GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Hinnel

Ett fynd i Laguska samlingen

Pol. mag. GEORG LUTHER, Helsingfors

Wilhelm Gabriel Lagus' genealogiska anteckningar hör inte till de samlingar släktforskarna flitigt utnyttjar. I SIVÉNs repertorium nämnes av dem de »Handlingar rörande Tengströmska slägten ..» som förvaras i Helsingfors universitetsbibliotek, men inte de omfattande band med genealogiska och biografiska anteckningar, som finns i Riksarkivet. Orsaken är väl att anteckningarna till stor del gäller adeln och torde ha utnyttjats bl.a. av JULLY RAMSAY vid utarbetandet av »Frälsesläkter», vilket medför att denna del innehåller ganska få tillägg till den tryckta litteraturen. Den del av Lagus' genealogiska samlingar som förvaras i RA innehåller emellertid också annat än adelsgenealogi. Som exempel återges här en självbiografisk skildring av slutligen prosten i Solna, magister Gabriel Hinnel, f. i Kexholm 1677, d. i Solna 1735. Den innehåller ganska omfattande genealogiska uppgifter och dessutom intressanta notiser om författarens öden i de sydöstra gränslandskapen fram till flykten år 1703.

Texten, som ingår i band V av Lagus' samling, uppges vara ett utdrag. Ett brev i samma band visar, att Lagus har fått det 1843 från den kände samlaren, domkyrkosysslomannen i Skara Johan Peter Carlmark, vars samlingar finns i Skara stifts bibliotek. Texten avslutas med en hänvisning till Gjörwells »Brefväxling», band VI, s. 65. Där ingår emellertid inte Gabriel Hinnels text, utan endast den gravvårdsinskription, som avslutar anteckningarna.

Texten återges nedan med några uteslutningar. De är angivna med streck och gäller uppgifter av mindre biografiskt och genealogiskt intresse, dels omnämnanden av predikningar med prominenta åhörare (som exempel återges två sådana från 1733, vilka avslutar anteckningarna) och dels omnämnanden av händelser utanför författarens och hans familjs biografi (Ulrika Eleonoras val till drottning, Görtz' halshuggning m.m.). Alla uteslutningar gäller tiden efter Hinnels utnämning till kyrkoherde i Solna.

Utan strävan till grundlig kontroll och komplettering av Hinnels text har några noter fogats till den. Dessutom ges efter självbiografin en översikt av de medlemmar av släkten Hinnel, som levat i Finland och Ingermanland. Översikten visar bara ett fragment av en släkt, i vilken både de äldsta och yngsta leden har levat i Sverige.

 

Utdrag af: Curriculum Vitae

scriptum Anno 1703[1]

a

Gabriel G. Hinnel

Si Gabriel Hinnel quæris quid nomina signant?
Idque Dei robur, hoc notat: Ecce Deus.

Anno 1677 den 17 Julii på en Tisdag om nattetid, vid ett starkt åskedunder, är jag född i Staden Kexholm, som ligger i Carelen, och straxt derpå d. 22 Julii 6te Sönd. e. Trinit. vorden å nyo född och christnad i Kexholms Kyrka.

Min K. Fader Gabriel Hinnel var vid den tiden Borgmästare därsammastädes och derjemte Befallningsman öfver hela Kexholms Län, men blef sedermera Provincial- och Militiæ Auditeur i Narven och ytterst Justitiæ Borgmästare i Nyen i Ingermanland, dädan han sig nödgades begifva d. 5 Octobr. 1702 med sin farkost och hela sitt hus åt Finska orten, för fiendens nemln Ryssens oförmodliga infall, då Befästningen Nöteborg blef intagen och hela Nyens Stad i aska lagd.

Min K. Moder Anna Tvilling, som i Herranom afsomnade Ao 1710, d. 20 Nov. i Sthm .

Min Farfader var Hr Jonas Månsson, hvilken tjent i begynnelsen under Militien och blifvit sedermera Inspector öfver åtskillige Greflige Gods i Södermanland.

Min Farmoder var Fru Anna Petersdotter.

Min Farfaders Fader var Hr Måns Jonsson Höfvidsman och Commendant i Calmar.[2]

Min FarModers Fader var Hr Petrus Benedicti, Pastor i Frustuna i Södermanland, hvilken Ao 1593 varit Capellan och underskrifvit vår Evangeliska Lära.[3]

Min FarModers Morfader varit Pastor i Frustuna, vid namn Thomas, och jämväl underskrifvit Confess. fidei. Hans Hustru Magdalena har varit 120 år gammal.[4]

Min Morfader var Hr Jesper Johansson Tvilling, Lagman i Ingermanland.[5]

Min Mormoder var Fru Margaretha Gartz.[6]

Min Morfars Fader var den Edle och Velbne Johan [lakun] Höfvidsman.

