GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Ätten Horns ättlingar inom furstehus.

Osmo Durchman

I uppsatsen »Finska anor inom furstehus» i föregående häfte av »Genos» gavs fritt valda uppgifter om finsk härstamning. Det ligger i sakens natur, att ju längre i tiden man följer härstamningslinjer desto flera olika gemensamma stamföräldrar påträffas. Så kunna t.ex. de i ascentorierna I-VI rubricerade personerna med undantag möjligen av prinsessan Ebba Bernadotte föras upp till biskop Paul Juusten, d. 1576, och hans hustru Anna Sigfridsdotter, några på flerfaldigt sätt. (Jfr. bl.a. KUSTAVI GROTENFELT, Piispa Paavali Juustenin jälkeläisistä i Genealogiska Samfundets i Finland Årsskrift I, ss. 6-10, och GUNNAR SARVA, Tietoja Anna Juustenin jälkeläisistä i samma årsskrift XII, ss. 276-282).

De publicerade ascentorierna och descentorierna giva vid handen, att inom flera av våra äldsta adelssläkter, såsom Fleming, Kurck, Stålarm, främst dock den i vår historia otvivelaktigt mest illustra ätten Horn, finnas härstamningslinjer, som föra till furstehus. Här följa 12 olika dylika[1], för en del flera, från riksrådet Klas Henriksson Horn af Kanckas, d. mellan 1520-1524 (ELGENSTIERNA, tab. 5). Man måste dock således gå ända till nyare tidens början för att finna den gemensamma stamfadern!

För den som har intresse för saken lämnas här några antydningar - utan anspråk på fullständighet - med hänvisning till resp. tabeller i ELGENSTIERNAs ättartavlor.

 

1. Prins Pavle av Jugoslavien, prinsregent, och hans båda söner med Olga prinsessa av Grekland, prinsessa av Danmark[2] härstamma från Kerstin (Brita?) Klasdotter (Horn af Kanckas, tab. 5) g. m. väpnaren Peder till Hevonpää (Jägerhorn af Spurila, tab. 1; genom denna ätt, tab. 2, även från ätten Fleming, såsom konung Petar II av Jugoslavien, med sina bröder, jfr. s. 164).

2. Prinsessan Ebba Bernadotte, grevinna af Wisborg, f. Munck af Fulkila: bl.a. från Kerstin Henriksdotter (Horn af Kanckas, tab. 7), levde änka 1597, g. 2:o på Kankas 8.1.1570 m. ståthållaren Claes Åkesson Tott (af Sjundby), f. ca. 1525, d. före 29.3.1590, genom ätterna Tott, Rålamb och Cederström.

3. Furstinnan Elisabeth Fugger av Babenhausen, f. grevinna von Plessen: utom 1) från Gustaf friherre Horn af Marienborg (tab. 4) även 2) från under 2. nämnda Kerstin Henriksdotter genom ätterna Tott, Bååt och Lilliehöök af Fårdala.

4. Furstinnan Margaret till Sayn-Wittgenstein-Berleburg, f. Fouché d'Otrante: 1) från Gustaf Evertsson friherre Horn af Marienborg (tab. 1) genom ätterna Soop af Limingo, Dohna och Douglas samt 2) även från slottsfogden Krister Klasson (Horn af Kanckas, tab. 6), d. 1520, g. ca. 1518 m. Ingeborg Siggesdotter (Sparre af Rossvik), d. ca. 1544, genom ätterna Boije af Gennäs och Fincke till fältmarskalken Evert Horn af Kanckas (tab. 10), f. 1585, d. 1615, friherre Gustaf Evertssons far.

5. Hertiginnan Margareta de Fitz-James, f. grevinna Löwenhielm:[3] likaså från Gustaf Evertsson friherre Horn af Marienborg (se under 4.); samma härstamning även för:

6. Furstinnan Augusta zu Eulenburg und Hertefeld, f. Sandels, genom ätterna Soop af Limingo, Wachtmeister af Mälsåker, von Fersen och Adelswärd samt 2) genom Elin Henriksdotter Horn (af Kanckas), se under 7., genom ätterna Fleming och Wrede.

7. Greve Nils Julius Lewenhaupt g. m. Wilhelmine Luise vild- och rhengrevinna till [Salm-] Grumbach: även från Gustaf friherre Horn af Marienborg (tab. 4).

