[ Artikelns slut ]

Familjen Mums och dess släktförbindelser

Pol.mag. GEORG LUTHER, Helsingfors

I sitt verk »Ur Viborgs historia»[1] gav GABRIEL LAGUS utan att syfta till fullständighet en första översikt av släkten Mums i Viborg. OSMO DURCHMAN drog fram familjen i rampljuset genom att i uppsatsen »Finska anor inom furstehus»[2] påvisa, att den har talrika efterkommande t.o.m. inom furstliga hus. Nyligen har INGEGERD LUNDÉN CRONSTRÖM framlagt en rad nya uppgifter om släkten i sin bok »Herrar till hatt och värja».[3] Bl.a. meddelar hon att Mårten Mums d.ä., död 1645, hade två döttrar, vilkas existens inte tidigare varit bekant, nämligen Margareta, gift med Påvel Thesleff, och Malin, gift med Samuel Tapanain. Bevisen för dessa uppgifter är dock inte klart bindande, utan endast indicier, enligt vilka filiationerna förefaller sannolika.

Tyvärr är det svårt att bringa dessa slutsatser i överensstämmelse med uppgifterna i Viborgs kämnersrätts dombok för 7.3.1662. Där relateras ett mål, i vilket Herman Thorwöst från Åbo krävde att Mårten Mums den äldres arvingar skulle erlägga 141 dr 14 öre kmt, som denne varit skyldig Thorwösts fader. En närmare analys av de fakta som ges i domboken förefaller att ge en fullständig bild av Mårten Mums den äldres efterkommande.

Som »Sal. framledne Mårthen Mumssens ärfvingar» uppräknas »härwarande Rådman Mårthen Mumss, Dettloff Hunnius, Dirick Franck, Lorentz Mumss af den eena, och Sahl. Sunick Hållsts trenne barn som ähr Mr. Marcus Helsingius, Johan Jost Kirchhoff och Jochim Piltzer aff den andre kullan jämte Hendrich Köllingh». Av dem dömes »hwardeera ärfvinge så wäll aff then förra som senare kullan at erläggia 20 dr 6 öre 13 5/7 pr» till Thorwöst, d.v.s. exakt en sjundedel av det ovan nämnda totalbeloppet. Ytterligare anges att »Målaren Valentin Betge ware frij medan hans förrige hustro medh Sal. Jost Köllingh inttet ärfft hafuer. Och söckie Herman Torwäste den som uthom denne Rätten wara kan som han bäst kan och gitter.» Slutligen bör nämnas, att Detlof Hunnius i början av rättegången meddelade »sigh inttet kunna något suara» på Thorwösts käromål »före ähn han befrågar sigh hoos Assessoren Hr Anders Kroken här om, eij eller arfvingarne någon Fullmächtigh förr kunna befullmächtigha».

Tillsammans med vad som tidigare varit känt utvisar dessa uppgifter, att antalet primära arvingar till Mårten Mums d.ä. tydligen var åtta när hans styvbarn Kölling medräknas. Då Jost Kölling emellertid »inttet ärfft hafuer» delades skulden till Thorwöst jämnt mellan de övriga sju, bland vilka bör ha ingått åtminstone en utom Viborg bosatt arvinge, som saknas i förteckningen ovan. Följande lista, som upptar fem barn och tre styvbarn till Mårten Mums d.ä., uppfyller till fullo dessa villkor.

Till »kullen Mums» hörde

I denna förteckning ingår samtliga tidigare kända barn och styvbarn till Mårten Mums d.ä. plus hustrun till Didrik Franck, som LAGUS i sin utredning felaktigt placerade i följande generation. Hon är troligen den Ingeborg Mums, vars uppslagna förlovning med handlanden Anders Boisman avhandlades inför Viborgs rådstugurätt år 1645.[4] Hon nämnes då uttryckligen dotter till Mårten Mums d.ä. och Anna Hieronymidotter, men om hennes senare öden är ingenting känt.