Min Mormors Fader var Hr Michaël Gartz Pastor i Lappträsk i Nyland,[6] hvilken äfvenväl Ao 1593 skrifvit under vår rena Lära, då han var Capellan och kallades Mich. Erici i Lappträsk, så att således icke allenast min Farmoders Morfader förbte Thomas Pastor i Frustuna, utan ock dess Svärson Petrus Benedicti min Farmoders Fader, såsom ock min Mormoders Fader Michaël Erici, hafva uti det stora Upsala Mötet år 1593 skrifvit under den Christliga Trosbekännelsen, uti K. Carl IXs tid. Gud vare lof som mig, så väl på Fäderne, som Möderne af Christlige Förfäder och Föräldrar låtit uprinna och födas.

Ao 1685 blef jag satt under Samuel Fallerii private information i Kexholm, hvilken sedermera blef Notarius vid RådhusRätten och tillika Postmästare i Narven.

Sedan mine K. Föräldrar begifvit sig samma år till Narven, var jag en tid under And. Deckers priv. information, men blef sedermera 1686 introducerad i Narvens Cathedral-Schola, Rectore Joh. Hedberg, Conrect. Joh. Gezelio G. f.

Ao 1688 var jag under Bergeri Fröllings priv. information, hvilken sedan var Rect. Sch.

Sedan mine K. Föräldrar 1688 kommit till Nyen och bte Berg. Frölling blef vocerad till Conrectoratet i Narven, introducerades jag 1689 i Nyens TrivialSchola, Rectore Andr. Algreen, hvilken sedan var Pastor et Præpos. i Cuivas och Lembala.[7]

Ao 1690 blef Balthasar Govinius Rector Sch. Neoviensis, under hvilkens information jag var intill 1694 och hade då skaffat mig et godt fundament uti artibus instrumentalibus och de Auctoribus Classicis, hvilke i Triv. Scholarne pläga drifvas. Under bemte Rect Govinio skref jag en Oration de Amore et honore Liberorum erga Parentes, den jag 1693 uti Examine publico i Hr Doctor Langs närvaro proclamerade; dessutom proclamerade jag 1694 en annan Oration de Castitate uti Borgmästares och Råds i Nyen närvaro, hvilket skedde vid Rectoris Govinii afträdande, hvilken blef Pastor i Coprina och sedermera Pastor i Moloschovitz i Ingermanland.[8] Därnäst resta jag med min K. Fader, som var förskrifven att sitta öfver den nya Lagboken, som då rediverades, till Narven s. år, och kom under min K. Svågers Magist. Erici Albogii, som var Rector och Lector Scholæ Cath. Narvensis, priv. information intil 1695 då jag mäst exercerade mig uti Græca Lingua och hölt i bte Cathedr. Schola en Oration de Elogiis Græcæ Linguæ.

Ao 1695 in Martio reste jag ifrån Narven till Academien i Dorpt, och blef efter utstånden Examen hos Decanum Profess. Sven Cameen, absolverad och inskrifven i Acad. Matrikeln hos Rect. Magnif. Hr Sven Dimberg; sedan blef jag i Nations Matrikeln inskrifven hos Inspect. Nationis Fennicæ, Hr Profess. Gabr. Skragge.

Ao 1696 d. 27 Maji höll jag en Oration memoriter in Audit. Majori pro Stipend. De Beneficiis Spiritus Sancti per Regenerationem et Renov. humano generi præstitis.

Ao 1697 d. 18 Sept. disputerade jag de Pace, sub præsidio Dni Profess. Sjöberg, Gudi lof, med beröm.

D. 1 Martii Ao 1698 skref jag en Gratulation på Svensk vers, öfver Bror J. J. Brölops dag, hvilken i Dorpt trycktes.[9]

D. 19 Septembr. var jag i största lifsfara på vägen till Narven, med en häst, då jag igenom Guds synnerliga försyn blef beskyddad.

Ao 1699 d. 24 Maji undergick jag Examen Theologicum, gudi lof, med heder, såsom mit Testimonium utvisar.

Den 8 Julii undergick jag Examen rigorosum, Gudi lof, med beröm.

D. 21 Augusti reste jag med Br. Jona ifrån Dorpt till Pernau.

D. 28 blef Academien i Pernau inaugurerad, då H. Excell. Gr. Dahlberg höll en vacker Inauguration-Oration på Svenska.

D. 11 Sept disputerade jag de Prudete (!) Peregrinatore, pro Gradu Magisterii, sub Præsidio Prof. Cameen; eftermiddagen samma dag höll jag Lectionem Cursoriam: de Prudentia.