8. Alice Ankarcrona g. m. Karl Albrecht ärkehertig av Österrike: utom 1) från Gustaf Carlsson greve Horn af Björneborg, f. 1592, d. 1657, och 2) Anna Regina friherrinna Horn af Åminne, (tab. 9), f. 1718, d. 1796, även 3) från Kerstin (Brita?) Klasdotter (se under 1.) genom ätterna Jägerhorn af Spurila och Ingelotz samt 4) från riksrådet och ståthållaren i Österbotten Arvid Henriksson Horn af Kanckas (tab. 11), d. 1606 1. 1607, genom dottern Ingeborg, begr. 1652, g. m. assessorn i Åbo hovrätt Mauritz friherre Horn af Åminne, begr. 1671, farfar till ovannämnda Anna Regina friherrinna Horn af Åminne, ävensom ytterligare 5) från Kerstin Henriksdotter (Horn af Kanckas), se under 1., genom ätterna Tott, Rålamb och Cronhielm af Hakunge samt 6) Elin Henriksdotter (den förras syster), d. före 1609, g. på Kankas 1.7.1578 m. ståthållaren på Narva och Åbo slott Claes Hermansson Fleming, d. på Lehtis 1616, genom ätterna Fleming och Rålamb.

9. Friherre Axel von Blixen-Finecke g. m. Auguste prinsessa av Hessen: likaså från Gustaf Carlsson greve Horn af Björneborg genom ätterna Bielke och Mörner af Morlanda; samma descentorium ytterligare för:

10. Friherre Christer Maximilian Gustaf D'Ahlbedyhll g. m. Pauline grevinna av Waldburg-Capustigall genom ätterna Bielke och Mörner af Morlanda, samt ännu för:

 

Solms-Sonnenwalde etc.

11. Alla ättlingar inom furstehus härstammande från ätten von Schlippenbach genom ätterna Bielke och von Sparr.

Antagandena i »Finska anor inom furstehus», ss. 82-83, ha nämligen visat sig vara riktiga. Enligt Gothaisches Taschenbuch der Gräflichen Häuser 1826-1839 var Carl Fredrik Vilhelm greve von Schlippenbach (ELGENSTIERNA, tab. 5) sedan 24.7.1793 gift med Caroline Friederike grevinna von Beust, f. 28.8.1772, d. -.9.1825, dotter till hertigl. sachsen-gothaiske verkliga geheimerådet och konsistorialpresidenten i Altenburg Gottlob greve von Beust och Johanne Charlotte von Berlepsch.

Av deras barn saknas hos ELGENSTIERNA:

Charlotte, f. 21.6.1794, d. 1840. - G. m. danske geheimekonferensrådet och envoyén i Berlin Friedrich greve Reventlow, d. 28.9.1828.

Agnes, f. 29.5.1812, d. på Schloss-Basedow 5.4.1857. - G. 15.3.1830 m. Friedrich Wilhelm Adolf greve von Hahn, f. i Grabowhöfe 18.5.1804, d. i Berlin 7.7.1859, i hans 2:a gifte. (Se Finska anor inom furstehus, ss. 82-83).

Maria, f. 10.8.1817, d. 1828.

Carl Fredrik Vilhelm greve von Schlippenbachs systrar voro:

Friederike Christiane Elisabeth grevinna von Schlippenbach, f. 15.5.1767, d. i Celle 5.2.1843. - G. 1:o 17.11.1784 m. Wilhelm Christian Karl Emil Alexander greve till Solms-Sonnenwalde[-AltPouch], f. 13.11.1756, d. 14.8.1799; 2:o 19.12.1800 m. Konrad Ludwig Georg von Ompteda, kungl. hannoveransk stats- och kabinettsminister, f. 17.11.1767, d. 26.8.1854, (deras sonsons son är den kände författaren hertigl. sachsen-altenburgske kammarherren, kungl. sachsiske ryttmästaren Georg friherre [preussiskt erkännande för fadern 17.5.1907] von Ompteda, f. i Hannover 29.3.1863).

Charlotte grevinna von Schlippenbach, g. m. en von Alvensleben. Nämnes som änka i Gräfliches Taschenbuch 1833, s. 402, och ännu 1839, s. 436.

