GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

En släkt Juvelius.

Wold. Backman

Tidigare har i en sammanställning (Klockars i Nykarleby landskommuns kyrkoby, Hemman och släkt 1565-1935, Vasa 1936) berörts en släkt Juvelius, vars äldsta medlem med detta namn var byskräddaren, skjutsrättaren och senare brofogden Johan Juvelius, född i nuvarande Jeppo 1759, sedan bosatt i Ytterjeppo by av Nykarleby landskommun, där han dog år 1805. Från denna härstammar en rätt stor släkt, som gjort sig väl känd på det vetenskapliga och tjänstemannaområdet. En del av släkten har nyligen antagit namnet Juva.

Den släkt Juvelius, som i det följande kommer att skildras, synes icke stå i något skyldskapsförhållande till den tidigare nämnda, fastän också denna härstammar från Nykarleby, staden eller troligen landskommunens kyrkoby. Släkten fortlever endast på kvinnosidan.

 

Tabell 1.

I. Eric Juthe (ursprungligen Juut). Handlande i Nykarleby 1723. Död därstädes okt. (begr. 14.10) 1744 vid 57 års ålder. Således född 1687. Var han föddes kan icke med full säkerhet bestämmas. Det antagande ligger dock nära till hands, att födelseplatsen varit det i närheten av staden belägna hemmanet Jutas (tidigare Jut eller Juut). Mantalslängderna ge ingen närmare ledning. Utan att tillsvidare kunna fastställa föräldrarna säger lektor Hugo Lagström vid tillfrågan, att det dock är otvivelaktigt, att han är född i Nykarleby-trakten, emedan han hade många släktingar där samt att han sannolikt tillhörde den gamla släkten på Jut, vars älsta kända medlem var bonden Mickel Mårtenson (1654). - Han var gift med Karin Casselia, d. i Nykarleby 2.5.1772, 79 år gammal, dotter till handlanden i Nykarleby Per Mattsson Kass och hans hustru Lisa, mantalsskrivna i Nykarleby 1691-1712 och döda (troligen i Sverige) under stora ofreden.

Av deras sex barn, tre söner och tre döttrar, var nedanstående Eric den 3:dje i ordningen.

 

Tabell 2.

II. Eric Juthe antog under studietiden namnet Juvelius. Han var född i Sverige under flykten undan ryssarna 22.9.1718; död i Kronoby 20.5.1791. Genomgått pedagogin i Nykarleby, från vilken han kom » egrerie commendatus» till trivialskolan i Vasa 1733. Student 1735. Fil. mag. 1748. Hans gradual disputation 1747 handlade om Tjärtillverkningen i Österbotten. Amanuens vid Åbo domkapitel 1749. Samma år rektor vid pedagogin i Gamlakarleby. Pastor i Kronoby 1.5.1776. Skrivit om Nejonögonfisket i Österbotten, som ingick i Åbo Tidningen 1772. Utgav år 1781 en liten bönbok, tryckt på kungliga tryckeriet i Stockholm. Titeln lydde: En Liten Barnabok. Yxi Pieni Lasten-Kirja. Boken är märklig därigenom, att den var avsedd som lärobok i finska för dåvarande kronprinsen, sedermera konung Gustaf IV Adolf. Predikade vid prästmötet 1784. - Gift 23.10.1750 med Brita Helena Nyman, f. 1730, d. i Purmo 11.6.1823 av ålderdom, dotter till handlanden Clemens Nyman i Nykarleby och Brita Neostadia. Hon bodde på Purmo prästgård sedan 1804 hos sonen Johan Henrik.

III. Barn (alla födda i Gamlakarleby stad):

Katarina Sofia, f. 20.9.1752, d. 22.9 s.å.

Brita Kristina, f. 13.3.1754, d. 21.8.1755.

Eric, f. 2.7.1756, d. 10.7 s.å.

Anna Lisa, f. 16.3.1758. Bodde sedan 1809 hos brodern Johan Henrik i Purmo, d. där 23.1.1819 i flussfeber. Ogift.

Johan Henrik, f. 7.1.1761, d. i Purmo 23.8.1848. Student 1782. Prästvigd 20.12.1786. Tjänste- och nådårspredikant i Teerijärvi 1794. Kapellan i Purmo 6.4.1803. Ogift.

Hedvig Ulrika, f. 6.9.1769. Sedan 1809 bosatt hos ovannämnda broder. Försvinner ur böckerna efter 1824.

Fredrik, f. 12.6.1796. Tab. 3.

Sofia Magdalena, f. 11.1.1773, d. 8.6.1774.

 

Tabell 3.

III. Fredrik Juvelius, son till Eric J., tab. 2, f. i Gamlakarleby 12.6.1769, d. i Kronoby av »bröstsjukdom och kolik» 15.1.1826. Student 1786. Fil. mag. 1792. Prästvigd och rektor för pedagogin i Gamlakarleby 1794. Kapellan där 1796, i Vasa 1810 och kyrkoherde i Kronoby 1820. - Gift i Nykarleby (i full skrud hos brudens farbroder rådman Daniel Forsberg) 4.12.1794 med Ulla Kristina Collin, f. i Nykarleby 9.4.1768, d. i Kronoby 20.5.1855 av ålderdom, dotter till handlanden i Nykarleby Abraham Collin d.y. och Hedvig Forsberg. Efter mannens död inköpte änkan Backnäs (Laggnäs) hemman i Hapsala by i Kronoby, där hon bodde med sina två ogifta döttrar till sin död.

namnteckning1

Kyrkoherden Fredrik Juvelius' namnteckning.

