Genos 46(1975), s. 6-19 (Den nyländska släkten Krooks äldre genealogi)

I Sukukirja inledde Bergholm sin utredning av den nyländska släkten Krook med bröderna Benedikt Krook, prost i Hollola, död 1749, och Gustaf Krook, landskamrerare i Åbo, död 1782, samt tre systrar till dem. På 1920-talet kompletterade ROTKIRCH och VÄLIKANGAS stamtavlan med uppgifter dels om ytterligare medlemmar av samma syskonskara, dels om att deras föräldrar var Johan Krook på Kinttula och Ratula i Artsjö, död 1740, samt Maria Sprint och att Johan hade en bror Gustaf Krook, död 1690.

Johan Krook nämns tidigast vid Pernå ting 19.3.1681, då han var Ernst Johan Creutz' ombudsman på Malmgård, men han hade 1687 efterträtts i denna befattning av sin bror Gustaf.[2] Från 1690 var Johan Krook verksam på Artsjö gård, d.v.s. Kinttula och Ratula, vilka då ägdes av assessorn Niklas von Preutz. Johan nämns där först som ombudsman, sedan som förvaltare och befallningsman och 1697-1700 som arrendator. Från 1704 var han ägare till Kinttula, som han hade köpt av friherrinnan Margareta Bielke, och samtidigt arrendator på Ratula, som kvarstod i hennes ägo.[1] Mera detaljerade uppgifter om Johan Krook och hans tolv barn ges i tabell 9 nedan.

I Johan Krooks omgivning förekommer flera personer som bär namnet Krook utan att deras släktskap med honom framgår av källorna. Som befallningsman på Malmgård nämns 1694-1696 en Jakob J. Krook, som sistnämnda år flyttade till samma befattning på Tammerfors (sedermer Hatanpää) säteri i Messuby, som också var i familjen Creutz' ägo. Jakob Krook dog redan hösten 1696[3] och vid Pernå sommarting 1698 uppträdde Johan Krook på hans vägnar. Som befallningsman på Tammerfors efterträddes Jakob av sin bror Samuel Krook, som tidigare hade varit uppbördsskrivare i Hollola nedredels härad. Samuel Krook lämnade Tammerfors 1699 och nämns vid Nyby ting 15.2.1700 som ombud för Johan Krook. Han blev därefter inspektor på räntmästaren Tomas Adlercreutz' gårdar Boe i Borgå socken och Sjundby i Sjundeå, men dog redan 1706. I sitt äktenskap med Maria Rubellius blev han, som av tabell 6 nedan framgår, far bl.a. till den Samuel Krook, vars ättlingar nämns på s. 748 i Sukukirja.

Åtminstone från 1703 bodde på Kinttula en Anna Samuelsdotter Krook, som var gift med korpralen vid adelsfanan i Finland Daniel Rosenqvist, död 1705.[4] Bland faddrarna till deras dotter Karin, döpt i Artsjö 3.11.1703, nämns Johan Krook, Maria Sprint och (deras dotter) jungfru Maria Krook. Anna Krook bodde som änka på Kinttula till 1741, då hon flyttade till Hauho, där hon avled 95 år gammal 25.9.1761 hos sin dotter Karin, som var gift med trumslagaren Johan Åhman.

I Jakob J. Krooks namn avser initialen J tydligen en patronym. Jakob och hans bror Samuel förefaller alltför gamla för att kunna vara söner till Johan Krook på Kinttula. Säkra uppgifter föreligger emellertid inte om hur de och Anna Samuelsdotter var befryndade med Johan.

I Sukukirja-materialet finns två skildringar av släkttraditioner, enligt vilka den nyländska släkten Krook härstammar från Sverige. Den ena utsäger, att prosten Benedikt Krook i Hollola flyttade till Finland därifrån, och den andra, att landskamreraren Gustaf Krook i Åbo gjorde detsamma. Då båda bevisligen var söner till Johan Krook på Kinttula förefaller Bergholms uppfattning välbefogad när han säger, att traditionen om en härstamning från Sverige är mycket otillförlitlig. Traditionerna underkastas inte här någon närmare analys, eftersom uppenbarligen också Johan Krook härstammade från Finland. Detta antyds av att assessorn von Preutz' inspektor William von Werdt på grund av otillräcklig kunskap i finska anlitade Johan Krook som tolk och talesman vid en häradssyn över Artsjö och Kimoböle ägor 1690.[5]

Vid sökandet efter Johan Krooks ursprung utgör släktnamnet inte ett tillräckligt klart spår; man kan inte räkna med att alla bärare av namnet i Finland på 1600-talet tillhörde samma släkt. Ett tilläggsindicium kan kanske erbjudas av förnamnet Bengt, som förekommer påfallande ofta bland Johans efterkommande. I tryckta källor har två fall påträffats, där före 1700 förnamnet Bengt förekommer i kombination med släktnamnet Krook. Rustmästaren vid Burghausens karelska dragonregemente Aron Bengtsson Krook dog i slutet av 1676.[6] Han kan misstänkas vara en nära anförvant till Johan i Artsjö, som hade en son med förnamnet Aron. Regementshandlingarna ger emellertid varken vinkar om Aron Bengtssons härstamning eller antydningar om hur han kan ha varit befryndad med Johan.