 

Med uteslutning bl.a. av barnlösa äktenskap äro descendenterna:

Jelka (Helene) grevinna von Schlippenbach[4], (ELGENSTIERNA, tab. 12), f. i Berlin 6.7.1835, d. på Moschen 14.12.1917, g. i Berlin 11.5.1853 m. Wilhelm Friedrich Karl von Lepel, till Beseritz, f. på Wieck 2.5.1829, d. på Heiligenkreuz 22.5.1888, vilkas dotter:

Jelka Marka Emma Klementine Georgine von Lepel, f. på Beseritz 20.6.1857, i sitt gifte (på Heiligenkreuz 25.8.1886) m. Franz-Hubert Peter I. greve (25.6.1895) von Tiele-Winckler, f. på Miechowitz 10.3.1857, kungl. preussiskt lantråd och major vid reserven, var mor till:

Huberta Valeska Sascha Eva Anna Dorothea friherrinna von Tiele-Winckler, f. i Neustadt 14.4.1889, g. på Moschen 21.4.1921 m. Heinrich Harry greve av Plauen, sedan 1.5.1927 (genom adoption av sin farbror Heinrich XXX prins Reuss) prins Reuss av Plauen, f. i Görlitz 28.3.1890 (son till Heinrich XXVI prins Reuss y.l. och Viktoria grevinna von Fürstenstein).

 

Barn: prinsar och prinsessa Reuss av Plauen.

Maria (Mira) Magdalena grevinna von Schlippenbach[4] (den föregåendes syster, se Finska anor inom furstehus, s. 82), f. 1851, g. 1875 m. Otto greve von Dönhoff, friherre von Krafft, f. 1835, d. 1904, morföräldrar till Otto Friedrich 3. furste till Ysenburg och Büdingen, f. 1904, och dennes syster Gabriele Georgine prinsessa till Ysenburg och Büdingen i Wächtersbach, f. 1911.

Från Friederike Christiane Elisabeth grevinna von Schlippenbach g. m. Wilhelm Christian greve till Solms-Sonnenwalde [-Alt-Pouch][5] härstamma barnen[6] till deras sonsons son Otto greve till Solms-Sonnenwalde, f. 1845, d. 1886, förm. 1878 m. Helene grevinna till Solms-Baruth, f. 1854, d. 1886:

a) grevinnan Marka till S.-S., f. 1879, förm. 1898 m. Reinhard Ludwig 7. furste till Solms-Hohensolms-Lich, f. 1867.

 

Bland deras barn märkas:

prinsessan Rosa Helene till S.-H.-L., f. 1901, förm. 1931 m. Viktor Adolf 5. furste till Bentheim och Steinfurt (en av deltagarna i frihetskriget), f. 1883, i hans 2:a gifte[7];

arvprins Hermann Otto till Solms-Hohensolms-Lich, f. 1902;

prinsessan Marie Anna till S.-H.-L., f. 1910, förm. 1931 m. sin kusin Christoph borggreve och greve zu Dohna-Schlobitten, f. 1904 (yngste bror till 3. furst Alexander, se Finska anor inom furstehus, s. 75; den mellersta brodern Victor Adalbert borggreve och greve zu Dohna-Schlobitten, f. 1903, är sedan 1926 g. m. Carmen friherrinna von Stenglin, f. 1905 [8], vars event. finska härstamning ej är utredd).

b) grevinnan Erika till S.-S., f. 1880, förm. 1:o 1900 m. Eberhard greve till Stolberg-Wernigerode chef (sedan 27.5.1905) för den apanagerade grenen till Jannowitz (kusin till Reinhard Ludwig 7. furste till Solms-Hohensolms-Lich), f. 1873, d. 1929 (mördad under uppseendeväckande omständigheter); förm. 2:o 1931 m. den föregåendes broder Carl greve till Stolberg-Vernigerode, f. 1876, i hans 2:a gifte[9].

 

Bland barnen i första giftet äldste sonen:

Christian Friedrich greve till Stolberg-Wernigerode, f. 1901, chef för grenen till Jannowitz, g. 1930 m. Anneliese grevinna von Rothkirch und Trach, f. 1896. - Son: greve Eberhard till S.-W., f. 1931.

c) grevinnan Clementine till S.-S., f. 1881, förm. 1900 m. Hugo greve till Castell-Rüdenhausen, f. 1871 [10] (farbror till Rupert 3. furste till C.-R., f. l910).

