[ Artikelns slut ]
I. Uleåborgssläkten
Stamfar för den på 1600-talet bemärkta Uleåborgssläkten Lütter-Lythraeus var Jöran Andersson, som flyttade till Uleåborg redan vid eller kort efter stadens tillkomst under detta sekels första decennium. Säkra uppgifter om hans ursprung har inte stått att finna, men det är frestande att tro, att han hör samman med de bärare av namnen Lytting, Lytt(h)en och Lyttare, som under 1500-talet förekom dels i Stockholm, dels på Lyttare hemman i Bråtö by av Kronoby socken. En inflyttning till Uleåborg från sistnämnda ort förefaller att kunna vara en plausibel följd av konung Karl IX:s uppmaning till landsköpmännen i Österbotten att flytta till de nya städerna Vasa och Uleåborg för att där bedriva sin handel och sjöfart. Kronoby hörde till Österbottens norra prosteri och sålunda till Uleåborgs rekryteringsområde och handelsuppland.[1]
Herman Lytting, som uppenbart var av tyskt ursprung, nämns som borgare i Stockholm från 1502. Han var gift med borgaren Reinhold Leuhusens änka Beata Lydekesdotter, dotter till Lydeke skräddare. När Hermans styvsvärson Gorius Holst efter Stockholms erövring 1520 vann Kristian II:s gunst och blev borgmästare, utnämndes Herman Lytting till rådman i november s.å. Han avled 1522 efter 5.6. och torde inte ha efterlämnat egna barn. Vid ungefär samma tid nämns i Stockholm 1596 en Berent Lytting från Lybeck.[2]
Lyttare hemman, som också kallas Lyttas och Löttar, låg i Bråtö by av Poras fjärding. Hemmanet var stort, det skattade 1610 för 1 ¼ mantal. Redan 13.8.1513 nämns i Stockholms stads tänkebok, att Per Lytting av Bratteby i Pedersöre, »samboren broder» till framlidne Anders Lytting, samt deras syskonebarn Oleff Wikere och Per Lytting inför Stockholms råd frisäger Anders’ änka Carin från allt tilltal beträffande deras arv efter honom. Olof var tydligen antingen systerson eller brordotters man och bosatt på Vikar hemman i Bråtö. Det förefaller plausibelt att Lyttare i Kronoby kan ha uppstått genom de tyska handelssläkternas handelsförbindelser i de vidsträckta bottniska bygderna. Poras var en av de hävdvunna hamn- och handelsplatserna på österbottniska kusten. Kronobys betydelse som centralort omvittnas t.ex. av gårdarna Rudnäs, som tillhörde de rika Fordellarna och blev hemgård för Uleåborgs första borgmästare Hans Jönsson, samt Slotte, bostad för länets landshövding under en kort tid på 1660-talet.[3]
År 1548 nämns Per Lytthen på ett hemman i Bråtö samt Oluff och Anders Wikar i Poras. Per Lytthen odlar då hela 12 spannland, d.v.s. mera än något annat hemman i byn. Hemmanet i Bråtö hade 1580 Olof Andersson som husbonde samt skattade då för 2 hästar och 5 kor. Därefter nämnes där en Jöns Persson och 1595-1627 Olof Persson Lyttare som husbonde samt 1620 också en Jakob Persson. I roteringslängden för 1627[4] uppges att Olof Persson var 80 år och hans brorson Jöns Jönsson 35 år. Dessutom nämns Hans Jönsson 70 år, Per Andersson 50 år och Matts Andersson 41 år.[5] Frågan om Jöran Andersson i Uleåborg hörde till denna släktkrets i Bråtö måste emellertid som sagt bli öppen.
Borgmästare, rådmän och präster i den nybildade staden Uleåborg förefaller att ha varit nära lierade med varandra. Stadens första borgmästare Hans Jönsson Fordell (från Kronoby!) var svåger till Jöran Andersson. Deras hustrur var systrar och kusiner till Jakob Andersson, som blev borgmästare på 1630-talet. Rådmannen Tyris Persson och handlanden Hans Persson var söner till en annan av stadens första borgmästare, Per Olofsson. Tyris och Hans Persson var svärsöner till stadens första kyrkoherde Johan Lithovius, vars syster var gift med rådmannen Caspar Forbus. Johan Lithovius hustru var moster till Hans Jönsson Fordells och Jöran Anderssons hustrur.[6] Uleåborgs mest betydande handelskontakter utåt låg i händerna på ett fåtal släkter. Släkten Lötter-Lythraeus hörde till dem.
Nedan har släkterna Lütter-Lythraeus’ talrika förbindelser med den Sursilliska familjekretsen angivits genom hänvisningar (med bokstäverna SS) till personernas nummer i KOJONENs arbete Sursillin suku.
Tab. 1.
