GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Neovius' ursprung.

Bo Witting

Enär man ej eljes kunnat förklara huru namnet Neovius uppstått, har teorin om Nyen (lat. Neovia) som släktens hemort framförts[1]. Alla försök att finna något bevis härför hava dock varit fruktlösa.

Namnet Neovius förekommer första gången 1731, då Åbo trivialskolas matrikel upptager eleven Thomas Neovius. 1732 inskrives Christopherus, Christiernus (Cristian) Neovius Janackalensis. Den förstnämnda blir studiosus 1735 och kallas då Tavast (-ensis). En närmare granskning av skolmatrikeln ger vid handen att denne Thomas Neovius är identisk med Thomas Thomasson Nyman, vilken 1726 inskrevs som Wånåensis och 1730 kallas Janackalensis. Kyrkoböckerna från Vånå och Janakkala rikta dock ej uppgifterna om släkten.

Om Cristian Neovius nämner LAGUS i sin studentmatrikel, att denne »1748 var under artilleriet i Wånå» och hänvisar till Åbo Akademis konsistorieprotokoll år 1748. Därur framgår att Cristian, som »så när som på några veckor ständigt ifrån academien utheblivit», varit kamrat till kapellansonen från Rengo, Gabriel Kiempe. »Och emedan på åtspörgan ingen af Proffessorerna berörde Personer (Gabriel Kiempe och Cristian Neovius) hvarken till namn mindre till deras egenskaper igenkiände; ty slöts - - - - att Prorector igenom någon af Senioribus Nationis Tavastensis - - - - - nu strax skulle inhemta nationens utlåtande om merbesagde Personer skolandes sedan till Pastoren i Socknen, där de hålla til skriva och äfwen hans utlåtelse om merbemälte studenter affordras, då utslag i saken följa skall».

Härav framgår att Neovius och Kiempe vistades i samma socken. Det synes därför troligt att släkten Neovius' hemort vore Rengo, som vid den tiden var kapell under Vånå och rättsligt lydde under Janakkala. I Rengo, Nyby, på Uotila hemman bodde 1712-1745 klockaren Thomas Thomasson med hustru Brita Henriksdotter, vilka av allt att döma vore Thomas och Cristian Neovius¢ föräldrar, men kommunionboken upptager ej några söner med dessa namn. Däremot finna vi i Sääksmäki dombok 89 § 55 (Janakkala, Vånå, Rengo och Hausjärvi tingslag 9. X. 1754) följande: »Kongl. Hofrätts Auscultanten H. Carl Schlyter fordrade i anledning af skriftelig fulmagt af d. 21 Maij innevarande år å borgarens i Åbo Stad Wasilius Fremlings vägnar af handtlangaren Cristian Neovius 15 d:r krmt, som Neovii fader afl. klockaren i Rengo S:n, Thomas Thomasson uti persedlar d. 15 Martii 1733 til låns bekommit, hvilka nu återsökes jämte rättegångskostnad. Svaranden, som icke kunde neka sig hafva ärft något efter dess föräldrar, sade sig icke veta af denna giäld then han ock förmente försvinna, så vida then samma innom laga tid icke sökt blifvit; men som kärandens fullmägtig förbehöl sig nästa ting få bevisa att denna fordran för detta blifvit kräfd så fan Häradsrätten för godt giöra med detta mål thertil anstånd».

Alltså: Nyby - - - Nyman - - - Neovius [2].

Sukukirja kan kompletteras med följande uppgifter:

Thomas Thomasson (kallad i verifikationsböckerna Thomas Otila). Klockare i Rengo redan före 1704 och till 1732, död 1745 efter XI.10. H:u Brita Henriksdotter, död efter 1.I.1746, före 9.X.1754.

Bosatt 1707-1711 på Kaurainen i Kuittula by, från 1712 till sin död på Uotila i Nyby. Uotila var ursprungligen ett dragonrusthåll, som blivit övergivet och som klockaren uppbrukade. 1733 måste denne avstå största delen av jorden åt grannarna, vilka i stället förbundo sig att upptaga ängsmark åt honom, »emedan han uppodlat jorden under tiden de övriga hemmanen i byen varit öde». 1743 blir Uotila kapellansboställe, men förre klockaren bor kvar inhyses [3].

Söner:

Thomas. Stamfar för alla nulevande Neovier. (Jfr. Sukukirja). Svor 23.XII.1742, då bosatt å Loppis prostgård, trohetsed åt kejsarinnan Elisabet[4].

Cristian, f. 1717. Hantlangare vid art. död c:a 1758 i Pommern. Kommunicerade sista gången 14.XI.1756 i Rengo. Gift 1.II.1748 i Rengo med Brita Henriksdotter, f. 1727.

Barn, alla födda i Rengo:

Juliana, f. 31.I.1748.

Birgitta, f. 9.II.1749, d. 14.VI.1756.

Adolph, f. 27.IX.1752.

Helena, f. 20.IX.1754.

Hustru och barn »1759 i Jan. beflyttat till Pielavesi Lappen i Borgå Stift», där Thomas Neovius då vistades.

 

Otryckta källor.

Finlands Statsarkiv.

Nedre Hollola härads verifikationer. 1704-60.

Suomen kansan yleisluettelo.

Sääksmäki domböcker 85-89.

 

Rengo kyrkoarkiv.

Universitetsbiblioteket.

Åbo Akademis konsistorie protokoll 1748.

 

Noter

[1] Sukukirja nämner oriktigt Nyenskans; därav den finska namnformen Nevanlinna.

[2] Besläktad med övergången från bynamnet Nyby till Neovius, är användandet av hemortsbeteckningen Neoviensis, som i Åbo och Helsingfors trivialskolors matriklar tillägges elever hemmahörande i Nyby socknar, n. v. S:t Mårtens och Nastola.

[3] K. V. Elovaara säger i »Rengon seurakunnan omaisuus»: »Ammoisista ajoista alkaen on kirkolle kuulunut Uusikylässä Uotila-niminen talo».!

[4] F. S. A. 7065.

 

Selostus.

Neovius-suvun kotipaikkana on yleisesti pidetty Nyen-Nevanlinnaa (lat. Neovia), vaikkei tätä väitettä ole pätevästi voitu todistaa. Turun trivialikoulun matrikkelissa v. 1731 mainitaan eräs Tuomas Neovius sekä vuotta myöhemmin hänen veljensä Kristian Janakkalasta tai Rengosta, joka silloin oli Vanajan kappelina Janakkalan tuomiokunnassa. Tuomas Neovius käytti myös nimeä Nyman. Veljesten isä oli Rengon lukkari Tuomas Tuomaanpoika, joka asui vuosina 1712-1745 Uotilan Nybyn talossa Rengon pitäjässä ja äiti Briita Heikintytär. Sääksmäen tuomiokirjat vuodelta 1754 selvittävät sekä suvun että Neovius-Nevanlinna nimien alkuperän. Suku oli näiden lähteitten mukaan kotoisin Rengon pitäjän Nybyn talosta ja sukunimi olisi siten muodostettu Nyby-Nyman-Neovius nimien yhteyksistä. Tuomas Neoviuksesta polveutuvat suvun kaikki nykyään elävät haarat.

 
Genos 8(1937), s. 67-70

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1937 års register | Årgångsregister