 

Bland barnen observeras:

grevinnan Luise till C.-R., f. 1902, förm. 1928 m. Bernhard Bruno greve till Solms-Laubach, f. 1900 (yngre broder till nuvarande chefen för huset, sedan 9.9.1904, greve Georg Friedrich till S.-L., f. 1899, som även var med i frihetskriget[11], förm. 1924 m Johanna prinsessa till Solms-Hohensolms-Lich, f. 1905, brordotter till 7. furst Reinhard Ludwig);

greve Friedrich-Wolfgang till C.-R., f. 1906, förm. 1931 m. Karoline Mathilde prinsessa av Sachsen-Coburg och Gotha, hertiginna till Sachsen, f. 1912 (syster till prinsessan Sibylle av Sverige, hertiginna av Västerbotten).

d) grevinnan Freda till S.-S., f. 1882, förm. 1903 m. Hermann greve till Castell-Rüdenhausen, f. 1872 (bror till greve Hugo).

Flere barn.

e) Wilhelm greve till Solms-Sonnenwalde, f. 1886, chef för huset sedan 17.12.1922. - Förm. 1914 m. Isabelle grevinna av Bentinck, f. 1889.

Bland barnen sonen:

greve[12] Alfred till S,-S., f. 1932.

 

de Broglie.

12. Från ätten Horn härstamma ytterligare alla ättlingar till Achille-Charles-Leonce-Victor 2. riksfurste och 3. hertig de Broglie, f. 1785, d. 1870. Detta ascentorium är med uteslutning av flera giften i andra furstliga familjer följande:

Anna Henriksdotter (Horn af Kanckas, ELGENSTIERNA, tab. 7), syster till Kerstin Henriksdotter (Horn), se under 2., och dotter till överståthållaren över Viborg, Nyslott och Kexholm, sedan ståthållaren över västra Finland, fältöversten Henrik Klasson (Horn) och hans 1:a hustru Elin Arvidsdotter (Stålarm); g. 1:o på Kankas 8.9.1584 m. ståthållaren på Åbo slott Lars Hermansson Fleming, d. 1602, son till översten för allt krigsfolk i Finland, ståthållaren på Narva, fältöversten Herman Persson Fleming och Gertrud Håkansdotter (Hand); 2:o 1606 m. ståthållaren på Kexholm Tönne Göransson (Gyllenmåne, adl. 8.7.l592), i hans 2:a gifte, d. 1613.

Dotter:

Margareta Fleming. - G. på Stockholms slott 15.1.1609 m. assessorn i Svea hovrätt Erik Ulfsparre af Broxvik, var d. - 12.1633, i hans 1:a gifte, son till ståthållaren och överstebefallningsmannen på Kalmar slott Måns Eriksson Ulfsparre af Broxvik och Märta Johansdotter (Bååt); g. 2:o på Stensnäs i Ryssby sn 1.11.1627 m. Agneta Grip [Gyllengrip], d. på Hovgård i Älghults sn 14.9.1650.

Son:

Måns Ulfsparre af Broxvik, överste och chef för artilleriet i Kalmar, d. 28.10.1659, begr. i Floda kyrka. - G. m. Elisabet Månesköld af Norge, var d. - 10.1686, i hennes 1:a gifte, dotter till kaptenen Henrik Persson Månesköld af Norge och Märta Lillie (af Ökna); g. 2:o m. överstelöjtnanten Erik friherre Ulfsparre af Broxvik, d. Stockholm (ringn. 27.1.) 1694.

Son:

Erik Ulfsparre af Broxvik, kapten, f. 1652, d. på Henriksholm i Ånimskogs sn 15.4.1719. - G. 6.7.1673 m. Anna Soop, levde 1720, dotter till landshövdingen i Österbottens norra prosteri eller Uleåborgs län (1644 -1648) Erik Soop och Elisabet Catharina von der Lühe, i dennas 2:a gifte.

Son:

Erik Ulfsparre af Broxvik, ryttmästare vid adelsfaneregementet, d. 1729. - G. m. Charlotta Eleonora Juliana Ekehielm, f. 1685, d. i Stockholm 1754, begr. 2.4. s.å., dotter till hovjunkaren Carl Ekehielm och Maria Furumarck (sv. adl. ätten nr. 889, finska nr. 67), i dennas 1:a gifte.

