GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Korpral Erik Pihl

Professor BERNDT GODENHIELM, Helsingfors

Vid utredande av den västfinska släkten Pihl (Pijhl, Pijl) har det framgått, att arrendatorn av Melkkilä gård Erik Eriksson Pihl [1] hade en son Erik, som år 1698 och 1699 i Halikko dombok betecknas såsom korpral, då han i en arvstvist uppträdde såsom ombud för sin styvmoder Katarina Thauvonia,[2] änka efter Erik Eriksson. [3] Den yngre Erik Eriksson Pihl påträffas i Åbo katedralskola 1685 [4] och är uppenbarligen identisk med den Erik Eriksson Pihl, som är upptagen hos Lewenhaupt [5] och slutligen avancerade till kornett. Hans bana blev emellertid inte lång; den 7.6.1703 blev han skjuten av löjtnanten Petter Garenfeldt [6] och lämnade efter sig änka och barn. Med vem han var gift har hittills varit oklart, likaså vad hans barn hette i förnamn.

Man påträffar emellertid på olika håll uppgifter om "korpralen Erik (Eriksson) Pihl", såväl i tryckta källor som i otryckta. Uppgifterna är i viss mån divergerande, men en närmare analys och källkritik synes utvisa, att det är fråga om en och samma person.

Jag börjar med en uppgift i Carpelans Attartavlor. [7] Där anges, att kaptenen David Gyllenbögel (tab. 3) var första gången gift med Elisabet Eriksdotter Bange, som var "änka sedan 1695 efter korpralen Erik Pihl (se tab. 1)". Äktenskapet ingicks 1706, var anges inte. Redan hänvisningen till tab.1 ger anledning till tvivel angående riktigheten av Carpelans uppgifter om Elisabet Banges första äktenskap. I tab.1 omnämnes nämligen arrendatorn Erik Eriksson Pihl, som i sitt första äktenskap var gift med en dotter till majoren David Sigfridsson, adlad Gyllenbögel. Erik Eriksson Pihl anges ha dött 1695, dvs. samma år som anges beträffande Elisabet Banges förste make. Hänvisningen och uppgifterna skulle innebära, att Elisabet Bange i sitt första äktenskap varit gift med arrendatorn Erik Eriksson Pihl, att han dött 1695 och att hans änka gift om sig med David Gyllenbögel. Intet av detta stämmer emellertid.

Arrendatorn Erik Eriksson Pihl var veterligen i sitt andra äktenskap gift med Katarina Thauvonia, som överlevde honom såsom änka. [8] Han kunde inte rimligen överlevas av två änkor: Katarina Thauvonia och Elisabet Bange. Erik Erikssons dödsår var inte 1695 utan 1696, vilket år han ännu på hösten uppträdde såsom ombud vid tinget. [9] Korpralen Erik Pihl var sålunda inte - såsom Carpelans hänvisning antyder - identisk med arrendatorn Erik Eriksson Pihl.

Vem var då Carpelans korpral Erik Pihl, som anges utan patronymikon? Var han identisk med Lewenhaupts kornett Erik Eriksson Pihl? Uppgiften om dödsåret hos Carpelan stämmer inte med kornetten Erik Erikssons dödsår 1703. Var Carpelan hämtat årtalet 1695 är oklart. Möjligen härleder uppgiften sig därav, att Carpelan genom hänvisningen till tab.1 gjort de båda Erik Pihl identiska. Elgenstierna anger nämligen för arrendatorn Erik Eriksson Pihl dödsåret 1695 (vilket som ovan nämnts är oriktigt) och för korpralen Erik Pihl 1696. Carpelan har på grund av identifikationen uppenbarligen följt det förstnämnda dödsåret. Möjligt är emellertid, att varken 1695 eller 1696 är det riktiga dödsåret för "korpralen Erik Pihl".

Går man vidare bakåt till tidigare ättartavlor, stöter man på rätt märkliga uppgifter, som härleder sig därav att kaptenen David Gyllenbögel sammanblandats med sin farfader, majoren David Sigfridsson Gyllenbögel.

