[ Artikelns slut ]
Namnet Strengberg har som få släktnamn i Finland gått in i det allmänna medvetandet och detta helt i dess egenskap av firmanamn. Det har inte haft talrika bärare vilka skulle ha gjort det känt på olika orter och inom olika områden. Tvärtom har det som släktnamn fört en ganska undanskymd tillvaro och har endast med svårighet kunnat uppspåras och följas av den nyfikne genealogen. Sedan slutet av 1600-talet har namnet i varje generation förts vidare av endast en medlem och det dog i Finland ut med sin namnkunnigaste bärare, handlanden Philip Ulrik Strengberg. I U.S.A. kan släkten möjligen fortleva under annat namn. Tre söner till släktens äldste medlem i Sverige försvann i okända öden och kan naturligtvis också ha efterkommande. På kvinnolinjen har dock släkten talrika ättlingar.
Släkten Strengberg härstammar från och har tagit sitt namn efter Strängnäs. I Sverige har ett flertal andra släkter under äldre och nyare tid också antagit släktnamnet Strengberg efter denna stad. Något samband mellan släkten i Finland och dessa andra släkter Strengberg har inte kunnat påvisas.
Släktens äldste med säkerhet kände medlem hette Mats Jönsson och var handlande i Strängnäs vid mitten av 1600-talet. Redan 1632 nämnes han som en stadens invånare. Han var utan tvivel infödd i staden. Rådhusrättsprotokollet (rrp) nämner aldrig att han avlagt sin burskapsed. Denna ed avlades endast i undantagsfall av infödda borgarsöner. I rrp nämnes han heller aldrig i samband med sin far, vilket självfallet kan bero på en tillfällighet men också på att fadern dött tidigt.
I rrp 28. 4. 1646 säges Mats Jönsson vara släkt med borgmästaren Anders Henriksson Fax, vars far Henrik Albrektsson också varit borgmästare i Strängnäs. Uppgifterna om släkten Fax är dock så knapphändiga att de inte avslöjar på vilket sätt Mats Jönsson var släkt med borgmästaren. Rrp 9. 5. 1617 kan dock ge anledning till en hypotes rörande denna släktskap och Mats Jönssons härstamning. Borgaren Jon Persson, som enligt rrp 17. 5. 1632 var gift med borgmästaren Jöns Bårdskärares oäkta dotter, hade liksom hustrun drabbats av en smittosam sjukdom och var 1617 intagen på hospitalet. Han beslöt då att sälja sin av utskylder belastade gård, vilken värderades till 250 daler. Jöns Bårdskärares änka Anna ägde en tredjedel i gården. Dåvarande rådmannen Henrik Albrektsson ägde också en gammal bördsrätt i samma gård och dömdes därför att inlösa gården och till hustru Anna utge hennes tredjedel. Henrik Albrektsson och Jon Persson skulle sinsemellan göra upp om de två återstående tredjedelarna. Här framskymtar alltså en släktskap mellan Henrik Albrektsson och Jon Persson och möjligen kan vi i den senare se Mats Jönssons i sin sjukdom tidigt bortgångne far.
Mats Jönsson bötfälldes 20. 10. 1632 för lönskaläge trots att han dessförinnan legaliserat sitt förhållande genom vigsel. Lönskaläget var uppenbart genom att barnet föddes tidigare än 9 månader efter vigseln. Såväl vigseln som barnets födelse bör därför ha ägt rum 1632. Mats Jönssons hustru Malin Matsdotter var dotter till en Mats Pedersson. Denne är sannolikt identisk med rådmannen Mats Pedersson. Mot detta talar visserligen att rådmannen Mats Pedersson satt kvar i rätten när Mats Jönsson 28. 4. 1646 dömdes till böter - och var nära att dömas till döden - för sidovördnad mot rätten. Å andra sidan säges 20. 4. 1664 Mats Jönssons hustru ha fått överta sin mors bänkrum i rådmansbänken i domkyrkan. Den ställning och förmögenhet som Mats Jönssons svärfar innehaft tyder också på att han var identisk med rådmannen Mats Pedersson.
Per Matsson Strengberg synes ha varit äldst av Mats Jönssons barn och kan därför ha varit det barn som föddes 1632. Fadern Mats Jönsson kan inte påvisas någonsin ha använt namnet Strengberg, varför Per Matsson är den förste som bar detta namn. Han är sannolikt identisk med den Per Matsson som från 1659 nämns som överste Frans Knorrings amtman i Jääskis [1] och det var antagligen i sin egenskap av adelstjänare han kom att skickas till Karelen. Som en följd därav kom också släkten Meinander att överflytta till Finland. Per Matsson Strengbergs systerson Zacharias Olofsson Meinander sökte sig nämligen också från Strängnäs till morbrodern i Viborg, till en början antagligen som hans "pojke" d.v.s. ett slags skrivare och alltiallo.