D. 12 skedde Promotio Magisterialis, då mig jemte andra Nio Musæ Söner, Magister titel blef tillagd, och det äfven som Doct. Luther uppå min ålders 22 år; Och hade jag den lyckan att stå främst inter præsentes promovendos. Sequentes Candidati Dorpatenses creati fuere Magistri et Doctores Philosophæ Pernaviæ, nempe: Gustavus Adolphus Humble, Andreas Vesterman, Gabriel Hinnel, Jacobus Vagner, Boëtius Vernberg, Laurentius Salvius, Gudmundus Krok, Henr. Mörck, Andr. Joh. Strathovius, Johannes Örn, Uplandia Svecus.

Ao 1701 d. 17 Martii skref till Hr SuperIntendenten Bergium till Stockholm angående Rectoratet i Nyen, hvartill Consistorium Narvense mig föreslagit. Och ehuruväl jag var sinnad att paeregrinera och besöka utländske Academier för Språkens skuli, icke desto mindre nödgades jag för den svåra krigstiden skull, förändra mine desseiner och antaga Rectoris tjensten uti den Scholan, derest jag de bäste fundamenta bekommit. Hr SuperIntendent Bergius med Consistorio Narvensi recommenderade mig på det högsta till H. Majt vår Allernådigste Konung, deruppå jag d. 24 Maji bekom K. Majts Nådigste Fullmagt på Rectoratet i Nyen, hvilken Fullmagt var daterad i Lais d. 29 Aprilis.

D. 17 Junii begynte jag att publice lära uti Nyens Schola, hvilket förr ej kunde ske, emedan Ungdomen var förskingrad och Scholæhuset aldeles ruineradt, hvilket jag förut måste låta reparera.

Sedan min Sal. Svåger Magr Ericus Albogius d. 4 Julii i Herranom afsomnat, blef mig af Consistorio Narvensi pålagdt, att beställa alla Consistorii ärender i det Nyenska Prosteriet, så länge Nådåret skulle påstå, hvilket jag efter min yttersta förmåga gjorde och använde jämväl min flit att föreställa de villfarande Ingrikor deras villfarelse och dem efter Consistorii befallning öfvertala, att de till den sanna Religionen skulle sig omvända, hvilket genom Guds Nåd så vida blef verkställdt, att jag om deras goda utsago d. 20 Nov. insände en Relation till Consistorium i Narven, hvilken Reiation till Hans Majt blef öfversänd.

1702 d. 14 Septembr. predikade jag senaste gången i Nyens Svenska Kyrka, ty Staden med Kyrkan och Scholan blef d. 20 Octobr. af fruktan för fienden sedermera af våre egne Officerare i aska lagd.

1703 d. 26 April. hafver Ryssen begynt bestorma Nyens Befästning, hvilken inbekoms d. 2 Maji, under hvilken tid jag med mine K. Föräldrar var på Rionsari.

1704 d. 8 Sept. blef jag i Herrans namn trolofvad med Jungfru Elsa Detterding. D. 29 Dec. skedde mitt brölop med J. E. D. och var vårt Ächtenskaps-Symbolum, som i vigningsringen är infattadt: Gloria Et Honor Deo!

1705 d. 11 Julii anlände jag med min k. Hustru till Stockholm. Min K. Svärfader Handelsmannen Herman Detterding hade förut d. 21 Martii afsomnat i Borgå.[10]

D. 26 Aug. insinuerade jag min underdåniga Supplique angående Page-Præceptors Beställningen hos H. Majt EnkeDrottningen; men det blef mig svaradt, att H. Majt hade denna gång reflecterat på en ogift karl vid namn Lundvahl, dock skulle H. Mt hafva mig i Nådig åtanka vid tillfälle.

D. 3 Octobr. föddes min Dotter Anna Maria; men den glädjen varade ej länge, ty sedan min Hustru kommit sig väl före, blef hon d. 29 Octobr. af en hetsig feber betagen, så att hon 10 dagar derefter d. 8 Novembr. måste sätta lifvet till, lämnande mig och min lilla puppa i största sorg och bedröfvelse.

1706 bekom d. 21 Nov. en hugnelig Resolution ifrån Kongl. Lägret i Alt-Ranstadt i Saxen uppå min och Prosten Lithovii ansökning om våre löners åtnjutande, intill dess man en annan tjenst kan bekomma.

