[ Artikelns slut ]
En prästsläkt på 1700-talet.
Släktnamnet Kerkström har i Finland burits av flere med varandra icke befryndade släkter. Namnet förekommer vanligen under formen Krkström eller Kerckström. Endast den här skildrade släkten har skrivit det Kierckström och Kerchström, för vilka skrivsätt finnas belägg i släktmedlemmarnas egenhändiga namnteckningar.
Följande släkter med samma namn ha under utredningens förlopp antecknats: 1) Lantformansåldermannen i Borgå Johan Kerckström, f. 1747, d. i Borgå 12 nov. 1808, gift med Anna Henriksdotter, f. i Borgå socken 23 juli 1752, d. i Borgå 16 febr. 1796, hade barnen: Fredrik, f. 1 sept. 1773, d. 2 aug. 1774; Johan, f. 14 nov. 1775, skomakargesäll, tullbesökare i Borgå, d. som soldat på Sveaborg 7 juni 1803, vilken gift med Hedda Lovisa Löfström hade tre barn, som dogo späda; Fredrik, f. 13 mars 1779, hattmakarlärling i Stockholm; Petter, f. 11 dec. 1780, d. späd; Maria, f. tvilling 22 aug. 1785, d. 10 jan. 1815, gift 1 okt. 1812 med linvävaren i Borgå Johan Åhman, i hans 1:a gifte, och Stina, f. tvilling 22 aug. 1785, d. späd. 2) Linvävargesällen i Borgå, sedermera bonden i Kerkko by Johan Kerckström (son till bonden där Erik Johansson, f. i Mäntsälä), f. i Borgå socken 17 sept. 1761, d. där 6 jan. 1809, hade flere barn, bland dem sonen Johan Kerkström, f. 5 juni 1801, d. 11 sept. 1850, vilken en tid var bonde på faderns hemman, därefter stadsfiskalsbetjänt i Borgå. Denne hade sex döttar. 3) Torparen på Strömsbergs gård i Borgå socken Matts Kerkström (son till Matts Mårtensson i Kerkko), f. i Borgå socken 21 sept. 1768, d. där 16 okt. 1821, hade fyra söner. Tre av dessa, Johan, Stefan och Karl Fredrik antogo namnen resp. Sundholm, Bergman och Lindqvist, medan en, Gustaf, behöll namnet Kerkström. Den sistnämnde dog ogift i Borgå socken 12 apr. 1855. 4) Handelsmannen i Åbo Anders Kerkström (son till bonden i Kärkölä Jöran Jöransson[1]) f. i Kärkölä 25 apr. 1759, d. i Åbo 26 jan. 1794, gift med Charlotta John, i hennes 1:a gifte[2], hade sonen Karl Gustaf, f. i Åbo posthumus 22 apr. 1794, bodbetjänt, d. där ogift 14 aug. 1824. 5) Från bondsonen, klockaren i Kiuruvesi Paul Kerkström, f. 1748, d. 17 juli 1815, härstammade en allmogesläkt, som spridde sig till angränsande socknar, men numera torde vara utgången. 6) Skepparen i Kärknäs i Karuna Matts Larsson, d. där 10 dec. 1809, hade i sitt gifte med Lisa Andersdotter flere barn, vilka antogo namnet Kerkström. 7) För övrigt har namnet burits av soldater, dragoner och matroser i Nyland.
Släkten Kierckström härstammar från Kerkko by i Borgå socken. Dess första kända medlem, Erik Mattsson, är bosatt i Borgå redan på 1690-talet[3]. Namnet Kierckström använder han först efter stora ofreden. Därförinnan går han under namnet Kerkko efter hembyn. Från honom har släkten icke kunnat ledas längre tillbaka i tiden. Varken Borgå rådstugurätts eller häradsrättens domböcker giva härvid någon vägledning och mantalslängderna, som under senare hälften av 1600-talet förete stora luckor, upptaga flere personer i Kerkko by med namnet Matts. Vad Borgå stads- och landsförsamlings historie- och kommunionböcker vidkommer förstördes de som bekant under lilla ofreden.
