[ Artikelns slut ]
Andreas Sigfridi Borgensis, kyrkoherde i Sibbo 1600-36, är föga känd i genealogiska sammanhang. I Sibbo sockens historia I, s. 261-266, nämner Paul Nyberg honom som en synnerligen driftig och företagsam man i världsliga angelägenheter, men säger, att man knappast vet något om hans verksamhet som själaherde. Enligt Nyberg började herr Anders sin prästerliga bana som fältpräst 1582 och tjänstgjorde under olika ryttarefanor till 1600, då han blev utnämnd till kyrkoherde i Sibbo. Som ersättning för delvis innestående lön erhöll han enligt kungligt brev 24.10.1593 sex års frihet för en skattjord i Nevas by i Sibbo, som han upptagit ur öde. Den 13.2.1600, synbarligen i samband med sitt avsked från armén, fick han frihet på ett hemman i Brattnäs i Borgå socken. Beträffande kyrkoherdens familjeförhållanden nämner Nyberg inte hans hustru, endast döttrarna Anna och Karin, av vilka någondera blev gift med faderns efterträdare Laurentius J. Pampineus i det första av hans tre äktenskap. Trots epitetet Borgensis, antar Nyberg att herr Anders var bördig från Sibbo, emedan han vid vintertinget 1605 med Matts Klementsson i Kärr skiftade "arff Jordh som de sig emellan hafver i Käär och Westersundom". Herr Anders erhöll på sin lott hemmanet i Kärr "som Clement Olsson (c. 1581-93) tillförene besuttit hafr. och är hans rette arff".
I sin uppsats om kyrkoherdens i Borgå (1612-37) Ericus Simonis autobiografi (GSÅ XVI: 25-49) framlägger Arne Jörgensen gissningen om en nära släktskap mellan herr Erik och herr Anders i Sibbo. Denna gissning grundar sig dels på det gemensamma epitetet Borgensis och dels på ett synbarligen löst antagande, att den "Dygdesamme Q. Hustru Elin Andersdotter mitt syskonebarn från Sibbo", som nämns av herr Erik bland gudmödrarna till hans son 1617, skulle vara dotter till herr Anders i Sibbo. Jörgensen noterar även möjligheten, att herr Anders skulle vara bror till Jacobus Sigfridi Borgensis, kyrkoherde i Nykarleby 1607-25.
Vid en mera ingående granskning av de äldre originalhandlingarna för Borgå län, träffar man på flera kompletterande uppgifter om Andreas Sigfridi, och man får en klarare bild av hans hittills synnerligen diffusa genealogiska bakgrund.
I mantalslängden för år 1634 upptas under prästgården hos herr Anders bl.a. de ovannämnda döttrarna Anna och Karin samt kapellanen herr Lars och hans hustru Margareta Andersdotter. Dottern Anna och hennes man korpralen, slutligen kornetten vid Viborgs läns kavalleriregemente Thomas Henriksson Cleinert innehade från 1635 herr Anders hemman i Kärr, som tidigare (1619-34) innehafts av en Simon Nilsson. Då bebrukaren av herr Anders hemman i Nevas (1608-39) också hette Simon Nilsson är det med största sannolikhet i vardera fallet fråga om sedermera kaptenen Simon Nilsson (Broo) från Broböle i Sibbo. Han nämns som ryttare i Broböle 1617, var löjtnant 1626 och kapten 1641-53, allt vid Nylands östra infanteriregemente, och hans hustru hette Elin Andersdotter.[1] Då deras dotter Margareta Simonsdotter Broo år 1672 fordrade tillbaka ett pärlhalsband av Laurentius Pampineus, som hon 1659 i sin moders livstid pantsatt hos honom, kallade hon honom morbror, i detta fall tydligen med betydelsen mosters man.[2]
Att Jörgensen hade rätt beträffande herr Eriks syskonebarns, hustru Elin Andersdotters, placering i herr Anders familj är klart, men det verkar troligt, att släktskapen var på möderne och icke på fäderne så som Jörgensen antar. Herr Anders hustru var sannolikt syster till någondera av herr Eriks föräldrar, som var Simon Jacobi kyrkoherde i Borgå 1580-1612 och hans första hustru Helena Eriksdotter, död 1588, dotter till Ericus Petri, kyrkoherde i Borgå 1560-79 och Anna Henriksdotter (Ekelöf).
