[ Artikelns slut ]
Borgmästaren i Helsingfors under åren 1787-1794 Anders Byström avled 1802. Hans släkt har varit föremål för utredningar ända sedan han själv på gamla dagar författade sin »Genealogie till mina Barns underrättelse.» Inledningen till den har på basen av en avskrift från 1800-talets senare del återgivits in extenso av Ingegerd Lundén Cronström i Genos 1969, s. 2.[1] Enligt den flydde en familj med namnet Biestroem från Estland undan pesten till Pojo, där endast en tvåårig son blev vid liv. Han omhändertogs av en brukssmed Christer på »Ansto Järn-Bruk» samt gifte sig när han vuxit upp med dennes dotter och blev smedmästare. Hans son, sonson och sonsons son var alla smeder. Den sistnämnda, som var mästersmed i Ekenäs, uppges ha varit far dels till borgmästaren Anders Byström, dels till hans bror, som sägs »ännu underhålla verkstaden» (i Ekenäs). Om sig själv uppges Anders ha skrivit, att han efter avslutad skolgång »reste ... till Åbo, vid 13 års ålder 1737, och begaf mig i tjenst hos Rådmannen Christian Trapp uppå dess Kram-Bod.»
Sedan 1800-talet har medlemmar av släkten Byström ansett, att den har samband med den
baltiska ätten Bistram, vars namn i rysk skrift stavades Bistrom (
). Detta antagande, som
naturligtvis hänger samman med traditionen om flyktingarna Biestroem från Estland,
måste såsom Lundén Cronström framhöll[1] anses sakna
verklighetsgrund.
I Örnbergs arbete Svenska Ättartal, del 10 (1894), uppges, att borgmästaren Anders Byström var son till borgaren och smeden i Ekenäs Anders Byström, vilken dessutom hade sonen Thomas, också han borgare och smed där. Dessa uppgifter härstammade antagligen från kyrkoherdeämbetet i Ekenäs. Samma uppgifter om härstamningen återgavs 1913 i Elgenstiernas Svenska Släktkalender och 1927 i Svenskt Biografiskt Lexikon, troligen utan förnyade källforskningar i frågan.
I det rikhaltiga material om västnyländska släkter, som professorskan Emmy Hultman (1878-1947) samlade, men bara i ringa utsträckning publicerade, ingår uppgifter om den Ekenäsfamilj, till vilken Anders Byström enligt dessa rikssvenska arbeten hörde.[2] Hon leder dess ursprung till knipsmeden på Fiskars bruk Thomas Andersson Bytar, nämnd i Pojo mantalslängder 1708 och 1712 tillsammans med sin hustru Anna och sonen Anders Thomasson Bytar. Om den sistnämnde meddelar hon »död 1733, slår sig ned i Ekenäs genast efter stora ofreden, gift med Maria Clasdotter Nyman, f. 1693, d. 1773.» I ett av allt att döma tidigt koncept till en släkttavla nämner Hultman som barn till Anders och Maria sonen Anders, »sedermera handlande i Stockholm och Helsingfors» (d.v.s. borgmästaren). När hon misslyckades i sina försök att finna denna Anders i kyrkböckerna lämnade hon emellertid bort honom ur två senare, renskrivna utredningar av denna släkt. Som barn till Anders Bytar och Maria Nyman förtecknas där bara Anna, f. 1716, Johan, f 1720, Herman, f. 1723, och Thomas, f. 1728.
Det förefaller tydligt, att just denna familj är den som avses i Örnbergs Svenska Ättartal, eftersom Anders Bytars barn förändrade sitt släktnamn först till Bytström på 1740-talet och sedan till Byström på 1760-talet. Av dem blev sonen Thomas borgare och smed i Ekenäs. Emmy Hultman övergav tydligen sin tidigare uppfattning att Anders Byström i Helsingfors tillhörde denna familj, eftersom hon i samma släkttavla nämner hans son fältkommissarien Erik Johan Byström, bosatt i Ekenäs under 1790-talets sista decennium, utan att knyta honom till släkten Bytar-Bytström-Byström.