Kerkko by, från vilken släkten utgått, är belägen vid Borgå å omkring 8 km norr om staden. Bynamnet kan möjligen härledas ur kärkar, d.v.s. kar eller stängsel med vilken man fångade fisk (jfr tyska Kerker, fängelse[4]). Till nationaliteten var befolkningen i byn under 1600-talet övervägande finsk dock med ett påvisbart svenskt inslag, varom bl.a. flera hemmansnamn vittna[5].
Tab. 1.
I. Erik Mattsson Kierckström, f. i. Borgå socken omkr. 1649[6]. Landbonde i Borgå stad hos handlanden, rådmannen Henrik Wast redan på 1690-talet. Borgare i Borgå[7]. Uppförde under stora ofreden på sin nedbrända tomt i Borgå en stuga och efter fredsslutet ytterligare en liten stuga, en badstuga, en lada och ett fähus[8]. Död i Borgå i jan. 1753. - Gift före 1699 med Lisa Henriksdotter, f. omkr. 1669[6], d. i Borgå 1754[9].
II. Barn, födda i Borgå:
Erik, f. omkr. 1699, forman, timmerman, borgare, d. 24 juni 1753, Tab. 2.
Elsa, f. 1699, d. i Borgå 26 okt. 1772. - Gift i Borgå 1726[10] med lantformannen där Anders Johansson Weckman, f. 1698, d. i Borgå 28 juni 1772.
Elisabet (Lisa), f. omkr. 1709, d. i Borgå 25 maj 1754. Ogift.
Johan[11] f. omkr. 1712, kollega, rektor, kapellan, d. 1 maj 1754. Tab. 4.
Tab. 2.
II. Erik Kierckström (son till Erik Mattsson K., tab. 1), f. i Borgå omkr. 1699. Båtsman 1729, senare forman i Borgå. Timmerman[12]. Borgare i Borgå[13]. Ägde gård vid Mellangatan[14]. Död i Borgå 24 juni 1753. - Gift i Borgå 1724[15] med Lisa Candelin, f. i Borgå omkr. 1702, d. där 27 nov. 1759, 57 år gl., dotter till skinnaren i Borgå Erik Candelin och Anna Hansdotter.
III. Barn, födda i Borgå:
Eric[16], f. 1725[17]. Inskriven vid Borgå gymnasium 28 maj 1744, dimitterad till Åbo akademi 5 aug. 1749[18]. Student (nyl.) s. å[17]. Bedrev sina akademiska studier uti stor fattigdom med god flit[19]. Privatlärare i Borgå[19]. Utnämnd till kollega vid Borgå pedagogi 4 aug. 1756. Hade då i över två års tid som vikarie skött tjänsten[19]. Prästvigd 31 aug. 1757[20]. Var känd för ett »sedigt, ärbart och allvarsamt leverne»[19]. Död i Borgå 3 jan. 1760 i feber. Ogift.
Johan, f. 1730, timmermansålderman, borgare, d. 24 sept. 1797. Tab. 3.
Anna Catharina, f. 1734, d. i Borgå 5 nov. 1805. - Gift i Borgå 27 nov. 1760 med formannen där Henrik Hertzberg, f. i Borgå 1738, d. där 1786.
Helena, f. 1739. Ägare av gården nr. 75 i 1. kvart. i Borgå[21]. Död i Borgå 11 nov. 1809. Ogift.
Tab. 3.
III. Johan Kierckström (son till Erik K., tab. 2), f. i Borgå 1730. Timmerman i Borgå. Ålderman[22]. Borgare[22][23]. Ägare av gården nr. 59 i 3. kvarteret[24]. Död i Borgå 24 sept. 1797. - Gift i Borgå 20 nov. 1760 med Lena Henriksdotter Skogman, f. i Borgå socken 1739, d. i Borgå 1 juni 1790, dotter till torparen på Backas torp under Drägsby gård i Borgå socken Henrik Johansson och Lisa Eriksdotter.
IV. Barn, födda i Borgå:
Gabriel, f. 20 okt. 1761. Antagen till lärling hos skomakarmästaren i Borgå A. Åström 9 nov. 1779. Utskriven som gesäll 17 nov. 1783[25]. Arbetade hos samma mästare till 1785. Sockenskomakare i Lappträsk 1785-1790. Flyttade därifrån enligt anteckning i kommunionboken 1790 till Malmgård. Senare öden okända[26].
Stina, f. 20 mars 1763, d. i Borgå 1 apr. s.å.