Wasastjerna ger i sina Ättartavlor helt andra uppgifter angående samtliga här aktuella personer.[10] Kaptenen David Gyllenbögel anges i sitt första äktenskap varit gift med Elisabet Wang, medan farfadern majoren David Sigfridsson Gyllenbögel uppges i sitt andra äktenskap varit gift "enligt Kongl. tillstånd med Elisabeth Bange, i hennes 2:a gifte och som var enka efter hans systerson en Kornett Pihl". Här har alltså sonsonens hustru blivit farfaderns hustru. Men Elisabet Wang kan lätt förklars såsom en felläsning (B:et var i början av 1700-talet rätt invecklat) av namnet Bang, som jag senare återkommer till. I varje fall spökar kornetten Pihl i sammanhanget. Det kungliga tillståndet har jag inte lyckats spåra. [11] Någon som helst identitet mellan kornetten Pihl och David Sigfridsson Gyllenbögels dotters make "en Regiments Qvartermästare Pihl" antydes inte.

Hos Anrep [12] återfinns samma uppgifter som hos Wasastjerna.

Jully Ramsay ger om de berörda personerna följande upplysningar. David Sigfridsson Gyllenbögel var i sitt andra äktenskap gift "enligt kungligt tillstånd af 1664 4/5 med Margareta ..., som var ofrälse eller hans nära släkting och som ännu lefde 1684". I fråga om det kungliga tillståndet hänvisas till Lagus, Åbo Hofrätts historia, där emellertid någon källa inte anges. Kaptenen David Gyllenbögel uppges i sitt första äktenskap varit gift med "Elisabet Eriksdotter Bange, i hennes 2:a gifte, begrafven 1730 13/1 i Hattula kyrka, enka sedan 1696 efter korpralen Erik Pihl". Beträffande äktenskapet hänvisas till Vemo dombok för 1706. Någon identifikation mellan "korpralen Erik Pihl" och "arrendatorn af Mälkilä i Bjärnå, Erik Eriksson Pihl", som uppges ha dött 1695, förekommer inte.

Slutligen ger Elgenstierna samma uppgifter som Jully Ramsay. [14]

Översikten av de berörda uppgifterna i olika ättartavlor utvisar, att Carpelans identifikation mellan de båda Erik Pihl uppenbarligen saknar grund och detta är också riktigt med beaktande av vad jag redan inledningsvis anförde. Det har emellertid varit av intresse att gå igenom uppgifterna, då de gett bessked om bl.a., att "korpralen Pihl" möjligen var kornett vid sin död. Årtalet för hans död anges i de flesta fall ha varit 1696, men det synes inte - till följd av att en sammanblandning lätt kunnat ske: jfr Carpelan - ligga alltför fjärran att antaga, att det varit fråga om arrendatorn Erik Eriksson Pihls dödsår (1696) och inte om dödsåret för dennes son, sedermera kornetten Erik Eriksson Pihl (1703).

Bekräftelse på, att "korpralen Erik Pihl" var identisk med kornetten Erik Eriksson Pihl hos Lewenhaupt fås i domboken för Kimito vinterting 1704, [15] där befallningsmannen Petter Plagman uppträdde som ombud på "Cornettens Sahl. Erich Pihls änkias Hustru Lijsa Banges vägnar". Kornetten Erik Eriksson Pihl dödades som känt år 1703, varför uppgiften om hans änka år 1704 är riktig. Hans änka är alltså identisk med Elisabet Bange, sedermera gift med kaptenen David Gyllenbögel.

En korpral Erik Pijhl påträffas i Pöytis kyrkobok. I födelselängden upptages dennes barn Karin, f. 11.10.1694, Sigre, f. 29.5.1698 och Maria, f. 11.8.1699. Moderns namn nämnes inte. Men att det är fråga om den korpral Pihl som var gift med Elisabet Bange synes framgå bl.a. av att bland dopvittnena vid det första barnets dop förekommer en Andreas Bang. Namnformerna Bange och Bang ligger nära varandra (också namnformen Bånge förekommer) och kan antagas avse samma släkt. [16] Namnet Andreas Bange påträffas på flere ställen i Genos.[17] Den Andreas Bang, som var dopvittne, var antagligen en nära släkting till Elisabet Bange. Den 16 oktober 1698 dog ett av korpralen Pihls barn i Pöytis, uppenbarligen Sigre.