Borgmästaren Anders Byström tillhörde frimurarlogen i Helsingfors och vid uppgörandet av matrikeln över dess medlemmar mötte Armas Gräsbeck problemet om hans härstamning. Han upptäckte, att en Anders Byström inskrevs som elev i Helsingfors trivialskola 2.10.1738 och avgick i maj 1742 för att bege sig till Fredrikshamn.[3] Han var också i stånd att fastställa, att denna skolelevs föräldrar var handlanden i Helsingfors Anders Byström och Engel Weiss (Weise)[4] och uppgav, att sonen föddes i Ekenäs 15.9.1724. I ett opublicerat föredrag inför Genealogiska Samfundet i Finland[11] framhöll Sylvi Möller i november 1956, att borgmästaren Anders kanske snarare var identisk med den son till Anders Byström och Engel Weiss, som föddes i Helsingfors 16.10.1723. Hon hade också ur Helsingfors församlings räkenskapsböcker framletat uppgiften, att Engel Weiss som förbön för sonen Anders' välfärd vid hans avresa från staden skänkte församlingen en mässkjorta med tillhörande mässkläde.
Under sitt arbete på att skildra släkten Byström och dess medlemmar mötte Ingegerd Lundén Cronström på 1960-talet problemet, hur denna nyupptäckta härstamning var förenlig med borgmästarens egna anteckningar om sin härkomst. Hon fann, att den avskrift av dem som stod till buds uppenbart innehöll åtminstone ett senare tillägg och drog slutsatsen, att den sentida avskrivaren synbarligen måste ha infört också de andra uppgifter, som var oförenliga med uppgifterna om skoleleven Anders Byström i Helsingfors.[1] År 1972 återfanns emellertid i Sverige Anders Byströms originalanteckningar och de visade, att avskriften avvek från dem endast i en punkt, d.v.s. i den uppenbart senare införda hänvisningen till uppgifterna om ätten Bistram i Klingspors vapenbok, som utkom 1882.[5] Detta ledde till ett behov av att på nytt pröva frågan om borgmästarens härstamning: kunde det verkligen förhålla sig så, att han hade gett oriktiga uppgifter om sina föräldrar?
När fru Lundén Cronström några månader före sitt frånfälle fick del av detta nya fynd orkade hon inte längre fortsätta forskningarna, utan föreslog att jag skulle göra det. Vid försöken att skaffa tilläggsmaterial i frågan framkom i protokollet för Anders Byströms intagning i St Augustinerlogen i Helsingfors 25.10.1762 följande uppgifter om honom: »faderns namn Anders, 38 år gammal, född den 15 september 1724, Luthersk religion, handelsman i Helsingfors, borgerlig härkomst, födelseort Ekenäs stad, ingen orden ... »[6] Gräsbecks uppgifter om Anders födelseort och -tid är sålunda autentiska, men hans och Möllers identifikation av honom med den Anders, som besökte Helsingfors trivialskola, var felaktig.
En förfrågan till Stockholms stads arkiv våren 1975 ledde till beskedet, att när Anders Byström 1749 sökte burskap i Stockholm antecknades i handelskollegiets protokoll 18.7. s. å. att han »i 8 år tjänat hos handlanden Christopher(!) Trapp i Åbo, vilken idkade såväl in som utrikes handel med kram och annat i parti och minut.» Vidare visade en granskning av uppgifterna om rådman Christian Trapps hushåll i Åbo mantalslängder, att den »bodgosse Anders», som Möller hade observerat där 1743, förekom där från 1741 (längden daterad 13.10.1740) till 1745 (längden daterad 15.3.1745).[7] Alla dessa uppgifter leder till en klar slutsats: borgmästaren Anders Byström var inte identisk med den son till handlanden Anders Byström och Engel Weiss, som besökte Helsingfors skola 1738-1742 och som sistnämnda år avreste till Fredrikshamn.
Borgmästarens dubbelgångare, som har lett forskarna på villospår, nämns i Helsingfors mantalslängd en enstaka gång 1747 hos sin mor Engel Weiss, men försvinner senare i okända öden. Hans far borgaren Anders Jakobsson Byström nämns i Helsingfors mantalslängd från 1711 och kan på basen av ett gårdsköp, som nämns i rådstugurättens protokoll 19.3.1710, identifieras med den Anders Byster, som var bosatt i Gammelstaden, 1706 som mjölnare och 1707-1710 som krögare. Anders Byster gifte sig 6.4.1705 i Helsingfors med Anna Persdotter, som dog i Sverige under ofredsåren. Han gifte om sig 1722 med Engel Weiss. Han dog 1734 och hon 1763. Bland de Byströmar, som Hultman har noterat, finns också Anders Jakobsson i Helsingfors. Hon har bl.a. observerat, att han tillsammans med sin halvsyster Märta Eriksdotter 1722 begick nattvarden efter en finskspråkig gudstjänst. Detta antyder, att hans ursprung bör sökas på annat håll än vid de västnyländska bruken.
