[ Artikelns slut ]
Pieniä löytöjä - Små fynd
I sin utredning av släkten Sarfve i Genos 1974 (s. 9) nämner LOVE KURTÉN att kapellanen i Pyttis Justus Stephani, död 1616/1617, och hans hustru Anna Mårtensdotter (Sarfve) var föräldrar till kaptenen Mårten Jostsson, som ärvde sin fars hemman i Övitsböle i Pernå (Mörskom). Denna uppgift klarlägger den genealogiska bakgrunden till en hittills i Finland förbisedd adlig ätt.
Mårten Jostsson antogs 1639 som fänrik vid major Detlof Siwers' (sedermera Kuhlefelt) kompani av Tavastehus läns infanteriregemente och var följande år löjtnant vid samma kompani, som till juli 1642 låg i garnison i Stralsund. Det deltog under senare halvåret 1642 i belägringen av Glogau och andra slaget vid Leipzig samt var 1643-1644 förlagt i garnison i Demmin. Mårten Jostsson blev sistnämnda år kapten vid samma regemente, som efter hemtransport till Finland stationerades i Narva c. 1650.[1] Mårten omtalas där ännu 1657, men dog i februari samma år.[2]
Kapten Mårten Jostsson adlades 7.5.1651 med namnet Chounfelt och vann följande år introduktion på riddarhuset. ELGENSTIERNA meddelar: »Vid introduktionen skrives hans namn i protokollet Chaumfelt och i förteckningen över deltagarna i 1654 års riksdag Chöenfelt, men själv har han underskrivit nämnda riksdags beslut Chounfelt. På ett ställe i Tavastehus regementes räkenskaper kallas han kapten Könfält, vilket torde ha varit uttalet på detta säregna namn.» Till raden av namnvarianter i källorna kan ytterligare fogas Köhnfelt, Kiönfelt och (i egenhändig kvittering) Chönfeldt.[3] Mårten Jostsson innehade 1652 som frälse Pajulax och Kuivais by i Savitaipale samt rustade en ryttare vid Henrik Horns kavalleriregemente för Övitsböle i Pernå och Pettjärvi i Pyttis.[4]
Av materialet till Sarfveutredningen framgår vidare att Mårtens far Justus Stephani var predikant hos Anders Larsson till Botila (tydligen vid hans ryttarfana) år 1603. Han fick 26.1.1604 brev på fortsatt frihet för sin salige faders, fjärdingsmannen Staffan Erikssons hemman i Övitsböle »för att han låtit bruke sig i Livland på tåg och rese emot riksens fiender.»[5] Herr Jost inlöste senare gården av medarvingarna och efter hans död tillföll den utan skifte hans hustru Anna Mårtensdotter, ehuru den förvaltades av hennes andre man, slutligen löjtnanten Jost Småpeper under dennes livstid. Mårten Jostsson synes ha övertagit hemmanet först i slutet av 1630-talet. Tydligen efterlämnade han varken hustru eller barn, ty enligt en förlikning 14.12.1658 var hans närmaste arvinge kaptenen Johan Pålsson Köpfel (Köpfelt, Sköffel), änkling efter Chounfelts halvsyster Brita Jostsdotter Småpeper. Den stereotypa formuleringen i donationsbrevet 24.3.1651, då »Capitein Mårten Jostson, hans hustru och echte manlige bröstarvingar» erhöll några skatter jord i Taipale socken, får således inte fattas alltför bokstavligt.
[1] RA: 6998: 57; 7002: 263; 7004: 85, 87; 7005: 5, 15; 7948: 254; 7949: 329v; 9692: 1268 MANKELL : 117.
[2] RA: Nylands länsstyrelse: Gm 4: 979.
[3] RA: 9693: 1015.
[4] RA: Nylands länsstyrelse: Gm 1 och 2.
[5] RA 3504: 39. Meddelande av translator LOVE KURTÉN.
[6] RA, Pernå ting 26.11.1623.
[7] RA, Borgå I KO a 5, 15.9.1659.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1975 års register | Årgångsregister