Av större intresse är i detta hänseende JULLY RAMSAYs uppgift, att rådmannen i Nystad Johan Gabrielsson, död 1693 (vars bror Samuel blev stamfar för ätten Granfelt), hade en Karin Bengtsdotter Krook, död 1685, som första hustru. RAMSAYs källhänvisning leder till domboken för Rimito ting 14-16.2.1688. Där framgår, att Karin hade avlidit barnlös och att anspråk på arv efter henne restes av Brita Bengtsdotter, Johan Bengtsson Krook, Maria Johansdotter, Malin Mattsdotter, Lars Johansson och Karin Johansdotter, vilka var »på åthskillige och widt aflägsne orther boendes.» Deras aktion ledde inte till resultat, eftersom Karin ärvdes av sin make på grund av ett inbördes testamente, men för sentida släktforskare bevisar notisen, att en Johan Krook förekom i Karins släktkrets.

CAJANDER har klarlagt, att rådmannen Johan Gabrielssons första hustru var dotter till borgmästaren i Nystad Bengt Arvidsson.[7] Av de personer, som lade fram anspråk på arv efter Karin Bengtsdotter var Brita Bengtsdotter syster till henne och änka efter rådmannen i Nystad Johan Mickelsson samt Malin Mattsdotter änka efter Karins bror, skepparen i Nystad Jakob Bengtsson. Ingen Johan är känd i syskonkretsen, men Johan Bengtsson är tydligen en son till Karins bror, ryttmästaren Bengt Bengtsson, som dog c. 1670 och vars änka Elisabet Jakobsdotter inte nämns i processen trots att hon levde 1688. Rörande de tre övriga arvspretendenternas plats i släkten kan inte betryggande trovärdiga identifikationer framläggas.

Ryttmästaren Bengt Bengtsson efterlämnade bevisligen åtminstone tre söner, nämligen Jakob Bengtsson Krook, kornett och död 1678, som efterlämnade »många» barn bland vilka Jakob J. och Samuel Krook förefaller att passa, Bengt Bengtsson d.y. och Aron, som uppenbart är identisk med rustmästaren vid Karelska dragonregementet. Flera indicier antyder att också Johan Krook i Artsjö och hans bror Gustaf var söner till ryttmästaren Bengt Bengtsson. Dennes änka Elisabet Jakobsdotter flyttade 1697 från Nousis till Nyland och sägs ha dött där två år senare. Johan Bengtsson Krooks befullmäktigade ombud i arvsprocessen hette Johan Eriksson Gartz och tillhörde av patronymen att döma den östnyländska grenen av denna släkt, ehuru han saknas i den publicerade släktutredningen.[8] Förekomsten av de inte helt vanliga namnen Bengt och Aron både i den åboländska släkten och i Johans familj pekar i samma riktning.

Det starkaste indiciet för ett sådant samband ligger emellertid i att Krookarna i Åboland, östra Nyland och övre Satakunda stod i tjänst hos en och samma högadliga familjekrets. Borgmästaren i Nystad Bengt Arvidsson hade en son Arvid Bengtsson, som åtminstone 1647-1652 var bokhållare hos fältmarskalken Gustaf Horn, från 1651 friherre Horn af Marienborg. Två decennier senare var Bengt Bengtsson d.y. hovmästare hos Gustaf Horns änka Maria Silfverhielm. Hon gifte 1673 om sig med landshövdingen friherre Ernst Johan Creutz, i vars tjänst Johan Krook dyker upp på Malmgård 1681. Efter Ernst Johan Creutz' död 1684 ärvdes Malmgård av hans son ryttmästaren Axel Creutz och Tammerfors av dottern Elsa Margareta Creutz. Ovan uppräknades medlemmar av Johan Krooks släktkrets, som tjänade dem på dessa gårdar.

Släktledningen nedan framläggs med reservation för att inpassandet av Johan och Gustaf Krook i tabell 4 samt av Jakob J. och Samuel Krook i tabell 5 inte bygger på bindande bevis, utan bara på de indicier, som har uppräknats ovan. De förefaller emellertid rätt betryggande. På avsevärt svagare grund vilar i tabell 4 gissningen, att Johan hade en bror Samuel, som blev far till Anna Samuelsdotter Krook på Kinttula. En sådan Samuel har nämligen inte kunnat återfinnas i samtida källor, men en avlägsnare släktskap mellan Anna och Johan förefaller inte trolig. Det är kanske inte uteslutet, att Anna i Artsjö kyrkbok har tilldelats en oriktig patronym.

