[ Artikelns slut ]
Tiedonantoja - Meddelanden
En släkt Brander inkom från Sverige till Österbotten på 1760-talet med bröderna lantmätarna Zachris och Daniel Brander från Falun. Den förra blev bosatt i Kvevlax kapell på Kuni hemman, av vilket han köpte 1/8 mantal. Den senare biträdde först sin bror som lantmätare och blev sedan länsbokhållare i Uleåborg.
I EKSTRANDs Svenska landtmätare (ss. 243 o. 246) meddelas, att Zachris och Daniel Brander voro söner till stadsbokhållaren i Falun, Hans Brander och Brita Fahlström. På Kuni hemman i Kvevlax har man i behåll ett bouppteckningsinstrument efter dessa lantmätares moder och en arvskiftesutredning efter deras styvfar och moder, båda från 1783. Av dessa framgår det, att lantmätarnas moder hette Kristina Hansdotter, icke Brita Fahlström. Sannolikt hade Hans Brander varit gift först med Brita Fahlström. Kristina Hansdotter hade först varit gift med Hans Brander och därefter med bergsmannen Anders Ehrnström. Hon hade från första giftet barnen:
Uno Brander, magister och prost i Norberg,
Zachris Brander, f. 1729, d. i Kvevlax 2.6.1782,
Daniel Brander, f. 1738, lantmätare, sedan länsbokhållare i Uleåborg och
Hans Brander, häradsskrivare i Sverige; från senare giftet:
Anders Ehrnström, ingenjör i Sverge och
Sara Kristina Ehrnström.
Modern Kristina Hansdotter dog 22 december 1782 i Falun och hennes senare man Anders Ehrnström 2 juni 1783.
Lantmätaren Zachris Brander var gift med Brita Iggström, f. 1728, d. 16.4.1785. Deras dotter Brita Kristina Brander, f. 30.6.1762, d. 20.4.1809, gifte sig 19.2.1784 med fältväbeln Mickel Laurén i Vörå, f. 2.9.1754, d. 20.11.1817.
Brita Kristina Brander fick 1783 ärva sin farmoders lott i boet, 150 rdr, och senare samma år mera efter faderns styvfar Anders Ehrnström samt 1810 ytterligare 1,000 rdr banco efter sin farbror prosten Uno Brander. Brita Kristina och hennes man Mickel Laurén fingo därmed sin ekonomiska ställning så förbättrad, att de kunde leva gott på det lilla hemman, de i Kuni övertagit efter föräldrarna. Deras gård kallas ännu Herrgårds. Namnet erinrar således om den tid, 1764-1817, då herremän bebodde hemmanet.
Mickel Laurén var son till fältväbeln Anders Laurén, som bebodde Tunis boställe i Vörå från 1774 till sin död c:a 1782. Då av- och tillträdessyn hösten 1783 skulle hållas på Tunis fältväbelsboställe, skrev länsman M. Tuvelin i Vörå till kronobefallningsmannen, att han underrättat Lauréns änka Brita Laurén därom och omtalade att endast sonen, fältväbel Mickel Laurén, »som bostället, kommer att tillträda», var i socknen. Alla de övriga anhöriga vistades utom socknen: Sönerna glasmästaren Johan Laureen i Uleåborg, smedsgesällen Anders Laureen i Brahestad, korpralen Matts Laureen i Kelvio, men då med kommenderingen i Tavastehus, och bodskrivaren Hans Laureen i Åbo samt dottern avskedade fältväbeln Tollets hustru Brita Laureen i Björneborg.
Av denna skrivelse få vi med detsamma kännedom om Mickel Lauréns både föräldrar och alla syskon och upplysning om vart de spritt sig. Glasmästaren Johan Laurén har före 1790 flyttat till Jakobstad. Han var far till kapellanen Matts Laurén i Vasa. Därmed ha vi kommit till allmännare kända medlemmar av denna släkt. Rektor L. L. Laurén i Vasa var son till Matts Laurén och far till kyrkoherden Georg Laurén i Lappfjärd.
Mickel Laurén och hans hustru Brita Stina Brander hade en dotter, Maria Kristina Laurén, f. 25.8.1786, d. 7.2.1865. Hon gifte sig 1802 med bondesonen Gustav Isaksson Kuni, f. 1779, d. 1827. De övertogo hemmanet Herrgårds i Kuni efter föräldrarna. Ättlingar till dem fortleva i Kuni.
Källor. Handlingar på Herrgårds hemman i Kuni, Kvevlax; LA i Vasa: Brev av länsmannen i Vörå 1.8.1783; Åkerblom, vassor bys historia, ss. 221-222; Lappfjärds historia I, ss. 188 m. fl.; WANNE, Liber scholae Wasensis, s. 132; CARPELAN, Helsingfors universitets matrikel.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1949 års register | Årgångsregister