Däremot synes denna tolkning av domstolsprotokollet inte lämna rum för de två ytterligare barn till Mårten Mums d.ä., vilka LUNDÉN CRONSTRÖM upptäckt. En granskning av hennes källor utvisar, att Malin Mårtensdotter aldrig nämnes i anknytning till släkten Mums. Att hon var syster till Påvel Thesleffs hustru Margareta Mårtensdotter förefaller emellertid mycket troligt (ehuru det ej med full säkerhet kan bevisas). Åtminstone Margareta hör inte 1662 till dem, »som uthom denne Rätten wara kan», då hon ännu i 1663 års mantalslängd nämnes bosatt i förstaden Siikaniemi.[5]

Indicierna för att Margareta Mårtensdotter hörde till familjen Mums är två. För det första uppges, att Mårten Mumses Anna år 1656 bodde inhyses i Påvel Thesleffs familj i förstaden Vallen.[6] Tyvärr beror denna uppgift på en felläsning. Uppgiften gäller inte Påvel Thesleff utan »Påll Thierwrakare», och den som bor inhyses hos honom är »Mårthen Mumses Ama» (amma). I samma mantalslängd nämnes »Påll Thesslefs hust.» bland invånarna i Siikaniemi.[7]

Det andra indiciet är att Påvel Thesleffs änka i 1658 års mantalslängd nämnes bosatt hos Mårten Mums d.y. LUNDÉN CRONSTRÖM framhåller, att Påvel Thesleff här av misstag kallas Hans.[6] Den något otydliga anteckningen omedelbart efter Mårten Mums' hushåll gäller emellertid »Sahl. Hans Sahlests (inte Thesleffs!) Enkia». I samma längd finns »Pål Teslefz ea» åter nämnd i Siikaniemi.[8] Sålunda finns inga indicier kvar, som knyter Margareta och Malin till släkten Mums, vilken de synbarligen inte tillhörde. Det har emellertid inte varit möjligt att utreda deras familjeförbindelser.[8a]

LUNDÉN CRONSTRÖM uppger vidare att Mårten Mums d.ä. var gift två gånger, först med Kristina Schimmelkorn, som dog före hans flyttning till Viborg, och sedan med Anna Hieronymidotter.[9] Också denna uppgift synes svårförenlig med uppgifterna om det ovan relaterade målet, där uttryckligen två kullar nämnes. Av dem omfattar uppenbart Mårten Mums' barn med Anna Hieronymidotter den ena och hans styvbarn Kölling den andra kullen. Det bör kanske framhållas, att gäldenären i målet inte synes ha varit någon för dessa kullar gemensam mödernesläktning, utan Mårten Mums d.ä., »det hans egen handz uthi giäldzboken subscription uthwijsar». Att hans styvbarn ärvde honom berodde tydligen på att deras fäderne inte avvittrats innan modern gifte om sig. Utom de två ovan behandlade »döttrarna» har LUNDÉN CRONSTRÖM placerat dottern Maria som barn i det första giftet. Då Hunnius uttalande visar att hennes make Anders Krok var delägare i boet, synes det emellertid föga troligt att Maria tillhörde - eller ensam bildade - en tredje »kull».

Källan till uppgiften om att Mårten Mums d.ä. var gift två gånger är uppenbart ELGENSTIERNAs »Ättartavlor». Där meddelas vid adliga ätten Gyllenkrok att Maria Mums' mor hette Schimmelkorn, men vid adliga ätten Starensköld att systern Anna Mums' mor var Anna Hieronymidotter. Riddarhusgenealogen PONTUS MÖLLER har vänligen klarlagt källorna till dessa uppgifter. För både ätten Gyllenkrok och ätten Starensköld ingår i Biographica-samlingen på Sveriges Riddarhus notiser om att systrarna Anna och Maria Mums var döttrar till »råd- och handelsmannen i Viborg Mårten Mumse och en Schimmelkorn af utländsk adel». Källan till denna upplysning är hovrättspresidenten Adam Fredenstjernas uppgifter om sina förfäder. Hans mormor var nämligen dotter till Detlof Hunnius och Anna Mums. Hans uppgift om systrarnas föräldrar har sålunda primärt gällt Anna, och i ljuset av bl.a. ovan nämnda domboksnotis kan den påvisas vara felaktig i fråga om hennes mor. ELGENSTIERNA har på goda grunder i utredningen av ätten Starensköld kasserat Fredenstiernas memoarnotis och givit företräde åt GABRIEL LAGUS' uppgift om Anna Hieronymidotter som mor till Anna Mums. Härvid bortfaller givetvis också grunden för den sekundära slutsatsen, att Annas syster Maria - om vilken uppgifterna i viborgska källor är mycket knappa - var dotter till en Schimmelkorn. Antagandet att Mårten Mums var två gånger gift motsäges också av att han vid sin ankomst till Viborg 1618 (se nedan) kallas köpsven. Detta antyder att han då var ogift, och ingenting talar heller för ett gifte i Viborg innan han senast 1621 ingick äktenskap med Jost Köllings änka Anna Hieronymidotter.

