GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Selostus | Artikelns slut ]

Frisius - Frisenheim

Pol. mag. Georg Luther, Helsingfors

Johan Henrik Frisius, adlad och friherre Frisenheim samt död 1737, svarade som överkrigskommissarie för proviantväsendet vid armén i Finland efter Viborgs fall 1710. Efter freden i Nystad var han som landshövding i Kymmenegårds och Nyslotts län en ledande gestalt i arbetet på att återupprätta normala förhållanden i Finland. Han var ursprungligen handelsman i Nyen och mycket knapphändiga uppgifter har stått till buds om hans härstamning och släktförhållanden. Akiander har i sitt herdaminne för Ingermanland klarlagt att hans far, magister Johan Heinrich Frisius var kyrkoherde i Nyens tyska församling åtminstone från 1663 och dog senast 1670. Dessutom har Osmo Durchman i GSÅ XI, s. 338, meddelat, att Frisenheim var morbror till kaptenen Johan Henrik Ahlgren, som på 1720-talet vistades i Åbo, och till hans två systrar.

Ur de bevarade källorna från Ingermanland på Finlands riksarkiv kan inte mera utvinnas om den familj Frisius, som Johan Henrik Frisenheim tillhörde. Uppgifter om den ingår emellertid i ett nyligen utkommet tyskt arbete av Gerd Möhlmann, Geschlechter der Hansestadt Rostock in 13-18. Jahrhundert (Genealogie und Landesgeschichte, Band 25, Verlag Degener & Co, Neustadt an der Aisch 1975). Där omtalas på s. 37. "Hinrich (Friese), Magister, Pastor in Nye, Ingermanland", död 1667/70 och gift med "Margarete Soldau", död 17.4.1671. Berend Dobbin i Nyen skrev 7.5.1671 till "sin svåger" Heinrichs bror Tiete (Diedrich) Friese i Rostock om änkans död. Hon efterlämnade enligt detta brev tre föräldralösa barn, d.v.s. en son och två döttrar. En tredje dotter, född efter faderns död, hade begravts tre veckor innan brevet skrevs. År 1677 skrev ryttmästaren Carl von Rohr och Gotthard Johann Brundert som förmyndare för "magister Henricus Frieses" barn till Rostock för att få ut deras fars (arvs-?) fordringar från hans styvfar där.

Dessa uppgifter gäller uppenbart Johan Henrik Friesenheims föräldrar. Hans far bar synbarligen endast förnamnet Heinrich. Magister Heinrich Frisius hade tre bröder i Rostock, apotekaren(?) Jakob Friese, levde 1679, bryggaren Tiete Friese, död 1676, och köpgesällen Jochim Friese, f. c. 1634, död 1666. De fyra brödernas far Tiete Friese d.ä. var bryggare i Rostock och dog 1638. Han gifte sig i Rostock 1624 med Anna Degener i hennes första gifte, f. 1606, död 1667. Hon gifte om sig 1643 med rådmannen i Rostock Steffen Schultz, död 1678. Nedan sammanfattas i en antavla de uppgifter, som ur Möhlmanns arbete kan utvinnas om magister Heinrich Frisius anor. Hans släkt kan inte på basen av detta arbete ställas i samband med andra släkter Friis eller Frese i Finland.

Johan Henrik Frisenheims mor hette inte Soldau, utan Margareta Soldan. Hon var uppenbart dotter till rådmannen i Nyen Hans Soldan, som var systerson till Carl von Rohr samt svärfar till Berend Dobbin och (troligen) Gotthard Johan Brundert (se Genos 1972, s. 30-31). Margareta härstammade ur sin fars andra gifte med Dorotea N.N. Berend Dobbin nämnde nämligen i sitt brev till Rostock 1671, att hennes mor ännu levde.