1707 d. 16 Junii skedde trolofning emellan mig och Jungfru Anna Maria von Möller, Påstmästarens och Inspectorens vid K. Post-Contoiret i Stockholm Hr Daniel von Möllers Dotter.[11] D. 20 Octobr. firades vårt Brölop.

1708 d. 20 Febr. bekom jag en nådig Vocation af H. Majt EnkeDrottningen til Pastoratet i Sohlna.

D. 14 Martii undergick jag Examen Theologicum uti alle Theol. Professorernes i Upsala närvaro, Gudi lof med lycklig framgång!

D. 18 Maji skedde Ordinationen, då jag tillika med 8 andre Candidatis Ministerii blef vigd i Herrans namn till Präst af Hr E. Bisk. Er. Benzelio, och var jag inter Ordinandos primus.

D. 24 Julii föddes min Son Magnus Gabriel.

Ao 1710 grasserade en gruflig pestilentia i Sverige, som i Augusti månad begynte och fortfor till andra året, då ock min K. Moder i Herranom afsomnade i Stockholm d. 20 Nov.

1711 d. 11 januarii bekom jag fullmagt af Ven. Consistorio i Upsala, att vara Præpositus öfver Solna Contract, utinam feliciter! I detta år begynte åter den smittosamma sjukdomen yppa sig på någre orter i Sverge, särdeles i Östergöthland, item i Upsala i Julii och Augusti.

1712 d. 26 Januarii föddes min Son Carl på Ulricsdal.

D. 19 April. afsomnade i Herranom emellan 12 och 1 om natten min K. Fader, hvilken dagen tillförne, som var Långfredag, bevistat så väl Högmässo- som Aftonsångs-Predikan i S. Maria Magdal. kyrka i Stockholm. Den 4 Maji blef min Sal. Fader begrafven i dess murade graf i Solna. Vid detta tillfälle skref jag en Begrafningsskrift, sedan tryckt i Werners Tryckeri i Stockholm, hvilken jag kallade: Sonskyldige tårar etc.[12]

- - - - - - -

1714 d. 1 Septembr. blef min Son Daniel Christopher född i Solna Prestgård.

1717 d. 20 Febr. predikade jag i samtl. Presterskapets närvaro, som till Synodum sig inställt hade, uti Upsala Domkyrka, Gudi lof, med lycklig framgång!

D. 8 Martii föddes min Son Johan Fredric i Ulricsdal.

D. 18 Julii var Arf-Prinsens af Hessen-Cassel Friderici Namnsdag, då jag en fägneskrift componerade och H. Durchläuchtighet i djupaste submission, sedan den blef tryckt, offererade. D. 19 Julii om quällen var H. D. ArfPrinsen tillika med sin Gemål uti mitt ringa hus på Ulricsdal och betygade en stor nåd etc. Sedermera bakom jag af Hans Durchl. Sextio Riksdaler.

Anno 1719 d. 20 Januarii var jag, såsom Fullmägtig, med de till Riksdagen församlade Prester, första gången in Consistorio Regni uti Storkyrkan i Stockholm.

- - - - - - -

[1719] Den 6 Septembr. föddes min Son Gustaf Adolph.

- - - - - - -

[1725] D. 2 November var jag på min K. Broders Gustaf Eric Hinnels Brölop.

- - - - - - -

[1727] D. 17 Septembr. höll jag Likpredikan öfver framl. Kyrkoherden Magr Er Schepperus i Vermdö kyrka.

- - - - - - -

Ao 1733 d. 1 Junii predikade jag på Carlberg för det Kongl. Hofvet, då Hans K. Majt samt H. K. Majt Drottningen voro tillstädes och bevistade Gudstjensten.

D. 15 Junii predikade jag jämväl uti Carlbergs kyrka i Högstbemte Deras Kongl. Majttrs närvaro och höll dessutom i någre veckor morgon- och aftonböner därsammastädes.


Enligt en antekning af Sonen Carl Hinnel, hände Prosten Hinnel den olyckan, att under en resa innom Församlingen, d. 20 Augusti 1734, åkedonet stjelpte, då bemte Prost blef så skadad, att han sedermera måste hållas vid sängen och afled d. 14 Januarii 1735 samt blef d. 21 i bde månad begrafven i Solna kyrka.

Inscriptionen på förenämnde Hinnelska Grafvård å Solna kyrkgård lyder sålunda:

Justitiæ Borgmästaren ifrån Nyen Herr Gabriel Hinnels och dess K. Makas Fru Anna Zwillings, samt K. Barns och Arfvingars Graf.

Apocal. XIV v. 13.

Ao 1712.

