GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Soldans ursprung

GEORG LUTHER

Enligt ANREPs och WASASTJERNAs Ättartavlor var den gemensamme stamfadern för adliga ätterna von Soldan och Ridderstad, Thiel Soldan, son till borgmästaren i Nyen Gustaf Soldan, som i sin tur anges som son till justitieborgmästaren därstädes Adam Soldan och hans hustru Elisabeth von Rohr. I ELGENSTIERNAs Ättartavlor konstateras, att någon Gustaf Soldan inte funnits i Nyen, och att den borgmästare där, som var fader till Thiel, hette Hans Soldan. Från denne Hans torde även släkten Soldan i Finland härstamma, ehuru det exakta sambandet ej är fullt klarlagt.

Den som hans fader angivne Adam Soldan torde ej kunna påträffas i samtida källor och när ELGENSTIERNA i samband med uppgifterna om honom påpekar, att staden Nyen grundades först 1642, måste det väl fattas som en reservation mot uppgiftens tillförlitlighet. I Biographicasamlingen på Finlands Riksarkiv finnes en stamtavla över ätten von Rohr, som är daterad i Stockholm den 20 december 1766 och uppgjord av sedermera översten BABO JOAKIM GEORG VON ROHR. I den ingår även uppgifter om syskonen till de naturaliserade bröderna von Rohr, och Elisabeth uppges »gift med Soldan, Just. Borgmästare uti Nijenskants, dödde 1629»[1]. Här saknas alltså förnamnet.

Då de bevarade källorna till Ingermanlands historia på 1620- och 1630-talen är synnerligen fåtaliga, kan möjligheten att den ovannämnde Hans Soldans fader bott i Nyen inte helt uteslutas. CARL VON BONSDORFF antar, att platsen började bebyggas efter år 1617, och säger, att den stad Gustaf Adolf ämnat grunda där redan vid tiden för hans död »stått på en god begynnelse och åtskilliga tecken till att med tiden kunna bliva en god stad låtit sig märka»[2]. Att orten redan år 1629 skulle ha haft justitieborgmästare kan dock knappast tänkas.

Hans Soldans fader finnes emellertid uppgiven på annat håll. I den HEINRICH LAAKMANN utgivna »Das Bürgerbuch von Pernau I 1615-1787»[3], vilken även innehåller kortfattade biografiska uppgifter, anges att Hans Soldan, som blev borgare i Pernau 19.8.1619, hade sönerna Hans, som - tydligen enligt samtida källor i Pernau - 1646 var i Nyen och 1659 i Narva, Otto och Heinrich, borgare i Pernau. Att denne Hans i Pernau var fader till Hans i Nyen kan sålunda anses klart. LAAKMANN anger, att Hans Soldan i Pernau var köpman därstädes och ålderman i Stora gillet i Pernau 1619-23. Vem han var gift med framgår ej. Då ELGENSTIERNA anger, att Georg von Rohr kommit till Ingermanland via Livland är det ej otänkbart, att hans äldsta dotter där gift sig med Hans Soldan. Emedan dennes öden efter 1623 är okända kan det även tänkas, att han följt sin svärfader till Ingermanland och dött där 1629. Även om detta ej var fallet, kan ett sådant giftermål förklara sonen Hans överflyttning till Nyen. Någon direkt beviskraft kan dock ej ges åt dessa indicier, och då ELGENSTIERNAs på riddarhusstamtavlan baserade uppgifter innehåller fel i de punkter som kan kontrolleras, kan de okontrollerbara uppgifterna knappast godtagas utan reservation. Att uppgifterna i den ovan nämnda stamtavlan i RA sammanfaller med ELGENSTIERNAs kan inte tillmätas något avgörande bevisvärde, då de troligen delvis återgår på en gemensam urkälla.

