson Tenalensis, pastor i Pedersöre år 1569. Östen Sursill var fogde i Umeå. När han kom till Finland, är icke uppgivet. Han hade sju döttrar och tre söner. Från dessa härstamma det största antalet avkomlingar av den sursillska släkten. Carl Sursill kallades av systern Catharina till Pedersöre. Hon underhöll honom vid katedralskolan i Åbo. Han blev präst och erhöll Gamlakarleby pastorat år 1582. Margareta var den yngsta av syskonen. Hon kom till brodern Carl och blev sedan gift, första gången med en "domare över hela landet" vid namn Paulus, andra gången med en fogde i Vasa, Thomas Johansson.

Avkomlingarna till dessa fem personer ha här nedan betecknats som gren I-V.

Gren III visar, såsom redan ovan nämndes, det största antalet efterkommande. Dessa äro mångdubbelt flera än de andra grenarnas tillsammans, såsom framgår av nedanstående tablå.

gren män kvinnor summa
» I . . . . . . . . . . . . . . . . 127 98 225
» II . . . . . . . . . . . . . . . . 17 25 42
» III . . . . . . . . . . . . . . . . 1,993 1,559 3,552
» IV . . . . . . . . . . . . . . . . 163 125 288
» V . . . . . . . . . . . . . . . . 39 27 66

Summa

2,339

1,834

4,173

I verkligheten är antalet dock betydligt större. Från förteckningen ha nämligen lämnats bort alla dem, om vilka inga anteckningar eller blott födelseår finnas angivna. Denna grupp är rätt talrik, i synnerhet för sista generationen. Ej heller äro medtagna personer, som dött som barn. Med beaktande av ändamålet med denna uppsats ha också uteslutits alla ogifta kvinnor, vilka ju denna tid icke hade något självständigt yrke.

Ordna vi det ovan angivna antalet efter olika släktled, komma vi till följande resultat:

Släktled Släktled
2 : 5 8 : 504
3 : 24 9 : 714
4 : 55 10 : 950
5 : 159 11 : 775
6 : 206 12 : 434
7 : 305 13 : 42

Summa

4,173

Tillväxten har sålunda varit tillräcklig för att hålla släkten vid liv och undergå en naturlig förökning, vilket främst gäller om gren III. Att siffrorna för de två sista generationerna äro så låga, betingas av naturliga skäl.

Här nedan finnas i tabellform sammanförda yrkena såväl hos den sursillska släktens manliga medlemmar som ock hos de kvinnliga medlemmarnas män. Dessa yrken äro sammanförda i vissa grupper. Ett par randanmärkningar böra förutskickas. Av prästerskapet ha ett stort antal börjat som lärare vid trivialskola eller pedagogi, men sedan övergått till prästkallet. Alla dessa ha räknats till det sistnämnda yrket medan pedagogernas grupp endast påförts de personer, som uteslutande egnat sig åt detta kall. Under gruppen "studenter" komma främst de, som ännu ej vid det skildringen upphör (1847) hunnit längre på sin bana eller också avlidit i unga år. Blott i ett fåtal fall ha de levat till mogna år och till och med gift sig, utan att något egentligt yrke finnes uppgivet. Av officerarna ha 17 haft överstelöjtnants eller högre grad.

 

Den sursillska släktens yrke.

Yrke

Männen

De gifta kvin-
nornas män

Antal

%

Antal

%

1. Kyrkans män
Präster (därav 2 biskopar)....................

656

28.1 646 35.2
Klockare, organister.............................

26

1.1 22 1.2

Summa

682

29.2 668 36.4
2. Pedagoger  
Professorer, docenter...........................

25

1.1 18 1.1
Skollärare.............................................

38

1.6 15 0.8
Fil. magistrar o. doktorer (utan uppgiven tjänst)..................................................

22

0.9

-

-

Summa

85

3.6 33 1.9
3. Tjänstemän  
Jurister (senats- o. hovrättstjänstemän,
domare, borgmästare, vicehäradsh.)....

160

6.8 133 7.3
Landsstaten...........................................