I Uudenkaupungin historia har KAUKOVALTA gett Bengt Arvidsson släktnamnet Innonen.[9] Namnet är oriktigt och beror på en felläsning av RA 1829: 53 (inte 1822: 53), där »Bengdt Arfuitsson Inuånare ... » nämns. Bengt förefaller att härstamma från Nykyrkotrakten, eftersom han från 1612 ägde ett hemman i Salmis by där, som han »kiöpt (d.v.s. tydligen inlöst) af sine slechtingar och medharfuingar.»[10] Detta hemman hade tidigare ägts 1557-1587 av fogden på Sundholm Jöns Persson, 1589 av hans änka Karin och 1591-1596 av Per Jönsson, troligen son till dem. Därefter hade fogden på Sundholm Eskil Mattsson tillägnat sig delar av det, men han ålades 1613 att överlämna dem till den rättmätige ägaren Bengt Arvidsson. Gissningen att Bengt var dotterson till Jöns Persson får ett svagt stöd av att bokstäverna IP i stiliserad form bildar det bomärke, som ingår i Bengt Arvidssons signet.[11]

Enligt generalregistret över bosättningen i Finland förekom i Nykyrko under hela 1500-talet bara en enda bärare av förnamnet Arvid, nämligen länsmannen där Arvid Andersson, bosatt i Siivola by 1566-1585. Han var uppenbart son till prosten Andreas Petri, nämnd som kyrkoherde i Nykyrko 1554-1574. Hans signet visar en årder, d.v.s. en »krok» av den typ, som finns avbildad redan i förhistoriska hällristningar. IRJA SÄIHKE nämner att krokar användes i åkerbruket i Nystadstrakten ännu i slutet av 1500-talet[12] och en krok ingår i Nykyrko (Kalanti) kommuns vapen som symbol för traktens urgamla jordbrukskultur.


Plöjning med krok. Hällristning på Aspeberget i Tanum, Bohuslän.	Andreas Petri 15.3.1568 RA: 1115: 25 v.

Bengt Arvidsson kan inte knytas till de gårdar Andreas Petri och hans son Arvid Andersson ägde i Nykyrko, men namnet Arvids sällsynthet och de associationer Andreas Petris signetbild väcker har ansetts tillräckliga som motivering för att stamtavlan nedan inleds med två släktled, vilkas anknytning till Bengt Arvidsson inte kan anses fullt betryggande belagd.

Namnet Krok har förekommit i Åboland redan under medeltiden. Väpnaren Bengt Krok ägde under första hälften av 1400-talet gods i Masku, Pikis, Reso och Tövsala. Per Krok nämns vid förrättningar i Tövsala 1449 och 1462 och är kanske identisk med Per Krok från Vemo, nämnd i Åbo slottsräkenskaper 1463-1464. »Litzle» Per Krok nämns i Vemo 1475 (och 1477). Olof Persson Krok(ist) var 1503 rågångsvittne i Vemo samt 1512-1513 nämndeman där. Han var tydligen hemma från det gamla Balkgodset Kråkis (Krookkinen). Personer med namnet Kråk eller Krock förekommer under 1500- och 1600-talen i Vemo också på Krookkila hemman i Vinkkilä by.[13] Tillräckliga grunder för anknytning av Andreas Petri (eller Bengt Arvidsson) till någon av dem har emellertid inte kunnat uppletas, inte heller anknytningar av den här behandlade släkten till andra släkter Krook i Finland eller Sverige.

Andreas Petri, kyrkoherde i Nykyrko åtminstone från 1554, var åtminstone 1556-1557 kontraktsprost i Vemo prosteri. Dömdes att erlägga 50 mk i saköre för den ed han svor till hertig Johan 1563. Nämns i en odaterad förteckning (troligen från 1564) över präster som var »förordnade till att hålle Deeler wedh Bergs brukningen.» Beseglade 11.11.1568 Nykyrko sockens trohetsförsäkran till konung Johan. Hade före 1556 köpt ett skattehemman i Siivola by och upptog 1571 ett ödehemman i Sannais by. Undertecknade Nykyrko tiondelängd 1572, men inte längre följande år. Nämns sista gången som innehavare av hemmanet i Sannais i matskottsregistret 1574.[14]

Arvid Andersson (son till Andreas Petri, tab. 1), innehade efter sin far hemmanet i Siivola från 1566 och hemmanet i Sannais 1575-1577. Länsman i Nykyrko 1569. Nämns 1576 bland sockenbor, som bötfälldes »för ogilde oker gorder, landzbroer dijker och weger». Nämns sista gången i matskottsregistret 1585 som innehavare av hemmanet i Siivola.[15] Var möjligen gift med en dotter till fogden på Sundholm Jöns Persson och hans hustru Karin, eftersom Bengt Arvidsson hade arvsrätt i Jöns' hemman i Salmis by, Nykyrko.[10]