 

Kronoby kyrka

Fotografi av Kronoby kyrka jämte kyrkoherdarnas gravplatser (däribland Fredrik Juvelius' och Carl Fredrik Alcenius'). Fotografi av borgmästaren Wald. Löfman. På Fredrik Juvelius' gravvård står det: Till tacksamt minne reste församlingen vården.

 

IV. Barn (födda i Gamlakarleby):

Helena Sofia, f. 23.8.1798. Tab. 4.

Hedvig Kristina, f. 13.8.1800. Död 26.4.1868 i magkräfta, ogift i Kronoby.

Beata Ulrika, f. 31.3.1802. Död ogift i Kronoby 31.5.1876 i tarmvred. Bodde med ovannämnda syster på Fiskarholmen efter modrens död.

Fredrika, f. 22.9.1803. Tab. 8.

Josef Fredrik, f. 17.5.1807, d. i Nedervetil 25.10.1836 i »bulnader». Inskriven i Vasa trivialskola 1816. En av Runebergs skol- och studentkamrater. Student 1824. Prästvigd 19.12.1829. Kyrkoherdeadjunkt i Lemland 1830, i Kumlinge 1831, kapellansadjunkt i Nedervetil 1833. Ogift.

 

Tabell 4.

IV. Helena Sofia Juvelius, dotter till Fredrik J., tab. 3, f. i Gamlakarleby 23.8.1798, d. i Korsholm 9.5.1882, sannolikt av ålderdom. Gift 28.1.1834 med kyrkoherden i Kronoby (i hans andra äktenskap) Carl Fredrik Alcenius, f. 12.6.1778, troligen i Kelviå, där fadren då var kyrkoherde. Student 1797. Prästvigd 15.7.1801. Fil. mag. 1802. Kapellan i Kumo 1811. Kyrkoherde i Kronoby 13.9.1827. Död i Kronoby 5.10.1838 i »flussfeber». Änkan flyttade jämte de två äldre barnen år 1871 till Storkyro, där dottern var brukslärarinna på Orisberg samt år 1880 jämte samma barn till Korsholm, där de bodde å Storgårds hemman i Runsor by.

V. Barn (födda i Kronoby):

Maria Charlotta, f. 13.11.1834, d. i Korsholm 31.1.1887 i lunginflammation. Bodde efter moderns död med brodern Daniel Robert i Smedsby på Kronman hemman. Brukslärarinna på Orisberg 1871-1880. Utom sin tjänst vid Orisberg sysslade hon med fotografering, med vilket arbete hon också senare fortsatte. Utgivit under pseudonymen »Clara» en diktsamling omfattande 54 dikter i ett 104 sidor stort häfte i oktav och tryckt i Vasa år 1865. Den första dikten skrevs 1853, men flertalet härstammar från åren 1859-64.

Dikterna äro delvis av religiöst innehåll, dels naturstämningar (vår, höst, månsken), dels tillfällighetsdikter (bröllop, begravning), m.m. Jag tillåter mig anföra inledningsdikten.

Till Läsaren

 

En krans av blommor, plockade vid vägen
Med tveksam hand till dig en flicka sänder,
En liten krans av toner, som förlägen
Hon ber dig taga upp med milda händer.

 

De blommor hon på sin väg har funnit
Ej äro bjärta, skiftande och granna,
Och höjden för sitt anspråk ha de vunnit
Om man dem finner enkla blott, men sanna.

 

Ej äro många vexlande och rika
De toner fram ur hennes hjärta sprungit,
Dock kanske de för någon klinga lika
Som de för hennes inre öra klungit.

 

Och kanske finns i gömda bygder mången,
Som vandrar fram ett liv i okänd smärta,
Och som ett genljud finna skall i sången,
En välkänd ton ur okänt systerhjärta.

Robert Daniel, f. 28.8.1836, d. i Korsholm (Smedsby) 25.4.1896 i lunginflammation. Student 1856 från Vasa. En tid barnlärare. Skrev nu och då en artikel i tidningspressen. Vistades om somrarna i skärgården och deltog i fiskarenas arbete. »Var idealist, så stor, att verkligheten för honom var en total bisak». Ogift.

Otto Alfred, f. 24.8.1838. Tab. 5.

 

Tabell 5.