»Motsättningen» mellan ELGENSTIERNAs uppgifter om mödrarna till Anna och Maria Mums har tidigare lett OSMO DURCHMAN till slutsatsen, att Mårtens enda hustru hette Anna Hieronymidotter Schimmelkorn.[2] Att denna lösning av problemet inte heller är riktig utvisas emellertid av ett ur genealogisk synpunkt mycket intressant mål inför Viborgs rådstugurätt 18.11.1646, där Anna Hieronymidotters släktförbindelser belyses.

Hans Saehls åtalade »på sine, så wäll som sine bröders, Henrich Sahless och Christer Hieronymisons wägna» arvingarna till sin svåger Mårten Mums d.ä., »som hans syster hustro Anna Hieronymi dotter till hustro hade», för att återfå »een tompt, Mattila benämndh», vilken »hans sahl. fader Hans Saless lagligen till sigh kiöpt af hans sahl. moders söskon». Som bevis uppvisade Hans Saehls d.y. tre köpebrev, i vilka hans fars svåger Bertil Hansson Schimmelkorn 1601 samt svägerskan Anna Hansdotter och svågern Matts Mattsson 1603 sålt sina andelar i tomten till Hans Saehls d.ä. Tomten bestod av flera delar, och en av dem hade Anna Hieronymidotters och Hans Saehls d.y:s gemensamma moder, »hustro Elisabeth» erhållit som gåva »af hennes sahl. modersyster gamble Talis gumman hustro Margreta widh nampn för hennes många åhrs tienst».

Från familjen Mums' sida påpekas under målet, att tomten sedermera utmätts som delbetalning av Hans Saehls d.ä:s skuld till Wolter Hessehusen d.ä., men att Krister Hieronymison i anledning härav den 18.10.1605 »frågat effter sitt och sine söskons fäderne», varvid rätten »resolverat, att det som i deress fäderne brista kunde skulle stå dem förbehållit i Mattila tompt». Efter Hans Saehls d.ä:s död övergick en del av tomten till Jost Kölling och efter honom till Mårten Mums. Dessa uppges ha löst till sig och inköpt andra delar av tomten. Anna Hieronymidotters första man dog 1617 och hon gifte om sig med Mårten Mums senast 1621. Från denna tid säges Mums ha underhållit både sin svärmor till hennes död 1635 och sin svåger Henrik Saehls. Tomten tilldömdes slutligen Mums arvingar.

»Hustro Elisabeth» har sålunda som änka efter en Hieronymus - han har hittills inte kunnat identifieras - senast 1601 gift om sig med Hans Saehls d.ä. Barn till Elisabet i hennes första gifte var Krister Hieronymison, vars öden inte heller är kända, och Anna Hieronymidotter, gift först med handlanden i Viborg Jost Kölling d.ä. samt efter hans död med handlanden där Mårten Mums d.ä. I sitt andra gifte hade hon barnen Henrik och Hans Saehls. Den sistnämnde förefaller GABRIEL LAGUS att ha uppdelat på två personer.[10] Mellan den äldste Hans Saehls, som förekommer i Viborg redan på 1580-talet och dog senast 1613, samt handlanden Johan Saehls, som 1664 gifte sig med Anna Hanne, finns i släktledningen nog bara ett enda led, nämligen den ovan nämnde Hans Saehls d.y. Han var tidvis borgare i Viborg, men åtminstone 1644-48 kronobefallningsman i Jääskis härad.[11]