Jöran Andersson (Lütter), f. c. 1582.[4] Bodde möjligen i Stockholm före sin flyttning till Uleåborg,[7] där han var bosatt åtminstone från 1613. Nämns i en längd över Elfsborgs lösen 1613-1618 sist bland fyra uppräknade borgmästare där.[8] Nämns främst i Uleåborgs »rotationslängd» 1627.[4] Arrenderade 1622 tillsammans med Henrik Olsson och rådman Hans Jönsson lilla tullen i Uleåborg, men önskade inte längre fortsätta arrendet 1629.[9] Var stadens representant vid riksdagen i Stockholm s.å. Fick i april s.å. av rådet och borgerskapet »sådant bewijs ... som een Erligh och trogen rätrådigh man egnar och bör hafwa helst han hafwer sigh rätrådeligen förhollit och skiepat i Staden all richtigh Lagh och Rät såsom och uthi deres handel och wandell uthi hwar motto befrämiat och befordreligen warit.» Ägde ett fartyg som 1630 togs för trupptransporter till Stralsund och som borgerskapet i Uleåborg ålades ersätta. Levde ännu i augusti 1633, då han bötfälldes för att ha skaffat en alltför »wthpickerad» tröja, men kallas redan s.å. avliden.[10] Begr. i Stockholms storkyrka. Borgarna i Uleåborg erlade 1634 till hans arvingar 16 daler för det svarta kläde, vilket hängde över predikstolen som en himmel.[11] Borgarna i Åbo klagade 4.4.1635 vid Uleåborgs rådstugurätt över att Jöran Anderssons arvingar hade drivit olaga handel i Riga och Danzig, men som försvar framhölls, att orten behövt god hampa för sitt laxfiske landet till undsättning (under krigstiden) och att man sålt tjära i stället. Arrenderade ett kvarnställe i Pyhäjoki och köpte en äng i Kempele, om vilken 1661 uppges, att den sedan Jöran Anderssons död i 25 år hade varit sonen Anders Jöransson ur händer.[12]
Jöran Anderssons första hustru är okänd. Frågorna om det arv som tillkom de fyra barnen i detta gifte reglerades vid Uleåborgs rådstugurätt 28.12.1629, då rådmannen (sedermera borgmästaren) Jacob Andersson (Teudscovius) och länsmannen i Limingo Gabriel Olofsson (Tolonen) utsågs till förmyndare för dem av dessa barn, som var omyndiga. De två sönerna fick 200 daler silvermynt var efter sin avlidna mor och dessutom var sitt silverstop »vilket deras moders namn står uppå». Lika mycket skulle ges åt döttrarna, av vilka Brita erhöll sin mors bälte »med panzar wärken» samt »then slöjden som hon hade.» Clara skulle framdeles få ett likadant.
Efter sin första hustrus död gifte Jöran Andersson om sig med Brita Mattsdotter (Granberg) (SS 5319) i hennes andra gifte, begr. i Uleåborg 9.3.1662, dotter till fogden i Salo Matts Eriksson och Catharina Östensdotter (Sursill) samt änka efter borgaren i Uleåborg Lars Pålsson Kataja, som avled c. 1616. Vid Uleåborgs rådstugurätt reglerades 28.12.1629 också frågorna om Jöran Anderssons tre styvbarns arv efter att deras fars, Lars Pålssons gård hade blivit såld. För att barnen Kataja inte skulle »hava att borgmästaren tilltala det ringaste» tillsattes borgmästaren Hans Jönsson Fordell och handlanden Hans Persson (Hoffrén) som skiljemän.
Barn:
1. Erik Jöransson, borgare. Tab. 2.
1. Jöran Jöransson, kronobefallningsman. Tab. 4.
1. Brita Jöransdotter, levde 1629. En Brita Jöransdotter var 1675 gift med borgaren i Uleåborg Jacob Josefsson Wäntti i hans andra gifte och hade 1679, då han var avliden, för avsikt att gifta om sig med Jöran Hendersson.[13]
1. Clara Jöransdotter, levde 1663. - Var åtminstone från 1637 gift med skolmästaren i Uleåborg, slutligen kyrkoherden i Vasa Paulus Marci Bohm, f. i Arboga, död, troligen i Vasa, i oktober 1662. »I ett anfall av galenskap» tog Clara sin make i skägget och vräkte honom av stolen. Hon hade i tolv år varit i tjänst hos Matti Tirinen i Kiminge och där lärt sig läsa över sjuka. När hon 1663 blev sjuk kallade Clara på trollkvinnan Valborg Persdotter Kokkonen från Lillkyro. För att flytta över sjukdomen till sin piga lät hon Valborg ovanför hennes huvud läsa över ett bröd, som sedan gavs åt pigan att förtära. Planen lyckades, ehuru inte bara pigan utan också drängen åt av brödet och blev sjuk, men både Clara och hennes medhjälpare dömdes till 60 marks böter. Clara anlitade även andra trolldomskunniga.[14] Se SS 1221.
2. Anders Jöransson, borgmästare. Tab. 5.
2. Jacobus Georgii Lythraeus (SS 5717), student i Åbo 1642, i Uppsala 29.11.1644. Disputerade pro gradu i Uppsala 1651. Rektor för trivialskolan i Nykarleby 22.4.1655. Död 14.5. s.å. Ogift.
2. Margareta Jöransdotter (SS 5718), levde i Vörå 1670. - Gift före 1643 med kapellanen i Vörå, slutligen kyrkoherden där Martinus Mathaei Gammal, f. c. 1608, d. mellan 4.3. och 6.10. 1668.
Tab. 2.
Erik Jöransson (Lütter) (son till Jöran Andersson, tab. 1), var borgare i Uleåborg åtminstone från 1638. Familjen nämns under 1640-talet, men inte senare.[15] - Gift med Anna, som 1647 fick bänkplats i Uleåborgs kyrka.[16] Hon nämns ännu i mantalslängden 1669. Hennes farfar Nils Olofsson hade ägt Fougdila i Limingo.[17]
Barn:
Per Eriksson, borgare. Tab. 3.
Jöran Eriksson Lütter, nämns som borgare i Uleåborg från 1675, kallas 1684 utfattig. Processade då och ännu 1692 om rätten till jord i Fougdila.[17] - Gift med Lisa Nilsdotter, nämnd 1675-1683. Jöran nämns utan hustru i mantalslängden 1689. Dotter till dem var kanske pigan Magdalena Jöransdotter Lytter, som gifte sig i Stockholms finska församling 23.4.1717 med stadsbåtsmannen Anders Eriksson Frisch. Magdalena kan emellertid också härstamma från Lyttar i Kronoby.