V. Otto Alfred Alcenius, son till Helena Sofia Juvelius och Carl Fredrik A., tab. 4, f. i Kronoby 24.8.1838, d. i Helsingfors 21.1.1913 i åderförkalkning. Student från Vasa 23.9.1856. Kollega i matematik och naturhistoria i högre elementarskolan i Åbo år 1859, erhöll enahanda tjänst i Gamlakarleby 1862 och i Vasa 1864. På grund av sjuklighet avgått från sistnämnda tjänst 1875. Lärare vid Korsholms jordbruksskola 1865-79. Sekreterare för Vasa läns lantbrukssällskap. Kamrer för Vasa Livränteanstalt. Han har skapat sig ett aktat namn genom sitt självständiga arbete: Finlands kärlväxter (H:fors 1863, fjärde utvidgade upplagan 1907). Har vidare från trycket utgivit: Betydelsen av Darwins theori för det naturliga växtsystemet (1864), »Kaleva och Sampo» i »Förr och Nu», 1873. Hållit föredrag om Kalevala i Helsingfors och Uppsala. Flyttade 1905 till Helsingfors för att bättre kunna tillfredsställa sina vetenskapliga intressen, köpte egen villa där, Humleberg 17. Intresserad numismatiker och utgivit från detta område: Fyra anglosachsisk-tyska myntfynd i Finland 1894-97 (i Finska Fornminnesföreningens Tidskrift XXI, 1901). Erhöll i uppdrag att ordna universitetets myntsamlingar. Sin stora växtsamling donerade han till forststyrelsen. Var Vasarepresentant i den stora deputationen till Petersburg år 1899. - Gift i Storkyro 22.3.1860 med Laura Otteliana Ottelin, f. 18.7.1838, d. 4.2.1914 i Helsingfors i lunginflammation, dotter till predikanten i Piippola Konrad Ottelin och Maria Fredrika Stenbäck.

VI Barn:

Lilli Linnéa Veronica, f. 1.3.1861 i Åbo, d. 11.3.1929 i Helsingfors i lunginflammation. Genomgått Vasa fruntimmersskola. Skrivbiträde och hjälp i hemmet.

Inez Aina Emilia, f. 10.10.1862 i Gamlakarleby, d. i Helsingfors 3.3.1936 i »hjärnslag». Genomgått Vasa fruntimmersskola och elementarklasserna vid Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors 1888-89. Ped. exam. 9.10.1888. Lärarinna i teckning och kalligrafi vid finska lyceet i Vasa 1891-94. Enahanda tjänst i Sordavala 1.8.1899.

Karl Arthur Hjalmar, f. 9.9.1864 i Vasa. Tab. 6.

Elin Hildur Maria, f. 10.2.1867 i Korsholm. Tab. 7.

 

Tabell 6.

VI. Karl Arthur Hjalmar Alcenius, son till Otto Alfred A., tab. 5, f. i Vasa 9.9.1864, d. i Helsingfors 6.5.1917 i ryggmärgslidande. Student från Uleåborgs svenska lyceum 1887. Genomgått Brahestads handelsskola. Avlagt kameralexamen 1892. Tjänstgjort vid landskontoret i Vasa. Senats extra kopist. Länsman i Bromarv och Artsjö distrikt. - Gift 1:o 2.9.1898 med Adelia Vilhelmina Andelin, f. 26.3.1866 i Kyrkslätt, d. i Artsjö i lunginflammation 21.6.1908; 2:o 24.5.1911 med Jenny Lydia Nurmio, folkskollärardotter från Lillkyro, f. 3.4.1886, d. i Mörskom 20.2.1913.

VII. Barn:

(fosterbarn, första hustruns före äktenskapet):

Della Alberta, f. 2.4.1891 i Stockholm. I Amerika.

Erik Valdemar, f. 19.10.1892 i Stockholm. Lever. Ogift.

Oskar Vilhelm, f. 10.5.1895 i Vasa. Gift 18.7.1937 med Hilma Fransina Blom, f. 27.11.1902. Flyttade 28.11.1937 till Pernå.

2. Maria Lovisa (Maj-Lis), f. 17.11.1901. Handarbetslärarinna i Helsingfors.

 

Tabell 7.

VI. Elin Hildur Maria Alcenius, dotter till Otto Alfred A., tab. 5, f. i Korsholm 10.2.1867. Genomgått Vasa fruntimmersskola. Tjänstgjort som tf. lärarinna vid folkskola i Vasa 1885-92. - Gift 3.8.1895 med Odo Johannes Sandelin, f. i Ikalis 26.10.1868. Student från Vasa svenska lyceum 1887. Kameralexamen 11.3.1889. Allmän rättsexamen 1890. Vicehäradshövding 31.5.1893. Efter tjänstgöring vid hovrätten i Vasa, häradshövding i Lappmarkens domsaga 21.10.1904, i S:t Michels domsaga 18.12.1912 samt i Nykarleby domsaga 9.2.1916-1938. Advokat i Vasa 1894-1905. Stadsfullmäktig i Jakobstad 1925. - För visad rådighet i fredstid utan examen utnämnd till underofficer.

VII. Barn (det älsta fött i Jyväskylä, de andra i Vasa):

Viktor Sigmund f. 6.5.1894. Student från Vasa svenska lyceum 15.6.1912. Forstkonduktör 21.12.1916. Tjänstgjort under forststyrelsen, så anställd en tid vid A. W. Granits skogsbyrå i Helsingfors, sedan åter vid forststyrelsen för det mesta i Lappmarken. - Gift 23.10.1916 i Helsingfors med Asta Logvinoff, f. 2.5.1895, dotter till ekonomen vid ryska teatern i Helsingfors Viktor Logvinoff och Hilma Andersson.