 

Hinnel i Finland och Ingermanland

Översikten nedan har sammanställts som bakgrund och komplement till Gabriel Hinnels självbiografi. Varken släktens ursprung i Sverige eller dess senare led där har efterforskats. Antagandet att räntmästaren Zacharias Joensson i Kexholm var bror till borgmästaren Gabriel Hinnel bygger endast på att namnet Hinnel bevisligen bars av en dotter till Zacharias och på den gemensamma patronymen.

 

Tab. 1.

Måns Jonsson. Knektehövitsman, synbarligen den Måns Jonsson, som omkr. 1603 (ännu 1601 var Måns Nilsson Kula hövitsman) blev hövitsman för en fänika smålandsknektar från Allbo, Konga och Kinnevalds härader. Beordrades 12.12.1603 till slottsloven på Kalmar. Omnämnes som hövitsman för en fänika smålandsknektar ännu 1606, men ej mera 1611.[12a]

Son:

Jonas Månsson. Enligt Gabriel Hinnels anteckningar var han först i militärtjänst och sedan »Inspector öfver åtskillige Greflige Gods i Södermanland»[13a] samt gift med Anna Petersdotter, dotter till sysslomannen vid hospitalet i Nyköping, tidigare kapellanen i Frustuna Petrus Benedicti (och hans hustru Malin, Thomasdotter?)

Barn:

? Zacharias Joensson, räntmästare, d. 1692. Tab. 2.

? Johannes Jonae Hinnelius Nycop. Suderm., student i Dorpat 19.10.1654, respondent där 1656, depositor. Student (söderm.) i Uppsala 31.3.1658. Sekreterare hos generalguvernören i Narva, generallöjtnanten friherre Jacob Johan Taube af Kudding, sedermera »conciliarius provincialis.» Kallade sig Hinnel (Hinell?) Enl. Södermanlands nations i Uppsala matrikel »vir eruditus et prudens.»[13b]

Gabriel Hinnel, borgmästare, d. 1712. Tab. 3.

 

Tab. 2.

Zacharias Joensson (troligen son till Jonas Månsson, tab. 1). Blev proviantmästare i Kexholm 1.7.1657[14] och sedermera räntmästare där. Skötte räntmästartjänsten i över trettio år, men i rådstugurätten nämnes 11.5.1691 »hans siucklige tillstånd och opassligheet wedh desse tijder». Begr. i Kexholm 19.6.1692. - G. med Anna Bruun, som dog hos sin makes efterträdare och sin dotterdotters man, räntmästaren Karl Printz i maj 1698 och begrovs i Kexholm 19.5. s.å., dotter till Nils Bruun och Kristina Olofsdotter i hennes andra gifte.[15]

Barn:

D o t t e r, gift 1. med N. N. Tvilling; 2. med arrendatorn av Peruskala hov i Spaskoi pogost i Ingermanland Johan Ackerfelt (adl. ätten Åkerfelt). Räntmästaren i Kexholm Karl Prinz gifte sig i Kexholm 17.9.1691 med sin första hustru Anna Margareta Tvilling, begr. i Kexholm 25.3.1700. Printz framlade 30.4.1698 för Kexholms rådstugurätt sin hustrus mormors Anna Bruuns testamente av 24.10.1697, som hon bekräftat på sitt yttersta 26.4.1698. Johan Ackerfelt protesterade mot detta sin svärmors testamente i samma rätt 20.1.1699. Vid Spaskoi ting 6-17.2.1699 krävde Printz sin styvsvärfar Johan Ackerfelt på sin hustrus fäderne och möderne. Johan Ackerfelt kallas bl.a. vid Spaskoi ting 21-26.1.1698 halvbror till Erik Bernt von Konow, vilket innebär, att han var en i ELGENSTIERNAs Ättartavlor onämnd son till löjtnanten Klas Åkerfelt. Han bör inte förväxlas med sin kusin, arrendatorn av Tusina hov i Spaskoi pogost, kapten Johan Urbansson Ackerfelt.

D o t t e r, gift med rådmannen i Nyen Niklas Walding i hans första gifte, d. i Nyen 1696. Vid Kexholms rådstugurätt omtalas han 25.4.1674 som svärson till Zacharias Joensson, men i Nyens kämnersrätt nämnes 23.9.1697 Niklas Waldings änka Margareta Blom.

D o t t e r, gift med kyrkoherden i Räisälä Erik Mollenius i hans första gifte, troligen d. 1689. Deras son Zacharias Mollenius »om sine 17 åhr» processade 1699 i Kexholm om sitt och sina bröders mödernearv.[16]

Magdalena Zachariasdotter Hinnel, begr. i Viborgs domkyrka 31.1.1692. - G. med handlanden i Viborg Rikhard Hansson Sutthoff i hans första gifte.[16] I utredningen av släkten Sutthoff i RUUTH, Viborgs stads historia bör Rötgert Henriksson, tab. 20, strykas på s. 1150 och Magdalena Hinnel i stället införas som Rikhard Hanssons första hustru i tab. 4 på s. 1145.

