[ Artikelns slut ]
Kirja-arvosteluja - Recensioner
Paul Baerent (+) & Martin Ottow & Wilhelm Lenz (+), Die evangelichen Prediger Livlands bis 1918. Böhlau Verlag. Kleve 1977. ISBN 3 412 00377 8. 529 sidor.
Senaste år utkom i Tyskland ett herdaminne för Livland, som omfattar tiden från reformationen till 1918. Verket har varit under arbete i sex årtionden och flera redaktörer har avlidit under arbetets gång. Den slutliga versionen har sammanställts av Martin Ottow och dr Wilhelm Lenz (+1976) med hjälp av professor Erik Amburger och dr Helmut Speer. Talrika andra medarbetare har bidragit till verket.
Dess första avdelning omfattar kronologiska förteckningar över prästerna i 148 församlingar. Därefter ges över 2000 prästbiografier i alfabetisk ordning. Fylligheten i uppgifterna är imponerande vid beaktande av att matrikelarbetet har slutförts fjärran från de orter verket gäller. Redigeringsarbetet har utförts med systematisk konsekvens.
För Finland har herdaminnet intresse i synnerhet på grund av de talrika präster från vårt land som under svenska tiden verkade i Baltikum. Många kompletteringar framläggs till de biografiska data A. R. Cederberg i GSÅ 21 gav om dem. Samtidigt kompletteras i många fall uppgifter i matriklarna över studenter i Åbo före stora ofreden. Också militärpräster i Baltikum beaktas, bl.a. präster vid Österbottens regemente, som länge var förlagt i Livland. Denna prästgrupp är dock uppenbart ofullständigt förtecknad. Också under senare tid nämns flera präster från Finland, de flesta verksamma på Runö.
Tryckta och otryckta källor i Finland och Sverige har utnyttjats i ganska stor utsträckning, men uppgifterna ur dem uppvisar nog många luckor. Dessutom vanpryds dessa uppgifter tyvärr av talrika tryckfel och missförstånd av olika art, orsakade av redaktörernas bristande kännedom om finska och svenska förhållanden. Ortsnamn i Finland är ofta vanställda. Pastorer före 1640 antas ha studerat i Åbo, då författarna inte har känt akademins tillkomstår. Uppgiften om den troliga (inte säkra!) fadern till pastorn i Audern på 1660-talet Samuel Austermannus (nr 48, han hette knappast Henrik Samuel), borgmästaren i Ekenäs Matts Simonsson Österman, härstammar ur Emmy Hultmans samling, men källhänvisningen har tyvärr missförståtts och Emmy Hultman placerats som mor till Samuel! Den Andreas Georgi (nr 523), som på 1630-talet var pastor i Tarwast, är naturligtvis inte identisk med kyrkoherden i Kristina Andreas Georgii Kyander, som blev student i Dorpat först 1650. Som föräldrar till adjunkten i Helmet Erik Mollenius (nr 1223) anges hans morföräldrar. Zacharias Stachaeus (nr 1783 b) och Nicolaus Sylvius (nr 1850 a) bör utgå, de var inte präster i Pernau utan i Pernå. Kritisk försiktighet och kontroll i de uppgivna källorna är av nöden vid användning av uppgifter om Finland i matrikeln. T. ex. för Melehior Kennitius (nr 895 a) och Johan Windemius (nr 2055) visar källorna, men inte matrikeltexten, att uppgifterna om deras fäder bara är obevisade gissningar. Inga källor redovisas för de helt nya uppgifterna om troliga fäder till Nikolaus Lavonius (nr 1032) och Sigfrid Petri (nr 1389, då han kallas Wiburgo-Carelius är han naturligtvis inte identisk med Sigvartus Petri Helsingus, student i Uppsala 1625).
Alf Byman, som har bistått författarna med uppgifter från Finland, har sammanställt ett häfte med kompletteringar och rättelser av redaktionella missförstånd. Det gäller i huvudsak personer med anknytning till Finland och finns tillsammans med herdaminnet i Genealogiska Samfundets bibliotek. Inga belägg torde emellertid knyta den finska pastorn i Dorpat Johan Henricius (nr 722 a) till släkten Heinricius från Taipalsaari, vare sig som son till lektorn Anders Heinricius, vilket herdaminnet uppger, eller som bror till honom och son till kronobefallningsmannen Henrik Jönsson Korhonen, vilket Byman uppger i sina rättelser.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1978 års register | Årgångsregister