VIII. Barn (födda i Helsingfors):

Viktor Alfred Johannes, f. 25.1.1917. Genomgått mellanskola i Helsingfors. Anställd vid bilaffär i H:fors.

Asta Regina Linnéa, f. 24.1.1919. Genomgått mellanskola i H:fors. Affärsbiträde i H:fors.

Ebba Marianne, f. 3.10.1921. Genomgått mellanskola i H:fors. Sedan kurs i teckning.

Nils Birger Boris, f. 9.5.1927. Skolelev.

Gerda Maria, f. 17.4.1896. Genomgått Vasa fruntimmersskola. Tagit flere kurser i Hermods institut samt lektioner i engelska. Bankkontorist.

Rut Marianne, f. 13.7.1898. Genomgått Vasa fruntimmersskola och Flickskola i Borgå. Gift 29.5.1921 med affärsmannen Jonas Axel Rafael Holmström, f. 25.11.1888 i Vasa. Anställning vid Strengbergs, samt senare vid AB. I. A. Holms tobaksfabriker i Jakobstad. Senare innehavare av egen bilfirma i Jakobstad.

VIII. Barn (födda i Jakobstad):

Arla Marianne, f. 19.2.1922. Dövstum. Genomgått dövstumskolan i Borgå 1938.

Verna Maria, f. 22.12.1925. Skolelev.

Axel Ingmar, f. 24.2.1928.

Astrid Maria, f. 1.11.1901. Student från Jakobstads samskola 31.5.1921. Kassörska vid Helsingfors bank i Jakobstad. Död 9.7.1936 i lungtuberkulos.

Björn Börje, f. 22.11.1904. Student från Jakobstads samskola 1925. Reservfänrik 1927. Genomgått högre tekniska läroverket i Helsingfors. Anställd vid Strengbergs tobaksfabrik i Jakobstad 1932-37. Idkat tobakstekniska studier i Grekland och Turkiet åren 1935-36. Övergått 1937 till automobilbranchen. - Gift 6.1.1935 med Edith Elise Janow (Liisa Jaro), f. 18.7.1904 i Kuopio, dotter till Rafael Janow, anställd vid telegrafen i Kajana, och Hilda Karkonen. Student från Kajana 1925. Folkskollärarinna från Kajana seminarium. Genomgått Ebeneser institutet i Helsingfors 1932. Barnträdgårdslärarinna i Jakobstad 6.1.1933.

 

Tabell 8.

IV. Fredrika (Frigga) Juvelius, dotter till Fredrik J., tab. 3., f. i Gamlakarleby 22.9.1803, d. i Kronoby 9.8.1873 av »kolik». I alla biografier över J. L. Runeberg ägnas henne en ingående uppmärksamhet i hennes egenskap av skaldens stora ungdomskärlek och första fästmö. Deras bekantskap skedde under Runebergs skoltid i Vasa, där Friggas fader då var kapellan. Av bekantskapen blev inom kort en ömsesidig böjelse och förlovning - de voro då endast femton år gamla. Efter Runebergs avresa till universitetet bröts dock av honom denna förbindelse, som varat i sju år. Att det dock från Runebergs sida varit fråga om en varm känsla och icke blott om ett flyktigt ungdomstycke, framgår redan av den rätt långa förlovningstiden, utan ock av det brev han skrivit till en ungdomsvän (HENRIK KURTÉN) samt också av uttalanden skalden gjort på sin ålderdom (STRÖMBORG). För henne blev förbindelsen »det oförgätliga lyckominne, vid vilket hon värmde sig genom långa år av motgångar och sorger och kring vilket hennes diktnings bleka blommor spirade upp». (HASSELBLATT).

Frigga Juvelius har beskrivits som blåögd, lång och smärt med ett mycket behagligt väsen, något sentimental och romantiskt anlagd samt intresserad för poesi. Ännu i sin ålders höst - hon var då 67 år - minns henne direktor V. K. E. Wichmann, som sammanträffat med henne år 1870, som en ännu vacker, blid, älskvärd gammal fru med bleka regelbundna drag och ett mycket behagligt väsen.

namnteckning2

Fredrika Juvelius' namnteckning.