Per Matsson Strengbergs sigill visar ett vapen med tre fembladiga blommor på stjälkar uppväxande från ett berg och med hjälmen krönt av en likadan blomma. [2] Sonsonen Carl Henric Strengbergs sigillvapen var däremot en odelad sköld med en bepansrad arm hållande en kommandostav till (heraldiskt) höger och en uppdragen ek till vänster samt med samma bepansrade arm med kommandostav som hjälmprydnad . [3] Dessa vapen kan inte uppfattas som några familjevapen utan endast som sigillvapen, vilka var mycket vanliga vid denna tid och vanligen komponerades med utgångspunkt från släktnamnet.
Ett varmt tack framföres härmed till överingenjör Henrik Falck och pol.mag. Georg Luther vilka bidragit till utredningen med många värdefulla uppgifter.
Tab. 1.
Mats Jönsson, antagligen infödd borgarson i Strängnäs (jfr. inledningen). Upptas i 1670 års mantalslängd, men saknas året efter, varför han bör ha dött 1670. Handlande i Strängnäs. 1639 nämnd som kämnär, under en följd av år utsedd till gästgivare och stadens bagare. Ägde en gård på torgets norra sida invid rådhuset. G. synbarligen 1632 med Malin Matsdotter, dotter till (antagligen rådmannen) Mats Pedersson. Hon upptas senast i 1668 års mantalslängd. 11. 3. 1669 skedde värdering efter henne, varvid gården med lösöre och uthus värderades till 1200 dr.kmt., en brännvinspanna undantagen.
Barn:
Per Matsson Strengberg, f. 1632(?). Befallningsman, tullnär. Död 1676(?). Tab. 2.
Kerstin, begr. i Arboga 4. 12. 1704. - G. 1) med komministern i Mariefred Olaus Johannis Meinander, död 1665 före 23. 4. Möjligen den stipendiat Olaus Johannis, som nämns i Strängnäs rrp 12. 12. 1642; [10] - G. 2) kort före 20. 3. 1674 med handlanden i Arboga Zacharias Keller i hans andra gifte, begr. i Arboga 8. 5. 1691.
Elisabet. - G. 1662 med trädgårdsmästaren i Strängnäs Anders Nilsson. [5] Denne nämns 1675 bland svågern Per Matsson Strengbergs kautionister. [2]
Lars. Nämnd i rrp 18. 2. och 3. 4. 1663, då han druckit tillsammans med några soldater och blivit insatt i häktet. Skulle han inte avhålla sig från sådant i fortsättningen, skulle han utskrivas till båtsman. Vidare öden okända. [6]
Johan. Nämnd i rrp 22. 9. 1664, då han fått högra tummen avhuggen i ett dryckestumult. Kallade sig Strengberg, då han 9. 2. 1669 i Stockholm bemyndigade en fordringsägare att söka sin betalning av hans i Strängnäs innestående mödernearv. Vidare öden okända.
Anna. Nämnd i rrp 22. 9. 1664. Vidare öden okända.
Mats. Nämnd i rrp 6. 12. 1664. Vidare öden okända.
Tab. 2.
Per Matsson Strengberg (son till Mats Jönsson, tab. 1), f. i Strängnäs antagligen 1632. Sannolikt den Per Matsson, som 1659- c. 1664 var överste Frans Knorrings amtman i Jääskis. [1] Kronobefallningsman i Stranda härad 1666-68, då han fick uppta ödeshemmanen Metsola och Rytiniemi i Viborgs socken, vilka tidigare innehafts av hans svärfar. Kammarkollegium beslöt 22. 4. 1671 att han skulle slippa arrest mot kaution för det han blivit kronan skyldig. Åtminstone från 1672 tullnär för Iilla tullen i Viborg. Var 1675 skyldig 1758 dr 22 öre smt för 1674 och 1675 års Iilla tull och accis. Avsattes av en accisrätt i Viborg 23. 8. 1675 till följd av kammarkollegii brev 23. 4. 1675. [2] Satt i september 1675 arresterad på Viborgs slott och synes ha dött där i början av 1676. - G. med Helena (Holländer) Ridder i hennes första gifte, levde ännu 1702, dotter till ränt- och proviantmästaren i Åbo Hans Holländer Ridder och Brita Johansdotter. Hon gifte om sig 1) 1680/81 med regementsskrivaren Kasper Johansson (Elfvengren) och 2) 1688/89 med advokaten i Viborg Gideon Ingerman.
