[ Artikelns slut ]
I min uppsats »Bidrag till adl. ätten Kuhlmans genealogi» (Genos 1953, s. 96) kunde jag revidera vissa felaktigheter i tidigare publicerade genealogier över ätten. Detta arbete baserade sig nästan enbart på i Finland tillgängliga handlingar. Vid forskningar på Riks- och Krigsarkiven i Stockholm har framkommit en del nya fakta, vilka för ättens genealogi är så pass viktiga att en publicering av dem synes mig motiverad.
I den tidigare uppsatsen framlades följande nya fakta:
1. Den i Finland introducerade ätten härstammar från Didrik Kuhlman, gift med Stålhane, icke från brodern Gerhard Fredrik, g. m. Pistolhielm.
2. Didrik Kuhlman hade flere barn och hans sonson Didrik Johan var gift, om än barnlös.
3. Överstelöjtnanten Johan Kuhlman hade två döttrar och flere söner än den tidigare kände Johan.
4. Fader till Gerhard Fredrik och Didrik var knappast major Magnus Johan Kuhlman, som synbarligen dog barnlös, utan deras fader var möjligen major Henrik Kuhlman.
Dessa uppgifter rubbas icke av de nya forskningsrönen, utom de i punkt 4. nämnda, Gerhard Fredrik Kuhlman var son varken till Magnus Johan i enlighet med de gamla genealogierna eller till Henrik, vilket jag uttryckligen som obevisat antog, utan är en broder till dem. Detta bevisas dels av ett brev av Magnus Johan, dels av ett hovrättsutslag av november 1709, där det säges: »ryttmesterskan Elisabeth Pistolhielms sahl.mans broder framl.major Magnus Johan K. »
Ovannämnda tre bröder, söner till den adlade Peter Kuhlman, hade ytterligare fyra bröder. Enligt ett brev av Magnus Johan, skrivet något av åren 1669-70, var av dessa bröder då fem i livet och två hade stupat. Sex bröder kunna vi säkert identifiera, nämligen Magnus Johan, Henrik, Berndt, Benedikt, en namnlös stupad och nu Gerhard Fredrik. Vem var då den sjunde brodern?
Det har tills dato icke varit möjligt att dokumentariskt bindande besvara denna fråga. Av de av mig kända bärarna av namnet Kuhlman, är det endast två som torde kunna komma i fråga. Den ena är en viss Petter Kuhlman, om vilken man endast vet att han 6.4.1678 erhåller avsked efter 1 ½ års tjänst som löjtnant vid överstelöjtnant Zacharias Aminoffs östgötaskvadron. Det faktum att han kallas »Edell och Wälbördig» och således ansågs vara av adlig börd, jämte förnamnet Peter, talar ju i viss mån för honom. Dock förekommer i de svenska nordtyska besittningarna också andra släkter med namnet Kuhlman, vilka ansetts varå adliga. Åtminstone tre officerare med namnet von Kuhlman förekommer i armens rullor i början av 1700-talet, och denne Petter Kuhlman kan ju höra till någon av dessa släkter.
Mest sannolikt är dock, att den sjunde brodern är identisk med löjtnant Didrik Kuhlman, som i de gamla genealogierna också antages vara en broder till Gerhard Fredrik, men en son till Magnus Johan. Didrik kan ej vara född efter år 1649 (troligen dock några år tidigare) och kan därför väl vara en son till Peter Kuhlman. Han blev nämligen redan 1667 korpral, uppehöll sig före det en tid i Finland sedan han avdankats från sin tjänst som fri ryttare i Pommern, där han också tillfälligt gjort tjänst som korpral. Fakta, vilka stöda antagandet att han är den sjunde brodern, är, att han förekommer i samma trakter av Finland som bröderna Kuhlman, att han 1673 tillsammans med Henrik anhåller om innestående lön, att släkttavlan på Svenska Riddarhuset (som dock vimlar av fel), upptar honom som broder till Gerhard Fredrik, och att han slutligen svårligen på annat sätt kan inplaceras i ättartavlan.