Då två av de medarvingar, från vilka Hans Saehls d.ä. inlöste Mattila hade samma patronym och då en av dem dessutom nämnes med samma ovanliga tillnamn - Schimmelkorn - som Adam Fredenstjerna tillskrev sin mormors mormor, förefaller antagandet inte alltför djärvt att hustru Elisabet bar detta namn samt var syster till Bertil och Anna. Om Anna Hansdotter och svågern Matts Mattsson är ingenting vidare känt. Bertil Hansson Schimmelkorn var kunglig kamrerare i Finland, tillsatt av hertig Karl, troligen i slutet av 1599.[12] Han var död redan 16.11.1603 och efterlämnade åtminstone en son Hans Bertilsson, som då bodde i Nyköping.[13] I »Ny svensk släktbok» (s. 397) nämner LEIJONHUFVUD »drottning Kristina den äldres husgerådsmästare Hans Bertil Schimmelkorn från Danzig, gift med Elisabet Bastiansdotter (Geijer?). Det förefaller troligt, att dessa uppgifter avser Hans Bertilsson.

Fredenstjernas uppgift att släkten Schimmelkorn var adlig håller knappast streck. Bertil Hanssons patronym pekar rätt tydligt på att hans far var den Hans Schimmelkorn, som var borgare i Viborg och 1558 nämnes stadsskrivare. Han omnämnes till 1570 bosatt i första kvarteret och följande år upptas där i stället »Hustru Biritta Skimelkorns» under rubriken »Enkior».[14] Om denne Hans var far till de ovan nämnda syskonen förefaller det mindre troligt att han, såsom LAGUS och RUUTH antagit,[15] var identisk med den Hans Schimmelkorn, som var rådman i Viborg redan 1540. Denne kan måhända snarare ha varit far till stadsskrivaren.

Uppgiften att hustru Elisabets moster var »gamble Talis gumman hustro Margareta widh nampn» gör det möjligt att identifiera också Elisabets moder. »Talis gumman» är tydligen den Margareta Mattsdotter, som i RAMSAYamsay, »Frälsesläkter» (s. 367) säges ha kallats »Tali-mor». Hon var gift först med befallningsmannen på Viborgs slott Anders Nilsson till Tali och sedan med sekreteraren Sigfrid Henriksson Sarfve samt hennes far var den präst Matts Bertilsson, som blev stamfar för adliga ätten Teetgren. Margaretas syster Brita, som RAMSAY bara känner till namnet i sin utredning av denna ätt (s. 485), var synbarligen gift med Hans Schimmelkorn d.y. och levde ännu 1571 som änka efter honom.

Både LAGUS och RUUTH nämner släkten Schimmelkorn som exempel på de tyska släkter, vilka under 1500-talet vistades i Viborg endast under korta perioder utan att lämna efterkommande där.[16] Den bild av släkten, som utan djupare detaljforskningar skisserats ovan, avviker betydligt från Lagus' och Ruuths uppfattning. Släkten förefaller att i två generationer ha idkat borgerliga näringar i Viborg, varefter dessa i tredje generationen fördes vidare »på kvinnolinjen», medan den manliga medlemmen övergick till att tjäna kronan. Denna utveckling visar påfallande god överensstämmelse med motsvarande tendenser inom Viborgs och andra städers högre borgerskap på 1600-talet. Det kan också vara skäl att notera hur giftet med en medlem av den bemärkta släkten från Iivanala i Säkkijärvi utgör en parallell till släkterna Stråhlmans och Cröells förbindelser med släkten Juusten.

Nedan ges en sammanfattande översikt av den släktkrets som skildras i tvisten om Mattila samt stamtavlor för släkterna Mums och Kölling.

Släkten Mums

Från utredningen av ätten Starensköld i ANREPs »Ättartavlor» härstammar en ofta återgiven uppgift att släkten Mums härstammar från Holland. Den är synbarligen felaktig. Under sina första besök i Viborg 1618-19 kallas nämligen Mårten Mums d.ä. köpsven från Flensborg, och han framlägger därvid rekommendationsbrev i vilka borgmästare och råd i denna stad kallar honom »unser lieber Mitbürger» samt »getreuer Unterthan» till konungen av Danmark.[17] Hans namn skrives härvid Mumsen. Bland skeppare som anlöpt Viborg nämnes i tullräkenskaperna en Lorentz Mumssen (även Mumsson) från Flensborg 1600, 1606 och 1608.[18] År 1606 nämnes Lydick Mumssen (Mumsson) bland de handelsmän, vilkas varor han hämtat till Viborg. Antagandet att Mårten vara nära befryndad med dem förefaller frestande. Hans flensborgska ursprung har dock inte närmare efterforskats.

