[ Artikelns slut ]
Den s.k. »finska släktgrenens» ursprung
Enligt den av GABRIEL ANREP utgivna »Svenska släktboken» (1871) var kyrkoherden i Padasjoki Zacharias Colliander son till regementskvartermästaren och kaptenen Nils Erlandsson C., av den småländska släkten från Skir-Kullagård i Växjö landsförsamling.[1] Senare forskare, t.ex. Bergholm, har, då denne Zacharias bevisligen hette Martini, dvs. Mårtensson, tillagt ett släktled, kammarskrivaren i Åbo hovrätt Mårten Nilsson[2], ägare av ett hemman i Åggelby i Helsinge. Denna släktledning har - dock med viss tvekan - även antagits av ELOF COLLIANDER.[3]
Enligt NIKANDER-JUTIKKALA ägde kyrkoherden Zacharias Colliander nuv. Åggelby gård från 1675. Före honom ägdes hemmanet bl.a. av Mårten Markusson 1640-62, Eskil Ersson 1666-68 och Mårten Markusons änka Anna Botvedsdotter 1670-75.[4] Enligt släkttraditionen hade kyrkoherden ärvt ett hemman i Åggelby, vilket även bekräftas av följande domboksnotiser:
Helsingfors rådstuvurätt (RR) 16/8 1680: »Dominus Zacharias Colliander, coadjutor i Borgå, gaff tillkenna, huruledes effter hans Sahl:gh Mooders frånfälle uthi löösören intet synnerligit blifuit foruthan eeth forlammat hemman i Ogelbyy - - -».
Helsinge ting 26-27/1 1682: »Oplystes tridie resan Ogelby ryttarehemman emot vicepastoris Hr Zachariae Colliandri praetension, som han der opå skal kåstat hafva, hvaremot hans swåger och systerman handelsmannen Jakob Reimers protesterade att hafva i lijka måtto kåstat på hemmanet medh mehra som dem emellan kan vara oliquiderat och anhöll om liquidation arfvingarne emellan - - - ».
Kyrkoherden Zacharias Martini Colliander var således son till den ovannämnda Mårten Markusson. På grund av en notis i domboken (Helsinge ting 26-27/2 1668), där herr Zacharias Marthini pålades att framlägga »sin sal. faders book angående hans particular handel och rechningar» samt uppgifter i mantalslängderna (t.ex. 1656: »Mårten Markusson ähr boende j staden medh sin hustro»[5], befanns denna Mårten Markusson i Åggelby vara identisk med rådmannen i Helsingfors Mårten Markusson (d. omkr. 1660). Om honom kan följande upplysningar meddelas:
Mårten Markusson, trol. densamme, som 4/8 1638 i Helsingfors RR dömdes att »bötha för möökrenckningh 40 mark sölfuer mijnte sosom och gifua flickan eenskijlt 50 dr sölfuer mijnte och endogh stå sijttkyrkiostraff».[6] Köpte 1640 ett hemman i Åggelby (sed. Landboas ell. Mickos rusthåll, nuv. Åggelby gård) i Helsinge sn av förre borgmästaren i Gamla Helsingfors Heiden Vilcken.[7] Trol. borgare i Helsingfors, eftersom han i RR 14/11 1653 besvärade sig »öfwer sin medhborgare» Hans Markusson om obetald skuld. Förordnades 3/5 1656 till »kämmenär, hwilcken skall hafwa een af Rådet medhsigh den der skall bijwista kemnersretten hwar sitt fierendels åhr». En bonde »ifrån Tafuastlandh Hattula häradh och Sattiala by Hindrich Enevaldsson be:dh» anklagade honom (RR 30/5 1657) att ha »då han senadst war beordrat aff H:s N:de Landzhöffdingen till Tafuastland att opdrifva krigzfolkett, uthi dryckenskap ridit ihjäl hans häst». Mårten Markusson » neekade alldeles därtill och sade, att som bäst han war uthi marschen med compagniet begynte den att raga (?) och stapla då han steg nidh aff hästen och strax störtade den för honom och bleff dödh, hwarom han sade sigh hafwa heela compagniet till wittne». Förordnades 4/5 1659 till rådman och avlade rådmanseden 14/5 s.å. Var vid liv ännu 26/10 1659, men kallas »Sahl. Mårten Markusson» 18/6 1660. Landssekreteraren Christian Willshausen begärde 5/12 1660 »dhet rätten wille förordna någre gode män som kunne disponera Sahl: Mårten Markussons Enckia till tholamoodh och henne förlijka med leutnampten Hålthuussen[8] effter den högl Kongl. Hofrätts resolution öfver dhet af honom begångne dråp på hennes sahl. man, thet effter begäran skedde och förordnades dher till Rådhmännerne Hanss Jabell och Larss Hindrichsson, hwilcka med oförrättade sacher kommo till baakars seijandes Enckian myckit jemra sigh och intet welle lette försona sigh» . - Gift med Anna Botvedsdotter, levde ännu 1678[9], men var död före 16/8 1680 (se ovan), dotter till lagläsaren Botved Hansson och hans hustru Magdalena samt syster till ryttmästaren Elias Botvedsson, adlad (ointr.) 1651 Blylod.[10]
Barn (ordningsföljden oviss):
Zacharias Martini Colliander. Student i Äbo 1658. »Sahl. Mårten Marcusons son Zacharias» nämnes vid RR 28/6 1662. Coadjutor i Borgå (1680). Vicepastor (1682). Kyrkoherde i Padasjoki 1691. Ägde Åggelby gård från 1680 (sålt 1726 till översten Pehr Cedersparre). D. 1710. - Gift med Anna Maria Lupaeus, levde enligt Bergholm ännu 1713, dotter till kyrkoherden i Tusby Johan Lupaeus i hans 2. gifte med Maria Mickelsdotter. - Denna släktgren fortlever ännu i Finland; hans sonsons son, kaptenen, sedermera majoren Otto Johan Colliander adopterades 1802 av sin svåger och inskrevs 1807 på Sveriges riddarhus under ätten Wadenstjerna, n. 1387. Den nu levande finska adliga ätten Wadenstjerna, n:o 98, härstammar från honom.