Bland övriga dopvittnen återfinnes prosten Sigfrid Bergius och dennes hustru Annat [18] och fru Kristina Sabelstjerna. Sabelstjernorna var befryndade med Bangarna. Jully Ramsay nämner kornetten vid Åbo läns kavalleriregemente Erik Bange, som var gift med Helena Blåfield, dotter till löjtnanten Lorens Blåfield och Anna Maria Sabelstjerna. Den Kristina Sabelstjerna, som uppträdde som dopvittne, var uppenbarligen dotter till kornetten Gustav Sabelstjerna, som var granne till Melkkilä gård i Bjärnå. [19] Kornetten Erik Eriksson Pihls fader hade haft sagda gård på arrende under en längre tid, varför det är lätt att antaga bekantskap mellan Pihlarna i Bjärnå och Sabelstjernorna. Det är möjligt att kornetten Erik Bange och nämnde Andreas Bang(e) var de bröder och söner till länskamreraren Andreas Bange, som nämnes av J. Vallinkoski i Genos 1947. [20]

Det må också nämnas, att kornetten Erik Eriksson Pihls styvmoders Katarina Thauvonias syster Anna var gift med kvartermästaren Nils Bange. Denne tjänade liksom Pihl i Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente i samma kompani som Pihl. [21]

De här nämnda sambanden mellan namnen Pihl, Thauvonius, Bange och Sabelstjerna synes såsom indicier underbygga antagandet, att korpralen Erik Pihl i Pöytis var identisk med Lewenhaupts dåvarande korpral Erik Eriksson Pihl.

Bland flyktingarna under Stora ofreden i Stockholm återfinnes en Katarina Eriksdotter Pihl, som betecknas såsom "bräcklig jungfru". Då arrendatorn Erik Eriksson Pihl veterligen inte hade någon dotter Katarina och beteckningen "bräcklig jungfru" synes åsyfta en yngre person ligger det nära till hands att antaga, att Katarina Eriksdotter Pihl är identisk med korpralen - sedermera kornetten - Erik Eriksson Pihls dotter Karin, som var född 1694 och alltså vid flyktingförteckningens uppgörande var 20 år gammal (hon kan givetvis också ha varit dotter till någon hittills okänd Erik Pihl). [22]

Det torde framgå av det föregående, att den korpral Erik Pihl, som enligt ättartavlorna efterlämnat Elisabet Eriksdotter Bange såsom änka, är identisk med kornetten Erik Eriksson Pihl, som dödades 1703, samt att det vidare är han som i Pöytis under 1690 -talet hade tre barn. Vid den berörda tidpunkten var Erik Eriksson Pihl korpral, vilket stämmer med anteckningen i Pöytis kyrkobok. Carpelans dödsår för Erik Pihl är sålunda felaktigt (och härleder sig av faderns, arrendatorn Erik Eriksson Pihls dödsår, som rätteligen var 1696). Det är också förklarligare, att kaptenen David Gyllenbögel blott tre år efter det Elisabet Bange blivit änka gifte sig med henne, än att det gått över 10 år från makens död. [23]

 

[1] Se om denne Carpelan, Var adliga ätten von Blom en utgrening av släkten Florin? Genos 1937 s. 1 ff. och dens., Ytterligare om ätten von Bloms ursprung, Genos 1937 s. 90 ff.

[2] Halikko db. 1698 fol. 465 och 533, 1699 fol. 337.

[3] Pikis och Halikko db. 1704 pag. 306.

[4] Jalava, Liber Scholae Aboensis s. 31.

[5] Lewenhaupt, Karl XII:s officerare II s. 508. RA: WA 2071, Åbo och Björneborgs läns kavalleriregementes avlöningslistor 1703.

[6] Ib. och I s. 223.

[7] Carpelan, Ättartavlor för de på Finlands Riddarhus inskrivna ätterna I, s. 498.

[8] Se ovan not 1 och not 3.

[9] Pikis och Halikko db., Bjärnå höstting 1696, fol. 320, jfr Pikis och Halikko db., Kimito höstting 1704, fol. 306. där brukspredikanten David Pihl anförde talan mot sin tjuvmoder Katarina Thauvonia "angående sitt och dess medarfwingars arf efter deras fader sal. arrendatorn Erik Eriksson som 1696 blivit död".

[10] Wasastjerna, Ättar-Taflor öfver den på Finlands Riddarhus introducerade adeln I, s. 541 f. Lika hos Weman, Släkten Weman, s. 73: David Sigfridsson Gyllenbögel g.m. sin "systersons, kornetten Pihls änka".