I och med att skoleleven i Helsingfors är utrensad ur borgmästarens biografi riktas intresset igen mot smeden Anders Thomasson Bytar i Ekenäs. Hans förnamn och hemort motsvarar uppgifterna vid Anders Byströms inskrivning i frimurarorden. När han vann burskap uppger Ekenäs rådstugurätts protokoll 18.4.1722 att han lärt sig knipsmedskonsten i Antskog. Hans son Thomas, f. 1728, var mästersmed och rådman i Ekenäs samt avled 25.9.1802. Uppgifterna om honom passar perfekt ihop med borgmästarens meddelande, att hans bror ännu underhöll faderns verkstad. En finkamning av den tidigaste bevarade kommunionboken för Ekenäs (den gäller åren 1698-1741, slutet är opaginerat) ledde till en upptäckt på sjätte vänstersidan från slutet. Vid namnen »smeden Joh. Bytar» och »Maria mor» utplånar en stor bläckplump tre namn. Om bladet riktas mot ljuset kan man emellertid genom bläcket överst läsa »And. son». Anteckningarna på samma sida om förhör i kristendomskunskap kan dateras till 1738 (möjligen 1733?). Detta förefaller att kunna vara den anteckning om den blivande borgmästaren Anders Byström, som Hultman förgäves letade efter. Vare sig detta antagande är riktigt eller inte, så förefaller det ganska uppenbart, att mästersmeden i Ekenäs Anders Thomasson Bytar och hans hustru Maria Klasdotter Nyman var borgmästarens föräldrar.
Utgående från borgmästarens uppgift om en härstamning från »Ansto Järn-Bruk» sökte Lundén Cronström släktens stamfar på Antskog och fann där en klensmed Thomas Eriksson. Hon ansåg honom vara far till Anders Thomasson Bytar i Ekenäs och farfars far till borgmästaren (hon placerade Anders Jakobsson i Helsingfors som brorson till Anders Thomasson i Ekenäs).[1] En närmare granskning av uppgifterna om Thomas Eriksson visar, att han nämns där 1642-1669 och var gift från 1643. Han dog troligen före 1773, då hans änka(?) Margareta nämns i mantalslängden som mor till knipsmeden Johan Thomasson.[8] Thomas Eriksson förefaller betänkligt gammal för att kunna vara far till Anders Thomasson Bytar.
Hultman uppgav som ovan nämndes en annan far till Anders Thomasson Bytar, nämligen den knipsmed Thomas Andersson Bytar, som med sin hustru Anna nämns på Fiskars bruk i mantalslängderna 1708 och 1712. I sistnämnda längd nämns hos dem en son Anders. Det verkar uppenbart, att sökandet på Antskog har lett Lundén Cronström på villospår och att Hultman anvisar de rätta föräldrarna till Anders Thomasson Bytar i Ekenäs. Då sonen Anders nämns i Thomas hushåll 1712, men inte ännu 1708, förefaller han att ha varit född kring mitten av 1690-talet. Han var alltså ungefär lika gammal som sin hustru Maria Klasdotter Nyman, som enligt Ekenäs kommunionböcker var född 1693.
Under studiet av släkten Bytare-Byström granskade Hultman tydligen inte mantalslängden för 1706. Där nämns nämligen knipsmeden Thomas Bytar och hans hustru Anna först bland 28 namn under rubriken »följande äro flyktingar ifrån Joa bruk och uppehålla sig nu ved Fiskars.»[8] Månne inte denna flykt ligger bakom den flykttradition, som borgmästaren Anders Byström nämner i sina släktanteckningar?