Kirstin Eriksdotter begr. i Uleåborg 24.9.1693. - Gift med Henrik Eriksson Smed i Uleåborg, levde 1694.[40] Han är inte identisk med Torneåsläktens stamfar (se nedan).
Carin Ersdotter Lytter, levde 1707 ogift i Uleåborg.[18]
Margareta Ersdotter, var avliden 4.6.1702. - Gift med borgaren i Uleåborg Jacob Andersson Kälkäjä. De nämns i Uleåborg 1689-1702.[19]
Tab. 3.
Per Eriksson Lütter (son till Erik Jöransson, tab. 2), nämns som borgare i Uleåborg åtminstone från 1669, men saknas i mantalslängderna 1681 och 1683, ehuru han levde ännu 1692.[11] - Var åtminstone från 1669 gift med Carin Johansdotter, som levde ännu 1707.[18]
Barn:
Petter Lütter, var 1698 skrivare hos regementsskrivaren vid Österbottens infanteriregemente Isak Brenner och 1704 länsman i Siikajoki.[20] - Gift med Anna Lithovius (SS 3952), dotter till kapellanen i Limingo Gabriel Lithovius och Maria Jenderjan.
Anders Persson Lütter, nämns som bror till Petter, omkom »olyckligen» på resa till Stockholm hösten 1703. Han var då trolovad med Elisabet Bertilsdotter (se SS 6977), dotter till borgaren i Uleåborg Bertil Ohukainen och sedermera gift med länsmannen i Ijo Johan Gabrielsson Bäck, d. 1764. Vid Uleåborgs rådstugurätt hölls 20.1.1704 på yrkan av Anders Perssons arvingar en rannsakning om huruvida han hade gett henne gåvor, som borde återgå till dem.
? Carin Persdotter Lytter, nämns i Uleåborgs rådstugurätts protokoll 14.5.1712 och 30.3.1713 som änka efter Johan Mattsson, som också kallas Lytter. Den sannolikaste tolkningen av uppgifterna förefaller att vara, att han fick detta namn som måg till Per Eriksson i överensstämmelse med ett namnskick, som var vanligt åtminstone i sydligare västfinska städer.
Tab. 4.
Jöran Jöransson Lütter (son till Jöran Andersson, tab. 1), nämns i Uleåborg 1629 vid faderns avvittring av sina barn i första giftet samt 1639, då han tillsammans med sin halvbror Anders (tab. 5) donerade medel för målning av kyrkan. Jöran nämns i Uleåborgs mantalslängd 1641 bland »åtskillige stånds personer som icke ähro under borgerligh tunga». Drev handel 1645, då hans salt tillsammans med rådman Carl Camrons varor i Kemi förvarades i kyrkoherden Johannes Pictorii bod. Lovade 1648 sälja sex läster tjära till Henrik Corte i Uleåborg. Förvärvade 1651 en gård i Gamlakarleby. Var 1653-1654 kronobefallningsman i norra Österbottens härad och samtidigt uppbördsfogde i Ijo friherrskap. Bodde i Gamlakarleby till 1662, men tvistade samtidigt 1653-1654 om sin tomt i Uleåborg. Spärrades för gäld in på borgen i Uleå, men blev friköpt 1661.[21] Nämns i Gamlakarleby mantalslängd ännu 1664. - Var åtminstone från 1649 gift med Margaretha Tysk (Teudscovius) (SS 7573), begr. i Gamlakarleby 26.1.1662, dotter till borgmästaren i Uleåborg Jakob Andersson Tysk och hans hustru Catharina.
Barn:
Anders Jöransson (Lütter) (SS 7574), kallas »Lill-» och »Minor» till åtskillnad från sin namne och farbror (tab. 5). Var skrivare hos denne 1660. Nämns gift i Uleåborgs mantalslängd 1669.[22]
Karin Jöransdotter Lythraeus (SS 7575). - Gift i Gamlakarleby 28.12.1664 med borgaren där, sedermera länsmannen i Kalajoki Jacob Mårtensson Skotte, som levde där 1676 och avled på Kronoby hospital i mars 1698.[23]
Jacob Jöransson (Lütter) (SS 7582), nämnd i Falanderska dokumentet och torde ha levat 1660.
Margaretha Jöransdotter (Lütter) (SS 7583), torde ha levat 1689. Hon är troligen den Margaretha Jöransdotter, som var hustru till Matts Arvola i Uleåborg. Han nämns gift i Uleåborgs mantalslängder 1663-1689, men var avliden 16.2.1690.[24]
Jöran Jöransson Lythraeus d.y. (SS 7584), nämns i Gamlakarleby 1654[25] och i Falanderska dokumentet, d.v.s. c. 1660. Möjligen den Jöran Lythraeus, som begrovs i Åbo 5.12.1680. Uppgiften kan dock även gälla Georgius Andreae, tab. 5.
Tab. 5.