Johan, f. 30 maj 1769, d. i Borgå 14 maj 1777.
Gustaf, f. 27 juni 1772, d. i Borgå 1780.
Helena, f. 13 okt. 1774, d. i Borgå 1777.
Maria, f. 17 mars 1777, d. i Borgå 21 aug. s.å.
Hedvig, f. 21 sept. 1778. Sannolikt död snart därefter, då hon icke vidare nämnes.
Tab. 4.
II. Johan Kierckström[27] (son till Erik Mattsson K., tab. 1), f. i Borgå omkr. 1712. Inskriven vid Borgå gymnasium 26 apr. 1729. Dimitterad 10 maj 1736 till Åbo akademi[28]. Inskriven avgiftsfritt som student (nyl.) vid akademin 22 maj s.å. Kollega vid Borgå pedagogi 1737-1738, rektor 22 mars 1738[29]-1744[30]. De vid skolan anställda voro icke väl avlönade. Därför sågo de sig nödsakade skaffa sig mångahanda biinkomster[31]. Som kollega vid pedagogin förberedde K. elever till inträde vid gymnasiet[32]. Den anspråkslösa lönen utbetalades icke alltid regelbundet. Som rektor måste K. 29 nov. 1744 vädja till rådstugurätten för att bli »förhulpen» till de 24 daler kopparmynt han av staden blivit lovad i årlig hushyra till dess rektorsbostaden blivit uppförd och som han för året då ej ännu lyckats få utbetald. I en skrivelse[33] till domkapitlet 1763 säger skolans dåvarande rektor P. Lundbeck bl.a. att avlidne kollegan Kierckström skulle, om han levat, kunnat »med suckan» vittna om »sin uselhet under tiden han släpades med scholeoket». Prästvigd i Borgå 16 nov. 1738[34]. Nådårspredikant i Borgå stads- och landsförsamling 1 maj 1742 jämte dåvarande pedagogiekollegan »så, att the bägge tilsamman och conjunctim constituera en Präst»[35] Då en stor del av befolkningen i Borgå under lilla ofreden begivit sig på flykten voro K. och sedermera kyrkoherden A. Molander de enda, som stannade kvar »till Gudstjenstens underhållande»[36]. Utnämnd till kapellan i Borgå stads- och landsförsamling enligt fullmakt av 10 sept. 1742 utfärdad av ryska fältmarskalken greve Peter de Lacy[36]. Kyrkoherdeadjunkt i Borgå under sju veckors tid 1744[37]. Kapellan i Askola kapell av Borgå socken 22 juni 1744[38]. Fastän han vid provpredikan erhållit de flesta rösterna ville icke församlingsborna, då han 1 juli s.å. infann sig, godkänna honom som sin kapellan. Som själasörjare önskade de fortsättningsvis ha prästmannen G. Smolander, som de, utan präst som de voro under lilla ofreden, liksom genom Guds skickelse funnit i skogen, där fienden lämnat honom naken och fastbunden vid ett träd. Denne hade sedan dess utan förordnande betjänat dem med prästerlig vård men icke ens varit uppställd som kandidat vid kapellansvalet. De förklarade därför K:s fullmakt ogiltig, enär den hade varken konungens eller ens biskopens underskrift utan endast kyrkoherdens i Borgå, och stängde egenmäktigt för honom kyrkans dörrar. Den nykomne herrn tillråddes att i fred draga hädan igen genom porten, eljes skulle man kasta honom över kyrkoinhägnaden. Likaså vägrade församlingsborna att lyda själva kronofogden, då denne i överhetens namn infann sig 10 juli för att insätta K. i tjänsten. Kyrkans dörr förblev allt fortfarande stängd och nyckeln i böndernas förvar. Då en tillkallad smed lyckades dyrka upp dörren, skingrades menigheten. Först efter det ledarna kastats i fängelse och saken dragits inför konungen, kunde församlingen förmås att giva efter[39],[40]. Oaktat bråket under det första året funno sig församlingsborna sedermera belåtna med K.[41]. Död i Borgå socken 1 maj 1754, 42 år gl. i »stygn». - Gift i Lappträsk 31 mars 1747 med Katarina Porthan, f. sannolikt i Sverige[42] nyårstiden 1720, d. i Askola 27 febr. 1795, 75 år 2 mån. gl., dotter till kyrkoherden i Viitasaari Henrik Porthan och Maria Harnesksköld. (Katarina Porthan var faster till den kända hävdaforskaren, professorn och kanslirådet Henrik Gabriel Porthan.)