Namnet Mum(m)s(s)en med parallellformen Mom(m)s(s)en är uppenbart en patronym, bildad av förnamnet Mumme (Momme), som har förekommit i Slesvig.[19]

Tabell 1.

Mårten Mums(sen), kom 30.5.1618 till Viborg som köpsven från Flensborg och synes i samma egenskap ha vistats i Viborg en stor del av följande år.[20] Var åtminstone från 1621 borgare där. Idkade utrikeshandel. Bötfälldes 8.11.1623 för att ha okvädat borgmästaren Olof Olofsson och rätten. Anklagades 1625 för att ha sänt sin svåger och köpsven Hans Saehls ut till landsbygden i syfte att sälja varor.[21] Hans gård torde ha förstörts vid stadens brand 1627.[22] Förordnades 10.12.1634 till gästgivare, men åtalades 5.8.1639 för att inte ha fullgjort denna skyldighet. Ägde en bod i Villmanstrand, som brann 1637. Synes ha levat ännu 22.3.1645, då han tillsammans med andra borgare undertecknade en skrivelse till stadens råd, men var död 7.6. s.å., då Klas Thunsson och Antoni Burchart var förmyndare för hans harn.[4] - G. senast 1621 med Anna Hieronymidotter i hennes andra gifte, d. mellan 26.4. och 7.6.1645, [4] dotter till Hieronymus N.N. och Elisabet Schimmelkorn samt änka efter handlanden i Viborg Jost Kölling, d. 1617.

Barn (ordningsföljden oklar):

Mårten. Rådman. D. 1662. Tab. 2.

Anna, begr. i Åbo 16.11.1690. - G. 1) i Viborg 25.11.1643 med organisten och handelsmannen samt slutligen rådmannen där Detlof Hunnius,[*] f. i Koldenbüttel i Slesvig (inte Holstein) 24.6.1615, d. i Viborg 29.11.1664; 2) c. 1670 med häradshövdingen i Lappvesi, Stranda och Äyräpää domsagor, sedermera assessorn i Åbo hovrätt Elias Stare, adlad (1686) Starensköld[**] i hans andra gifte, f. i Tillinge 31.10.1624, d. i Åbo 30.5.1692.

Ingeborg. Hennes trolovning med handlanden i Viborg Anders Boisman bröts 1645 och den sistnämnde bötfälldes för att ha utspritt förtal om sin fästmö.[4] Ingeborg är troligen den d o t t e r till Mårten Mums d.ä., som åtminstone från 1650[23] var gift med tullnären på Siikaniemi Didrik Franck.

Lorentz. Bagare. Tab. 3.

Maria, troligen den »Marina Mums», som i mantalslängden för 1650 nämnes bosatt hos Detlof Hunnius. G. tydligen först efter denna tidpunkt med assessorn i Åbo hovrätt Anders Krok, adlad (1674) Gyllenkrok, f. i Växjö 1622, d. i Åbo 21.12.1683.

Tabell 2.

Mårten Mums (som till Mårten, tab. 1). Dömdes 9.2.1646 till böter för att han köpt tjära av bönderna ehuru han ej var edsvuren borgare. Han torde kort därpå ha vunnit burskap och blev en av stadens mest bemärkta handlande på 1650-talet. Rådman 1653. Participant i tobakskompaniet, men uppsade inför rådstugurätten sin delaktighet där 1.12.1656. Participant i tjärkompaniet och en av dess ombudsmän 1659.[24] Delägare i fartyget Wapn von Wiborg. Ägde hus vid Gråmunkegatan. Begr. i Viborg 22.6.1662. - G. 1) före 1649 med Ingeborg Ruuth, dotter till borgmästaren i Viborg Peter Ruuth och Margareta Holtenborg; 2) i Viborg 6.3.1660 med Katarina Valleriansdotter i hennes tredje gifte, f. 1619, d. före 26.11.1692,[25] betalning för hennes begravning i Viborgs domkyrka erlades 24.8.1693, dotter till fältproviantmästaren Vallerian Jönsson och Brita Bertilsdotter i hennes första gifte samt tidigare gift 1) med domprosten i Narva Erik Johansson Falck, d. 1645, och 2) 1652 med borgmästaren i Viborg Hans Schmedeman, d. 1655. Efter sin tredje mans död fortsatte Katarina Valleriansdotter hans handelsrörelse.