Johan Henrik Frisius nämns första gången i Nyens domböcker som köpgesäll 3.10.1687. På 1690-talet var han handlande med omfattande internationella affärer. Tillsammans med rådmannen Detlof Jochims(son?) köpte han 25.7.1692 ett sjunket holländskt skepp, för vilket de utfäste sig att betala 4000 "Carolus Gylden" om det inte kunde lyftas, men 6000 om bärgningsförsöken lyckades. Frisius var kyrkoföreståndare i Nyens tyska församling 1671. Det förefaller tydligt att han hade en betydande del i den trävaruexport från Nyen, vars stora expansion under 1690-talet Sven-Erik Åström har skildrat i SLSS 471 (1976, ss. 55-80). Denna exportkonjunktur skapade troligen den ekonomiska basen för hans verksamhet under stora nordiska kriget som leverantör och kreditgivare till kronan samt senare överkrigskommissarie. Hans verksamhet efter flykten från Nyen skall inte behandlas här, den har ingående belysts i biografiska uppslagsverk och arbeten om krigets samt återuppbyggnadstidens historia.

Johan Henrik Frisius gifte sig troligen först efter 14.5.1698 med rådmannen Diedrich Bloms änka Katarina Barckman. Hon uppträdde nämligen ännu då i Nyens rådstugurätt som rådman Bloms efterleverska. Hon var dotter till hopmannen på Lennart Mörners ingermanländska gods Daniel Barckman, död 1675, och Katarina Petersdotter (i dennas första gifte), som begravdes i Åbo 1798. Torsten Rudeen har i en tryckt likpredikan över henne skildrat Katarina Barckmans föräldrars öden. Katarina Barckman dog 1702. Av hennes och Johan Henrik Frisius tre barn, som alla dog späda, begravdes ett i Helsingfors 4.4.1701.

Utom sonen Johan Henrik efterlämnade magister Heinrich Frisius enligt meddelandena till Rostock två döttrar. Den ena av dem var Hedvig Dorotea Frisius, som begravdes i Viborg 9.1.1715 och enligt dödslängden blev 43 år gammal. Hon måste emellertid ha varit några år äldre. Hon var gift med Andreas Ahlgren, som 1687 var konrektor och 1688-1689 rektor vid skolan i Nyen samt slutligen blev prost och 1706 kyrkoherde i Siikaniemi församling i Viborg. Han begravdes i Viborg 23.3.1714 och uppges ha blivit 58 år gammal.

Andreas Ahlgren och Hedvig Dorotea Frisius var uppenbart föräldrar till Johan Henrik Frisenheims systerson, kaptenen Johan Henrik Ahlgren, samt systerdöttrarna Anna Elisabet Ahlgren, gift med kaptenen Karl Gustaf Orrfelt på Storpoikko i Rimito 1746- 1764, och N. N. Ahlgren, död före 1731 hos sin morbror Frisenheim i Villmanstrand, samt gift med kaptenen Gustaf Johan Ammondt i hans första gifte, död 1737. Åbo kämnersrätts protokoll för 8, 22 och 30 oktober 1751 ger uppgifter om transaktioner inom denna syskonkrets vid arvskiftet efter Frisenheim i Villmanstrand 1738. De motsäger ättartavlornas uppgift, att Ammondts första hustru, som blev stammor för adliga ätten von Ammondt, var Frisenheims styvdotter Katarina Blom.

Den andra dotter till Heinrich Frisius och Margareta Soldan, som överlevde föräldrarna, kan inte identifieras lika säkert. Det förefaller emellertid troligt, att hon var rådmannen Jakob Boismans första hustru, vars namn inte är känt. Hon dog troligen 1695, då Boisman erlade begravningspengar till tyska kyrkan i Nyen. Motsvarande betalning till svenska kyrkan, troligen för klockringning, erlades först 14.9.1696. Arrendatorn Otto Baltzar Soldan (bror till Margareta Soldan) och Johan Henrik Frisius krävde nämligen i Nyens rådstugurätt 23.4.1698 "att rådman Jakob Boisman, så vida han ärnar träda i annat giftermål, må åthållas sine barn uti deras såsom näste fränders närvaro å mödernes sidan att avvittra". Jakob Boismans äldsta son Reinhold Johan Boisman var enligt en osäker uppgift i dödslängen född 1678. Han kan vara född något tidigare, men knappast mycket senare, eftersom han blev student i Dorpat redan hösten 1691. Hans mor bör alltså ha fötts senast c. 1660. Heinrich Frisius, som nämns sista gången i Rostock 1654, kan redan före 1660 ha varit gift med Margareta Soldan, ehuru han först 1663 kan påvisas ha bott i Nyen. Andra förklaringar till att just Otto Baltzar Soldan och Johan Henrik Frisius uppträder som närmaste mödernefränder till Jakob Boismans barn i första giftet är dock möjliga, men de förefaller mindre troliga än antagandet, att barnens mor var syster till Frisius.


