[ Artikelns slut ]
Kirja-arvosteluja - Recensioner
Finlands ridderskaps och adels kalender 1971, utgiven av TORSTEN G. AMINOFF. Förlag Frenckellska tryckeri ab. Helsingfors 1970. (6 +) 653 sidor.
Kalender över Ointroducerad Adels Förening 1970, redigerad av LEIF PÅHLSSON. 14:e årgången. Almqvist & Wiksell. Uppsala 1970. 586 sidor.
Efter en normal intervall om tre år utkom i slutet av 1970 en ny utgåva av Finlands adelskalender. Antalet redovisade ätter har minskats med fem. Alla dessa fall gäller ätter, om vilkas sista i Ryssland bosatta medlemmar uppgifter inte har stått att få sedan 1917. Att minskningen kommer att fortsätta förebådas av att två ätter i samma kategori har antecknats som utdöda på manslinjen och av att de sista manliga medlemmarna av ätterna Etholén (nr 225) och Nordmann har avlidit. Fast beståndet av ätter småningom minskas förefaller emellertid ingen minskning att skönjas i vår introducerade adels personbestånd. Utan ändringar i redovisningsprinciperna och typografin fyller uppgifterna om ätterna nämligen flere sidor än för tre år sedan.
För släktforskaren har det speciellt intresse att granska de inledande uppgifterna om ätterna för att utröna om något nytt rörande deras ursprung har kommit i dagen. I fråga om ätten Falck har uppgifterna i rådman Voipios uppsats i Genos 1966 observerats. För ätten Prytz har omnämnandet av dess adelskap under medeltiden strukits. Innebär detta en revision av uppgifterna om de äldsta leden? Också för ätten Wrede har uppgifterna om ursprunget förnyats på ett sätt som förefaller att antyda nya forskningsresultat.
Liksom förut måste omsorgen om att skaffa så fullständiga uppgifter som möjligt och att redovisa dem med enhetlig systematik ges ett gott vitsord. Att ett tryckfel har undgått korrekturläsaren i ätten von Tesches namn minskar inte det allmänna intrycket av tillförlitlighet.
Ungefär samtidigt har i Sverige Ointroducerad adels förening utgett en ny upplaga av sin kalender. Där ingår uppgifter om flere ätter, som är introducerade på Finlands, men inte på Sveriges riddarhus, och dessutom bl.a. om ätterna von Buxhoeveden, Schönhoff (von Schöneman), Vitzthum von Eckstädt och (von) Zweygberg(k) i Finland. Också denna kalender kännetecknas av grundlighet, omsorg och genomtänkt systematik. De fel i stavningen av finska namn, som så ofta förekommer i utländska uppslagsverk, förefaller här att saknas. Om Kansallis-Osake-Pankkis enspråkigt finska namn skall översättas bör den dock kallas Nationalaktiebanken och inte som på s. 485 Nordiska aktiebanken!
Den svenska kalendern redovisar ätterna enligt vedertagna »släktkalendersprinciper» utgående från en stamfar och med omnämnande av de avlidna personer, genom vilka ättens levande medlemmar härstammar från honom. För vissa ätter ges rent av mera fullständiga stamtavlor, där också andra avlidna medlemmar redovisas. Redovisningsprinciperna är alltså för släktforskaren betydligt mera tillfredsställande än de, som följes i Finlands adelskalender, där fortfarande de levande ättemedlemmarnas relation till huvudmannen anges utan full uppräkning av de sammanbindande äldre leden.
Skillnaderna i uppställningen kan naturligtvis motiveras med att huvudmannen inte har samma särställning i ointroducerade som i introducerade ätter och med att i Finland fullständiga ättartavlor ganska nyligen har publicerats för alla introducerade ätter. Ändå inställer sig frågan om inte en översyn av redovisningsprinciperna i Finlands adelskalender vore motiverad. Kan den inte utvecklas till ett något fullständigare fortlöpande supplement till CARPELANs Ättartavlor? Det viktigaste önskemålet gäller redovisning av avlidna personers dödsdata (och -orter), såsom sker i kalendern över den ointroducerade adeln, men kanske också andra förbättringar kunde komma i fråga.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1971 års register | Årgångsregister