Det var naturligt, att Runebergs känslor för Frigga Juvelius skulle söka sig uttryck också i poetisk form. Dock torde endast följande tre skaldestycken vara i behåll: »Avsked till Frigga», »Till Frigga» samt »Med en förgätmigej till Frigga» . Dessa dikter, som tidigare funnits endast i den s.k. blåa boken, där skalden infört sina ungdomsdikter, ha nu medtagits i den edition, som för närvarande är under utgivning av Svenska Litteratursällskapet (del II: Strödda dikter). I sina senare dikter återkommer Runeberg upprepade gånger till sin ungdomskärlek. Så i Minnen, men framför allt i inledningssången till Hanna: Till den första kärleken. Huruvida också Frigga Juvelius varit förebilden till Hannas älskliga gestalt, därom ha olika åsikter uttalats. WERNER SÖDERHJÄLM omnämner i sin Runebergsbiografi, att skalden engång för en vän omtalat, att så varit fallet. Professor YRJÖ HIRN hyllar dock en något avvikande ståndpunkt. Enligt honom var Frigga Juvelius förebilden till den kvinnliga huvudpersonen i den ofullbordade dikten Midsommarfesten, där också miljöförhållandena påminna om Kronoby, men då denna dikt utgör en slags föregångare till Hanna, skulle hon dock kunna uppfattas som en Ur-Hanna.

Men Frigga Juvelius' betydelse för Runebergs diktkonst är icke härmed uttömd. Jag får hålla mig till uttalanden av tvenne omdömesgilla granskare.

»Förgängligt, som detta tycke var, väcktes dock därav i hans bröst första känslan av en makt, som skulle inverka så förädlande på hans väsen, en makt som han i nämnda sång (Hanna), kallar ett solljus av hans egen själ, i vars milda låga han sedan levde». (ESTLANDER).

»Kärleken till Frigga Juvelius har icke endast kastat ett romantiskt skimmer över Runebergs ungdomsår, utan även trängt djupt i hans väsen för att uppstå i en förklarad gestalt i den hyllning han i sina dikter ägnar ungmöns knoppande kärleksliv och den första kärleken såsom stammande från en högre värld». (IVAR A. HEIKEL).

Efter fadrens död och modrens inköp av Baggnäs hemman förflöt, enligt vad man känner, hennes liv där med lantliga sysslor, tills hon gifte sig 16.2.1845 i sitt 42:a år med prästmannen Fredrik Vilhelm Venman [1]. Denne var född i Närpes, där fadren var kyrkoherde, 5.7.1801. Han dog i Kronoby 16.4.1877 av »vattsot och ålderdom». Student 22.10.1824. Prästvigd 7.6.1827. Nådårspredikant i Nedervetil s.å. Sedan förordnad till adjunkt på skilda ställen, men erhöll aldrig ordinarie tjänst. Sitt sista förordnande erhöll han som kapellansadjunkt i Kronoby 28.3.1854. År 1857 måste han dock på grund av sjuklighet (sviter efter slaganfall och tidvis höggradig hypochondri) för alltid taga avsked från prästkallet, medan han tidigare under månader och år åtnjutit tjänstledighet för sjuklighet (1.2-1.7.1840, 16.9.1846-18.6.1851, 7.7.1852-27.3.1854).

Efter avskedet inköptes en gård, som ännu går under namnet »venmanska gården» belägen på Slottes hemmans mark i Kronoby. Där bodde Frigga Juvelius-Venman till sin död och är hon (och hennes man) begraven på den begravningsplats, som finnes på den i ån belägna Trubbholmen (vars officiella namn är Ryttarholmen).

Äktenskapet kan väl knappast räknas till de mera harmoniska. Genom mannens långvariga sjukdom blev också hemmets ekonomi i hög grad ansträngd. På hustruns lott föll icke blott skötseln av hemmet, en sjuk man och uppfostran av ett barn, hon måste ock på något sätt bidraga till att hålla det hela flytande. Detta synes hon främst ha gjort genom vävnadsarbete. Så omnämner hon i ett av sina brev till L. L. Laurén i Vasa (publicerade av HASSELBLATT), att hon var den första på orten, som vävde rutiga halsdukar av olika sorter och även större randiga sådana, för vilka hon erhöll mycket beröm.

Venmanska gården

Venmanska gården i Kronoby (fotografi av borgmästaren Wald. Löfman). Gården innehåller tambur, en stor sal, kök och en kammare i ena ändan, två kamrar i den andra.

Till råga på allt kom hon på gamla dagar att fjättras vid sjuksängen. Hon bröt - troligen år 1866 - sitt ena ben och kort efter dettas läkning bröt hon det på nytt och det var från detta benbrott hon aldrig fullt repade sig. Det är självfallet, att hennes levnadsdagar måste ha varit - hennes ungdom undantaget - tunga och sorgliga, belysta av få solglimtar. Själv skriver hon därom till en vän i en dikt bl.a. dessa rader:

»Så långt jag minns, har jag ej friden sett,
Blott smärta, oro, sorg och bittra tårar».

Eller följande strof ur dikten: Kvinnan:

»Ingen ser, hur hennes dagar skrida -
Sorgen, mödan går vid hennes sida;
Hon fick på sin del den tunga lotten,
Att få tömma smärtans kalk till botten».

Hon hade dock tvenne källor, i vilka hon sökte tröst och hugsvalelse: poesin och religionen. Särskilt under de tunga år hon var fjättrad vid sängen hade hon både tid och tidsfördriv att fördjupa sig i sina älsklingsskalder: Choraeus, Wallin, Lidner, Stagnelius, Kellgren och framför allt Runeberg, som till det sista var föremål för hennes vördnad och varma tillgivenhet. Det var också under denna tid de flesta av hennes små dikter sågo dagen.