Anders Jöransson Lythraeus (SS 5372) (son till Jöran Andersson, tab. 1), student i Uppsala 2.12.1637, studerade juridik. Auskultant i Åbo hovrätt 1640. Gjorde 1639 tillsammans med sin bror Jöran (tab. 4) en donation till Uleåborgs kyrka. Lagläsare i Kexholms län 1643- 1647, beskylldes av Samuel Croëll för att bakom bordet se sakägarnas fingervisningar om hur mycket de var villiga att betala, om hur han dömde till deras förmån; beskyllningen förblev obevisad. Var 1649 uppbördsfogde i Kemi och utnämndes s.å. till borgmästare i Nykarleby, tillträdde denna tjänst 23.5. s.å. Arrenderade laxfisket i Juteforsen där. Lämnade denna borgmästartjänst 1653.[26] Såväl Anders Jöransson som borgarna och rådet i Uleåborg bad s.å. om att han skulle bli borgmästare där i stället för Daniel Kröger. Anders drev själv denna fråga bl.a. i Stockholm och vid hovrätten i Åbo. Efter många förvecklingar utnämndes Anders 18.3.1657 av sin svåger landshövding Johan Graan till borgmästare i Uleåborg, men tvisterna med Kröger fortsatte till 1662, då Kröger blev avsatt och Anders Lythraeus 14.8. definitivt insattes som borgmästare av landshövding Graan. Var 1659 medlem av den kommission, som på uppdrag av Per Brahe inspekterade tillståndet i hans förläningar i Finland. Representerade Uleåborg vid landskapsmötet i Torneå 1657 samt vid riksdagarna 1664, 1668 och 1672. Donerade 1666 en kollekthåv till Uleåborgs kyrka. Drev handel och skeppsfart med egna skutor samt hade en sikfiskepata i stadsforsen. Var fortlöpande inblandad i de partitvister som fortsatte i Uleåborg och blev slutligen av hovrätten avsatt från borgmästartjänsten 1676.[27] Var avliden i slutet av juni 1678. Sonen Anders anmälde vid Uleåborgs rådstugurätt sin fars dödsbo i konkurs 16.3.1679. Boet fördelades mellan kreditorerna och ingenting tillföll arvingarna.[28]
Anders Jöransson var gift åtminstone två och kanske tre gånger. I mantalslängderna, som uppvisar långa luckor, nämns han med hustru från 1647. I hans svärsons Jakob Frosterus’ dödsbo ingick 1711 en förgylld silverbägare om 14 lod med graveringen A.I.S.M.A.D. (BRENNER, Bouppteckningar, nr 128). Det förefaller troligt, att A.I. S. avser Anders Jöransson och fortsättningen M.A.D. antyder, att han skulle ha varit gift med en Margareta (eller Maria eller Magdalena) Andersdotter (eller Abrahamsdotter). Om Anders var gift med M.A.D., så var hon troligen hans första hustru och kan vara mor till något eller några av barnen nedan.
Som hustru till Anders Jöransson känner Sursillin suku en »Catharina från Piteå». Vid Uleåborgs rådstugurätt nämns 10.8.1661 hans »sal. swärfader Kiönig i Torno». Karin Köniksdotter nämns också som hustru till Anders Jöransson på en silverkanna om 77 lod, som 1720 hade hamnat i rådman Daniel Pilckars dödsbo. Karin var alltså inte från Piteå, utan dotter till borgmästaren i Torneå Könik Persson och Brita Andersdotter Grubb. Hennes farfar, »krigsanföraren» Per Olofsson på Bergholmen i Skellefteå var gift med Margareta Köniksdotter, syster till ärkebiskopen Petrus Kenicius samt dotter till birkarlen Könik Olofsson och Anna Olofsdotter.[29] På mödernet var Karin Köniksdotter halvsyster till Anders’ gynnare i tvisterna om borgmästarposten i Uleåborg, landshövdingen Johan Graan. Karin nämns som Anders’ hustru i Falanderska dokumentet och torde alltså ha levat ännu 1660. Hon är synbarligen den hustru, för vilken Anders löste en grav i Uleåborg 7.12.1662.
I mantalslängden 1663 nämns Anders utan hustru, men redan följande år var han åter gift. Som änka efter honom nämns 1678-1685 Märtha Johansdotter Hogstadia. Senast 1683 gifte hon om sig med kronobefallningsmannen i Kajana län Petter Scharin. Efter hans död 1689 ingick hon 1694 ett tredje gifte med rådmannen i Uleåborg Petter Lang. Märtha Hogstadius begrovs i Uleåborg 28.8.1710. Hon var dotter till bokhållaren Johan Persson Hogstadius, som enligt Uleåborgs kyrkoräkenskaper begrovs där 7.4.1668 eller kort förut, och Magdalena Olofsdotter Sundell.[39]
Barn (giftet med Märtha Hogstadia var troligen barnlöst; till Uleåborgs kyrka betalte Anders gravplatser och ringningar för två barn 10.4.1650, för ett barn »die S.Simonis», d.v.s. troligen 28.10.1656 och för en son 1.11.1660):
Georgius Andreae Lythraeus (SS 5373), student (Bothniensis) i Uppsala 26.10.1661. Höll där 11.6.1665 en latinsk oration »de Praesentiae et Virtutibus Gentis Svedicae,» som han dedicerade till prosten i Torneå, mag. Johannes Tornaeus, »auctoris morbror» (gift enligt BYGDENs Herdaminne II, s. 246, med Margaretha Köniksdotter, syster till Karin Köniksdotter; enligt BOSTRÖM i GSÅ XII, s. 42, hette emellertid hans änka Anna Andersdotter), till skolrektorn i Piteå, »auctoris morbror och forne lärare» (Johannes Magni Forthelius, gift med Birgitta Köniksdotter, syster till Karin), till pastorn i Uleå, mag. Michael Jurvelius, »auctoris affinis» (gift med Brita Andersdotter Ligelius, som var styvdotter till Birgitta Köniksdotter, d.v.s. dotter till hennes första make, prosten i Nederluleå Andreas Canuti Gevaliensis och hans första hustru Maria Johansdotter), till Apologista per Bothnias Johannes Hogstadius (författarens styvmors far) samt till »auctoris fader» Andreas Georgii Lythraeus.[30] Georgius Andreae var auskultant i Åbo hovrätt 1667. Han är möjligen den Jöran Lythraeus, som begrovs i Åbo 5.12.1680 (se dock även Jöran Jöransson i tab. 4 ovan).