 

Tab. 3.

Gabriel Hinnel (son till Jonas Månsson, tab. 1). Student i Åbo 1659/60. Antogs 10.8.1663 till stadssekreterare i Kexholm. När Nils Olofsson Printz avsade sig borgmästarämbetet 1665 föreslog rådet stadssekreteraren Gabriel Hinnel Suderman[nus] som hans efterträdare och 19.8. s.å. blev han förordnad att sköta tjänsten. Utnämningen orsakade fleråriga tvister inom stadens borgerskap.[17] Hinnel var samtidigt kronobefallningsman i Kexholms län 1675-1678 och 1681-1682.[18] Karl Frese, som för konungen framhöll, att Hinnel skötte två tjänster, erhöll 1682 kunglig fullmakt på borgmästartjänsten i Kexholm, som Hinnel måste lämna.[17] Han kallas provincial- och militieauditör i domboken för Kexholms rådstugurätt 14.1.1685 och flyttade enligt sonens anteckningar s.å. till Narva. Han blev 1688 borgmästare i Nyen »dädan han sig nödgades begifva d. 5 Octobr. 1702 med sin farkost och hela sitt hus åt Finska orten.» D. som flykting i Stockholm 19.4.1712. - G. med Anna Tvilling, d. i Stockholm 20.11.1710 i pesten, dotter till underlagmannen i Ingermanland Jesper Johansson Tvilling och Margareta Gartz.

Barn:

Johan Jesper, auditör. D. f. 1712. Tab. 4.

Maria, d. före 1727. - G. 1) i Nyen 31.1.1693 (eller kort förut)[19] med rektorn vid svenska skolan i Narva, sedermera kyrkoherden i Nyen, magister Erik Albogius, d. i Nyen 4.7.1701; 2) med hans efterträdare som kyrkoherde i Nyen, slutligen kyrkoherden i Uleåborg, prosten magister Zacharias Lithovius i hans första gifte, d. 19.7.1743.

Gabriel, f. i Kexholm 17.7.1677, magister, kyrkoherde i Solna, kontraktsprost. D. i Solna 14.1.1735. I fråga om hans öden, giften och barn hänvisas till hans självbiografi ovan.

Jonas, nämnd tillsammans med brodern Gabriel som skolelev i Narva i januari 1688 och i Nyen i oktober s.å. Student (ingermannus) i Dorpat 4.3.1698. Författade tryckta gratulationsverser när professor Gabriel Sjöberg blev rektor sommaren 1698 och vid brodern Gabriels disputation 1699. Regementskvartermästare vid Åbo läns fördubblingsinfanteriregemente 5.2.1701, kapten där 23.6.1702, major vid Nylands läns infanteriregemente 30.3.1711. Fången i slaget vid Napue 19.2.1714 och d. som fånge i St Petersburg i augusti s.å. Synbarligen ogift.

Zacharias Magnus, nämnd som skolelev i Nyen tillsammans med sina bröder Gabriel och Jonas i oktober 1688. Fänrik vid Åbo läns fördubblingsinfanteriregemente, premiärfänrik vid samma regemente (som blivit ordinarie) i dec. 1709, löjtnant där 10.10.1710, regementskvartermästare vid Nylands läns infanteriregemente 18.7.1711. Stupade i slaget vid Napue 19.2.1714. Synbarligen ogift.

Samuel, nämnd som »Borgmästare Sohn» i flyktingslängderna 1712 och 1713[20] och alltså tydligen son till Gabriel Hinnel d.ä. I övrigt okänd.

Gustaf Erik, var 1741 kanslist i antikvitetsarkivet.[21] Enligt brodern Gabriels anteckningar ovan gifte han sig 2.11.1725. Hans öden har ej efterforskats.

B a r n, begr. i Nyen 12.9.1691 (eller kort förut).

B a r n, begr. i Nyen 25.7.1693 (eller kort förut).

 

Tab. 4.