126

5.4 154 8.4
Lantmätare............................................

63

2.7 46 2.5
Tull- o. posttjänstemän.........................

15

0.7 21 1.1
Skrivare (socken-, munster-)................

40

1.7 19 1.0
Diverse tjänstemän...............................

48

2.1 11 0.6

Summa

452

19.4 384 20.9
4. Militärer  
Officerare.............................................

109

4.7 87 4.7
Underbefäl...........................................

40

1.7 20 1.1
Soldater................................................

4

0.2 1 0.1

Summa

153

6.6 108 5.9
5. Konstnärer..............................................

20

0.9 5 0.8
6. Läkare.....................................................

30

1.2 18 1.0
7. Apotekare (jämte farmaceuter o. provisorer).

28

1.3 19 1.0
8. Studenter (se ovan).................................

125

5.4 2 0.1
9. Handelskåren  
Handlande............................................

232

9.9 241 13.2
Bokhållare............................................

38

1.6 6 0.3
Borgare (o. rådman) utan angiv. yrke.....

34

1.5 37 2.0

Summa

304

13.0 284 15.5
10. Sjöfarande  
Skeppare o. Styrmä..............................

106

4.6 44 2.4
Sjömän.................................................

63

2.7 7 0.4

Summa

169

7.3 51 2.8
11. Brukspatroner.......................................

18

0.8 11 0.6
12. Inspektorer............................................

16

0.7 9 0.5
13. Hantverkare..........................................

52

2.2 54 3.0
14. Jordbrukare    
Possessionater.......................................

32

1.4 17 0.9
Bönder o. torpare..................................

93

4.0 109 5.9

Summa

125

5.4 126 6.8
15. Arbetare (inhysingar, fiskare)...............

13

0.6 13 0.7
16. Diverse betjänte (vid tull, post, polis)...

30

1.2 19 1.0
17. Oangivet yrke.......................................

37

1.6 20 1.6

          

Summa Summarum

2,339

100.4 1,834 100.0

 

Ovanstående tabell bekräftar biskop TERSERUS’ redan 1660 gjorda uttalande, såsom redan i början av denna uppsats omnämndes, att en stor del av den sursillska släktens manliga medlemmar hörde till prästståndet eller överhuvud till den s.k. ståndspersonsklassen samt att de kvinnliga medlemmarna voro gifta med sådana personer. Att det procentiska antalet av präster nedgått är, såsom vi strax skola se, förekommande, men detta förklaras av nya näringsgrenar och förvärvsmöjligheter. Dock intager, för hela perioden räknat, prästståndet den främsta platsen, varefter följa tjänstemannaklassen, handelskåren, militären och sjöfaranden. Överhuvud kunna vi väl räkna till den s.k. ståndspersonsklassen cirka 90% av de manliga medlemmarna och något över 80% av de kvinnliga medlemmarnas män.

Prästerna voro som känt på 1600- och 1700-talen de främsta befrämjarna av vår kulturella utveckling. I Österbotten uppkommo rena prästsläkter, där kallet icke blott gick från far till son i flera generationer, utan t.o.m. platsen mången gång gick i arv. Att dock här ingå på några enskildheter skulle föra utom ramen för denna uppsats. Jag kan dock ej underlåta att framhålla, att vi vid genomgående av den sursillianska genealogin stöta på personer och släkter, som också på olika områden på ett förtjänstfullt sätt bidragit till landets utveckling. För att nu endast taga några exempel finna vi flera av våra skalder bland de sursillska avkomlingarna, såsom Mikael Choræus, Frans Mikael Franzén, Zacharias Topelius, Johan Jakob Nervander och Lars Stenbäck. Runeberg hörde icke dit, men hans maka och således också barn. Bland övriga kulturpersonligheter träffa vi på Johan Vilhelm Snellman, Mathias Alexander Castrén, medlemmar av släkterna Chydenius, Ehrström, Estlander, Forsman, Tengström och många andra.