Det viktigaste stödet för detta antagande erhåller man dock om man analyserar arvsföljden av Magnus Johans gods. Didrik ärver Halmeenmäki, liksom Gerhard Fredrik ärver Kurkela efter Magnus Johan. Detta kunde lätt förklaras för det fall de skulle vara söner till honom, som genealogierna anta. Av det ovansagda har dock framgått att åtminstone Gerhard Fredrik är en bror, icke en son till honom. Dessutom har jag tidigare (Genos 1953, s. 100) visat, att Magnus Johan synbarligen dog barnlös. En handling i Svenska Riksarkivets Biografica-samling synes yttermera bestyrka detta. Handlingen innehåller endast följande rader: »Underdånigst Memorial. Väl supplicerar Sal: majoren Magnus Johan Kuhlmans arfwingar underdånigst att emädan Sal: Majoren innewarande åhr, kort före Johanne mäd döden är affgången, att den till deras Sal: broders ärlige begraffningh mädh 675 åhrs Löhn benådas kunde.» Här identifieras Magnus Johans arvingar med hans bröder. Detta talar ju enligt min åsikt synnerligen starkt för att Didrik var en broder till Magnus Johan m.a.o. att han är identisk med den sjunde brodern. Något obekvämt, men icke absolut hindrande för detta antagande är visserligen det faktum att Didriks maka, Elisabeth Stålhane, enligt de gamla genealogierna skulle vara dotter till hans svägerska, Henrik Kuhlmans hustru Brita Pistolhielm. Friherre TOR CARPELAN har påpekat för mig, att mitt antagande har ett starkt stöd i det faktum att de sju bröderna Kuhlmans morfader var Didrik Wolffelt, vilket gör det naturligt att en av dottersönerna skulle bära förnamnet Didrik.
Angående den andra ättegrenen, överstelöjtnant Johan Kuhlmans efterkommande, har också vissa nya rön gjorts. Vi veta nu att han hade tre söner och åtminstone två döttrar. I ett tyvärr odaterat brev kalla sig nämligen Elisabeth Dorothea och Katarina Beatha Kuhlman döttrar till honom , och tala om »unsere dreij brüder--insgesamt im K.M:ts diensten gestorben und zwei ihr Leben vor dem Feinde eingebusset haben---». En av dessa tre bröder är den Hans Jacob, som RAMSAY med frågetecken placerat som son till den adlade Peter Kuhlman. Detta framgår ur ett domstolsutslag, som Dorpats hovrätt 6.2.1682 insänt till Konungen. Utslaget är försett med följande ingress: »Die im Sachen seel.Hans Kuhlmans Erben Klag. contra seel. Peter Küsters Rath Verwandte zur Narva Erben Bekl:te.» Ur utslaget framgår att klagandena var Hans Jacob Kuhlman och hans bröder och att deras moder var Gherdrud von Sipstein. Då ELGENSTIERNA uppger att Johan Kuhlmans maka hette Gertrud v. Sipstein, måste en av hans söner heta Hans Jacob. Som jag tidigare visat är Gerhard Henrik synbarligen en annan son, och ättartavlornas Johan är den tredje sonen, ifall han icke är identisk med Hans Jacob.
Till slut några ord om den s.k. Norsköpings-släkten Kuhlman och dess påstådda härstamning från adliga ätten Kuhlman N:o 467. I Svenska Riksarkivets Biografica-samling finnes ett utdrag ur »Ostrogothia Literata eller Det lärda Östergötland», vilket utdrag är bevittnat 5.9.1831 av bibliotekarien i Linköping. Detta arbete, som i manuskript bevaras i Linköping, är författat av assessorn Christian Henrik Braad, vars maka tillhörde Norrköpings-släkten Kuhlman. Han lämnar där den uppgiften att hans svärfader, handlanden i Norrköping Henrik Kuhlman (död 24.9.1765 i dess 73 år), var son till en rådman i Gadebusch. Det är ytterst osannolikt att denne rådman skulle ha tillhört den adliga ätten. I så fall skulle nog Braad icke ha underlåtit att framhålla detta. Härigenom kan man nog anse Norrköpings-släktens anspråk på adlig börd vara oberättigade.
I nedanstående tabellariska uppställning har införts nytillkomna och verifierade uppgifter om ätten Kuhlmans medlemmar.
Tab. 2
II. Peter Kuhlman f. 160. i Pommern [9]. Fänrik vid Ernst Creutz' regemente från Nyland 1623-24. Löjtnant vid Gustaf Horns regemente från Savolax 1626. Kapten vid Hans Wrangels regemente från Viborgs län 1631,1632 och 1635. Kapten vid Viborgs infanteriregemente 1636, då han »kasserat sig». Fullmakt att vara regementskvartermästare 27.3.1637. Kvartermästare vid Viborgs läns regemente (Gordons regemente) 1639-43 samt kvartermästare ännu 31.10.1645 [4]. Var major 1649.
III. B a r n:
Magnus Johan. Kornett vid Viborgs läns kavalleriregemente 20.1.1654 [4]. Död i juni 1674 (1673?) [10].
Berndt (Bernhard). Stupade som löjtnant vid Planting-Bergloos kavalleriregemente vid Stettin 1659 [4, 7].
Benedikt. Kornett vid Ingermanlands och Karelens landsåtar 1665-1678 [4].
Henrik. Drabant vid Livgardet till häst från 1654. Kvartermästare där i februari 1656. Sårades farligt och tillfångatogs vid Krakau, men lyckades rymma [1, 2]. Hans lik bisattes 1693 i Tyrväntö kyrka. - G. m. Brita Pistolhielm, som levde hos sonen fänrik Johan Stålhane på Gammelgård i Tusby ännu 1706 [11].