År 1871 utkom i Vasa, tryckt på eget förlag en diktsamling: Bleka blommor av F....a. Det är ett häfte på 94 sidor, innehållande 109 dikter.

»Några högre litterära anspråk fylla hennes dikter ej. Om de det oaktat ej kunna frånkännas allt intresse, är det mer för författarinnans än för sin egen skull. Den mark, ur vilken de skjutit upp, har kanske ej varit poetiskt alldeles ofruktbar. Men förmågan att ansa och tukta de bleka plantorna har saknats, liksom ock den formella skolning, som kunnat skänka dem erforderlig stadga och fasthet». (HASSELBLATT).

Något år efter det ovannämnda dikthäftet utkommit, uttalade hon i ett brev till rektor L. L. Laurén sin avsikt att ge ut ett nytt häfte, trots den icke välvilliga kritik hennes tidigare diktbok rönt i pressen. Av denna plan blev dock intet. I ett av författarinnan själv utskrivet häfte: Bleka blommor. Minnen av F-a (troligen till hennes dotter) och vilket häfte finnes hos hennes dotterbarn, ingår en mängd dikter, som icke fått plats i den tryckta boken. Jag vill här sluta denna kortfattade karakteristik av henne, som blivit kallad »Liljekonvaljen från Kronoby», med en av hennes dikter, men icke någon av dem, som i allmänhet ansetts för henne mest representativa, utan med en - troligen den sist publicerade och med vilken Vasabladet avslutar sin nekrolog över henne. Dikten hade jämte några andra en kort tid före hennes död insänts till redaktionen:

Stilla, o stilla,
Så har ock du förblött.
Hjärta, o slumra sött,
Kallnat och stumt och dött.
Stilla, o stilla.

 

          Stunderna ila.
Nu har du funnit ro,
Snart på det lugna bo
Gräset skall fredligt gro
Över din vila.

 

Somna, blott somna,
Allt du om sällhet drömt,
Allt du har älskat ömt
Snart skall, det vara glömt,
Somna, o somna.

 

         Skuggorna gömma,
Då uti nattens famn
Utan ett älskat namn
Blott en förvissnad hamn,
Den man skall glömma.

 

Vad om du gråtit,
Då; eller lett en stund.
Öga, till nattlig blund
Slut dig - I dödens stund
Allt är förlåtet.

V. Barn:

Elisa Maria, f. 16.4.1850. Tab. 9.

 

Tabell 9.

V. Elisa Maria Venman, dotter till Fredrik Vilhelm V. och Fredrika Juvelius, tab. 8, f. i Larsmo 16.4.1850, d. i Åbo 24.5.1926 i buktumör. Genomgått fruntimmersskolan i Jakobstad. Var starkt intresserad av läsning, främst Sveriges historia och poesi. Runeberg var hennes älsklingsskald; Fänrik Ståls sägner och hel del andra runebergska dikter kunde hon utantill. Hon hade redan i sin tidigaste ungdom i hemlighet försökt sig på små diktförsök. Då hon var 16 år sände modern ett antal av dessa till sin speciella rådgivare L. L. Laurén i Vasa med anhållan om dennes utlåtande. Huru detta utfallit känner man ej; lika litet vet man något om dikternas öden. Hon skrev med största lätthet både i obunden och bunden form. Små dikter strödde hon omkring sig, men av dessa finnes ej många i behåll. Som gift gick hela hennes tid till hemmets skötsel och vård och uppfostran av en stor barnaskara, - hemmet i Åbo skötte hon utan hjälp av något hembiträde.

Elisa Maria Löfman
Elisa Maria Löfmans fotografi vid 30 års ålder taget ur ett gruppkort.

Här nedan meddelas en liten dikt till en av hennes döttrar (dat. 22.11.1908).

Guld är icke allt som glimmar.
Lifvets dag har många timmar
utan sol, med himmel grå.
Rosor vissna, hjärtan svika,
och de fyllas ej de rika
löften, dem du trodde på.
Lyckodrömmen, som du drömde,
svek uti sitt sköte gömde.
Leendet blir snart en tår.
Stjärnan från din barndomshimmel
bleknar bort i lifvets vimmel,
vårens morgonstund förgår.

 

Spara då till höst och dimma
sol från lifvets morgontimma.
Göm din tro på goda andar
i ditt rena barnasinne,
att ej lifvets otro blandar
gift i oskulden därinne.

- Gift 14.5.1874 med John Abraham Löfman, f. 16.4.1850 i Gamlakarleby, d. i Amerika, Fairfield, Connecticut 24.5.1926 av ålderdom. Var vid giftermålet sjötullvaktmästare, tog kort därefter avsked, blev föreståndare för en Singersymaskinsaffär och mekaniker. Flyttade 1885 med familj till Kronoborg i Karelen, där en mindre lantegendom inköptes, men flyttade 1888 till Åbo i och för barnens skolgång. Han reste ensam till Amerika, Fairfield, år 1893 som mekaniker och vistades där till sin död, stående i kontakt med sin familj i hemlandet.