Johan Henrik Frisius fäderneanor
(f=far, m=mor)

Källor: Matthias Akiander, Bidrag till kännedom om Evangelisk-lutherska Församlingarna i Ingermanlands stift.
    Adolph Hofmeister, Die Matrikel der Universität Rostock.
    Gerd Möhlmann, Geschlechter der Hansestadt Rostock im 13-18. Jahrhundert.


Heinrich Frisius, student i Rostock i april 1647, magister(cum laude) och lärare vid universitetet (in facultatem receptus)1652. Vistades i Rostock ännu 1654, då en tvist mellan styvfadern, som bekostat hans studier, och honom bilades. Kyrkoherde i Nyens tyska församling senast 1663, levde 1667, död senast 1670. I Rostock uppges, att han i Nyen "viele Jahre mit grossem contentement die Gemeinde verwaltet." G. med Margareta Soldan, död 17.4.1671, dotter till rådmannen i Nyen Hans Soldan och hans andra hustru Dorotea N.N.
f Tite (Diedrich) Friese från Warnemünde, bryggare i Rostock, död 31.11.1688. G. 13.11.1624 med
m Anna Degener, f. 22.7.1606, död 11.12.1667. Omgift 1643 med rådmannen i Rostock Steffen Schultz, död 1678.
ff N.N., borgare i Warnemünde (möjligen Heinrich Friese, buraed i Warnemünde 17.1.1593, levde 1620, var död 1633, g. med Catharina N.N. Deras son Tietke nämns 1633 som ägare av ett hus i Warnemünde. Heinrichs far N.N. var husägare i Warnemünde och avliden 1587, modern Tielsche, d.v.s. Elisabeth N.N. levde 1600).
mf Jacob Degener från Warnemünde, borgare i Rostock, levde 1607.
mm Lucia Ulenbrock.
mff Steffen Degener, skeppare i Warnemünde, var död 1605. G. före 1574 med
mfm Catharine Plagemann.
mmf Heinrich Ulenbrock, skeppare och handelsman i Warnemünde, död c. 1577.
mmm Kunigunde Eggebrecht.
mfmf Hans Plagemann i Rostock och Warnemünde, död före 17.9.1574. (Möhlmanns bok ger inga antydningar om släktskap till släkten Plagman i Finland).


Selostus

Frisius - Frisenheim. Johan Henrik Frisius, vuodesta 1727 vapaaherra Frisenheim (k. 1737) kuuluu suuren Pohjan sodan ja sen jälkeisen jälleenrakennuskauden merkkimiehiin maamme historiassa. Hänen vanhempansa olivat Nevanlinnan saksalaisen seurakunnan kirkkoherra, maisteri Heinrich Frisius (k. 1667/70) ja Margareta Soldan (k. 1671). Heinrich Frisius oli Rostockista kotoisin; artikkelissa esitetään hänen esivanhempansa Saksassa äskettäin ilmestyneen teoksen mukaan. Heinrich Frisiuksella oli lisäksi kaksi tytärtä. Toinen heistä oli Viipurin Siikaniemen seurakunnan rovastin Andreas Ahlgrenin (k. 1714) vaimo Hedvig Dorotea Frisius (k. 1715), jonka lapset perivät lapsettomana kuolleen Frisenheimin omaisuuden. Toinen tytär oli mahdollisesti Johan Henrik Frisiuksen lähisukulaiseksi ilmoitettu Nevanlinnan raatimiehen Jakob Boismanin (k. n. 1704) ensimmäinen vaimo, joka kuoli (viimeistään) 1695 ja jonka nimeä ei tunneta.


Genos 47(1976), s. 43-47

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Selostus ]

Systematisk förteckning | 1976 års register | Årgångsregister