Dotter:

Elisabet Ulfsparre af Broxvik, döpt på Nygård i V. Tunhems sn 27.8.1718, d. i Norrköping 10.12.1773. - G. i Ö. Eneby sn 3.1.1738 m. ryttmästaren Matthias Gustaf Staël von Holstein, f. på Malmö i Kvillinge sn 16.8.1701, d. 15.3.1757, son till kaptenen vid Åbo läns infanteriregemente och vid ett kompani dragoner i Finland, sedermera överstelöjtnanten vid Närkes och Värmlands tremänningsinfanteriregemente Matthias Gustaf Staël von Holstein och Maria Margareta Bär.

Son:

Erik Magnus friherre (24.1.1788) Staël von Holstein, envoyé i Paris, kammarherre, f. på Loddby i Kvillinge sn 25.10.1749, d. i Poligny under resa från Paris till Schweiz 9.5.1802. - G. i Paris 21.1.1786 (levde skilda i flera år) m. Anne-Louise-Germaine Necker, i hennes 1:a gifte, f. i Paris 22.4.1766, d. i Paris 15.7.1817, den under benämning Madame Staël kända skriftställarinnan, dotter till generaldirektören för finanserna (finansminister), bankiren Jacques Neeker och Louise-Susanne Curchod de la Nasse; g. 2:o (hemligt) 1812 m. schweiziske officeren Albert de Rocca.

Dotter:

Hedvig (Ida) Gustavina Albertina friherrinna Staël von Holstein, f. 8.6.1798 (1797), d. i Paris 28.(22.)9.1838. - G. i Pisa 20.(15.)2.1816 m. franske konseljpresidenten och utrikesministern, ledamoten av franska akademien Achille-Charles-Leonce-Victor 2. riksfurste och 3. hertig de Broglie, f. i Paris 1.12.1785, d. i Paris 25.1.1870, son till generalen vid Rhenarmén Charles-Louis-Victor [Claude-Victor] prins de Broglie[13] (f. 22.9.1756, guillottinerad 27.6.1794) vars änka blev omgift m. den bekanta politikern prefekten i departementet Deux-Nèthes (Walcheren) Marc-René de Voyer de Paulmy markis d'Argenson, f. i Paris 19.9.1771, d. 1.8.1842, samt sonson till marskalken av Frankrike Victor-François I. riksfurste (d. d. Wien 28.5.1759), 2. hertig de Broglie, f. 1718, d. 1804. - Ättlingar: prinsar och prinsessor de Broglie.

Son:

Jacques-Victor-Albert 3. riksfurste och 4. hertig de Broglie, fransk konseljpresident och utrikesminister, ledamot av franska akademien, den kände historikern[14], f. i Paris 13.6.1821, d. i Paris 19.1.1901. - G. i Paris 19.6.1845 m. Pauline-Eleonore de Galard-de-Brassac de-Béarn, f. 25.6.1825, d. i Cannes 28.11.1860.

Söner:

a) Louis-Alphonse-Victor 4. riksfurste och 5. hertig de Broglie, fransk ambassadsekreterare, medlem av, deputeradekammarn, f. i Rom 30.10.1846, d. på slottet Broglie, departementet Eure, 27.8.1906. - G. i Paris 26.9.1871 m. Pauline-Célestine-Louise de la Forest d'Armaillé av grevliga huset d'Armaillé, f. i Paris 22.12.1851, d. i Paris 26.6.1928.

Söner:

Louis-César-Victor-Maurice 5. riksfurste och 6. hertig de Broglie, fil. doktor h.c. i Oxford, medlem av franska akademien, fd. fransk marinofficer, känd för sina arbeten i röntgenspektrometrien, f. i Paris 27.4.1875. - G. i Paris 12.1.1904 m. Marie-Camille-Franqoise-Charlotte Bernou de Rochetaillée, f. i Paris 20.11.1883.

Louis-Victor prins de Broglie, fil. doktor, professor i Sorbonne, nobelpristagare i fysik 1929, f. i Dieppe 15.8.1892.

b) Henri-Amédée prins de Broglie, fransk skvadronschef, f. i Paris 8.2.1849, d. i Paris 5.11.1917. - G. i Paris 8.6.1875 m. Marie-Charlotte-Constance Say, f. i Verriéres-le-Buisson 25.8.1857, omgift i London 19.9.1930 m. Louis-Ferdinand-Marie-Zacarias prins av Orléans, infant av Spanien, f. i Madrid 5.11.1888 (son till Antoine prins av Orléans, infant av Spanien, hertig di Galliera[15] och Eulalia infantinna av Spanien, faster till konung Alfonso XIII).