Som föräldrar till Hans Soldan i Pernau anger LAAKMANN rådmannen där Hans Soldan och en dotter till Lulof Radyss. Enligt GEORG ADELHEIM blev denne äldste Hans rådman 1584 [4]. De uppgifter dessa två författare nämner om Hans Soldan hänföres emellertid i tidigare litteratur till en Heinrich Soldan. Sålunda nämnes blott Heinrich, som blev rådman 1584, i den rådslängd för Pernau LAAKMANN tidigare publicerat[5]. I »Das Erbebuch von Pernau 1543», som likaledes publicerats av LAAKMANN, säges om ett hus: »Diss Hauss hat nachgehentsz (efter 1543, men oklart hur långt senare) her Heinrich Soldan bewohnet und dessen Sohn Hans Soldan hat es Jürgen Meyer lauth protocolli A. 1616 verkauftt» [6]. Slutligen meddelar en dotter till Hedvig Radyss i en attest av år 1636, att en av hennes åtta fastrar var gift med »Heinrich Soldau (felläsning?) Voigt zue Pernaw»[7]. Om systrarna Radyss fader nämner hon blott, att han var bosatt i Smilten i Livland. Tydligen på basen av denna uppgift anger ADELHEIM (med frågetecken) och LAAKMANN (utan frågetecken) som Hans Soldans svärfader den Lulof Radyss, som ännu 1599 levde i Smilten och tydligen ägde jord därstädes[8].

Alla uppgifter om släkten Soldans stamfader hos LAAKMANN och ADELHEIM går att återföra på dessa äldre källor, där han genomgående kallas Heinrich. Någon motivering till att de kallar honom Hans har förf. ej lyckats finna, men då LAAKMANN var den främsta kännaren av Pernaus personhistoria kan möjligheten att han hetat så knappast helt förkastas utan studium av nu otillgängligt källmaterial.

Som en sammanfattning återges följande släkttavla, i vilken även uppgifter införts om övriga medlemmar av släkten, som nämnes i de ovan uppräknade källorna.

24_70_1.gif (40694 bytes)

I JUHANI AHO biografi över sin svärfar August Fredrik Soldan[10] nämnes, att denne i Giessen träffat en doktor Soldan[11] med ett sigill, liknande det som gått i arv inom släkten Soldan i Finland. Denne meddelade, att stamfadern för hans släkt skall ha varit en turk Sadok Selim Soldan eller Sultan, som antog kristendomen i Jaffa 1305 och dog i Brakhana 1338. Detta torde vara bakgrunden till att Finlands Adelskalender om ätten Ridderstad säger: »Uppges, antagligen med orätt, härstamma från Turkiet.»

Denna tradition har närmare behandlats av ROBERT SOMMER[12], som på olika vägar sökt pröva uppgifterna i gamla släkttavlor. Han har identifierat flere personer och i andra fall konstaterat förekomsten av namnet Soldan på orter som nämnes i dem. Bl.a. har han konstaterat att Brakhana är Brackenheim i Württemberg och att där redan på 1300-talet levat personer med namnet Soldan. Enligt traditionen skulle »Sadok Seli Soltan» ha trätt i tjänst hos »greven av Lechmotir». Lechmotir identifieras av SOMMER som Elmothara i Syrien, vilket i slutet av 1200-talet hölls av Tyska orden, som också hade domäner just i trakten av Brackenheim. Sålunda konstaterar han, att de indicier som står till buds närmast talar för att huvuddragen i traditionsuppgifterna kan vara riktiga, ehuru någon direkt kontroll av filiationerna och andra detaljuppgifter inte är möjlig. Av sistnämnda orsak har Sommers svåger WILHELM SCHÄFER - vars mor hette Soldan - utelämnat de icke kontrollerbara leden ur sin utredning av släkten Soldan i Tyskland[13].