Catharina Andersdotter Lythraeus (SS 5374), begr. i Uleåborg 15.8.1697. - Gift med kyrkoherden i Uleåborg, prosten Jakob Frosterus i hans andra gifte, f. 12.12.1632, d. 1709, begr. i Uleåborg 17.4.1710.
Margaretha Andersdotter Lythraeus (SS 5710), begr. i Uleåborg 21.4.1707. - Gift med kapellanen i Uleåborg, slutligen kyrkoherden i Ijo Zacharias Olai Ulhegius, död 1695. Barnen till deras dotter Brita Ulhegius och hennes andre make, handlanden Henrik Eriksson i Torneå, antog namnet Lythraeus (se Torneåsläkten nedan).
Anders Andersson Lythraeus (SS 5716), bodde ogift hos fadern 1675, svor borgared i Uleåborg 16.3.1678 med svågrarna Jakob Frosterus och Zacharias Ulhegius som löftesmän. Bisittare i rådstugurätten 1680. Utsågs till stadskassör 11.5.1681. Rådman i Uleåborg 1682, 1684-1685 och från 1687. Drev sjöfart med egen skuta och höll en laxpata vid Raatinsaari. Begr. i Uleåborg 16.11.1690.[31] - Gift c. 1679 med Brita Matilainen i hennes andra (mellersta) gifte, begr. (enligt Torneå kyrkoräkenskaper) Bartholomaei dag, d.v.s. 24.8.1715, dotter till handlanden i Uleåborg Henrik Olsson Matilainen samt änka efter Johan Johansson, som i rådstugurättens protokoll 18.6.1679 säges ha dött »nyligen». Efter Anders’ död gifte hon (troligen 1692) om sig med kyrkoherden i Kalajoki, mag. Erik Wallenius, d. 1715. Att han är inblandad i processerna om det Lythraeuska boet (t.ex. vid Uleåborgs rådstugurätt 23.1. och 27.11.1693) visar att hans hustru Brita Matilainen är Anders Lythraeus’ änka och inte Brita Olofsdotter, SS 5974. - Barn till Anders Lythraeus begrovs i Uleåborg 24.2.1681, 6.6.1682, 30.8.1683, 21.12.1684, 12.3.1686, 6.11.1687, 21.5.1689 och 3.4.1690, men han efterlämnade inga barn vid sin död.
II. Torneåsläkten
Den i övrigt enkla förteckningen över vigda i Ijo församling avbryts den 29 juni 1698 av den ståtliga frasen »Dhen Ehreborne och Högtwälacht. Herr Råd- och Handelsman i Torne stad Henrich Erichsson m. Gudfrucht. och Dygdesamma Matrona Hu» Brijtha Zachariaed Ulhaegia, f. d. sahl. Past. o. Mag. Christoph Alani ea i Ijo». Brita Ulhegias mor var, som ovan nämndes, borgmästaren Anders Lythraeus’ dotter Margaretha. Barnen till Henrik Eriksson och Brita Ulhegius upptog sin mormors släktnamn Lythraeus, som härigenom fick en lika bemärkt ställning i 1700-talets Torneå som det hade haft i 1600-talets Uleåborg.
Översikten nedan gäller i första hand de medlemmar av Henrik Erikssons släkt, som bär namnet Lythraeus, men i uppgifterna om de äldsta leden anges förekomsten av andra släktgrenar, som inte har utretts i detta sammanhang.
Flere av de släktmedlemmar, som levde i början av 1800-talet, försvinner ur Torneå kyrkböcker före 1820-talet utan att uppgifter föreligger om vart de har flyttat. Det förefaller uppenbart, att de efter freden i Fredrikshamn sökte sig nya boplatser i Sverige.
Tab. 1.
Erik Grelsson, härstammade från trakten av Umeå, nämnd i Torneå som handlande från 1648. Rådman där. Drev handel med egna skutor, av vilka en förliste utanför Kalix 1673 och en annan utanför Hälsingland 1675. Fick 1674 fyra års skattefrihet för de skador han lidit genom skeppsbrott. Hörde emellertid redan 1678 åter till de högst taxerade och alltså tydligen rikaste i staden. Skänkte en mässkåpa till Torneå kyrka.[32] Begr. i Torneå 29.12. 1683. - Gift med Karin Torfastsdotter, som levde 1685.
Barn:[33]
Henrik Eriksson, handlande. Tab. 2.
Torfast Eriksson, borgare i Torneå.
Kerstin Eriksdotter, omkom i ett skeppsbrott före 26.11.1696. - Gift 1) med handlanden i Torneå Ananias Danielsson, som var avliden 1.12.1687; 2) med handlanden där Knut Hansson Örn.
Gertrud Eriksdotter, död i Torneå 11.1.1732, 68 år gammal. - Gift med rådmannen i Torneå Anders Planting.
Tab. 2.