Bengt Arvidsson (sannolikt son till Arvid Andersson, tab. 2), fogde på Sundholm i Nykyrko 1609-1611. Ägde åtminstone från 1612 ett hemman i Salmis by där, som han inlöst av sina medarvingar och vars skattetal på grund av ägornas ringa utmark och lägenhet sänktes från 1/2 till 1/4 mantal 6.11.1612. Var 1612-1615 i ståthållaren Johan de la Gardies tjänst. Fick 22.6.1617 i uppdrag att till Gustaf II Adolfs kröning från Finland anskaffa dryckeskosor, kannor, stop och andra träkärl.[16] Borgmästare i Nystad från stadens grundläggning 1617 med vissa avbrott. Ägde halvparten i en skuta, som 1618 fraktade spannmål och saltfisk till Reval. Fältmarskalk Herman Wrangels fogde i Loimijoki 1621-1623. Ägde från 1624 Vilvais ryttarhemman där och från 1629 Huittila ryttarhemman i Virmo som hade »temlig skog och fiske, ringa mulbete» och som han förefaller att ha skaffat i stället för hemmanet i Salmis. Indrev 1628 räntorna från Åke Totts lönehemman i Vemo härad.[17] Låg enligt rådstugurättens protokoll 17.4.1645 på sin »sotesäng» och nämns avliden i protokollet 1.9. s.å. - G. med Maria Jakobsdotter, som enligt rådstugurättens protokoll levde 4.8.1651 men var död 21.5.1655. Hon donerade som änka fyra alnar rött kläde av »tvist» till Nystads kyrka.[18]

Margareta, bodde hos fadern 1638, levde som änka i Nystad ännu 22.3.1675. - G. c. 1651 med tullnären vid lilla tullen i Nystad Hans Compart i hans andra gifte, de bodde 1656 på Huittila.[19]

Jakob, borgare i Nystad, »på tållen» enligt mantalslängden 1628. Nämns som skeppare 1636, då han hade gjort en resa till Köpenhamn. Erhöll frihet från 1647 års kontribution på grund av haveri under en resa till Tyskland, varvid hans skutlag mist sin egendom och endast med stor möda räddat sina liv. Stod 1651-1658 som skeppare i tjänst hos greve Gustaf Gustafsson af Wasaborg. Kallas utgammal 1656, men nämns i mantalslängden ännu 1661.[20] - G. 1636 med Malin Mattsdotter, som levde änka 1687.

Arvid, var 1637-1639 i tjänst hos Jakob Wolle och uppbar tillsammans med svågern Johan Mickelsson restbetalningarna till salpeterhjälpen för 1635-1637. Bodde 1639 på Huittila. Häradsskrivare i Masku och Vemo härad 1641-1643. Bokhållare hos Gustaf Evertsson Horn (från 1651 friherre Horn af Marienborg), nämns på Kankas i Masku 1647-1652, vistades åtminstone 1650 i Sverige. Sägs vid Nystads rådstugurätt 4.8.1651 ha varit sinnad att i staden bebygga en tomt, som hade tilldömts hans moder Maria Jakobsdotter. Var 1655 bosatt på annan ort.[21]

Brita, bodde ogift hos föräldrarna 1634-1635. Död i Nystad 19.2.1693, begr. i en murad grav i kyrkan. - G. före 1643 med stadsskrivaren, sedermera rådmannen i Nystad Johan Mickelsson (Laiska?), död mellan 1.3.1679 och 22.5.1682.[22]

Karin, uppgjorde med sin man ett inbördes testamente 23.5.1660, död 1685. - G. c. 1649 med rådmannen i Nystad Johan Gabrielsson i hans första gifte, död 1693.

Bengt Bengtsson (son till Bengt Arvidsson, tab. 3), blev förare i Torsten Stålhandskes kompani av Åbo läns kavalleriregemente 1635, då han även erhöll frihet för Vilvais i Loimijoki, som han övertagit från sin fader, men sålde 1642. Kornett i Johan Wittenbergs kompani av samma regemente 1636-1638. Bodde 1639-1640 »afdankad» på Huittila ryttarhemman i Virmo, som han övertagit från fadern. Var löjtnant 1642-1647 och kaptenlöjtnant 1648-1649 samt blev ryttmästare 1650. Som »stadzens barn och bårgmestarens son» bidrog han »Gudz nampnet till ähra sig sielf till edt åmindelst och Ährligdt nampn» med en tredjedel av värdet till anskaffandet av en förgylld kalk med paten till Nystads kyrka. Erhöll 19.10.1650 frälsefrihet på Norrköpings besluts villkor för Kuokkala och Husso hemman i Koljola by samt fyra hemman i Sondamala by i Nousis. Vistades 1655 i Livland med sitt kompani. Bodde efter sitt avsked 1656 på Huittila, som han sålde 1662. Fick 10.2.1659 immission på de två hemmanen i Koljola by och rätt att av dem bilda Kuokkala säteri. I kungligt brev 15.6.1665 bekräftades säterifriheten för hans och hans hustrus livstid och 18.3.1667 efterskänktes resterande räntor för fjärdepartsräfsten. Nämns ännu i tiondelängden 1670, men kallas salig 12.1.1671.[23] - G. med Elisabet Jakobsdotter, som nämns bosatt på Huittila från 1647. Hon levde efter mannens död i stor fattigdom och fick, ehuru ofrälse, 30.5.1684 bekräftelse på livstidsfriheten för Kuokkala, men hemmanen i Sondamala reducerades till kronan. Hon bodde på Kuokkala till 1697, då hon flyttade till Nyland, där hon sägs ha dött i december 1699.[24]

? Samuel. Att en son med detta namn har funnits i Bengt Bengtssons familj förefaller möjligt trots att inga uppgifter om honom är kända, eftersom en Anna Samuelsdotter Krook bodde hos Johan Krook (tab. 9) på Kinttula i Artsjö från 1703. Hon dog i Hauho 25.9.1761 vid 95 års ålder och var gift med korpralen vid adelsfanan i Finland Daniel Rosenqvist, död 1705.