För att undersöka, huru de olika yrkena, både absolut och procentiskt, varit representerade under olika tidsskeden har jag delat mitt material i trenne grupper, av vilka grupp A omfattar generationerna 2-5, grupp B generationerna 6-8 och slutligen grupp C generationerna 9-13. Denna sönderdelning har dock skett endast för några av de större yrkesgrupperna.

 

Präster.

Gen. 2-5

Gen. 6-8 Gen. 9-13 Summa
Antal % Antal % Antal % Antal %
Männen................. 60 53.1 208 40.2 388 23.0 656 28.1
Kvinnornas män... 60 46.2 232 46.6 354 29.1 646 35.0

Tjänstemän
.
Männen................ 26 23.0 104 19.8 325 18.7 452 19.4
Kvinnornas män... 41 31.6 89 17.8 264 20.8 384 20.9

Handelskåren
.
Männen................ 10 8.9 82 15.9 212 12.6 304 13.0
Kvinnornas män... 10 7.7 72 14.4 202 16.6 284 15.5

Sjöfarande
.
Männen................

-

-

2 0.4 167 9.9 169 7.3
Kvinnornas män...

-

-

1 0.2 50 4.1 51 2.8

Militärer
(officerare)
Männen................ 3 2.6 37 7.2 69 4.1 109 4.7
Kvinnornas män... 4 3.1 26 5.2 57 4.7 87 4.7

Pedagoger
.
Männen................ 6 5.3 15 3.0 64 3.8 85 3.6
Kvinnornas män... 4 3.1 12 2.4 17 1.4 33 1.9

Läkare och apotekare
.
Männen................ - - 1 0.2 57 3.6 58 2.8
Kvinnornas män... - - 1 0.2 36 2.9 37 2.0

Hantverkare
.
Männen................. - - 6 1.2 46 2.8 52 2.2
Kvinnornas män... 1 0.8 12 2.4 41 3.4 54 2.9

Bönder
(och torpare)
Männen................ 1 0.9 3 0.6 89 5.3 93 4.0
Kvinnornas män... 1 0.8 7 1.4 101 8.3 109 5.9

 

Vid jämförelse mellan de tre olika grupperna se vi således, att prästerskapet procentuellt avtagit från 53.1 till 23% av alla manliga medlemmar samt bland kvinnornas män från 46.2 till 29.1%. Detsamma gäller också tjänstemannaståndet, där motsvarande nedgång varit från 23.0 till 18.7% för männen samt från 31.6 till 20.8 för de kvinnliga medlemmarnas män. Handelskåren har till en början ansenligt ökat, men är dock för männen lägre bland den sista gruppen än för den mellersta. De kvinnliga medlemmarnas män ha dock hela tiden procentiskt ökat till antal. Också för militären är den mellersta gruppen den starkaste. Sjöfaranden, som icke funnos bland den första gruppen, ha avsevärt tillvuxit, likaså läkare, apotekare och hantverkare. Detsamma gäller också om bondeståndet, som efter att bland de två första grupperna ha utgjort endast 0.9 och 0.6%, steg till 5.3% bland den sista gruppens manliga medlemmar. Motsvarande siffror för de kvinnliga medlemmarna voro 0.8, 1.4 och 8.3%.

Trots ovananförda, naturliga växlingar kunna vi dock konstatera, att släkten hela tiden bibehållit en anmärkningsvärd hög social nivå. Av största intresse skulle vara att se, huru de två sista släktleden, av vilka blott en del, då sammanställningen avbrytes, gått ut i livet, jämte de då ännu ofödda 14 à 15 släktleden förhållit sig i nämnt avseende. Detta för tanken osökt till den omständigheten, huruvida det icke vore möjligt, för att icke säga önskvärt, att både komplettera den sursillska genealogin, där sådant är av nöden - redan författarena av densamma påpeka att luckor finnas - utan ock föra släkten ända till vår tid. Det är ju ett synnerligt värdefullt arv vi mottagit, ett resultat av några intresserade prästmäns intresse och forskarflit och som allt arv borde vi väl anse oss skyldiga att föröka och förkovra detsamma och med förenade krafter borde detta också utan större svårigheter kunna ske.

 

Selostus.