Det ovan nämnda sigillet, som gått i arv inom släkten Soldan i Finland, finns avbildat i AHOs bok och uppvisar ett vapen, som är identiskt med adliga ätten von Soldans, d.v.s. tre kulor i sköldhuvudet och en liggande månskära i skölden. Släkten Soldan i Tyskland för ett vapen med sol, månskära och tre stjärnor i skölden [14]. Gemensam för vapnen är alltså månskäran, men möjligen kan även de tre kulorna hos ätten von Soldan tänkas återgå på stjärnorna hos den tyska släkten. I ätten Ridderstads vapen återfinnes månskäran och två stjärnor samt dessutom en beväpnad arm. Då ätten Ridderstad adlades senare än ätten von Soldan är det dock att antaga, att den sistnämndas vapen bättre motsvarar det vapen släkten eventuellt tidigare fört, medan den senare adlade grenen infört en ny figur i sitt vapen.

Att Soldanerna i Pernau härstammar från Tyskland kan tagas för givet, och likheterna i vapnen, framför allt månskäran som förekommer i alla, måste betraktas som ett indicium för att de härstammar från den ovan nämnda släkten Soldan i Tyskland. Någon Heinrich eller Hans Soldan, som kunde identifieras med den ovan nämnda äldsta medlemmen av släkten i Pernau, kan dock inte återfinnas i den släkttavla Sommer publicerat som bilaga till första upplagan av sin bok. Förnamnen Heinrich och Johannes är emellertid vanliga inom två grenar av släkten på 1500-talet, båda bosatta i Frankenberg i Hessen. Frågan om Soldanerna i Pernau härstammar från denna släkt kan alltså tills vidare ej avgöras, och även om ett sådant samband senare kan påvisas måste traditionen om den turkiska härstamningen betraktas som obevisbar.

 

[1] Stamtavlan motsäger, åtminstone vad de äldre släktleden beträffar, inte på någon punkt ELGENSTIERNAs uppgifter, vilka tydligen för deras del huvudsakligen baserar sig på den ursprungliga riddarhusstamtavlan. Den synes dock inte vara en direkt avskrift av riddarhusstamtavlan, då den saknar en del uppgifter, som troligen ingått i denna. Å andra sidan innehåller den en del uppgifter, som saknas hos ELGENSTIERNA. Sålunda nämnes där, att stamfadern Georg von Rohr blev kapten i svensk tjänst 5.2.1612 och att hans första hustru var dotter till geheimerådet hos hertig Fredrik av Holstein Martin von Chemnitz.

[2] Nyen och Nyenskans. ASSF XVIII. Helsingfors 1891, ss. 381, 382.

[3] Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft (zu Pernau) XI. Pernau 1936, s. 2.

[4] Revaler Ahnentafeln. Vierte Lieferung. Reval 1935, s. 312.

[5] Die Pernauer Ratslinie. Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft zu Pernau XIII. Pernau 1926, ss. 85 o. 127.

[6] Sitzungsberichte... IX. Pernau 1930, s. 68. »Das Erbebuch» är en förteckning över fastigheterna i staden.

[7] Avtryckt i Jahrbuch für Genealogie, Heraldik und Sphragistik 1898, s. 71.

[8] HEINRICH VON HAGEMEISTER: Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livlands II. Riga 1837, s. 213.

[9] ELGENSTIERNAs uppgift att han varit borgmästare har ej kontrollerats. von Bonsdorff nämner honom ej i sin längd över Nyens borgmästare, a.a., s. 403.

[10] En idéernas man. SSLS XLIX, Helsingfors, ss. 1901 4-5.

[11] Tydligen gymnasieläraren därstädes Wilhelm Gottlieb Soldan, se bilaga 1 i ROBERT SOMMER: Familienforschung und Vererbungslehre. Leipzig 1907.

[12] A.a., ss. 107-206. Avsnittet är förkortat i andra upplagan, Leipzig 1922.

[13] SOMMER: a.a., s. 116.

[14] Deutsches Geschlechterbuch, Band 66, Görlitz 1929, ss. 481 f.

 
Genos 24(1953), s. 70-74

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1953 års register | Årgångsregister