VI. Barn (de fem första födda i Gamlakarleby, det sjätte i Kronoborg, de två yngsta i Åbo:)

Hjalmar Abraham, f. 22.2.1875. Genomgått folkskola i Gamlakarleby och konstföreningens ritskola i Åbo. Ägnade sig åt konstmåleri. Flere års studier i Tyskland. Dog i Åbo 21.2.1927 av nervsjukdom. - Gift 4.3.1917 med Sigrid Sofia Nenn, f. 2.5.1893 i Loimijoki, d. 8.3.1926 i Åbo genom självmord. Restauratris.

VII. Barn:

Hans Hjalmar Abraham, f. i Åbo 4.9.1921.

Karl Vilhelm Lennart, f. 4.5.1877. Genomgått folkskola i Åbo. Affärsman i Åbo. Reste 1902 till Amerika, där han gifte sig, död 8.11.1914 i Amerika, Fairfield av olyckshändelse (förgiftning). Tekniker i Amerika.

John Svante Waldemar, f. 16.8.1879. Tab. 10.

Hildur Maria, f. 13.8.1881. Sjuksköterska i Helsingfors, senare i Åbo, handhar ljusbehandling. Ogift.

Osvald Fredrik, f. 1.10.1883. Genomgått folkskola i Åbo. Innehar där egen speditionsaffär. - Gift 9.6.1916 med Evi Augusta Wallenius, f. 14.7.1892, dotter till sjökapten Uno Albert Wallenius och Edla Amanda Matilda Pettersson.

VII. Barn (födda i Åbo):

Maj-Britt Anita, f. 13.5.1919.

Märta Marita, f. 21.7.1922.

Anders Gustav, f. 2.6.1886, d. 23.6.1890 i Åbo av hjärnhinneinflammation.

Elis Rafael, f. 22.5.1889. Tab II.

Lilly Linnéa, f. 10.3.1892. Genomgått Heurlinska skolan Åbo. Kontorist. Ogift.

 

Tabell 10.

VI. John Svante Waldemar Löfman, son till John Abraham L. och Elisa Maria Venman, tab. 9, f. i Gamlakarleby 16.8.1879. Student från svenska klassiska lyceet i Åbo 26.5.1900. Högre förvaltningsexamen 30.5.1905. Rättsexamen 12.2.1910. E. o. landskontorist i Åbo 1901. E. o. kammarskrivare vid tullstyrelsen 20.6.1905. Tjänstgjort vid Åbo tullkammare 1905-10. Auskultant vid Åbo hovrätt 17.2.1910. Vicehäradshövding 30.5.1913. Tjänstgjort vid Åbo hovrätt 1912-17. Notarie vid magistraten i Åbo 26.5.1917. Politieborgmästare i Åbo 13.12.1921. Kamrerare och ombudsman vid Sjömanspensionsanstalten i Åbo sedan 1.5.1919. Sedan 1929 tillhört direktionen för Ränte- och kapitalbildningsanstalten i Åbo. Viceordförande i styrelsen för Egentliga Finlands luftvärnsförbund sedan 1926. Kontrollör vid Nord. Fören. bankens kontor i Åbo sedan 1933. Deltagit i Finlands frihetskrig ss. plutonchef i Skärgårdens frikår. - Gift 23.5.1914 med Margaretha Matilda Sjöblom, f. 24.4.1890 i Åbo, dotter till handlanden Carl Magnus Sjöman och Matilda Lilja.

VII. Barn (födda i Åbo):

Brita Margareta, f. 9.6.1915.

Per Karl Waldemar, f. 21.5.1921.

 

Tabell 11.

VI. Elis Rafael Löfman, son till John Abraham L. och Elisa Maria Venman, tab. 9, f. i Åbo 22.5.1889. Student 1911. Bedrivit juridiska studier vid Helsingfors universitet. Journalistiska studier 1919 i Stockholm med stipendium från Åbo Tryckeri och Tidning a.b., i Göteborg, Malmö, Norrköping, Köpenhamn 1931 med Sv. Publicistförbundets stipendium. Deltagit i föreningen Nordens journ. kurser i Stockholm 1924. - Tulltjänsteman 1911-17. Redaktör i Åbo Underrättelser sedan 1917, främst för kommunala ärenden (sign. Kaj-Kaj). Jämväl chef för Å. U:s reklam- och annonsavdelning 1927-33. - Medlem av Musikaliska sällskapet i Åbo styrelse 1923-30. Sekreterare och ordförande i Teaterföreningen i Åbo 1917-28. Medlem av styrelsen för Finlands Journalistförbund och Åbo Journalistförening sedan 1924, ordförande i sistnämnda 1930-38. Medlem av svenska Publicist förbundets förstärkta styrelse sedan 1929. Ordförande i föreningen Djurvännerna i Åbo sedan 1936. Medlem av Egentliga Finlands turistförenings styrelse sedan 1930. Av undervisningsministeriet utsedd färdledare för journalister, som med statsstipendium företagit studieresa i Skandinavien 1937. - Publikationer: Handelsgillet i Åbo 1876-1926. - Gift 23.5.1922 med Else Verna Lindeqvit, f. 26.1.1894 i Vasa, dotter till överrevisorn Karl Verner Gabriel Lindeqvist och Hildur Sohlberg.