I oktober 1687 fick dåvarande ägaren till Antskog och Fiskars, brukspatronen Johan Thorwöst kungligt tillstånd att grunda ett järnbruk vid Joa (Juva) å i Karelen, på gränsen mellan Viborgs och Nykyrka socknar.[12] I de bevarade mantalslängderna nämns bland detta bruks personal: 1690 Thomas Bytar, 1693 Thomas Bytare, 1694 Thomas Andersson, 1697 Thomas Andersson Bytar samt 1701 och 1702 Thomas Bytar. I mantalslängden för 1700 nämns utan namn bara, att brukspersonalen omfattade 362 anställda, landbönder och inhysingar.[9] I alla längderna är Thomas antecknad »med hustru», men hennes dopnamn uppges icke.
Joa bruk råkade 1704 i krigszonen och totalförstördes av fienden för att aldrig mera uppbyggas. En del av de anställda uppges ha omkommit vid förödelsen eller blivit tillfångatagna och släpade till Ryssland. Andra lyckades rädda sig och fly. Intet tvivel kan väl råda om att knipsmeden Thomas Andersson Bytar på Joa 1690-1702 är identisk med flyktingen därifrån, knipsmeden Thomas Andersson Bytar på Fiskars 1706-1712. Han och hans hustru Anna är utan tvivel borgmästaren Anders Byströms farföräldrar. Uppgifter om deras öden efter 1712 har inte stått att finna. Kanske den ofred, från vilken de lyckades rädda sig 1704 drabbade dem under följande decennium, då den svepte över hela Finland.
Bakåt kan Thomas Bytar däremot spåras ännu litet längre. I 1687 års mantalslängd nämns nämligen knipsmeden Thomas Bytar ogift vid Antskog bruk.[8] Det ligger nära till hands att antaga, att Johan Thorwöst rekryterade smeder till Joa från sina äldre bruk och att Thomas på detta sätt kom från det Antskog, som hans sonson uppenbarligen hänvisar till i sina släktanteckningar.
I dem uppger Anders Byström vidare, att hans farfars far liksom farfadern och fadern varit smed. Någon smed vid namn Anders Bytar står emellertid inte vid lämplig tid att finna vid Antskog, Fiskars, Billnäs eller Svartå järnbruk. Däremot nämns vid Antskogs bruk kolaren Anders Andersson Byter (Bytar, Bytare) i mantalslängderna 1656-1676 och hans hustru Kristin 1656-1675. Allt tyder på att han är borgmästarens farfars far, ehuru detta antagande inte kan underbyggas genom att i mantalslängderna påvisa en son Thomas i familjen. Däremot nämns två andra söner, Lars 1666 och Pehr som faderns efterträdare från 1678.
Om släktens ursprung uppger Hultman, »att den första i släkten som kan påträffas med namnet är Anders Bythare i Bondenäs.[10] Medlemmarna av släkten är företrädesvis smeder och kolare vid de tidigare nämnda fyra bruken, och anmärkningsvärt få medlemmar av släkten påträffas utanför det västnyländska området.» Vi torde få nöja oss med dessa uppgifter om de äldsta släktleden. Bondenäs befinner sig i Pargas och Anders Bythare nämns där 1560-1562. Kolaren Anders Andersson Bytares far kan inte utpekas och det förefaller omöjligt att etablera en obruten linje av släktled till Anders Bythare i Bondenäs. Däremot kan kollaterala släktlinjer utbyggas från syskon till såväl knipsmeden Thomas Andersson Bytar på Joa och Fiskars som mästersmeden Anders Thomasson Bytar i Ekenäs och borgmästaren Anders Byström i Helsingfors. Utgångsmaterial för en sådan utredning har sammanbragts av Hultman.
De rön som framlagts ovan har visat, att Anders Byströms »Genealogie till mina Barns underrättelse» är riktig i sitt huvudinnehåll, ehuru den i fråga om de tidigare generationerna innehåller förvanskningar. Lundén Cronström antog, att den skrevs 1785 som avskedsgåva till yngste sonen Thomas, när denne vid 13 års ålder för alltid lämnade barndomshemmet. En granskning av originalet (i fotokopia) ger emellertid starka skäl att tro, att den är skriven senare. Sylvi Möller har vid granskning av den funnit det troligt, att den tillkom »under något av 1700-talets sista år,» dels för att den är skriven med latinsk stil, som kom i allmänt bruk här först vid denna tid, dels för att de rader Anders Byström själv skrivit visar en påfallande darrning på handen, som ej kommer till synes i texter av hans hand från tidigare år, t.ex. i hans egenhändiga ansökan om pass till Reval för sonen Thomas, skriven till Helsingfors magistrat 25.5.1787. Anteckningarna omfattar åtta sidor, huvudsakligen renskrivna av annan hand, men borgmästaren har tydligen själv skrivit de sju sista raderna och undertecknat dokumentet.
