[ Artikelns slut ]
Tiedonantoja - Meddelanden
I Genos framlades 1965 en summarisk bild av släkten Schimmelkorn i Viborg på 1500-talet.[1] Rätt starka indicier talade för att stammodern för släkterna Kölling, Mums och Saels, »Hustru Elisabet» var syster till bl.a. kamreraren Bertil Hansson Schimmelkorn samt för att deras föräldrar var stadssekreteraren och borgaren i Viborg Hans Schimmelkorn och Brita Mattsdotter av den släkt, ur vilken ätten Teetgren utgick. Antagandet att stadssekreteraren i Viborg Hans Schimmelkorn år 1558 inte var identisk med rådmannen där Hans Schimmelkorn år 1540, utan snarare son till honom, var emellertid endast en gissning. Utsikterna att finna ytterligare uppgifter om de genealogiska sammanhangen i släkten föreföll vid publicerandet små.
Sådana har emellertid visat sig föreligga. TOINI MELANDER nämner i sin bibliografi över Personskrifter hänförande sig till Finland som nr 35 ett kväde vid »Dn. Bartholdi Johannis ... Honestissimaeque virginis Gertrvdinis Haqvini Svenonis ... Filiale» bröllop den 19.2.1598. I kvädet meddelas, att brudgummen var från Viborg, där hans fader varit stadsskrivare. MELANDER är osäker om vem fadern var, men tycks ha ansett Jöns Juusten sannolikast, eftersom hon vid försvenskandet av namnet Bartholdus Johannis har valt formen Bertil Jönsson.
Originalskriften innehåller emellertid ingenting som skulle göra tolkningen Jönsson troligare än alternativen Johansson eller Hansson.[2] Då brudgummen uppges ha varit räntmästare hos hertig Karl kan tvivel knappast råda om att han var den Bertil Hansson Schimmelkorn, som hertigen i slutet av 1599 utnämnde till kamrerare i Finland. Utöver uppgiften att Bertils far var stadsskrivare i Viborg säges i kvädet, att hans mors släkt var adlig, ehuru inte rik, och att hans farfar var rådman i Viborg. Dessa uppgifter stämmer väl överens med den bild av släkten som sammanfattades ovan och kvädets uppgifter om farfadern bekräftar gissningen, att rådmannen Hans Schimmelkorn var far till stadsskrivaren med samma namn.
Stamfadern Hans Schimmelkorn d.ä. nämnes bara två gånger. Han har som rådman i Viborg »besett och befunnit» det inventarium över stadens egendom, som efter borgmästaren Lars Skrivares död upprättades 22.5.1540. Hän nämnes också i den margälds- och tomtöreslängd för Viborg som är daterad St Nicolai dag (6.12.) 1641, ehuru han som rådman var befriad från dessa avgifter.[3]
Rådmannens son Hans Schimmelkorn d.y. var stadsskrivare 1558 och uppbar 30 mark i lön. Redan under räkenskapsåret 1558-1559 (som började och slutade vid Mickelsmäss, d.v.s. 29.9.) nämnes emellertid på ett ställe Matts Staffansson och på ett annat Knut Jönsson som stadsskrivare.[4] I margeldslängderna nämnes Hans Schimmelkorn 1559, 1560 och 1564 som innehavare av en gård i tredje, d.v.s. efter omnumreringen i början av 1560-talet första kvarteret. Samtidigt ägde han en öde tomt i fjärde, sedermera andra kvarteret.[5] Efter att ha saknats i längderna för två år nämnes Hans Schimmelkorn åter i längden 1567 bland borgare i första kvarteret, som »äre utarmade och göre någet efter theris förmögenhet». Samtidigt säges, att han »var ute uppå K. M. örlig skepp». Hans gård i andra kvarteret nämnes ej längre. I samma grupp av »utarmade» borgare nämnes Hans Schimmelkorn sedan årligen till 1570. Han dog tydligen detta eller följande år, eftersom han saknas i längden för 1571. Där nämnes i stället bland »änkor som något göre» i första kvarteret »Hustru Biritta Skimelkorns». I längden över Älfsborgs lösen 1571 säges hustru Brita ha ägt ½ lispund koppar, 2 kor, 2 två-åra nöt och 2 svin.[6] Hon nämnes inte i senare längder och de tillåter inte heller ett identifierande av gårdens följande innehavare.
Hustru Birittas härstamning framgår, som tidigare klarlagts, av att »gamble Talis gumman hustro Margareta» var hennes dotters moster.[7] Hon är sålunda den Brita Mattsdotter, av vilken Anders Nilsson till Talis hade köpt en gård i Viborg, som han 1573 testamenterade till hennes syster, sin hustru Margareta Mattsdotter.[8]
I viborgska handlingar nämnes inte längre efter 1571 invånare med namnet Schimmelkorn. Om Bertil Hansson säges i bröllopskvädet att han undervisat ynglingar, t.o.m. till magistergraden, men i övrigt är intet känt om hans verksamhet före 1598, då han, likaså enligt bröllopskvädet, var räntmästare hos hertig Karl. I slutet av 1599 utnämndes denne Bertil till kamrerare i Finland. I januari 1600 ger amiral Jochim Scheel om honom det uppskattande omdömet: »was anlanget dem Cammerirer Bertill Hanson vnd Stieg Carlson die kan man hir nicht misten den Gott weis hier ist genug zu thun, die mussen hier so lange bleiben als ich bleiben soll.» Bertil dog troligen under vintern eller våren 1602, eftersom hertigen den 29.3. meddelade att Bertil Hansson »om han lever» skulle bli kvar i Finland.[9] Uttrycket visar klart att Bertil var sjuk och möjligen t.o.m. avliden och senare bevis för att han levde torde inte föreligga.