Barn (ordningsföljden oklar):

1. Anna, begr. i Viborg 15.3.1703. - G. i Viborg 9.5.1665 med handlanden och slutligen borgmästaren där Henrik Haveman, trol. f. i Lybeck, d. i Viborg 19.7.1703.

1. Margareta, begr. i Viborg 31.1.1704. - G. där 24.7.1666 med handlanden, sedermera rådmannen där Henrik Schmidt, begr. i Viborg 17.10.1697.

1. Peter, d. som köpsven i Reval 1668.[26] Ogift.

1. Mårten, var 1679 i »contesterilära» i Lybeck. Omtalas i Viborgs rådstugurätts protokoll 1.4.1693 som konterfejare, men han torde inte ha varit bosatt i Viborg. LAGUS' och RUUTHs uppgifter om att han verkat där[27] är vilseledande. Hans boningsort och senare öden är emellertid okända.

1. D o t t e r, begr. i Viborg 26.8.1656.

Tabell 3.

Lorentz Mums (son till Mårten, tab. 1). Bagare i Viborg. Hade 1678 ensamrätt att sälja bröd till skeppen. Levde ännu 1682 bosatt i Siikaniemi förstad. - G. 1) i Viborg 4.12.1655 med en d o t t e r till handlanden där Hans Tesche i hans andra gifte; 2) senast 1663 »utan avvittring på någondera sidan»[28] med Märta Haberman i hennes andra gifte. Hon levde ännu 1695 som änka efter Mums och hade tidigare varit gift med bagaren i Viborg Hans Schröder. Att Lorentz Mums hade en son med det ovanliga namnet Polykarpus berättigar till slutsatsen att Märtas far var kaptenen Polykarpus Haberman.

Barn (ordningsföljden oklar):

2. Polykarpus. Länsman. Tab. 4.

2. Anna Maria, uppgav för Viborgs rådstugurätt 6.6.1692 att hon av glasmästarlärlingen Kristian Betge var »medh barn rådder och detta under Echtenskapz låfⁿ ». Betge erkände sig skyldig, men meddelade, att »han toge henne intet ändå fast han skulle föras till bödell ståcken». Båda dömdes 29.10. s.å. till böter och kyrkoplikt. Frukten av denna förbindelse var tydligen den »Johan, Anna Maria Mumses son», som begrovs i Jääskis 28.5.1697. Vid denna tid var Anna Maria gift med Matts Jakobsson och de var bosatta hos Polykarpus Mums i Jääskis, där Matts Jakobsson i mantalslängden kallas rotemästare. Han var 1708 färjkarl och de var då bosatta i Viborg.

? Karin Mums (skrives även Muns), åtalades 1706 för lönskaläge, men sade sig vara i hemlighet kyrktagen av löjtnanten (Olof?) Frick.[29]

Tabell 4.

Polykarpus Mums (son till Lorentz, tab. 3). Var på 1690-talet bosatt i Jääskis, där han ännu i den mantalslängd, som är daterad 3.3.1697 nämnes brofogde. Vid Jääskis ting 2-4.9. s.å. var han emellertid redan länsman. Flydde tydligen från Jääskis till Viborg, där han 1708 var stadstjänare och bodde i Vallen med sin hustru. Hela familjens senare öden är okända. - G. i Jääskis 28.9.1691 med Maria Henriksdotter Berg.

Barn, f. i Jääskis:

Maria f. 26.4.1692.

Barn (namnet saknas i doplängden), f. 4.8.1694.

Israel, f. 24.5.1700.

Barbara Johanna, f. 11.4.1703.

Släkten Kölling

Släkten är tydligen av tyskt ursprung. En Tomas Kölling från Lybeck nämnes 1662 bodpojke hos handlanden Herman Harrius i Viborg,[30] men hans samband med viborgssläkten är inte känt. Ett indicium för att den härstammade från Lybeck är att stamfaderns utrikeshandel av tullräkenskaperna att döma synes ha löpt nästan enbart till resp. från denna stad.

Av annat ursprung är troligen släkten Kölling i Björneborg, vars äldsta kända medlem, borgaren Mårten Mattsson Kölling, inte synes kunna tillhöra den nedan behandlade släkten.