Herr Anders förekommer som jordinnehavare i Brattnäs redan tidigare än vad Nyberg uppger. Den 4.5.1591 erhöll han nämligen, som ersättning för outbetalad lön samt i avsaknad av borgläger, "frihet på det skattehemman som han ägher i Brattnäs by" i Borgå socken. Den 16.1.1593 erhöll han bekräftelse på friheten för 9 alnar jord i Brattnäs och dessutom 13 1/2 alnar ödesjord i grannbyn Lomböle.[3] Ur räkenskapslängderna framgår, att det aktuella hemmanet i Brattnäs tidigare innehafts som utbysjord av Nils Persson Granne 1543-60, Per Jönsson 1560, herr Erik i Borgå 1563-66, och från 1579 av herr Simon i Borgå, som den 12.1.1589 erhållit frihet därpå.[*] Senast år 1585 hade herr Simon även upptagit 13 1/2 alnar utbysjord i Lomböle.[4]
Herr Anders nämns i Brattnäs ännu 1607-08, och uppställer då ryttare för hemmanet. Samtidigt dyker även dåvarande fältpredikanten Ericus Simonis namn upp i längderna och han övertar rustningsrätten för hemmanet, som senare kallas Korsnäs. Jorden i Lomböle innehades enligt ödeslängd 1609, samfällt av herr Simon i Borgå och herr Anders i Sibbo, år 1611 upptogs den till skatt av Ericus Simonis.[5]
Herr Anders anknytning till den jord, som innehades av herr Simon och tidigare av hans svärfar, tyder på att även herr Anders var en svärson till Ericus Petri. Detta antagande vinner ytterligare stöd, då några bönder i Lomböle år 1682 med ägaren till Korsnäs tvistar om någon jord. Därvid framläggs i rätten "en copia av en vittnes- och förlikningsskrift mellan fordom kyrkoherden i Borgå och Hr Anders Sigfridi om något arf d. 3 julij 1593 - -". Vidare framgick av skriften, att kyrkoherden Hr Simon, som då ägde Korsnäs ryttarhemman, hade köpt hälften av en äng Bodalen på Vessö från Lomböle till Korsnäs. Redan 16 år tidigare hade "lumbölingarna" vid häradsrätten framfört klander i samma jordtvist, och vid detta tillfälle framlades ett köpebrev mellan herr Simon och hans svärmoder Anna Henriksdotter, upprättat på Borgå prästgård 16 sept. 1588 av hennes andre man Thomas Henriksson till Hangelby. Ur denna handling framgår att redan Ericus Petri hade köpt den halvpart i Bodalen som nu av hans änka överläts till herr Simon. Vid samma tillfälle skiftades även salige herr Eriks böcker mellan hans barn, varvid Thomas Henriksson tog hand om de böcker, som kom på Hans Erikssons del, något annat barn namnges icke. Emedan Andreas Sigfridi vid förrättingen nämns bland godemännen, kan man gissa att hans äktenskap med herr Eriks dotter ingåtts efter år 1588.[6]
Något nytt, som definitivt skulle klarlägga herr Anders härstamning, kan icke påvisas. Att hemmanet i Kärr tydligen var hans mödernearv, framgår av att det utgjorde 3/4 skattmark, varemot medarvingen Matts Klementsson, som odlat jorden efter sin far från 1594, på sin lott erhöll hemmanet i Vestersundom on 1 1/2 skattmark, alltså det dubbla eller en broderdel. Detta tyder på att Matts far Klement Olsson, som redan enligt en ransakningslängd 1586 var närmaste arvinge till 18 alnar utbysjord i Vestersundom (som han innehaft redan i 30 år), tydligen var bror till herr Anders mor. Klement Olssons far Olof Larsson nämns i Kärr redan 1540 och från 1556 innehade han utbysjorden i Vestersundom. Enligt silverskatteregistret 1571 var han en av de förmögnaste i socknen.[7]