Andre son:

Jean-Victor-Amédée-Marie-Jacques prins de Broglie, f. i Paris 20.12.1878. - G. 1:o i Paris 14.12.1905 m. Marie-Marguerite-Lina Berthier de Wagram, f. i Cannes 5.12.1887, skilda 19.3.1925, dotter till Louis-Philippe-Marie-Alexandre Berthier 3. furste och hertig de Wagram[16] och Bertha Clara friherrinna von Rotschild; g. 2:o i Melbourne, Australien, 8.4.1926 m. Marie-Antoinette Aussenac, skilda.

Dotter:

Diane-Marie-Berthe-Thérèse prinsessa de Broglie, f. i Paris 28.4.1907. - G. i Guéthary, Basses-Pyrénées, 2.6.1930 m. Napoléon-Jean-Jules Lannes, 6. hertig de Montebello[17], i hans 2:a gifte, f. i Paris 5.3.1903, son till Maurice-Jean-Napoléon Lannes markis de Montebello och Marie-Julie Hay, i dennas 2:a gifte, (f. t Tacna, Peru, 24.11.1864); g. 1:o i Paris 15.4.1925 m. Marie-Adrienne-Mathilde d'Albert de Luynes, f. i Paris 15.11.1898, d. i Paris 31.1.1929, dotter till Honoré-Charles-Marie-Sosthènes d'Albert 10. hertig de Luynes et de Chevreuse, furste de Neuchâtel et de Vallengin[18], hertig de Montfort och Symone-Louise-Laure de Crussol d'Uzès av hertigliga huset d'Uzès.


 

Även inom illegitima eller morganatiska grenar av furstehus finnas förbindelser med ätten Horn. Här följa fyra sådana härstamningslinjer. För en femte, grevarna von Welsburg (genom ätten von Schlippenbach), hänvisas till Finska anor inom furstehus ss. 82-83.

 

I.
von Haynau.

Bengt friherre Horn af Åminne (ELGENSTIERNA, tab. 5), riksråd och fältmarskalk, president i Svea hovrätt, f. Vikhus 10.11.1623, d. Riga 7.2.1678. - G. 2:o Stockholm 16.9.1662 m. Ingeborg friherrinna (20.12.1651) Banér, friherrinna till Gamlakarleby, f. Stockholms slott 6.11.1641, d. Stockholm 22.(24.)1675; g. 1:o Stockholms slott 20.11.1652 m. Margareta friherrinna (6.3.1647) Sparre, f. Dåderö 5.5.1631, d. Reval 9.12.1660; 3:o Stockholm 1l.10.1677 m. Margareta friherrinna Bielke, döpt Stockholm 2.7.1653, d. Åkerö 10.5.1727. Jfr. IV.

Son:

Ture Sigismund friherre Horn af Åminne, överste, f. Stockholm 15.10.1674, begr. Reval 1.12.1724. - G. m. Regina Ludlenska, från Polen, d. Reval 11.4.1764; omg. m. kaptenen Fabian friherre Duwall, f. 1702, d. 1752.

Dotter:

Catharina Regina friherrinna Horn af Åminne, f. 1719, d. Petersburg 20.4.1779. - G. m. Bernt Reinhold friherre von Dellwig, holsteinsk hovmarskalk och geheimelegationsråd, rysk kammarherre, döpt Stockholm 29.6.1711, d. Reval 17.5.1770.

Son:

Ture Carl friherre von Dellwig, generallöjtnant i rysk tjänst, överkommendant i Viborg, f. 11.4.1739, d. Viborg 28.6.1791. - G. Petersburg (St. Petri) 12.3.1762 m. Märta (Marie) Elisabet Catharina, (von) Förster, f. (antagl. Holstein) 1738, d. Petersburg (St. Katharina) 22.6.1816, dotter till generalmajoren, sedan 1762 chefen för (holsteinska) infanteriregementet Förster i Ryssland Johann Christoph (Christian) (von) Förster[19], f. Kiel 27.1.1709.