Barn:
Petter Strengberg, f. e. 1674. Kronobefallningsman, mantalskommissarie. Död 1754. Tab. 3.
Elisabet, f. e. 1675, död på flykt i Sverige under stora ofreden. - G. 1) c. 1698 med uppbördsskrivaren, sedan kronobefallningsmannen i Savolax nedredels härad Otto Karl Thiele, död före 2. 7. 1706; 2) antagligen 1711 med löjtnanten, sedan kaptenen vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente Abraham Falck, i hans andra gifte (av 3), f. 1675, död 1734. Elisabet Strengberg ägde efter sin första man Mutajärvenmäki hemman i Pulkkila by i Kerimäki socken, vilket hon 1709 sålde men ännu bebodde i 1711 års mantalslängd.
Tab. 3.
Petter Strengberg (son till Per Matsson Strengberg, tab. 2), f.c. 1674. Nämnd som "pojke" 1690 hos Adolf Menschewer i Viborg, 1691 hos häradsskrivaren Mårten Österman och 1692 hos regementsskrivaren Gustaf Falck. Nämnd 1699-1700 som uppbördsskrivare i Viborg och 1701-1705 som tullskrivare. Fullmakt 6. 6. 1706 som kronobefallningsman i Savolax nedredels härad efter svågern Thiele. Avsatt för balans 24. 9. 1710, men s.d. fullmakt som mantalskommissarie i Viborgs Iän. 12. 2. 1718 regementskommissarie vid Viborgs läns infanteriregemente. 1719 kommenderad till magasinet i Gävle. Anhöll s.å. om avsked vilket beviljades "när han vid regementet gjort för sig riktigt", 28. 10. 1719 utsågs efterträdare. 1723 ånyo verksam som mantalskommissarie i Viborgs Iän, men flyttade s.å. till Pernå där han 22. 3. 1723 övertagit Bullers rusthåll i Gislarböle från sin svåger löjtnanten Zacharias Buller. Köpte 21. 9. 1731 Gislarböle rusthåll av majoren Carl Johan Creutz. Under en följd av år kyrkoekonom i Pernå församling. På 1730-talet verksam som assisterande disponent på Forsby bruk. Död 2. 4. 1754, 80 år gammal, i Solv, Västerby hos sonen Carl Henric Strengberg. - Var redan 1701 gift med Gunilla Catharina Chromell, död i Solv, Västerby 17. 3. 1756, 79 år gammal, dotter till borgmästaren i Veckelax Per Svensson och Catharina Gudzaeus. [11]
Söner:
Petter Lorenz. Stadsskrivare, auditör. Död 1753. Tab. 4.
Carl Henric. Regementsskrivare. Död 1763. Tab. 5.
Tab. 4.
Petter Lorenz Strengberg (son till Petter Strengberg, tab. 3). Inskriven i Borgå gymnasium 16. 5. 1728, vid Åbo akademi 1732. Sökte 1739 i Åbo efterträdare för sig som informator för greve Creutz' barn på Malmgård. 1744 stadsskrivare i Helsingfors. Auditör vid Österbottens regemente 18. 9. 1747. Var 1749 den österbottniska allmogens fullmäktige i dess kamp för seglationsfrihet. [7] Död pa Heirs mönsterskrivarboställe i Vassor 19. 12. 1753. - G. med Brita Iggström i hennes första gifte, död 16. 4. 1785, dotter till överkrigskommissarien och kamreraren i kammarkollegium Erik Iggström och Brita Brohm samt g. 2) i Solv 6. 9. 1757 med kommissionslantmätaren i Vasa Iän Zacharias Brander, f. 1729, död i Mustasaari 2. 6. 1782.
Barn:
Carl Anders, f. i Vassor 4. 8. 1749, död där 4. 9. s.å.
Brita Catharina, f. i Vassor 16. 4. 1751, död där 6. 5. s.å.
Lars, f. i Vassor 22. 8. 1753, död där 8. 1. 1755.
Tab. 5.
Carl Henric Strengberg (son till Petter Strenberg, tab. 3), Ed som vice regementsskrivare vid Österbottens regemente 15. 11. 1743, 1744 ordinarie regementsskrivare. Arrenderade c. 1760-63 överstebostället Tottesund i Maxmo. Död i Vasa 23. 11. 1763. - G. med Christina Margareta Kühl i hennes första gifte, f. 1733, död i Masku 15. 11. 1775, dotter till regementsfältskären vid Nylands infanteriregemente Johan Gabriel Kühl (inte Kijhl!) [12] och Sophia Sandahl samt g. 2) i Loimijoki 23. 3. 1766 med hovrättsrådet Henrik Pipping, f. i Arboga 25. 3. 1718, död i Åbo 26. 5. 1767.