III. Barn:
Maria Elisabet, f. 1748[43]. Bosatt på Askola kapellansbol. Senast nämnd i mantalslängden 1794. Försvinner ur kommunionböckerna utan anteckning om bortflyttning eller dödsfall.
Johan, f. 23 febr. 1750[44]. Student (nyl.) vid Åbo akademi 1770. Skrev namnet Kerchström. Disputerade 15 apr. 1778 över De Poësi Fennica, praeses Henrik Gabriel Porthan, och 29 juni s.å. pro gradu över Descriptionem Historiamque Insectorum quorundam sistensis, praeses Petrus Kalm[45]. Promoverad fil.mag., ultimus, 30 juni 1778[46]. Avslöt som gratist promotionsakten med ett tacksägelsetal[47]. Extra ordinarie adjunkt i historia vid Borgå gymnasium 23 sept. 1778, ordinarie 18 sept. 1782[48]-1784[49]. Skötte därjämte eloquentielektorstjänsten v.t. 1780- v.t. 1782 samt lektoratet i lingvistik v.t. 1783-v.t. 1784[50] Förberedde elever till inträde vid gymnasiet[51]. K. ägde grundliga vetenskapliga kunskaper, särskilt i naturalhistorien, och var en from och flitig lärare[50]. Utnämnd till rektor för Helsingfors trivialskola 22 sept. 1784, men hann ej tillträda tjänsten. Död i Borgå 12 jan. 1785 i lungsot. Ogift.
Eric, f. i Borgå socken[52] 13 febr. 1752, kapellan, d. 14 juni 1792; skrev nanmet Kerchström. Tab. 5.
Eva Stina, f. i Borgå socken 23 jan. 1754. Död före 1762, då modern är änka med tre omyndiga barn[53].
Tab. 5.
III. Eric Kerchström[54] (son till Johan K., tab. 4), f. i Borgå socken 13 febr. 1752[55]. Student (nyl.) vid Åbo akademi 1770. Betyg till prästvigning 17 juni 1776[56], vilken ägde rum i Borgå 26 okt. s.å.[57] Kyrkoherdeadjunkt i St Michel 1777-1787[63]. Extraordinarie skvadronspredikant vid Karelska lätta dragonregementet 28 mars 1782[59]. Erhöll vicepastors titel 15 jan. 1784 på rekommendation av kontraktsprosten i St Michel fil.mag. Henrik Forsius. Konsistorium intygade att K. var en av de skickligaste adjunkterna i stiftet, vilken under åtta års tjänstetid icke allenast med flit och oförtrutenhet förrättat alla honom åliggande prästerliga förrättningar utan ock med skicklighet biträtt vid kontraktsexpeditionerna i St Michel[60]. Kapellan i Askola 4 nov. 1786[61]. Död i Askola 14 juni 1792 i lungsot. - Gift i St Michel 10 febr. 1789 med Maria Christina Forsius, f. i Helsingfors i apr. 1765, d. i St Michel 14 dec. 1804, dotter till trivialskolerektorn, sedermera kyrkoherden i St Michel, kontraktsprosten, teol.dr, fil.mag. Henrik Forsius och Hedvig Malm[62].
IV. Dotter:
Hedvig Katarina, f. i Askola 19 juli 1790, d. i Mäntsälä 2 mars 1850. - Gift i St Michel 17 jan. 1811 med kyrkoherden i Mäntyharju, prosten Axel Abraham Berner, f. 5 sept. 1781[63], d. i Mäntyharju 12 maj 1823.
Uppkommen under förra hälften av 1700-talet utslocknade släkten Kierckström på manslinjen redan före utgången av samma sekel. Släkten var icke stor, men av dess åtta till fullvuxen ålder komna manliga medlemmar ägnade sig fyra åt den lärda banan. Av dessa dog kollegan och prästmannen Eric Kierckström ogift vid blott 35 års ålder i feber utan närmare angiven dödsorsak. För skolrektorn och kapellanen Johan Kierckström uppgives dödsorsaken varit »stygn», med vilket uttryck avsågs lungsäcksinflammation, vilken sjukdom som bekant vanligen uppkommer på tuberkulös bas. Dennes båda söner dogo i lungsot, den ene, gymnasiiadjunkten, fil.mag. Johan Kerchström, som nyutnämnd trivialskolerektor ogift vid 34 år, den andre, kapellanen Eric Kerchström, efter endast några års äktenskap i en ålder av 40 år. I den sistnämndes äktenskap hann födas blott ett barn, en dotter.
