GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Kirjailmoituksia - Bokanmälningar

H. D.

Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna efter 1809 adlade, naturaliserade eller adopterade ätterna, enligt riddarhusdirektionens uppdrag utgivna av Tor Carpelan. Första häftet Adlerstjerna - von Bonsdorff. Helsingfors, Frenckellska Tryckeri Aktiebolagets förlag. Pris 40 mark.

Med föreliggande häfte har riddarhusgenealogen, filosofie doktor, friherre Tor Carpelan riktat den genealogiska litteraturen med ett länge väntat och värdefullt tillskott. Den i titeln angivna begränsningen är väl motiverad sedan Elgenstiernas monumentala arbete utkommit och gjort det möjligt för författaren att odelat rikta sin uppmärksamhet åt utredningen av de ifrågavarande ätternas mycket bristfälligt kända härstamning och tidigare genealogier. För dessa har det icke förelegat någon samfälld framställning sedan 1883, då Wasastjernas ättartavlor trycktes. Enstaka släkter ha sedan dess blivit utredda av Bergholm bl.a. ätterna Alfthan, Avellan och Boisman och av Wilskman ätterna Antell och Ammondt. Över släkten Björkman - Björkenheim föreligger Carl Gustaf Björkenheims kända monografi. Men för det stora flertalet har Carpelan däremot lyckats fastställa ätternas äldsta ursprung och rätta tidigare forskares begångna misstag.

Bergholms och Carpelans framställning om Alftan - von Alfthans äldsta släktled skilja sig från varandra däri att Bergholm anger en Erik Hansson, vicelagman i Hälsingland såsom Ericus Erici Alftanus fader. Emellertid har det ej, såsom Carpelan påvisar, funnits någon med detta namn i en dylik befattning. Dock är det uppenbart att Alfta socken i nämnda län varit släktens hemort. Carpelan förkastar även uppgiften om Erik Hanssons angivne farfars vaktmästaren på Stockholms slott Hans Erikssons släktskap med Karin Månsdotter. För ätten von Ammondt ger förf. i anslutning till Wilskman utöver vad Wasastjerna meddelat ytterligare fyra generationer. Släktens stamfar var Amund Hindrichsson, kassör och materialskrivare vid fortifikationen i Stralsund. Hans son Johan Gustav Ammondt överflyttade till Finland var fortifikationsofficer, slutligen överstelöjtnant i arméen och dog på Kapakka hemman i Hauho 1737. Han utförde och uppgjorde kostnadsförslag till Tavastehus slotts befästningar. - Presidenten i Vasa hovrätt Karl Adam Avellans, adlad Adlerstjerna 1834, stamfader Lasse Mickelsson var bosatt i Eura och ägare till Heikkilä hemman i Panelia by 1542-1574. En ättling till honom i fjärde led är identisk med den av Bergholm omnämnde hemmansägaren Tomas Nilsson, vars son Mikael, f. 1676, antog namnet Avellan. Carpelan meddelar intet utöver vad Bergholm uppgivit rörande släkten Arppe, däremot är ätten von Bloms påstådda härstamning från prästsläkten Florin - Florinus anmärkningsvärd. Ätten Agricola, vars härstamning från Mikael Agricola Jully Ramsay redan bevisat vara oriktig, framstår i Carpelans utredning i en hel ny gestalt med beaktansvärda rättelser och börjar med bonden Lasse Markusson i Paldois by i Loimijoki 1542-1570.

Dessa några godtyckligt valda exempel för resultaten av frih. Carpelans senaste forskningar utgör ett gott bevis på huru mycket nytt släktforskningen av i dag, i en van och erfaren forskares hand, förmår ge utöver det som tidigare varit känt. Utgivaren lyckönskas därför på det varmaste, samtidigt man med det största intresse inväntar fortsättningen av hans arbete, som att döma av detta föreliggande häfte kommer att kasta ett nytt ljus över de släkter vilka under förra och detta århundrade introducerats på vårt riddarhus.


Genos 9(1938), s. 30-31

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Rättelse ]

Systematisk förteckning | 1938 års register | Årgångsregister