Maria Mårtensdotter. - Gift[11] 1) med borgaren i Helsingfors Simon Sigfridsson, trol. från Raukola i Nyby[12], d. före 1680; 2) i Helsingfors 7/9 1680 med förre borgaren i Stockholm[13], handelsmannen och rådmannen i Helsingfors Jakob Reimers (i hans 2. gifte[13], levde ännu 1712. - Jakob Reimers krävde i RR 5/4 1682 (med svågern Elias Mårtensson) av Zacharias Colliander ersättning för den »bekåstnadh deras Sahl: föräldrar hafwer anwändt uppå Hr Zachariae studier förmeenandes at sådant måtte af honom betahlas och uthi öfrigit beräckna i arff å sin lått» . Saken var andra gången före 8/4 s.å., då Elias redan var förlikt med brodern, men Reimers »wille inga lunda låta sigh beqwemma till någon förlijkningh». Hans »praetention till sin swåger Hr Zachariam» befanns nu vara »aldeles skiähle lööss och af intet wärde», varför han dömdes att betala till sin svåger »uti awnänte Expensier 4 dr sölfwerMt».
En dotter, närvarande vid RR 5/4 1682 (Jakob Reimers' »hustrus syster»).
Elias Mårtensson (Colliander). Borgare (även kallad handelsman) i Helsingfors, levde ännu 1706[14] och omnämnd ännu i en restlängd av år 1706, där dock med senare handstil tillagts: »Dödh samal: utan någon ägendomb, derföre går resten till afkårtning».[15] - Gift med Margeta begr. i Helsingfors 4/8 1710. - Släktgrenen torde ha utslocknat på 1740-talet med hans son borgaren i Helsingfors Zacharias Colliander, vilken i sina bägge giften var barnlös.[16]
Släkten Colliander i Finland är alltså knappast en gren av Skir-Kullagårds släkten. Däremot kan det vara av samma stam som den släkt Colliander i Åboland, vars stamfar kyrkoherden i Rimito Henricus M. Colliander avled 1671[17].
[1] GABRIEL ANREP, Svenska släktboken 1, s. 351. Stockholm 1871.
[2] AXEL BERGHOLM, Sukukirja Suomen aatelittomia sukuja 1, s. 339. Kuopio 1901.
[3] ELOF COLLIANDER, Släkten Colliander i Sverige och Finland, s. 237. Uppsala 1939.
[4] GABRIEL NIKANDER - EINO JUTIKKALA, Säterier och storgårdar i Finland 1, s. 382. Helsingfors 1939. - Den i ägarlängden nämnda Eskil Ersson var trol. blott landbonde.
[5] FSA 7965, p. 647.
[6] P. NORDMAN, Bidrag till Helsingfors stads historia 1, (H:fors 1905) s. 234-235.
[7] Helsinge ting 9-10/3 1640: » Uplystes nu tridie gången Ågelby godzet, om Een skatt jordh, undhan fordom Bårgmästaren i Helsingfors, Heidhen Wijlhcke och hans arfwingar, och undher Mårten Markusson och hans arfwingar.»
[8] Trol. löjtnanten Edvard von Holthusen.
[9] FRA 8024, P. 816.
[10] JULLY RAMSAY, Frälsesläkter i Finland före stora ofreden, s. 31. Helsingfors 1909-16.
[11] Helsingfors RR 7/3 1683.
[12] Helsingfors RR 20/6 1683.
[13] Helsingfors KR 27/4 1704.
[14] FRA 8108.
[15] FRA 8068, p. 598.
[16] Helsingfors RR 13/2 1734 samt Helsingfors kyrkböcker.
[17] ELOF COLLIANDER, a.a., s. 309.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1951 års register | Årgångsregister