Frågan om orsaken till att kultursläkter dö ut har diskuterats i den genealogiska litteraturen. Släktdöden har i en del fall befunnits vara betingad av att det i familjerna fötts enbart eller övervägande flickor. Vad släkten Kierckström vidkommer har detta ej varit fallet. Av släktens 20 barn ha 9 varit gossar. Däremot var det den i Finland tidigare svårt härjande tuberkulosen, som förorsakade utslocknandet av denna lovande släkt.
[1] RA, boupptecknings- och arvskiftesinstrument i Hollola domsaga 1795-1799, Hollola III, s. 295, bouppt. 19/6 1797.
[2] ATLE WILSKMAN, Släktbok I (SSLS CVII), s. 695.
[3] RA, b5, Borgå dombok 1699 26/4, s. 75.
[4] K. V. ÅKERBLOM, Mustasaari sockens historia intill 1500-talet I, s. 21. Det bör påpekas, att fi. »kerkko» (gen. »kerkon») som enligt LÖNNROT betyder lövskära, -hacka, även kan vara upphov till ortnamnet (medd. av prof. K. TERÄSVUORI).
[5] ANDERS ALLARDT, Borgå sockens historia I, ss. 27-28.
[6] Enligt åldersuppgift i Borgå kommunionbok.
[7] RA, 8175, f. 2770, 2774; b26, Borgå dombok 1733 25/4, f. 37.
[8] ALF BRENNER, Två dokument som belysa Borgå stads återuppståndelse efter förödelsen i början av 1700-talet. Hist. o. Litt. hist. studier 17 (SSLS CCLXXXIX), ss. 118, 128.
[9] Enligt Borgå kommunionbok; saknas i historieboken över döda.
[10] I 1726 års mantalslängd är hon ogift, i följande bevarade längd, för 1729, är hon gift. Älsta sonen uppgives vara född 1726.
[11] Kapellanen Johan K. var morbror till formannen Anders Weckmans son borgaren Johan Weckman (RA, b42, Borgå dombok 1754 24/7, s. 108) och sålunda son till Erik Mattsson K.
[12] K. G. LEINBERG, Handlingar rörande Finska skolväsendets historia I, s. 296; RA, Borgå mantalslängder 1752-1755.
[13] Förteckning som utmärcker hwilcka af de Studerande ehrlagdt Begrafningz- och Kröningzafgiften härwid Kongl. Akademien, och hwarest de öfrige af dem wistas. H Ark 13, s. 195.
[14] BIRGER ÅKERMAN, Bouppteckningar i Borgå stad 1740-1800, s. 70.
[15] Borgå mantalslängder.
[16] Kollegan Eric K. var bror till Johan, Anna Catharina och Helena K. (RA, b48, Borgå dombok 1760 22/11, s. 639).
[17] VILH. LAGUS, Åbo akademis studentmatrikel 1640-1827 (SSLS XI).
[18] Borgå gymnasii äldsta matrikel (1725-1809) (i Borgå lycei program 1910); BIRGIT LUNELUND-GRÖNROOS, Matriculum gymnasii Borgoensis 1725-1809 (GSS XVII), s. 30.
[19] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1756 4/8 §5, f. 497.
[20] MATTHIAS AKIANDER, Skolverket inom fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift, s. 195
[21] Borgå, kyrkoarkiv, kommunionbok.
[22] RA, b79, Borgå dombok 1794 29/9 § 1, s. 482.
[23] Borgå mantalslängder.
[24] RA, b80, Borgå dombok 1795 11/5 § 3, s. 173; Borgå mantalslängder.
[25] Borgå historiska museum, skomakarämbetets skråhandlingar.
[26] Är ej införd i kommunionboken på Malmgård i det närbelägna Pernå. Har ej heller återfunnits på andra gårdar med samma namn i Nyland.
[27] Egenhändig namnteckning: RA, 8241, f. 4098.