Genealogia Sursillianaa, joka ilmestyi 1850 ELIAS ROBERT ALCENIUKSEN julkaisemana, on pidettävä yhtenä ei vain Suomen vaan samalla koko Skandinavian huomatuimpana sukutieteellisenä saavutuksena. Aineksia tähän laajaan sukuselvitykseen keräili jo 1600-luvulla Turun piispa JOHANNES ELAI TERSERUS. Hänen työtään jatkoi moni Pohjanmaan pappi, kuten MARTINUS PEITZIUS, hänen poikansa GABRIEL P. sekä PETTER NIKLAS MATHESIUS. Edeltäjiensä muistiinpanot julkaisi ALCEBIUS luoden siten vankan pohjan myöhemmälle sukututkimukselle. Laajan suvun, joka käsittää sekä suvun mies- että naispuoliset jäsenet, kantaisä on Uumajassa 1500-luvulla elänyt varakas talonpoika Erik Ångerman. Hänen lapsensa, kolme tytärtä ja kaksi poikaa, siirtyivät Pohjanmaalle. Katariina naitiin Pietarsaaren pitäjän kirkkoherralle, Westzynthius-suvun kantaisälle, Magdalena saman seurakunnan kirkkoherralle Erik Tenalensikselle ja nuorin sisarista Margareta oli toisen kerran naimisissa Vaasan voudin Tuomas Juhonpojan kanssa. Pojista oli Östen Sursill ennen muuttoaan Suomeen Uumajan vouti ja Karl nimitettiin 1582 Kokkolan kirkkoherraksi. Heidän jälkeläisiään oli v. 1847 kaikkiaan kolmessatoista polvessa 4,173 henkilöä. Ellei luettelosta olisi jätetty pois lapsina kuolleita tai henkilöitä, joista ei ole mitään tietoja, olisi heidän lukumääränsä ollut paljon suurempi. Kirjoittaja ryhmittää suvun jäsenet todettuaan, että jälkeläisistä sekä naispuolisten jäsenien miehistä suurin enemmistö kuului sivistyneistöön, pääasiassa pappissäätyyn, eri yhteiskuntaluokkiin. Pappissäätyyn kuului 682 miespuolista jäsentä l. 29.2% ja naimisen kautta 608 l. 30%. Lähinnä suurin ryhmä oli valtionvirkamiehiä 452 l. 19.4%, naimisen kautta 384 l. 20.9%. Lääkäreitä, apteekkareita ja kauppiaita y.m. 304 l. 13%, naimisen kautta 284 l. 15.5%. Toisessa luettelossa tutkii kirjoittaja, millä tavalla eri ammatit jakautuvat eri sukupolviin 2-5:een; 6-8:een; 9-13:sta. Tutkimalla näitä tauluja huomaa, miten yhteiskunnallinen toimiala sukupolvesta toiseen on muuttunut. Pappissäätyyn kuuluneitten luku miespuolella alenee ensimmäisistä polvista 53.1%:sta-23%:iin ja naispuolisten jäsenten miehien 46.2%:sta-29.1%:iin. Sama ilmiö on havaittavissa virkamieskunnassakin. Sitävastoin lisääntyy tuntuvasti lääkärien, apteekkarien ja käsityöläisten sekä talollisten lukumäärä. Näistä muutoksista huolimatta on tähän laajaan sukukuntaan kuuluneitten jäsenten yhteiskunnallinen asema pysynyt korkeana. Tekijä huomauttaa miten välttämätöntä olisi jatkaa nykyaikaan ALCENIUKSEN työtä silmälläpitäen niitä lisäyksiä ja korjauksia, joita voidaan tehdä, sekä sukujen lisäytymistä ynnä yleensä yhteiskunta- ja taloudellista asemaa.

Moni suurmiehistämme polveutuu Sursill-suvusta. Mainittakoon esim. M. Choraeus, F.M. Franzén, Z. Topelius, J.J. Nervander ja L. Stenbäck, J.V. Snellman, M.A. Castrén ja moni tunnettu sivistyssuku.

 
Genos 8(1937), s. 6-13

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1937 års register | Årgångsregister