Johan Jesper Hinnel (son till Gabriel, tab. 3), kallas »Narv[ensis]» vid sin inskrivning som student (vib.) i Åbo 23.2.1687. Magistratsnotarie i Nyen och bisittare i kämnersrätten där från början av 1697. Slutligen regementsauditör. Levde ännu 1708, var död 1712. - G., enligt brodern Gabriels anteckningar tydligen 1.3.1698[22] med Helena Enberg i hennes första gifte, d. 1754[23], dotter till arrendatorn på Soikkina i Ingermanland Mårten Enberg och Magdalena Krus. Helena Enberg nämnes som änka med fem små barn i Stockholm 1712-1714 och var enligt Birkala mantalslängd omgift år 1723 med kyrkoherden där, sedermera i Ulfsby, prosten magister Johan Tolpo (troligen i hans andra gifte)[24], d. 1740. Hon ingick sitt tredje gifte i Björneborg 8.3.1744 med lektorn vid Åbo skola, sedermera kyrkoherden i Tövsala, professorn magister Martin Gråå, d. 1758.

Barn:[24]

Anna Magdalena, f. 22.1.1699, begr. i Lempäälä 1.12.1777. - Gifte sig som änka (okänt efter vem) i Lempäälä 10.4.1732 med korpralen Nils Hult, som 1743 blev dömd till döden av den ryska ockupationsmakten och avrättad.

Helena, f. 2.8.1700, d. i Pälkäne 16.2.1780. - G. med adjunkten i Birkala, sedermera kapellanen i Pälkäne Anders Mennander, f. 6.1.1701, d. i Pälkäne 22.3.1776.

Maria Elisabet[25], begr. i Etseri 1.4.1781. Hon förärade Etseri kyrka »en röd klädesbetäckning omkring framför altarna med silkesfransar» och »en lärftsduk med silkesfransar märkt mitt uppå M. E. H. bruklig på kalken».[26] - G. 1) med kapellanen i Etseri Daniel Collinus, som var död 1743; 2) med föraren vid Björneborgs läns infanteriregemente Gustaf Adolf Leps(en), f. i Hauho (på Kantola i Luopiois?) 1.6.1707, d. på Hankola i Etseri 8.10.1765.[26]

Katarina, f. 5.6.1707[27], d. i Lempäälä 18.5.1768. - G. 1727 med kyrkoherden i Lempäälä, sedermera prosten, magister Henrik Justander i hans andra gifte, f. i Virmo 30.6.1676, d. i Lempäälä 20.5.1749.

B a r n, vistades med modern som flykting i Stockholm 1712-1714, men hade avlidit utan efterkommande före 1759, då de fyra ovan nämnda systrarna var närmaste arvingar till sin morbror, majoren Mårten Segercrantz av Såtevalla.

 

[1] Texten visar klart, att åtminstone en del av anteckningarna tillkommit efter 1703. Möjligen har början av anteckningarna nedskrivits då och fortsättningen tillkommit senare.

[2] I STIERNMAN, Höfdinga-Minne I, s. 312 nämnes knektehövitsmannen Måns Jonsson som en av sju personer, vilka 12.12.1603 förordnades att gemensamt sköta ståthållarskapet på Kalmar.

[3] I COLLMAR, Strängnäs stifts herdaminne II nämnes på s. 249 Petrus Benedicti som kapellan i Frustuna åtminstone från 1587 till 1593. Han blev emellertid inte kyrkoherde där, utan syssloman vid hospitalet i Nyköping, där han nämnes 1594-1597. Petrus Benedicti avled före hösten 1598. COLLMAR nämner hans hustru Malin, som levde 1600, men inte dottern Anna, gift med Jonas Månsson (a.a., s. 491).

[4] Thomas Laurentii var enligt COLLMAR, a.a., ss. 247-248, kyrkoherde i Frustuna åtminstone 1568-1610, då han torde ha dött. COLLMAR nämner varken hans hustrus namn eller dotterns gifte med Petrus Benedicti. Att Thomas' hustru blev 120 år verkar inte troligt, men COLLMAR nämner, att hon levde 1615.

[5] Jesper Johansson Tvilling var inte lagman. Att uppgiften dock är i huvudsak riktig framgår av Ivangorods och Jama lagmansting 27.6.1688, där »fordom underlagmannen Jesper Johansson Tvilling» nämnes som »Sal. svärfader» till borgmästaren Gabriel Hinnel.

[6] Jesper Johanssons gifte med en dotter till kyrkoherden i Lappträsk Mikael Gartz nämnes inte i utredningen av släkten Gartz i Släktbok, Ny följd II, sp. 26. Borgmästaren Hinnels svärmor begrovs i Nyen i början av år 1690 (troligen 18.2.)

[7] AKIANDER har inte i sina herdaminnen identifierat rektorn i Nyen Anders Ahlgren, som blev kyrkoherde på Siikaniemi i Viborg 1706, med kyrkoherden Andreas Andreae Ahlgren i Lempala. Lagus anser identifikationen osäker i sin studentmatrikel (I, s. 179).