VII. Barn (födda i Åbo):

Ulla Birgitta, f. 21.3.1923.

Gunnel Viktoria Elisabeth, f. 18.11.1924.

 

[1] Som en tidsbild kan anföras, att lysningen till en början icke kunde utfärdas, emedan brudens mor motsatte sig giftermålet, slutligen gav denna dock vika.

 

Källor.

Statsarkivet: Mantalslängder för Nykarleby stad och kommun.

Kyrkoarkiven i Nykarleby, Gamlakarleby, Kronoby, Purmo, Nedervetil, Storkyro, Korsholm, Bromarv, Artsjö, Mörskom.

Tryckta källor:

A. BERGHOLM, Sukukirja.

E. R. ALCENIUS, Genealogia Sursilliana.

A. J. HORNBORG, Åbo ärkestifts matrikel, Åbo 1854.

L. L. LAURÉN, Trivialskolan i Vasa, Nykarleby 1884.

Dikter av CLARA, Vasa 1865.

Dikter av F .... A, Vasa 1871.

C. G. ESTLANDER. Runebergs skaldeskap i Bd. VIII av Johan Ludvig Runebergs samlade arbeten, Helsingfors 1902.

IVAR A. HEIKEL, Johan Ludvig Runeberg, Del I, Helsingfors 1926.

WERNER SÖDERHJELM, Johan Ludvig Runeberg, Helsingfors 1906.

YRJÖ HIRN, Runebergkulten, Helsingfors 1935.

J. E. STRÖMBORG, Biografiska anteckningar om J. L. Runeberg. Ny upplaga, av KARIN ALLARDT.

EMIL HASSELBLATT, Den första Frigga. Historiska och litteraturhistoriska studier 10 = Svenska Litteratursällskapets i Finland Skrifter CCXLIII, 1934.

J. F. HAGFORS, Fredrika Juvelius i Åbo Tidning 1904, N:o 34 B.

V. K. E. WICHMANN, Liljekonvaljen från Kronoby i Österbottningen 3.2.1911 (citerad enl. HASSELBLATT) och i Hufvudstadsbladet 1915.

ROLF LAGERBORG, Runebergs första kärlek, Svenska Dagbladets söndagsbilaga 30.8.1936.

STRÖMBORG, SIGNE, Runebergs första kärlek i Kalender utgiven av Svenska Folkskolans Vänner 1924.

D:o Liljekonvaljen från Kronoby, dramatisk framställning i ovannämnda kalender 1924.

D:o Husmodern N:o 6 1938.

Nekrolog över Fredrika Juvelius i Hufvudstadsbladet N:o 66, 1873.

Nekrolog över Fredrika Juvelius i Vasabladet.

Personliga meddelanden av lektor HUGO LAGSTRÖM, borgmästaren WALD. LÖFMAN och häradshövdingskan ELIN SANDELIN, till vilka jag härmed får uttala mitt förbindliga tack.

 

Selostus.

Juvelius nimisiä sukuja tavataan maassamme ainakin kaksi. Toinen niistä on lähtöisin Kruunupyystä, jossa sen vanhin tunnettu kantaisä eli 1560-luvulla. Sen nykyisistä jäsenistä mainittakoon m.m. Turun yliopiston rehtori Einar W. Juva. Kirjoittaja on aikaisemmin 1936 esittänyt tämän suvun vaiheita julkaisussaan »Klockars i Nykarleby landskommuns kyrkoby. Hemman och släkt 1565-1935». Uudessa kirjoituksessaan prof. WOLD. BACKMAN käsittelee toista sukua, joka on lähtöisin samalta paikkakunnalta olematta kuitenkaan sukua edellisen kanssa. Miespuolelta on tämä toinen Juvelius suku sammunut, mutta jatkuu naiskannalta. Uudessakaarlepyyssä 1744 kuollut kauppias Erik Juthe oli nähtävästi kotoisin Juuttaalta. Hänen samanniminen poikansa otti ylioppilaaksi tullessaan nimen Juvelius. Hän kuoli Kruunupyyn kirkkoherrana 1791. Painosta julkaisi hän m.m. 1781 »Yxi Pieni Lasten-Kirja», jonka omisti kruununprinssille, sittemmin kuningas Kustaa IV Adolfille. Erik Juveliuksen poika Fredrik kuoli 1826 myös Kruunupyyn kirkkoherrana. Hänen tyttären poikansa oli tunnettu pedagogi ja numismatikko Otto Alfred Alcenius ja hänen omista lapsistaan mainittakoon Fredrika (Frigga) Juvelius nuoren runoilijan J. L. Runebergin ensi rakkauden kohde. Hän joutui naimisiin pappismies Fredrik Vilhelm Venmanin kanssa. Heidän ainoa lapsensa Elisa Maria V. solmi 1874 avioliiton Johan Abraham Löfmanin kanssa.

 
Genos 9(1938), s. 82-99

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1938 års register | Årgångsregister