Bertil Hansson gifte sig 19.2.1598 med Gertrud Håkansdotter, vars far var borgaren i Vadstena Håkan Svensson. Gertruds senare öden är inte kända. Då forskningar efter Bertils familj inte har kunnat drivas i Sverige kan inga andra tillägg nu ges till de uppgifter, som 1965 framlades om Bertil Hansson och hans son Hans Bertilsson Schimmelkorn i Nyköping.
Något nytt kan inte heller meddelas om Bertil Hanssons syster Anna och den andra syster, som var gift med Matts Mattsson, vars namn inte utan tilläggsuppgifter tillåter en identifiering med rimlig grad av tillförlitlighet. Inga direkta omnämnanden av den tredje systern »Hustru Elisabet» har heller kunnat återfinnas i viborgska källor. Hennes andra man Hans Saels nämnes första gången i Viborg som gäst redan 1578 och vistades sedan med några korta avbrott där som »gäst» och »utländsk köpsven» ända till 1598. Från 1600 nämnes han emellertid borgare och bosatt i andra kvarteret.[10] Då det är känt, att Hans Saels och Elisabet var gifta 1601,[11] och då Hans knappast kan ha varit gift som köpsven kan tiden för deras giftermål med endast något års marginal preciseras till c. 1600.
Det ligger nära till hands att antaga, att också hustru Elisabets förste man, Anna Hieronymidotters far, var bosatt i Viborg och i så fall borde han stå att finna där något före 1500-talets utgång. Namnet Hieronymus bärs faktiskt av en eller två personer i Viborg och de försvinner 1598 resp. 1599. Som »Kungl. Majts tjänare» nämnes i första kvarteret från 1590 till 1598 Jeronimus von (van) Lindborg, Linborg eller Lineborg.[12] Det förefaller troligt, att han är samma person som Jeronimus skräddare, vilken också som »Kungl. Majts tjänare» i första kvarteret nämnes i längden över stockleveranser till rådstugan 1696 och 1697. I denna längd nämnes nämligen inte Jeronimus von Lindborg, som å andra sidan nämnes i margeldslängderna för samma år, där åter Jeronimus skräddare saknas.[13] Jeronimus skräddare nämnes sista gången i slottsräkenskaperna för 1599 bland Lars Mårtenssons (Creutz) tjänare.[14]
Hieronymus von Lindborg förefaller att ha haft släkt- eller äktenskapsrelationer till Viborg, eftersom hans namn i margäldslängden för 1590 inte står nämnt bara i första kvarteret utan också för en öde gård i andra kvarteret. Den gård han bodde i kan emellertid inte vara den som tidigare tillhört Hans Schimmelkorn, eftersom Hieronymus von Lindborg i margeldslängden för 1596 nämnes samtidigt med att i första kvarteret namnet Hans Schimmelkorn står under »ödhis tomptar».[15] Full säkerhet har sålunda inte kunnat vinnas om Anna Hieronymidotters far, men hypotesen att han var Kgl. Majts tjänare Hieronymus von Lindborg alias Hieronymus skräddare förefaller ganska troligt.
[1] GEORG LUTHER, Familjen Mums och dess släktförbindelser, ss. 5-7.
[2] Originalskriften innehåller inte heller andra biografiska data än dem som Melander nämner i bibliografin.
[3] Viborgs stads acta i SRA, enligt avskrifter av Waaranen i avskriftssamlingen Städernas acta och besvär, FRA.
[4] RA: 5152: 4; 5170: 7; 5171: 2, 26, 46v.
[5] RA: 5171: 29v, 32; 5196: 37, 38v; 5962: 11v, 13.
[6] RA: 5299: 16v 41v; 5320: 9v, 25v, 41v; 5321: 8.
[7] LUTHER, a.a., ss. 5-6.
[8] HAUSEN, Bidrag till Finlands historia V, s. 33.
[9] WAARANEN, Handlingar upplysande Finlands historia I, ss. 3 och 280.
[10] LUTHER, a.a., ss. 4-5.
[11] RA: 5447: 19; 5684: 55v; 5776: 9.
[12] RA: bl.a. 5625: 37v; 5684: 42v, 51 v. Den »Jeronimus Linde(n)berg», vilken 1559 nämnes som importör av varor till Viborg från Lybeck (RA: 228 a: 4, 6, 23, 30v.), var inte viborgare utan tydligen identisk med rådmannen i Lybeck, sedermera borgmästaren där 1562-1580 Hieronymus Lüneborg. Stadsarkivet i Lybeck har meddelat, att Hieronymus von Lindborg i Viborg på 1590-talet knappast kan ha tillhört hans rätt väl kända släkt.
[13] RA: 5684:29v, 33v, 42v.
[14] RA: 5763: 8v.
[15] RA: 5625: 37v, 39; 5684: 33v, 34.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1969 års register | Årgångsregister