[28] BIRGIT LUNELUND-GRÖNROOS, a.a., s. 24.
[29] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1738 22/3 § 17, f. 42.
[30] MATTHIAS AKIANDER, a.a, s. 194.
[31] H. RÅBERGH, Skolverksamhet i Borgå stad på 1760-talet. KSP V, ss. 244, 245.
[32] J. M. SALENIUS, Till Borgå gymnasium anlända elever 1729-1869. HArk 18, s. 334.
[33] TORSTEN HARTMAN, Borgå stads historia, s. 470.
[34] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1738 16/11 § 1, f. 286.
[35] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1742 24/5 § 5, f. 268.
[36] AD. NEOVIUS, Ur Finlands historia. Publikationer ur de Alopæiska pappren, ss. 276, 407.
[37] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1745 13/2 § 6, f. 86.
[38] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1744 22/6 § 11, f. 340.
[39] H. RÅBERGH, Tidsbilder från 1741-43 års krig. KSP IV, s. 346 f.
[40] GUNNAR SUOLAHTI, Finlands prästerskap på 1600- och 1700-talet, ss. 83-84. Liknande fall av egenmäktigt förfarande av församlingsbor emot den dem tillförordnade prästen förekommo också annorstädes i landet såväl under 1700-talet som under tidigare sekel (G. SUOLAHTI, a.a., s. 81; TORSTEN HARTMAN, a.a., s. 317).
[41] MATTHIAS AKIANDER, Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift I, s. 92.
[42] Saknas i Viitasaari historiebok över födda. Fadern hade 1716 begivit sig på flykten (AXEL BERGHOLM, Sukukirja II, s. 1047).
[43] Enligt Borgå landsförsamlings kommunionbok, Saknas i historieboken över födda.
[44] VIHL. LAGUS, a.a.; saknas i historieboken över födda.
[45] Prograduavhandlingen upptog tre blad text och en plansch med 23 figurer av fjärilar, deras larver och puppor. Om avhandlingen se ytterligare OTTO E. A. HJELT, Naturalhistoriens studium vid Åbo universitet, s. 242. (SSLS XXXII).
[46] ROBERT A. RENVALL, Förteckning öfver Filosofie-Magistrar promoverade vid Universitetet i Åbo 1643-1827.
[47] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1784 22/9 § 12, f. 263.
[48] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1782 18/9 § 4, f. 387.
[49] ARVID HULTIN, Borgå gymnasii historia I 1725-1840 (SSLS CLIV), s. 354.
[50] MAGNUS JACOB ALOPAEUS, Borgå gymnasii historia, s. 544. Åbo 1804-1817.
[51] BIRGIT LUNELUND-GRÖNROOS, a.a., s. 68; J. M. SALENIUS, a.a., s. 335.
[52] Askola kapellansbol, Ilmokais, var beläget i Karsby i Borgå socken.
[53] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1762 20/10 § 3, f. 496.
[54] Egenhändig namnteckning: under skriftlig ed avgiven vid prästvigningen (Borgå domkapitelsarkiv), i en räkenskapsbok i Askola kyrkoarkiv, m.m.
[55] Historieboken över födda; i den tryckta litteraturen förekomma oriktiga uppgifter om födelseåret: VILH. LAGUS, a.a., och ARNE JÖRGENSEN (Nyländska avdelningens matrikel 1640-1868, s. 77) uppge 1751, ATLE WILSKMAN (Släktbok I, s. 75) uppger 12 febr. 1756.
[56] VILH. LAGUS, a.a.
[57] Borgå domkapitelsarkiv, tjänsteeder.
[58] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1782 16/2 § 12, f. 76; RA, mantalslängder.
[59] RA, generalmönstringsrulla 1785.
[60] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1784 15/1 § 5, f. 20.
[61] Borgå domkapitelsarkiv, konsistorii prot. 1786 4/11 § 2, f. 980.
[62] Probsten Henric Forsii lefnads-lopp af honom sjelf författadt (Bidrag till Helsingfors stads historia samlade och utgifna af P. NORDMANN. SSLS LXXII), ss. 42, 44, 49; ATLE WILSKMAN, a.a., s. 75.
[63] MATTHIAS AKIANDER, Herdaminne II, s. 79.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1951 års register | Årgångsregister