Barn:
Catharina Sophia, f. i Solv 3. 1. 1751, död i Vemo 16. 11. 1826. -G. i Åbo 9. 2. 1773 med regementskvartermästaren slutligen överstelöjtnanten friherre Carl Efraim Carpelan, f. i Reso 12. 8. 1732, död i Rimito 29. 3. 1819.
Johan Petter, f. i Solv 7. 10. 1753, död där 29. 4 .1754.
Anna Beata, f. i Solv 11. 8. 1755, död i Lappfjärd 30. 3. 1829. -G. i Åbo 9. 2. 1773 med löjtnanten, slutligen regementskvartermästaren vid Österbottens regemente Axel Reinhold Freidenfelt, f. i Kangasala 1. 3. 1739, död i Storkyro 12. 4. 1813.
Carl Gustaf, f. i Solv 26. 7. 1757, död 11. 8. s.å.
Charlotta Maria, död i Maxmo 5. 7. 1761, 1 år 7 mån. gammal.
David Gustaf, f. 25. 1. 1761. Löjtnant. Död 1805. Tab. 6.
Carl Otto, död i Maxmo 8. 5. 1763, 5 veckor 2 dagar gammal.
Tab. 6.
David Gustaf Strengberg (son till Carl Henric Strengberg, tab. 5), f. på Tottesund i Maxmo 25. 1. 1761. Volontär vid Österbottens regemente 1774, sergeant utan lön 22. 2. 1775, styrman vid Finska eskadern av arméns flotta 9. 6. 1780, vid franska marinen 1781, fältväbel vid Österbottens regemente 19. 3. 1783, stabsfänrik 26. 3. s.å., fänrik 20. 4. 1785. Kommenderad till Karelska jägarkåren 29. 5. 1789, återkom senast 1791, löjtnant senast 1794, stabslöjtnant 9. 3. 1803. Död i Sievi 11. 5. 1805. [8] - G. i Nykarleby 18. 7. 1793 med Philippina Carolina Westberg, f. i Sverige 4. 4. 1771, död i Jakobstad 11. 6. 1855, dotter till landskamreraren i Malmöhus Iän, sedan magasinsförvaltaren i Nykarleby, hovsekreteraren Anders Gabriel Westberg och Christina Catharina Jung.
Barn:
Anna Sophia, f. i Nykarleby 22. 1. 1794, död i Loimijoki 24. 1. 1873. - G. i Nådendal 1. 5. 1821 med pastorsadjunkten där, slutligen kapellanen i Kiikka, vicepastorn Gustaf Forselius, f. i Luvia 9. 7. 1793, död i Kiikka 18. 10. 1867.
Gustava Carolina, f. i Mustasaari 15. 4. 1795. Bodde efter faderns död hos fastern Catharina Sophia och efter hennes död hos systern Anna Sophia i Nådendal. Död i prästgården där 8. 9. 1831 i lungsot. - Ogift.
Philippina, f. i Mustasaari 29. 8. 1796, död där 13. 7. 1800.
Catharina Charlotta, f. i Mustasaari 28. 9. 1798, död där 9. 12. 1799.
Wilhelmina, f. i Mustasaari 9. 2. 1800, död i Nykyrko (Å.I.) 22. 5. 1898. - G. 1821 med vicehäradshövding Josef Gottleben, f. i Nykyrko 20. 12. 1779, död genom olyckshändelse på resa i Letala i maj 1836.
Carl Gustaf, f. i Mustasaari 7. 4. 1802. Inskriven i Åbo skola 16. 10. 1813, avgick hösten 1815. Enligt uppgift rephandlare i New York under namnet Charles David. Vidare öden okända.
Christina Margareta, f. i Mustasaari 11. 6. 1803, död i Jakobstad 16. 1. 1881. - G. i Pyhäjoki 14. 12. 1830 med kapellanen i Turtola, sedermera vicepastorn Ernst Wilhelm Frosterus, f. i Kuhmoniemi 9. 8. 1798, död i Turtola 12. 1. 1847.