Jag är benägen att tro, att det tillkom år 1800, då Anders Byström, som sju år tidigare beviljats avsked från borgmästartjänsten och därvid hugnats med assessors namn och värdighet, för andra gången företrädde Helsingfors som riksdagsman. Under denna resa träffade han givetvis i Stockholm sonen Thomas, som tjänade vid Svea Artilleriregemente och redan vid 22 års ålder hade blivit medlem av Kungliga Musikaliska Akademien. Det förefaller naturligt, att anteckningarna, som avslutas med en dedikation just till Thomas, tillkom under detta besök. Misstanken ligger nära till hands, att denne, som under sin utbildning i Reval och St Petersburg bör ha vunnit god kunskap om baltiska förhållanden och familjer, rent av bidrog till faderns släkthistorik och sökte höja sin sociala status genom att kombinera namnet Byström med ätten Bistram! Traditionen om detta samband förefaller att återgå ända till Thomas, eftersom ett avtryck av ätten Bistrams vapen skall ha funnits i Thomas Byströms kvarlåtenskap.[13] Full klarhet kan emellertid knappast längre vinnas om hur mycket av historien om flyktingarna Biestroem som återgår på äldre släktberättelser och vad Thomas skapade som korsning av sin kännedom om Baltikum och sin konstnärliga fantasi.
[1] Ingegerd Lundén Cronström: Släkten Byströms äldre led. Genos 1969, ss. 1-9.
[2] Helsingfors stadsarkiv: Emmy Hultmans samling.
[3] Ragnar Rosén: Liber Scholae Helsingforsiensis. GSS XII, s. 36.
[4] Armas Gräsbeck: S:t Johannes Logen S:t Augustins matrikel 1762-1808. GSÅ XXXV, s. 31.
[5] Fotokopia i fru Ulla Pauligs släktarkiv, Helsingfors; originalet tillhör fru Gunilla Björklund, Stockholm.
[6] Meddelande 21.2.1975 från överarkivarien vid Svenska Frimurareorden, Stockholm.
[7] RA: 7527: 4256; 7530: 7537; 7541: 3729; 7545: 3547. Meddelande av fru Anita Tuurala vid Genealogiska byrån.
[8] RA: Generalregistret över bosättningen i Finland: Pojo och Kisko.
[9] RA: 8709: 562; 8712: 521: 8717: 470; 8723: 585; 8727: 585; 8730: 895; 8733: 981.
[10] RA: 884: 20; 932: 7; 953: 9.
[11] Sylvi Möller: Anders Byström, helsinkiläispormestari »hyödyn aikakaudella». Mscr.
[12] Frans P. von Knorring: Gamla Finland, s. 74.
[13] Anteckningar av med. lic. Jöns Thomas Byström (1849-1920). Fotokopia i fru Ulla Pauligs släktarkiv.
Selostus
Byström-suvun varhaispolvet uudessa valossa. Helsingin pormestarin Anders Byströmin (k. 1802) lapsilleen laatimassa muistelmakirjoituksessa sanotaan hänen isänsä olleen seppänä Tammisaaressa. Ingegerd Lundén Cronström piti tätä tietoa vääristeltynä ja pormestaria helsinkiläisen porvarin Anders Jaakonpoika Byströmin (k. 1733) poikana (Genos 1969). Pormestari ei kuitenkaan voi olla tämän Anders-niminen poika, joka 1738 kirjoittautui Helsingin kouluun. Oikea isä oli tammisaarelainen seppä Anders Tuomaanpoika Bytar (k. 1733) ja äiti Maria Klauntytär Nyman (1693-1773), joten muistelmien tieto on oikea. Anders Bytarin vanhemmat olivat Juvan rautatehtaan seppä Thomas Antinpoika Bytar ja Anna, jotka pakenivat Fiskarsiin venäläisten hävittäessä Juvan 1700-luvun alussa. Tuomaan isäksi oletetaan Anskuun tehtaan miilunpolttajana 1656-1676 mainittu Antti Antinpoika Bytar.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1975 års register | Årgångsregister