[8] AKIANDER nämner inte i sitt herdaminne för Ingermanland, att Balthasar Govinius slutligen blev kyrkoherde i Moloskovits.

[9] »Bror J. J.» är Gabriels broder Johan Jesper Hinnel (se släkttavlan nedan). Bröllopskvädet nämnes inte i MELANDERs bibliografi över personskrifter.

[10] Handelsmannen i Borgå Herman Detterding var gift med Ebba Stachaeus. Deras släktkrets har skildrats av VÄINÖ BORG i Juhana Henrik Wijkmanin sukulaisuussuhteita, Genos 1932, särskilt ss. 51-52.

[11] Daniel (von) Möller var gift med Kristina de la Vallee. Se GRAPE, Postkontor och postmästare, s. 469.

[12] Uppgiften bekräftar Melanders antagande, att Gabriel Hinnel författat skriften (a.a., nr 2086).

[12a] SKrA, Militieräkenskaper 1604. J. MANKELL, Uppgifter rörande svenska krigsmagtens styrka, sammansättning och fördelning, s. 14. Omnämns ej bland hövitsmän år 1611 (personreg. till Generalstaben, Sveriges krig 1611-1632, Band 1, Danska och ryska krigen). Inte att blanda med hövitsmannen Måns Jonsson Smålänning (hövitsman för hertig Karls drabantkår 1592-98, för en värmlandsfänika 1598-99, för hallaskyttsfänikan 1601-05, för kungl. gårdsfänikan 1605-08 och efter att denna omformats till en landsfänika, för en upplandsfänika 1608-12), Kungl. Svea Livgardes historia. Band II, 1560-1611, av BERTIL C:son BARKMAN, passim., Benägna meddelanden av fil dr ALF ÅBERG.

[13a] Gabriel Hinnel dedicerade sin pro pradu-avhandling bl.a. till sin släkting, kyrkoherden i Runtuna Johannes Petri Dalerus. Dennes fader var inspektor på greve Carl Gustafsson af Vasaborgs friherreskap Viby(holm) i Årdala sn. Inspektorn har av allt att döma varit gift med en syster eller dotter till Jonas Månsson; han kan även varit en broder till Anna Persdotter. Det bör påpekas, att i Stora Malms sn. i Södermanland fanns ett gods Hinnäs; den har dock inte tillhört greven av Vasaborg.

[13b] BEISE, Beitrag zur Geschichte der ältesten Iniversität Dorpat. Mittheilungen aus dem Gebiete der Geschichte Liv-, Ehst- und Kurlands VIII, s. 185; CEDERBERG, Suomalaiset ja inkeriläiset ylioppilaat ..., GSÅ XXIII, s. 102. J. LAGERHOLM, Södemanlands-Närkes nations matrikel 1595-1900, s. 66.

[14] RA, 9694:98.

[15] RAMSAY, Frälsesläkter, s. 480.

[16] Kexholms rådstugurätt 20 och 21.1.1699, 25 och 28.4. samt 2, 9 och 12.5.1700.

[17] KUUJO, Käkisalmen historia, s.s. 62 och 69-72.

[18] BLOMSTEDT, Suomen kihlakunnanvoudit 1630-1713, s. 23.

[19] Nyens kyrkoräkenskaper. Uppgiften i ett bröllopskväde att bröllopet stod i februari (MELANDER, Personskrifter, nr 1366) torde vara felaktig.

[20] BRENNER, Förteckning över flyktingar i Sverige ..., GSÅ XXVIII, s. 100.

[21] LEWENHAUPT, Karl XII:s officerare, s. 297.

[22] AALTIO uppger i Mårten Segercrantz Sotavallan isäntänä, Hämeenmaa IX, s. 121, troligen felaktigt att dessa makar var gifta redan 1697.

[23] Tövsala kommunionbok och mantalslängder (RA: 7584: 47 och 7588: 41).

[24] AALTIO, a. a., ss. 184-189.

[25] Föräldrarnas vigseldatum och Anna Magdalenas födelsedatum visar, att Maria Elisabet inte kan vara född 1698, såsom uppges i kommunionböckerna. Anna Magdalenas förnamn visar rätt klart, att hon är sina föräldrars äldsta dotter.

[26] Meddelanden i GSÅ VII, ss, 222-223.

[27] Uppgiften i CARPELAN, Ättartavlor, s. 1079, att hon var född i Lempäälä är tydligen en lapsus, orsakad av att uppgiften i Uusi Sukukirja II, s. 107, tolkats fel.

 
Genos 40(1969), s. 85-96

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1969 års register | Årgångsregister