Henrik Eriksson (son till Erik Grelsson, tab. 1), handlande i Torneå, hörde redan på 1670-talet till de rikaste i staden. Kapten för borgargardet. Föreslogs och anmälde sig 1694 som kandidat för en ny post som stadsäldste, men den blev aldrig upprättad på grund av hans svåra tvister med rådet. Bekostade målningen och dekoreringen av det ena valvet efter återuppbyggandet av Torneå kyrka på 1680-talet. Drev en omfattande handel på egna skutor och samlade avsevärda tillgångar. Ägde bl.a. två gårdar i Nedertorneå, en i Mattila, en i Karungi och en i Alavojakkala.[34] Levde 1711, död under stora ofreden. - Gift 1) med N.N.; 2) i Ijo 29.6. 1698 med Brita Ulhegius (SS 5712) i hennes andra (mellersta) gifte, död före 1717, dotter till kyrkoherden i Ijo Zacharias Ulhegius och Margaretha Lythraeus samt änka efter kyrkoherden i Ijo, mag. Christoffer Alanus, d. 1697. Brita Ulhegius gifte efter Henriks död om sig med kyrkoherden i Limingo Henrik Forbus i hans andra (mellersta) gifte.
Barn:
1. Erik Henriksson, handlande och rådman i Torneå, bruksfaktor, begr. i Torneå i april 1706. - Gift 1) med Catharina Salin, död före 23.5.1701; 2) med Anna Margaretha Loman, levde 1706. Hans två barn i första giftet kallade sig Törnstedt (Tornstedt).[35]
2. Catharina Lythraeus, död i Torneå 2.4.1755 »58 år» gammal. - Gift i Torneå 5.6.1722 med handlanden där Carl Henrik Tolpo, död före hustrun.
2. B a r n, begr. i Torneå i december 1705.
2. Henrik Lythraeus, f. c. 1708, handlande, död 1772. Tab. 3.
Tab. 3.
Henrik Lythraeus (son till Henrik Eriksson, tab. 2), f. c. 1708. Handlande i Torneå, rådman. En av stadens rikaste män. Död i Torneå 10.4.1772. En bild av hans omfattande handelsverksamhet ger förteckningen över fast egendom i hans bouppteckning: två bostadshus i staden, en gammal men användbar väderkvarn, en fiskarstuga i Kitka fiskeläge, en ny bod på marknadsplatsen i Kainuu, en gammal stuga i Övertorneå, en stuga i Jukkasjärvi, en bod med två rum på Tumlareholmen, en fjärdedel i en gammal kåta, skattehemmanet Hellälä i Pirkkiö by och en tredjedel i Kristineströms såg i Övertorneå. Dessutom nämns ett sex år gammalt fartyg om 120 läster. De lapska förbindelserna omvittnas av att han ägde 46 renar samt över 60 ackjor och pulkor. Boets tillgångar var 317 614 och avkortningarna bara 22 897 dr kmt.[36] - Gift 1) i Uleåborg 7.12.1732 med Anna Uhlborn, f. 1715, död i Torneå 12.3.1747, dotter till handlanden i Uleåborg Jakob Uhlbom och Sara Väänänen; 2) i Stockholm i oktober 1747 (enligt Torneå vigsellängd) med Anna Margaretha Enberg, f. 1722, död i Torneå 23.6.1803, dotter till kaptenen vid Västerbottens regemente Petter Enberg och Margaretha Kram (Kranck?), som avled hos sin dotter i Torneå 31.3.1782.
Barn, födda i Torneå:
1. Brita, f. 31.10.1733, död i Torneå 12.11. s.å.
1. Henrik, f. 20.12.1734, död i Torneå 31.8.1740.
1. Jakob, f. 1. 11.1735, död i Torneå 25.2.1738.
1. Zacharias, f. 14.1.1737, död i Torneå 7.4.1739.
1. Erik, f. 15.1.1738, död i Torneå 9.3. s.å.
1. Abraham, f. 2.5.1740, död i Torneå 15.11. s.å.
1. Sara, f. 8.5.1741, död i Torneå 10.5.1766. - Gift där 22.9.1761 med handlanden i Torneå Matthias Ganander, död på resa i Lappland 22.1.1768.
1. Margaretha, f. 30.11.1742, död i Torneå 3.7.1752.
1. Henrik, f. 1.2.1745, handlande, död 1782. Tab. 4.
2. Petter, f. 5.4.1749, död i Torneå 8.2.1772. Ogift.
2. Johan, f. 17.4.1750, död i Torneå 14.6. s.å.
2. Lars, f. 11.5.1751. Borgare i Torneå, handlande och bryggare. Död där 4.4.1782. Ogift.
2. Margaretha Christina, f. 29.9.1752, död i Torneå 12.10. s.å.
2. Gusta f. 28.9.1753, död i Torneå 11. 10. s.å.
2. Fredrik, f. 22.1.1755, död i Torneå 30.5.1756.
2. Anna, f. 1.6.1756, död i Torneå 3.6.1833. - Gift i Torneå 4.5. 1773 med handelsmannen, sedermera rådmannen där Anders Rechardt, f. i Torneå 11.5.1749, död där 6.1.1815. Se SS 7881.
2. Isak, f. 4.4.1758, handlande, död 1797. Tab. 5.
2. Claes, f. 19.5.1759, död i Torneå 14.7. s.å.
2. Anders, f. 30.11.1760, handlande, död 1834. Tab. 6.
2. Catharina, f. 14.1.1765, död i Torneå 24.1. s.å.
Tab. 4.
Henrik Lythraeus (son till Henrik, tab. 3), f. i Torneå 1.2.1745. Handlande i Torneå. Kvävd under snödrivor på en färd med renskjuts till marknaden i Enontekis 22.2.1782. - Gift i Torneå 9.5.1769 med Margaretha Törner, f. i Torneå 14.11.1743, död där 16.1.1783, dotter till handlanden i Torneå Henrik Törner och Anna Margaretha Grape i hennes första gifte.
Barn, födda i Torneå:
Anna Margaretha, f. 14.2.1770, fick utan äktenskap dottern Ulrika, f. i Torneå 7.9.1800, död där 6.10. s.å.