En son. Stupade som drabant vid Konungens garde vid Köpenhamn 1659 [7].
Gerhard Fredrik f. 1648, ryttmästare, d. 1691. Tab. 3.
Didrik, löjtnant, d. 1701. Tab. 4.
Dorothea.
Tab. 3
III. Gerhard Fredrik Kuhlman (son till Peter adlad Kuhlman, tab. 2). Ryttmästare vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente 1.5.1678 [4].
IV. B a r n:
Anna Beatha. - Hennes man kaptenen Johan Borgström var född 1685 [6].
Övriga barn: se Genos 1953, s. 103.
Tab. 4.
III. Didrik Kuhlman [12] (son till Peter adlad Kuhlman, tab. 2). Friryttare vid överste Plantings regemente i Pommern, gjorde tidvis korpralstjänst. Efter avsked begav han sig till Finland och utnämndes till korpral vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente i nov. 1667 (uppger själv 1666) [2]. Var kvartermästare 1674. Kornett 1677, löjtnant 1.6.1678. Bevistade kampanjen i Preussen 1677 [6].
IV. B a r n:
Didrik Fredrik f.1688, kvartermästare, d.1730. Tab. 5.
Övriga barn: se Genos 1953, s. 104.
Tab. 5
IV. Didrik Fredrik Kuhlman (son till Didrik Kuhlman, tab. 4) f. 1688 i Finland. Volontär vid Nylands och Tavastehus läns kavalleri regemente 1706, korpral där. Kvartermästare där åtminstone 1719. Dömd av regementskrigsrätt till döden för att en fånge år 1718 under hans vakt lyckades rymma, men av generalskrigsrätten dömd till degradering till gemen. Efter 3/4 år benådad till sin förra grad. »Är eliest en mycket skickelig och god underofficer, förer ett stilla och nöchtert Lefwerne» [6].
V. B a r n:
Se Genos, 1953, s. 104.
Tab. 6
II. Johan Kuhlman (son till Johan Kuhlman, tab. I). Under åren 1628-40 oavbrutet i krigstjänst [5]. Var 1636 överstelöjtnant vid Jakob Bhooms värvade dragonregemente, samt 1637 o. 1638 öv.löjtnant vid värvat kavalleri [4]. - Dödad i fält [9]. G.m. Gertrud von Sipstein.
III. B a r n:
Hans Jacob. Löjtnant vid artilleriet 1676, 1677 och 1678. Kapten- löjtnant 1680 [4]. Död i konungens tjänst.
Johan. Död i konungens tjänst.
Gerhard Henrik. Död i konungens tjänst.
Elisabeth Dorothea [13].
Katarina Beatha.
KÄLLHÄNVISNINGAR OCH ANMÄRKNINGAR,
| [1] | Svenska | Krigsarkivet: | Biografica. | |
| [2] | » | » | Suppliker. | |
| [3] | » | » | Krigskollegii brevbok. | |
| [4] | » | » | Rullor 1620-1723, namnregister. | |
| [5] | Svenska | Riksarkivet: | Biografica. | |
| [6] | » | » | Militaria. | Meritlistor. Armeen. |
| [7] | » | » | » |
Ansökningar och meritförteckningar. |
| [8] | BORGSTRÖM, HENRIK: Bidrag till adliga ätten Kuhlmans genealogi, Genos 1953, s. 96. (Bidrag 1). | |||
| [9] | Släkttabeller på Svenska Riddarhuset. Se Bidrag 1, anm. 13. | |||
| [10] | Det i texten citerade memorialet ger en hållpunkt för hans dödsdatum. Han måste ha varit död en längre tid före 14.6.1675, då hans broder Henrik erhåller brev på hans donationsgods, efter det dessa gods varit däremellan donerade till Johan Ehrenschöld. Han levde 2.5.1673, då han undertecknar en skrivelse (RA Biografica). Memorialets uttryck »kort före Johanne» bör väl tolkas, emedan suppliken gäller 1675 års lön, som »i juni 1674». | |||
| [11] | Riksarkivet, Borgå härads dombok 1706, p. 35 ff. | |||
| [12] | Skriver sig själv Diedrich resp. Dietrich och kallas i alla handlingar Didrik, utom i ett landshövdingens brev av 1689, då han (d.v.s. ägaren till Halmeenmäki) kallas Didrik Johan. I Wesilax' domböcker kallas ägaren till Halmeenmäki upprepade gånger under åren 1684-1693 likaså Didrik. Namnkombinationen Didrik Johan måste bero på ett misstag. | |||
| [13] | Skriver sig Elisabeth Dorothea. | |||
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1954 års register | Årgångsregister