Bengt Bengtsson d.y., ålades 1671 på krigskollegiets rekommendation bege sig till generalmönstringen för att erhålla »någon charge och sålunda få meriter till att med tiden träda i sina förfäders fotspår.» Han hade varit hovmästare hos generalguvernören friherre Herman Fleming och därefter hos Gustaf Horns änka, friherrinnan Maria Silfverhielm, som 1671 intygade, att Bengt Bengtsson var sal. ryttmästaren Bengt Bengtssons son och rätta arvinge. Han anhöll s.å. om att få ut sin faders innestående lön fr.o.m. 1648. Senare öden okända, nämns inte i arméns avlöningslistor.[25]

Aron Bengtsson Krook, arrenderade 20.12.1672 tillsammans med sin mor och sin bror Jakob en äng till borgmästaren Johan Scheffer i Åbo. Nämns vid Virmo ting 25.5.1674 och anklagades vid Nousis ting 3-5.10. s.å. för att ha kallat kronobefallningsmannens drängar »fogdekissor», men frikändes på grund av ungdom och oförstånd. Antogs i juli 1674 till korpral vid Karelska dragonregementet, rustmästare 1676. Död i slutet av s.å. i skånska kriget, synbarligen i slaget vid Lund 4.12. där regementets huvudavdelning ju blev praktiskt taget förintad.[21]

Gustaf Krook, troligen den G. K., som var förare vid Tavastehus läns infanteriregemente från 1682 och fick avsked i augusti 1685. Efterträdde brodern Johan som befallningsman på Malmgård senast 1687.[27] Död 1690, då Johan Krook för hans begravning erlade 28 daler till Pernå kyrka.

Jakob Bengtsson Krook (son till Bengt Bengtsson, tab. 4), mönsterskrivare vid Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente 1661. Nämns i mantalslängden 1664 på Kuokkala i Nousis. Korpral 1676, kvartermästare 20.5.1676 och kornett i april 1678. Drunknade 6.12.1678 vid Bornholm, då den transportflotta, som återförde armén från Pommern, strandade där.[28] - G. med Anna Hoffman, dotter till fogden på Själö hospital Lars Hoffman och hans första hustru Elin. Anna bodde 1682-1695 hos sin svärmor på Kuokkala och framhöll 1694 sin fattigdom och ålderdomssvaghet i en anhållan om utbetalning av mannens innestående lön.[29]

Barn (enligt frälserannsakningen 1683 bodde med modern på Kuokkala »många» barn):

? Jakob J. Krook, befallningsman på Malmgård i Pernå 1694-1696 och på Tammerfors säteri i Messuby 1696. Död där hösten 1696.[30] Vid Messuby ting 22-24.9.1698 krävde Samuel Krook in sin avlidne broder Jakobs fordran.

Samuel Krook (son till Jakob Bengtsson, tab. 5), ombud för ryttmästaren Adam Gustaf Muhl vid Nyby ting 4-5.2.1691. Uppbördsskrivare i Hollola nedredels härad troligen från 1692, nämns i denna befattning ännu vid Lampis ting 16-17.3.1696, men kallas »förre uppbördsskrivaren, då han vid Lampis ting 4-5.9. s.å. åtalas för olaga exekution vid uppbörden. Efterträdde hösten 1696 sin bror Jakob som ombudsman på Tammerfors i Messuby, nämns där ännu vid tinget 20-22.2.1699. Arrenderade 8.11. s.å. Villähti rusthåll i Nyby på fyra år, men uppsade kontraktet vid Nyby ting 14-15.2.1700 på grund av omständigheter, som undanhållits honom när avtalet ingicks. Anställdes s.å. av räntmästaren Tomas Adlercreutz som inspektor på Boe gård i Borgå sn och skötte från 1701 också Sjundby i Sjundeå för honom. Död i Helsingfors 5.4.1706.[30] - G. c. 1697 med Maria Rubellius i hennes första gifte, f. i Tavastkyro 1679, död på Lillevois i Lampis 23.4.1724, dotter till kyrkoherden i Tavastkyro Johannes Erici Rubellius och hans tredje hustru Maria Abrahamsdotter Tyrvenius. Maria Rubellius arrenderade som änka Hakkala i Lampis åtminstone 1707-1708 och gifte om sig med landsfiskalen i nedre Hollola härad Johan Frondén i hans andra gifte, död 1734.[31]

Maria, f. på Boe i Borgå sn 8.8.1703, död i Loppis 17.3.1756. - G. i Lampis 24.9.1723 med kapellanen i Vånå, sedermera kyrkoherden i Loppis Isak Pacchalenius i hans första gifte, f. 25.7.1699, död i Loppis 9.3.1768.

Anna, f. 1705, död i Tavastehus 14.10.1740. - G. i Tavastehus 23.11.1725 med kollegan vid Tavastehus skola, sedermera kyrkoherden i Somero Henrik Deutsch i hans första gifte, f. i Letala 25.2.1703, död i Somero 9.3.1742.