Philip Ulric, f. posth. 2. 8. 18105 i Sievi. Inskriven i apologistklassen i Uleåborgs skola i feb. 1818, utdimitterad 1820. S.å. handelsbetjänt hos handlanden Kilian Malms änka i Jakobstad. Burskap som handlande 5. 5. 1828, ed 12. 5. Blev snart en av de ledande handlandena i staden, under flera år den främste. Ur exporthandeln utvecklades dels en omfattande rederirörelse, dels sågverksrörelse. 1842-18 förvärvade han successivt 2/3 av tobaksspinneriet i Jakobstad, varefter företaget från en tynande tillvaro snabbt genomgick en kraft utveckling under namnet "Ph. U. Strengberg & C:o Tobaks-Fabrik". Tillverkningsvärdet utgjorde sålunda 1845 1440 mk, 1856 36 400 mk och 1872 hela 305 000 mk. - Rådman i Jakobstad 1837-1858, från 1843 en av stadens äldste och från s.å. medlem av direktionen för stadens sjömanshus. Död i Jakobstad 8. 10. 1872, då hans efterlämnad förmögenhet uppgick till 526 000 mk. Därav utgjorde andelar i fartyg 252 000, andelen i tobaksfabriken 135 000 och sågverksandela 57 000 mk. [9] - G. i Jakobstad 7. 6. 1829 med Ulrica Charlotta Thelin, f. i Jakobstad 18. 2. 1799, död där 2. 10. 1878, dotter till handlanden i Jakobstad Johan Thelin och Anna Margareta Häggström. Äktenskapet var barnlöst.
[1] FRA; jj 7 s. 541v; jj 10 s. 186.
[2] SRA; Karnmarkollegii ink.handl. vol. 213 s. 1041 o.f.
[3] SKRA; Biographica.
[4] ULA: Strängnäs rrp 20. 3. 1674, 6. 4. 1676.
[5] ibid. 4. 9. 1662.
[6] I Stockholm (Nikolai) döptes 28. 5. 1708 barnet Maria, dotter till skepparen från Köping Lars Strängberg och hans hustru Brita Olofsdotter.
[7] Oskar Fyhrvall, Om det botniska handelstvånget. HT 1882.
[8] C.-B. J. Petander, Kungliga Österbottens infanteriregemente under Gustaf III:s tid, (Arkiv för svenska Österbotten 13), Vasa 1975.
[9] Oscar Nikula, Strengbergs 1762-1962, Jakobstad 1962. s. 590 o.f.
[10] Om Olaus Johannis och släkten Meinander, se Henrik Falck, Om släkten Meinanders äldsta led, Genos 1975, s. 85 f.
[11] FRA: ii 27, s 21; x 41, s. 59.
[12] Johan Fredrik Sacklén, Sveriges läkarehistoria 11: 1, s. 385.
Selostus
Strengberg-suku. Viipurilainen tullinhoitaja Per Matsson Strengberg (n. 1632-n. 1676) valitsi ilmeisesti sukunimensä synnyinpaikkansa, Strängnäsin kaupungin mukaan. Hän oli sikäläisen porvarin Mats Jönssonin (k. n. 1670) ja Malin Matsdotterin (k. n. 1668) poika ja hänen sisarensa Kerstin Matsdotter (k. 1704) tuli Meinander-suvun kantaäidiksi ensimmäisessä avioliitossaan Mariefredin kappalaisen Olaus Meinanderin (k. 1665) kanssa. Per Matsson Strengbergin ja Helena Ridderin (k. n. 1702) poika oli Viipurin läänin henkikomissaari Petter Strengberg (n. 1674-1754), jolla avioliitossaan Gunilla Catharina Chromellin (n. 1677-1756) kanssa oli kaksi poikaa. Pohjanmaan jalkaväenrykmentin sotatuomarin Petter Lorenz Strengbergin (k. 1753) kaikki lapset kuolivat pieninä. Petterin toinen poika, saman rykmentin rykmentinkirjuri Carl Henric Strengberg (k. 1763) oli naimisissa Christina Margareta Kühlin (1733-1775) kanssa. Heidän ainoan poikansa, saman rykmentin luutnantin David Gustaf Strengbergin (1761-1805) ja Philippina Carolina Westbergin (1771-1855) kahdesta pojasta toinen, Carl Gustaf (s. 1802), muutti Yhdysvaltoihin, ja toinen, Pietarsaaren raatimies Philip Ulric Strengberg (1805-1872) kuoli lapsetonna. Muun laajan liiketoimintansa ohella hän omisti valtaosan pietarsaarelaisesta tupakkatehdasyhtiöstä, jonka kautta Strengberg-nimi on tullut tunnetuksi maassamme.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1977 års register | Årgångsregister