Det är möjligt att Andreas Sigfridi i Sibbo och Jacobus Sigfridi i Nykarleby, vardera med epitetet Borgensis, var bröder, ehuru ingen antydan om släktskap påträffats. Att herr Simon i Borgå med sin senare hustru Margareta Sigfridsdotter år 1598 upptagit ur öde Sigfrid Anderssons hemman i Särkijärvi, den by där Jacobus Sigfridi föddes,[8] kan tyda på att herr Jakob och hustru Margareta var syskon. Sigfrid Andersson hade 1567 övertagit hemmanet av sin fader Anders Persson, vilken nämns i byn från 1543. Men emedan Sigfrid Anderssons hemman redan från 1573 i längderna uppges vara öde och han själv omväxlande kallas "arm" eller "husarm", kan man ifrågasätta en släktskap mellan honom och de på en helt annan nivå stående prästfamiljerna. - Simon Jacobi erhöll 18.3.1598 sex års frihet på hemmanet och hans änka hustru Margareta 31.5.1622 livstids frihet därpå, hon nämns i Särkijärvi ännu 1632.[9]
[*] Torsten G. Aminoffs förmodan (Gentes Finlandiae III sid. 15), att herr Simon skulle vara son till bonden Jakob Pålsson i Brattnäs 1543-50 vinner inget stöd av ägarlängderna för hemmanen i byn. Jakob Pålssons son Sigfrid sitter nämligen ännu 1579 som bonde på sitt hemman. - Herr Eriks 9 alnar brukades åtminstone 1569-77 samfällt med grannen Bertil Matssons jord, och hade tydligen icke varit öde före 1579 då de övertagits av herr Simon.
[1] Nyberg a.a I:120; RA: 7924:794; 7962:328 v.
[2] RA:bb 9:24.
[3] RA:3448:154; 3462:166a
[4] RA:3448:149; 8419a:33.
[5] RA:3535:15 v, 3536:125; 3540:122; 3660:87 v; SAYL/Borgå socken.
[6] RA:bb 10:429; bb 6:87-89.
[7] RA:3419a :54; SAYL/Sibbo.
[8] RA:bb 3:164 v.
[9] RA:SAYL/Borgå socken; Love Kurtén, Tallberg, Genos 1975:81.
Selostus
Andreas Sigfridi Borgensiksen sukupiiri. Andreas Sigfridi Borgensis oli sotilaspappina vuodesta 1582 ja Sipoon kirkkoherrana 1600-36. Hän oli ehkä kotoisin silloisen Porvoon pitäjän (nyk. Askolan) Särkijärveltä. Hänen isäkseen sopisi siellä 1567-94 mainittu Sipi Antinpoika, mutta olettamusta heikentää tämän lähteistä ilmenevä köyhyys. Andreas Sigfridin veljeksi sopisi nimensä puolesta Uudenkaarlepyyn kirkkoherra Jacobus Sigfridi Borgensis (k. 1625) ja sisareksi Porvoon kirkkoherran Simon Jacobin (k. 1612) toinen puoliso Marketta Sipintytär, joka vielä 1632 eli Särkijärvellä, Sipin entisellä tilalla. Tila oli autiona, kun herra Simo otti sen viljeltäväkseen 1598. Herra Antin äiti lienee ollut Sipoon Kärr'issä vuodesta 1540 mainitun Olavi Laurinpojan tytär.
Anders Sigfridin vaimo oli ilmeisesti Porvoon kirkkoherran Ericus Petrin tytär. Herra Antilla ja hänellä oli neljä tytärtä: kapteeni Simo Niilonpojan vaimo Elina Antintytär, Sipoon kirkkoherran Laurentius Pampinaeuksen ensimmäinen puoliso Marketta Antintytär, kornetti Tuomas Henrikinpoika Cleinertin vaimo Anna sekä v. 1634 naimattomana mainittu Kaarina Antintytär.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1977 års register | Årgångsregister