Samuel Krook (son till Samuel, tab. 6), f. c. 1700. Länsmansbetjänt i Kangasala åtminstone från 1720, bosatt på länsmansgården Joutsniemi där. Död i Kangasala 21.4.1730. - G. med (Hebla) Maria Ström, f. c. 1699, död på Kiehelä i Kangasla 21.11.1775, dotter till N. N. Ström och Hebla Teudenius i hennes första gifte.

Anna, f. i Kangasala 30.1.1726, död på Lielahti i Harju 4.6.1779. - G. 1:o i Kangasala 21.2.1745 med fältväbeln vid Björneborgs läns infanteriregemente Frans Didrik Sund, död på Rosila i Monikkala, Kangasala 26.12.1748; 2:o i Harju 22.10.1751 med sergeanten, slutligen fältväbeln vid samma regemente Karl Tollet, f. i Teda (Uppsala län) 17.11.1717, död på Lielahti i Harju 12.6.1786.

Elisabet, f. (posth.) i Kangasala 17.10.1730, död i Hausjärvi 13.11.1770. - G. i Harju 1.10.1749 med studenten, slutligen kapellanen i Hausjärvi Abraham Candel, f. i Keuru 1720, död i Hausjärvi 13.7.1770.

Karl Krook (son till Samuel, tab. 7), f. 1721. Sockenskrivare i Messuby och Birkala åtminstone från 1746, bosatt på Niemis i Harju. Sockenskrivare i Kangasala och Orivesi 1750-1754. Länsman i Orivesi 1755-1762, sedan vicelänsman i Kangasala och från c. 1765 länsman där. Upptog 1767 Kiehelä i Kangasala av öde, bosatt där. Död i Kangasala i oktober 1783. - G. med Katarina Steen, f. i Lempäälä 26.1.1718, död på Kiehelä i Kangasala 9.10.1792, dotter till länsmannen i Lempäälä och Vesilax Johan Steen och Margareta Svarthafra.

Katarina, f. 8.11.1746. - G. i Kangasala 5.11.1771 med länsmannen i Kangasala Karl Favorin, f. 13.1.1739. De bodde på Kiehelä till 1794, men nämns inte senare.

Anna Elisabet, f. 17.9.1750, bodde på Kiehelä, död där 27.5.1819. - Ogift.

Johan Krook (son till Bengt Bengtsson, tab. 4), nämns som ombudsman på Malmgård vid Pernå ting 19.3.1681. Köpte 6.5.1684 av ryttmästaren Axel Creutz Greggböle rusthåll i Pernå, som genom avtal med honom 29.8.1686 utbyttes mot Rosas rusthåll i Baggnäs by, där Johan från 25.2.1698 också ägde Småpepers säterirusthåll. Var 22.7.1690 assessor Nicolaus von Preutz' ombudsman på Artsjö gård och arrenderade Artsjö 1.10.1697-1.10.1700, sägs ha förvaltat och kultiverat gården med skicklighet och flit. Köpte 1704 Kinttula säterirusthåll och arrenderade från samma år Ratula, d.v.s. resten av Artsjö gård, som han på detta sätt innehade till sin död. Vistades under stora ofreden som flykting i Sverige, där han 1719 bodde i Vittinge i Uppland. Återvände till Artsjö senast 1722. Död på Artsjö gård i november 1740, och efterlämnade »utom ansenlig löös egendom ... 2ne säterjes rusthåld Kinttula och Baggnäs.»[32] - G. med Maria Sprint, dotter till kaptenen vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente Lucas Jakobsson Sprint och hans andra hustru Lucia Putting. Maria Sprint dog troligen under stora ofreden i Sverige, eftersom hon inte nämns i Artsjö efter familjens återkomst dit.

Per, nämns i mantalslängden 1694 på Kinttula som son till Johan Krook. Senare öden okända.

Elisabet, nämnd som fadder i Artsjö 1695, levde ännu 1741 som änka i Uppsala stift. - G. 1:o senast 1700 med ombudsmannen på Sarvlax i Pernå, sedermera (från 1701) bokhållaren på Tykö bruk i Bjärnå Nils Boman, död 1708; 2:o i Artsjö i november 1709[27] med kapellanen i Vederlax Henricus Henrici Hoppius, som av ryssarna under stora ofreden förordnades till kyrkoherde i Kymmene, där han levde ännu 1722. I första äktenskapet föddes sonen Johannes 1701 och dottern Maria 1703. Som faddrar till henne nämns (morbrodern) »Bengt Krook» och »bokhållarens svärmor».

Benedikt, f. 1682. Student (nyl.) i Åbo 9.2.1698, magister 15.2.1712. Notarie vid e.o. konsistoriet i Borgå 1712. Flydde undan ryssarna 1713 och befann sig 1714 i Torneå. Medlem av konsistoriet i Borgå 12.9.1722, utnämndes till teologie lektor vid Borgå gymnasium 13.10. s.å. och till kyrkoherde i Hollola i början av 1724. Kontraktsprost 25.7. s.å. Riksdagsman 1727. Ärvde Kinttula efter fadern. »Han dödde år 1749 och saknades allmänt, som en alfvarsam och stadig man. Var ock i sin tid känd i landet för en god landthushållare och särdeles förståndig åkerbrukare.»[33] - G. 1712 med Katarina Printz, f. 16.6.1695, död i Hollola 7.8.1778, dotter till kyrkoherden i Pyttis, prosten, magister Jakob Printz och Maria Hoppenstång. Barn: se Sukukirja, s. 738, där dock Lucia bör utgå, se nedan.