Henrik, f. 29.3.1771, död i Torneå 25.6. s.å.
Isak, f. 18.6.1772. Handlande i Torneå i början av 1800-talet, torde ha flyttat till annan ort senast efter freden i Fredrikshamn. - Gift 1800 med Maria Tegenberg, f. 1758, troligen i hennes tredje gifte. Hon nämns i husförhörslängden inflyttad 1800 tillsammans med Maria Elisabeth Norin, f. 1786, Christina Carolina Norin, f. 1789, och Carl Petter Ulrik Bäckström, f. 1797. De var troligen hennes barn i tidigare giften.
Brita, f. 25.8.1773, död i Torneå 1.9. s.å.
Henrik, f. 11.10.1774, död i Torneå 7.6.1778.
Maria, f. 27.11.1775, död i Torneå 17.12.1806. - Gift i Torneå 30.6.1803 med handlanden och kofferdiskepparen där Nils Höfling, f. 1771, död 1808.
Sofia, f. 24.3.1777, död i Torneå 8.10. s.å.
Sara Ulrika, f. 31.7.1778, död i Torneå 29.1.1803. Ogift.
Johan, f. (tvilling) 14.11.1781, död i Torneå 29.5.1782.
Christina, f. (tvilling) 14.11.1781, död i Torneå 14.10.1782.
Tab. 5.
Isak Lythraeus (son till Henrik, tab. 3), f. i Torneå 4.4.1758. Handlande i Torneå. Ägde där en gård vid Strandgatan, en kryddgård med bod samt hälften av en väderkvarn. Ägde också marknadsbodar i Alakainuu, Kemi, Matarenki, Könkänen, Jukkasjärvi och Enontekis samt ett fyrtiotal renar och 200 ackjor. Delägare i fregatten Birkarl med en femtedel som andel och i Kristineströms såg i Övertorneå med en sjättedel som andel.[37] Död i Torneå 21.7.1797. - Gift i Kemi 11.11.1783 med Sara Christina Fortelius (SS 4509) i hennes första gifte, f. i Paldamo 9.7.1763, död där 21.6.1835, dotter till kyrkoherden i Kemi, mag. Isak Fortelius och Elisabeth Groen i hennes andra gifte, samt omgift i Torneå 19.3.1799 med handlanden där Carl Wilhelm Torngren.
Barn, födda i Torneå:
Anna Elisabeth, f. 6.8.1784, död i Torneå 1.9. s.å.
Margaretha Christina (SS 4510), f. 9.7.1785. Nämns i sin styvfars familj i Torneå husförhörslängd 1797-1820, men inte längre efter 1820.
Henrik (SS 4511), f. 3.3.1787, anges i Torneå husförhörslängd 1797- 1820 vara »bortflyttad».
Maria Catharina, f. 20.2.1788, död i Torneå 1.8. s.å.
Sara Ulrika, f. 9.3.1789, död i Torneå 21.3. s.å.
Isak (SS 4512), f. 14.8.1790. Stadsvaktmästare i Torneå. Död där 23.1.1835. Ogift.
Erik, f. 27.8.1791, död i Torneå 2.11. s.å.
Sofia Magdalena, f. 19.8.1793, död i Torneå s.d.
Tab. 6.
Anders Lythraeus (son till Henrik, tab. 3), f. i Torneå 30.11.1760. Handlande och skeppsredare i Torneå, drev utrikessjöfart. Brukspatron.[38] Torde efter Fredrikshamnsfreden ha lämnat Torneå. Död 1834. - Gift i Torneå 29.7.1788 med Maria Carlenius (SS 3116), f. i Torneå 29.6.1766, dotter till guldsmedsmästaren, handlanden och rådmannen i Torneå Sigfrid Carlenius och Susanna Ekhammar.
Barn, födda i Torneå:
D o t t e r, dödfödd 16.5.1789.
Henrik, f. 16.8.1790, död i Torneå 17.9. s.å.
Anders, f. 4.9.1791, död i Torneå 15.9. s.å.
[1] LUUKKO, Vasa stads historia 1, s. 55.
[2] Stockholms rådhus och råd II, s. 124; Stockholms stads tänkebok 31.8.1506. Herman Lytting och hans släktförbindelser behandlas i C. G. SJÖDÉN, Stockholms borgerskap under Sturetiden, Stockholm 1950, ss. 274 och 298-300.
[3] KARSTEN, Svensk bygd i Österbotten, SLSS CLXXI, ss. 214-215; LUUKKO, Vasa stads historia, s. 46; BLOMSTEDT, »Fordeliorum Familia», HTFF 1965, s. 39; TEGENGREN, Kronoby sockens historia, s. 126.
[4] SRA: Roteringslängd 1627 (RA: mikrofilm WA 773).
[5] Jag står i stor tacksamhetsskuld till kontorist Ernst Nase, som har låtit mig få del av sina forskningsresultat som rör Lyttare m.m. i Kronoby.
[6] KOJONEN, Sursillin suku; Uleå och Karlö ting 8.3.1626.
[7] Assistent ARVI ILMONIEMI uppgav muntligen, att Jöran Andersson var materialskrivare i Stockholm innan han bosatte sig i Uleåborg. Källan till denna uppgift har inte påträffats bland hans efterlämnade anteckningar.
[8] RA: 483 Fb: 3 v; 483 Fl: 93.
[9] Bidrag till Åbo stads historia VI II, s. 187; VIRKKUNEN, Oulun kaupungin historia I, s. 300.
[10] VIRKKUNEN, a.a., ss. 270, 333, 389, 449, 571, 572.