Tabell 1.

Jost Kölling, inflyttade till Viborg, där han åtminstone från 1606 var handlande.[31] Erlade 1614 för Älfsborgs lösen 11 1/4 dr. Inlöste efter sin hustrus styvfars, Hans Saehls' död nedre delen av Mattila tomt vid Karjaporten. D. 1617. G. med Anna Hieronymidotter i hennes första gifte, d. mellan 26.4. och 7.6.1645, dotter till Hieronymus N.N. och Elisabet Schimmelkorn. Efter sin första mans död fortsatte hon hans handelsrörelse[32] och senast 1621 gifte hon om sig med handlanden i Viborg Mårten Mums d.ä., d. 1645.

Barn:

D o t t e r, g. med borgaren i Viborg Sunik Holst i hans första gifte,[***] begr. där. 8.3.1657.

Henrik. Handlande. Tab. 2.

Jost, hölls av sin styvfar Mårten Mums i skola först i Viborg och sedan i Lybeck. Handlande i Viborg och blev i denna verksamhet hjälpt av styvfadern. Lämnade därför vid dennes dödsbädd en revers på sin skuld. D. före 1654, troligen barnlös. Kallas i en paskill (inte Paul Moijs) »hal och slipprig» samt »ingratus cuculus» till sin styvfar. Hur berättigade dessa invektiv är kan givetvis inte längre klargöras. - G. med N. N. Tolja i hennes första gifte, begr. i Viborg 17.4.1655, dotter till kyrkoherden i Viborg Matthias Jacobaeus Tolja och Brita Persdotter samt omgift senast 1654[33] med konterfejaren i Viborg Valentin Betge i hans första gifte, d. 1691.

Tabell 2.

Henrik Kölling (son till Jost, tab. 1), nämnes 1635 inblandad i ett källarslagsmål. Handlande i Viborg. Var död redan 5.3.1642. - G. med Brita Lehusen i hennes första gifte, dotter till handlanden i Viborg Mårten Lehusen och Karin Mårtensdotter samt omgift före 8.2.1645 med handlanden där Henning Willers i hans andra gifte.

Barn:

Henrik. Handlande. D. 1691. Tab. 3.

Tabell 3.

Henrik Kölling (son till Henrik, tab. 2), f. c. 1640. Handlande och stadsvägare i Viborg. Hans gård vid Vattuportsgatan bestod bl.a. av två stenhus och värderades 1679 till 3000 dr kmt. D. 1691 vid 52 års ålder och begr. i Viborgs domkyrka 2.1.1692. - G. 1) i Viborg 12.8.1662 med Margareta Tesche i hennes andra gifte, dotter till handlanden i Viborg Hans Tesche i hans andra gifte samt änka efter borgaren där Sunik Holst (se tab. 1), d. 1657; 2) 1686 med Elisabet Forsell i hennes första gifte, dotter till kyrkoherden vid St Mikaels församling i Reval Samuel Forselius och Helena Vogel samt omgift, troligen 1704, med licentförvaltaren från Nyen Axel Streng i hans andra gifte. Elisabet Forsell levde 1714 i Stockholm som flykting och änka efter honom.

Barn:

1. Jakob. Arrendator. D. 1704. Tab. 4.

2. Helena, var 15 år gammal, då hon 1.1.1702 av våda ihjälsköts av sin broder Jost.[34] Begr. i Viborg 5.1. s.å.

2. Jost. f. i november 1689.[34] Dömdes 1702 att risas av sin morbroder Samuel Forsell för att ha skjutit ihjäl sin syster.[34] Volontär vid Livgardet 1710, sergeant vid Helsinge tre- och femmänningsinfanteribataljon 18.9. s.å. Fältväbel där 1711, fänrik där 31.1.1713 med kunglig konfirmation 7.6.1717 och löjtnant där 31.5.1718. Avsked 30.9.1719. Var 1727 i Viborg[35] och levde 1738 i Delsbo. Gift.[35] Senare öden ej efterforskade.

2. Johan Henrik, f. c. 1690 i Viborg. Korpral vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente 1710, sergeant där 1711, avsked 1713. Sergeant vid Upplands stånddragonregemente s.å. Fänrik vid Rhenska infanteriregementet 25.9.1718, avsked 30.9.1719. Expektant vid Livgardet 1721 och vid Jämtlands regemente s.å. Senare öden ej efterforskade.