[11] En förfrågan hos Sveriges Riksarkiv har givit negativt resultat.

[12] Anrep, Svenska adelns ättartavlor.

[13] Jully Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden s. 163 f. Jfr Wilhelm Gabriel Lagus, Åbo Hofrätts historia tillägg I, Helsingfors 1834, s. 543 not, där det säges om David Sigfridsson Gyllenbögel, att han i sitt andra äktenskap var gift "med sin Cousine Elisabeth Bange, Enka efter Cornetten Pihl" "enligt Kgl. Tillstånd den 4 Maj 1664". Uppgiften om kusinskapet är intressant, då kornetten Erik Eriksson Pihls mor var en dotter till David Sigfridsson Gyllenbögel (han var son till arrendatorn Erik Eriksson Pihl i dennes äktenskap med N.N.Gyllenbögel, jfr ovan not 3 och i not 1 nämnd litteratur) och dennes sonson, kaptenen David Gyllenbögel alltså var gift med sin kusins hustru. Möjligen avsåg det Kgl. tillståndet kaptenen David Gyllenbögel och kusinens änka Elisabeth Bange; i så fall är årtalet fel, eller också har det funnits två kgl. tillstand - för farfadern och sonsonen - vilka sammanblandats av Lagus.

Såsom en komplettering till Ättartavlorna kan nämnas, att kaptenen David Gyllenbögel tidigare såsom sin äkta hustru kyrktagit Maria Simonsdotter under äktenskapslöfte, vilket genom domkapitlets dom den 2.12.1703 blivit upplöst; se J. Ramsays anteckningar i RA ur Virmo härads db 4.2.1704. Kvartermästaren David Gyllenbögels barn (med Maria Simonsdotter) begrovs 19. 3. 1705 i Kimito kyrka.

[14] Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor III s. 239 f.

[15] Pikis och Halikko db 1704, Kimito vinterting pag. 72.

[16] Se t.ex. GSA XXVIII s. 80: Sara Bange = Sara Bang.

[17] Se Genos Register.

[18] Mikrofilmen i RA: JK 80 Pöytis kb. är ytterst otydlig. Den originala kyrkoboken i Pöytis kyrkoarkiv är dock fullt läslig. Betr. Sigfrid Bergius, se Uusi sukukirja II s. 92 f.

[19] Jully Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden s. 373, jfr s. 34.

[20] J. Vallinkoski, Brander suvun alkuperästä, Genos 1947 s. 23 ff., 30 och 34.

[21] Bjärnå kb. vigda 20.2.1693. Åbo och Björneborgs kavalleriregementes avlöningslistor 1701, RA: WA 2070 pag. 61 f.

[22] I Alf Brenners flyktingförteckning för år 1714 GSA XXVIII s. 87 nämnes Catharina Eriksdotter utan tillnamn. I Sveriges RA, Dep. för flyktingsmedlens utdelande 1712:2 finns en förteckning över flyktingarna tilldelade understöd för år 1716, där Catharina Erichsdotter Pihl nämnes på s. 20. Hon har undertecknat kvitto nr 119 över henne beviljat understöd med underskriften "Catharina Pihl Erichs dotter". I förteckningen förekommer hon på samma ställe som i längden för 1714.

[23] Ytterligare uppgifter om arrendatorn Erik Eriksson Pihl och hans släkt kommer att ges i en mera omfattande utredning.

 

Selostus

Korpraali Erik Pihl Perniön Melkkilän vuokraaja Erik Erikinpoika Pihl (k. 1696) oli naimisissa ensin majuri David Sigfridinpoika Gyllenbögelin (k. 1677) tyttären kanssa ja toisessa aviossaan Katarina Thauvoniuksen kanssa. Ensimmäisestä avioliitostaan vuokraajalla oli samanniminen poika, kornetti Erik Erikinpoika Pihl (k. 1703), jonka leski Elisabet Erikintytär Bange (haud. 1730) solmi toisen avioliiton ensimmäisen miehensä serkun, kapteeni David Gyllenbögelin (k. 1749) kanssa. Artikkelissa oikaistaan virhetietoja, jotka ovat aiheutuneet isän ja pojan samannimisyydestä ja kytkennöistä kahteen eri David Gyllenbögeliin.

 
Genos 49(1978), s. 107-112

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1978 års register | Årgångsregister