[11] VIRKKUNEN, a.a., s. 480.
[12] Limingo ting 8.2.1661 och 16-18.1.1665.
[13] RA: 9166: 138; BRENNER, Bouppteckningar i Uleåborgs stad, nr 30.
[14] Uleåborgs rådstugurätt 29.4.1637; LUUKKO, Vasa stads historia 1, s. 505.
[15] Uleåborgs rådstugurätt 4.6.1638; RA: 9125: 328; 9126: 250; 9131: 443.
[16] Längd över bänkplatser i Uleåborgs kyrka i Uleåborgs äldsta räkenskapsbok, avskrift i Ilmoniemis samling, GSF:s arkiv.
[17] Limingo lagmansting 28.7.1684 och 5-7.3.1692.
[18] Uleåborgs kommunionbok (RA: mikrofilm IK 136).
[19] RA: 9198: 309; 9201: 1368; 9215: 1203; Uleåborgs rådstugurätt 4.6.1702.
[20] Uleåborgs rådstugurätt 10.9.1698 och 20.1.1704.
[21] JOKIPII, Suomen kreivi- ja vapaaherrakunnat II, s. 278; VIRKKUNEN, a.a., ss. 129 och 191; MICKWITZ & MÖLLER, Gamlakarleby stads historia 1, s. 27.
[22] Uleåborgs rådstugurätt 23.5.1660; RA: 9155: 585.
[23] RA: 9170: 359 och meddelande av fil.lic. OHTO MANNINEN.
[24] RA: 9144: 320; 9146: 399; 9166: 138; 9186: 258.
[25] RA: 9138: 279.
[26] Kemi ting 26-27.2.1649; BLOMSTEDT, Laamannin- ja kihlakunnantuomarinvirkojen läänittäminen ja hoito, ss. 221 och 401; ÅKERBLOM, Borgmästare och rådmän i Nykarleby, GSÅ XI, ss. 453-454.
[27] VIRKKUNEN, a.a., ss. 272, 395-416 och 499; JOKIPII, a.a. 1, s. 88.
[28] Kemi ting 25-27.6.1678; Uleåborgs rådstugurätt bl.a. 16.3.1679, 23.3. och 18.5.1681 samt 18.8.1684.
[29] BRENNER, a.a., nr 147; BROMAN, Hälsingesläkter (Uppsala 1953), speciellt tab. VII, Grubbefamiljen.
[30] LEINBERG, Orationes Academicae Fennorum extra Patriam habitae, Bidrag till kännedom om Finlands natur och folk 61, nr 34.
[31] VIRKKUNEN, a.a., ss. 273, 287 och bil., s. 17.
[32] MÄNTYLÄ, Tornion kaupungin historia I, ss. 66, 67, 123, 143, 145 och 167.
[33] TAMELANDER, Tornion kaupungin pesäluetteloja, nr 7, 11 och 21.
[34] MÄNTYLÄ, a.a., ss. 58, 66, 143, 161, 167 och 179.
[35] TAMELANDER, a.a., nr 26 och 38.
[36] TAMELANDER, a.a., nr 145.
[37] TAMELANDER, a.a., nr 268.
[38] MÄNTYLÄ, a.a., ss. 343 och 346.
[39] Kemi ting 13-15.7.1685.
[40] Uleåborgs rådstugurätt 28.11.1685, 24.1.1687, 2.5.1688 och 31.3.1694.
Selostus
Lütter - Lythraeus Vanhemman Lythraeus-suvun kantaisä, Oulun pormestari Jöran Andersinpoika (k. 1633) polveutui ehkä Kruunupyyn Bråtön Lyttaresta. Bråtöläisiä Lytting-nimisiä henkilöitä mainitaan Tukholmassa jo 1513, ja samaan aikaan siellä eli saksalainen kauppias, sittemmin raatimies Herman Lytting (k. 1522). Andersin ensimmäisestä avioliitosta olivat pojat Erik, Petter Lütteriin, sekä Pohjois-Pohjanmaan kihlakunnanvoutina 1653-1654 toiminut Jöran, jonka kolmesta pojasta ei ole tietoja 1660-luvun jälkeiseltä ajalta. Kantaisän toisesta avioliitosta Sursillien sukupiiriin kuuluneen Brita Matintyttären (k. 1662) kanssa oli myös kaksi poikaa, Jacobus, joka kuoli Uudenkaarlepyyn koulun rehtorina ja naimattomana 1655, sekä Anders (k. 1676/78), josta myös tuli Oulun pormestari. Hänen vanhin poikansa Georgius oli 1667 Turun hovioikeuden auskultanttina; toinen poika, Oulun raatimies Anders Lythraeus kuoli 1690. Kaikki tämän lapset kuolivat ennen isäänsä.
Anders Jöraninpojan tytär Margaretha Lythraeus (k. 1707) oli naimisissa Iin kirkkoherran Zacharias Ulhegiuksen (k. 1695) kanssa. Tornion Lythraeus-suku polveutuu avioliitosta, jonka heidän tyttärensä Brita Ulhegius solmi leskenä 1698 torniolaisen kauppiaan Henrik Erikinpojan kanssa. Heidän poikansa, Tornion raatimies Henrik Lythraeus (k. 1772) oli aikoinaan kaupungin varakkain kauppias. Hänen kolme poikaansa olivat myös torniolaisia kauppiaita, mutta Haminan rauhan jälkeen useimmat tämän suvun jäsenet muuttivat muualle, ilmeisesti Ruotsiin.
 |
Anders Jöransson Lythraeus’ sigill 1643 (RA: 9658: 392) |
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1974 års register | Årgångsregister