? 2. Margareta. Som styvbarn till Axel Streng, vilkas egendom avvittrades 8.12.1704, omtalas 1728 Jakob (bör troligen vara Jost) och Henrik Kölling samt »Margareta Knoop».[35] Den sistnämnda har inte kunnat identifieras och det är ej fullt klart hur uppgiften bör tolkas.

Tabell 4.

Jakob Kölling (son till Henrik, tab. 3), nämnes bosatt hos sin fader i Viborgs mantalslängd för 1690. Arrenderade till januari 1699 Samola i Viborgs sn av översten Fritz Wachtmeister[36] samt nämnes i slutet av s.å. amtman på Lihaniemi. Sålde 1702 sin gård i Vallen till borgaren Henrik Stråhlman.[37] Begr. i Viborg 12.8.1704. G. med N.N. Larsdotter Sylvius,[38] begr. i Viborg 21.12.1699.

Barn:

Barn, begr. i Viborg 24.12.1698.

Barn, begr. i Viborg 21.2.1699.

Källhänvisningar.

[*] Uppgifter om Detlof Hunnius' härstamning och efterkommande ingår i Deutsches Geschlechterbuch, Band 79, s. 179 ff. Då han enligt Andreas Heinricius' likpredikan överlevdes av endast fyra barn, kan kronobefallningsmannen Gabriel Hunnius, begr. i Kimito 1697, och Erland Hunnius i Hapsal inte, såsom där med frågetecken anges, ha varit söner till Detlof. Detta innebär, att han inte var stamfar för den stora baltiska släkten Hunnius. På basen av uppgifter från OSKAR KOERBER har Detlofs föga kände broder Peter i stället placerats som stamfader i GEORG ADELHEIM, »Revaler Ahnentafeln», s. 350. Detta har tydligen skett på mycket lösa grunder.

[**] Elias Stares första hustru Beata begrovs i Viborg 22.10.1665. Av hans barn härstammade troligen bara döttrarna Margareta och Beata ur andra giftet. ELGENSTIERNA nämner inte sonen Harald Eliasson Stare, handlande och kassör i Viborg, d. före 20.12.1680 och gift i Viborg 10.3.1674 med Maria Harrius i hennes första gifte (se Lagus, a.a., ss. 31 och 62). Harald Eliasson hade åtminstone en dotter Beata, som ännu 1706 nämnes Stare och inte Starensköld. Enligt kämnersrättens protokoll var hon 11.8.1700 gift med handlanden i Viborg Hans Stierman, men änka 12.6.1706.

[***] Ur Sunik Holsts andra gifte med Margareta Tesche (se tab. 3) härstammade döttrarna Katarina, gift med handlanden Hans Stråhlman, och Helena, gift med handlanden Johan Mattsson, samt sonen Johan Holst, som vid Jääskis ting 7-11.12.1693 nämnes »borgare i Uhlo stad», men i protokollet för Viborgs kämnersrätt 26.1.1694 säges vara bosatt i Norrbotten. Av döttrarna i Sunik Holsts första gifte blev Anna (som begrovs i Viborg 26.1.1704) efter Johan Jost Kirchhoffs död omgift i Viborg 11.2.1673 med stadsbarberaren där Johan Kristoffer Bötiin, begr. i Viborg 3.7.1703. Den 16 och 28.8.1706 behandlades frågan om arvet efter dem i kämnersrätten. Utom de barn till Bötiin, som anges av LAGUS (a.a. II, s. 41), nämnes härvid Kirchhoffs döttrar Anna, änka efter handlanden i Helsingfors Hans Burgman (se Uusi-Sukukirja II, s. 314), och Elisabet, änka efter kronobefallningsmannen i Savolax Johan Cröell (enligt kämnersrättens protokoll 26 och 30.9.1696 i hans andra gifte), samt Evert Scheele (Zeele), som var handlande i Helsingfors, där han 30.8.1696 hade gift sig med deras syster Katarina Kirchhoff, vilken var änka efter Karl Westman, d. i Helsingfors 21.2.1688.

 
Genos 36(1965), s. 1-15

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1965 års register | Årgångsregister