Maria, nämns i Artsjö som fadder från 1701, död på Nyby rusthåll i Nastola 7.8.1753. - G. c. 1708 med uppbördsmannen, slutligen postmästaren i Borgå Hans Henrik Barck, f. c. 1665, död i Nastola 23.11.1758. De bodde 1727-1745 på Skyttelä torp som lydde under Kinttula.

Katarina, f. c. 1687, nämns i Artsjö som fadder från 1701, död på Köykkä i Voistio by, Hollola 13.10.1769. - G. c. 1707 med kvartermästaren vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente, sedermera arrendatorn av Lappträsks gård Magnus Löfving, död 1731 efter 15.3.

Anna, bodde som änka på Kinttula till 1742, då hon flyttade till Stockholm. - G. 1709 med handelsmannen från Nyen, sedermera landsfiskalen i Hollola nedredels härad Jakob Johan Suni, död c. 1733. De bodde på Skyttelä torp som lydde under Kinttula. Deras barn antog namnet Sundblad.

Aron, f. i Artsjö 15.4.1696. Volontär vid Rantasalmi kompani av Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente, korpral där 6.5.1715, rustmästare vid Idensalmi kompani 7.7. s.å., furir vid Rantasalmi kompani 27.7. s.å., mönsterskrivare 23.10.1716, fältväbel 24.10. s.å., fänrik vid Puumala kompani av samma regemente 10.2.1718. Löjtnant vid Jämtlands infanteriregemente 17.10.1718. Död i Sverige före 1725.[34]

Helena, f. i Artsjö 8.11.1697, bodde 1727 ogift hos fadern på Kinttula. Flyttade som änka till Hauho 1752, bodde 1768-1769 hos systern Katarina i Hollola. Död i St Michel 13.12.1773. - G. 1728 med kapellanen i Koskis (T.1.) Johan Herkepaeus, död 19.8.1750.

Kristina, f. i Artsjö 21.4.1701, död på Småpepers i Baggnäs, Pernå 5.7.1753. (uppgiften i mantalslängderna att en Christin Krook, som var syster till Katarina, bodde hos henne på Köykkä i Hollola 1768-1769 är troligen oriktig i fråga om antingen förnamnet eller släktrelationen) - G. 1722 med fänriken vid Upplands infanteriregemente Karl Ulrik Schildt, f. i Tensta (Uppsala län) 20.6.1695, död 1743 och begr. i Bälinge kyrka (Uppsala län).

Sofia, f. i Artsjö 5.11.1702, nämns som värdinna på Kinttula 17271728, död i Rautalampi 7.10.1769. - G. 1728 med kapellanen i Nastola, slutligen kyrkoherden i Rautalampi Gregorius G. Bucht, död i Rautalampi 15.4.1758 vid 65 års ålder.

Gustaf, f. 1704. Kontorsskrivare 1724, kammarskrivare 1727. Regementsskrivare vid Tavastehus läns infanteriregemente 15.8.1728. Bodde på Kinttula 1728-1741. Landskamrerare i Åbo och Björneborgs län 9.6.1743. Ägde Järppilä säterirusthåll i Tövsala. Ihjälkörd på gatan i Åbo 28.10.1782.[35] - G. i Helsingfors 3.3.1730 med Anna Kristina Sund, f. i Helsingfors 1708, dotter till handlanden och stadsäldsten där Hans Sund och Kristina Fridelin. Barn: se Sukukirja, s. 744.

Lucia, f. i Artsjö 2.5.1707, nämns som värdinna på Kinttula 1729. Levde 1781.[36] - G. c. 1730 med arrendatorn på Lappträsks gård och innehavaren av halva Seitlax säteri i Borgå sn Karl Johan Kniper, f. c. 1687, död på Seitlax 20.8.1767.

[1] G. ALEX: ROTKIRCH, Piirteitä Ratulan kartanon historiasta, Kotiseutu 1923: 48-99, och Ratula, Herrgårdar i Finland l: 190-193; EINO WÄLIKANGAS, Löfving-suku Suomessa, GSÅ X: 13.

[3] RA: 8072: 1617; bb 17: 135; nn 15: 76; Messuby kyrkböcker. KURT ANTELL, Pernå sockens historia I: 304. Initialen J finns i ett kontrakt från 1694 i SRA.

[13] Åbo domkyrkas svartbok: 281, 410, 524. FMU II: 204, 205, 218, 382; III: 127, 128, 333-335, 338, 352, 353, 383, 384, 397, 398, 402, 457; IV: 37, 157, 184, 415; VI: 259; VII: 179, 254. R. HAUSEN, Bidrag till Finlands historia: 331. JOHN E. ROOS, Ivar Flemings jordebok: 54, 58, 66, 68. RA: generalregistret över bosättningen i Finland: Vemo.

[14] RA: 1182: 20; 1212: 56v; 1267: 43; generalregistret över bosättningen i Finland: Kalanti. K. G. LEINBERG, Åbo stifts herdaminne 1554-1640: 153 och Handlingar rörande kyrkan och prästerskapet l: 74. KUSTAVI GROTENFELT, Jakob Teitts klagomålsregister: 106.

[15] RA: 1053: 5v; 1134: 5; 1290: 34v; 1310: 65; 1328: 46; 1455: 45. Varsinais-Suomen historia V: 1: 187.

[17] RA: 1811: 114; 1878: 83; 1888: 203v; 1888 a: 5v; 1906 a: 13v; kk6: 116v; mm l: 96, 210, 239; mm 3: 118; mm 5: 161, 175, 175v; generalregistret över bosättningen i Finland: Kalanti, Virmo. CAJANDER, a.a. I: 89. Salmis ägdes från 1630-talet av kronofogden Bertil Blasiusson, som enligt Virmo ting 15.11.1624 hade tillhandlat sig Huittila.

[20] RA: Nystads rådstugurätt 12.4.1647; Nystads mantalslängder. CAJANDER, a.a. I: 163.

[21] RA: 6924: titelbladet; 7195: 4v; 7247: 119v; kk 2: 235, 310; Nystads rådstugurätt 26.9.1647, 17.8.1650, 4.8.1651, 21 och 28.5.1655.

[22] RA: 7218: 45v; Nystads rådstugurätt 1.3.1679, 22.5.1682. CAJANDER, a.a. I: 101.

[23] RA: 6827: 150; 7127: 103; 7131: 34; 7196: 47; 7267: 595; 7307: 1802; 7318: 697; kk 5: 105v; mm 5: 206; Nystads rådstugurätt 7.8. och 28.11.1647, 19.10.1650; generalregistret över bosättningen i Finland: Virmo. SkrA: Militiekontoret: Avlöningslistor (RA: mikrofilmerna WA 2057-2058). SRA: Likvidationer.

[24] RA: 6833: 393; 6943: 80; 7253: 805; 7483: 1887, 1888; generalregistret över bosättningen i Finland: Nousis, Virmo. SRA: Kammarkollegii kansli, ink. akter 1700: 149.

[26] RA: kk 10: 351, 502. SKrA: Militiekontoret: Avlöningslistor (RA: mikrofilmerna WA 2060-2061).

[27] RA: 8048: 1617. SKrA: Militiekontoret avlöningslistor (RA: mikrofilmerna WA 2063-2065).

[29] RA: 6944: frälserannsakningen 1684; kk 7: 1120, 1166; generalregistret över bosättningen i Finland: Nousis. SRA: Likvidationer.

[30] RA: bb 20: 243; 1110: 365; nn 14: 34. HArk VII: 199. ALF BRENNER, Sjundeå sockens historia I: 57.

[31] RA: bb 28: 121; ee 15: 149. Uusi sukukirja I: 25. ARMAS GRÄSBECK, Släkten Degert, Genos 1948: 57.

[32] RA: bb 12: 146; bb 20: 25; ee 23: 103; ii 7: 164-169v. Se även not 1 ovan.

[34] RA: ee 16: 125. SKrA: Militiekontoret: Avlöningslistor (RA: mikrofilmen WA 1218).

Uudenmaan Krook-suvun varhaispolvet. Jo 1920-luvulla osoittivat ROTKIRCH ja VÄLIKANGAS, että Sukukirjassa selvitetty Uudenmaan Krook-suku polveutui Artjärven Kinttulan omistajasta Johan Krookista (k. 1740) ja hänen vaimostaan Maria Sprintistä (k. isonvihan aikana). Heillä oli 12 lasta. Ilman ehdottoman sitovia todisteita osoitetaan artikkelissa, että Johan Krook oli ilmeisesti Nousiaisten Kuokkalan omistajan, Turun ja Porin läänin ratsuväkirykmentin ratsumestarin Pentti Pentinpojan (k. n. 1670) ja Liisa Jaakontyttären poika. Heidän toinen poikansa, kornetti Jaakko Pentinpoika Krook hukkui haaksirikossa Bornholmin luona 1678. Hänen ja Anna Hoffmanin (eli 1694) lapsia lienee inspehtori Samuel Krook (k. 1706), josta polveutuu Kangasalla asunut pieni Krook-suku, sekin Sukukirjassa käsitelty.

Ratsumestari Pentti Pentinpoika oli Uudenkaupungin pormestarin Pentti Arvinpojan (k. 1645) ja Maria Jaakontyttären (k. 1651/1655) poika. Heillä oli seitsemän muuta lasta. Pentti Arvinpojan isä oli luultavasti Uudenkirkon (T.l.) nimismies Arvi Antinpoika (eli 1585), jonka isä vuorostaan oli Uudenkirkon kirkkoherra, rovasti Andreas Petri (eli 1574).

Den nyländska släkten Krooks äldre genealogi

Tekniker GÖRAN SÖDERLUND, Esbo