Dotter:

Catharina Ulrika friherrinna von Dellwig, f. 12.6.1770, d. Stuttgart 27.4.1802. - G. Viborg 20.12.1786 m. Johann Karl riksgreve (18.9.1792) von Zeppelin[20], kungl. württembergsk kammarherre, geheimeråd och statsminister, f. Güstrow 15.10.1767, d. Ludwigsburg 14.6.1801. Kom med hertig Friedrich av Württemberg till Viborg och var livet igenom hans intimaste vän.

Dotter:

Wilhelmine Karoline Sophie grevinna von Zeppelin, f. Ludwigsburg 8.1.1791, d. Stuttgart 22.12.1872 [21]. - G. 1:o Stuttgart 29.9.1807 m. Carl August Anton Louis (Ludwig Karl August) greve von Taube[22] 19.12.1771, d. Stuttgart 20.3.1816, kungl. württembergsk statsminister och ordenskansler; 2:o Stuttgart 24.2.1821 m. Philipp Ludwig friherre von Haynau, storhertigl. badensiskt verkl. geheimeråd, f. Hanau 18.5.1782, d. Heidelberg 5.6.1843, son till Wilhelm IX lantgreve (31.10.1785) av Hessen-Kassel, som Wilhelm I (sedan 27.4.1803) kurfurste av Hessen, f. 1743, d. 1821, i hans förbindelse med Rosalie Wilhelmine Dorothee Ritter (g. m. Georg Kleinshaus), fru (17.3.1783) von Lindenthal, f. 1759, d. 1833 [23], och sonson till Friedrich II lantgreve (sedan 1.2.1760) av Hessen-Kassel (brorson till konung Fredrik I av Sverige-Finland, lantgreve av Hessen-Kassel), f. 1720, d. 1785, och hans 1:a gemål (g. 1740) Mary (Maria) kungl. prinsessa av Storbritannien och Irland och av Hannover, hertiginna till Braunschweig och Lüneburg, f. 1723, d. 1772.

Barn:

Mathilde Caroline Marie Friederike friherrinna von Haynau, f. Dresden 7.2.1821, d. Bloemersheim 14.3.1903. - G. Dresden 7.12.1850 m. Gustav Heinrich friherre von der Leyen zu Bloemersheim, herre på Bloemersheim, f. Krefeld 22.9.1805, d. Bloemersheim 4.6.1857. - Deras ättlingar fortleva.

Wilhelm friherre von Haynau, d. 10.8.1846, ogift.

 

II.
von Mecklenhurg
.

Gustaf Horn af Kanckas (ELGENSTIERNA, tab. 15), överste för Österbottens regemente, f. ca. 1627, d. 1673, begr. Åbo 28.6.1674. - g. 1662 m. Anna Helena von Gertten, f. 1640, d. Liesniemi 1709, begr. Åbo 25.8.1709.

Dotter:

Anna Juliana Horn af Kanckas, f. Reval 15.3.1667, d. Friberg 5.2.1753. - G. Revals slott 22.7.1702 m. Adam Carl greve De la Gardie, generallöjtnant, landshövding i Kalmar län och på Öland, döpt Stockholm 22.11.1665, d. 1.1.1721, begr. Riddarholmskyrkan.

Dotter:

Ebba Margareta grevinna De la Gardie, f. Reval 24.11.1704, d. Grossenhof, Dagö, 10.9.1775. - G. Stockholm 8.11.1722 m. Fredrik Magnus greve Stenbock, major, lantråd i Estland, f. Frankfurt a.M. -. 8.1696, d. Kolk 13.12.1745.

Dotter:

Hedvig Sofia grevinna Stenbock, överhovmästarinna hos kronprinsen (Gustav IV Adolf), f. Stockholm 23.6.1734, d. Stockholm 26.12.1790. - G. Stockholm 20.7.1756 m. Fredrik Ulrik greve von Rosen, riksråd, landshövding i Åbo och Björneborgs län, döpt Stockholm 16.4.1731, d. Stockholm 23.4.1793.

Son:

Axel Pontus greve von Rosen, generallöjtnant, landshövding i Göteborgs och Bohus län, kammarherre hos den utkorade drottningen prinsessan Charlotte av Mecklenburg-Schwerin, f. Bogesund 28.1.1773, d. Göteborg 25.10.1834. - G. Skönnebol 31.8.1800 m. Johanna Henrika friherrinna Ribbing af Koberg, f. 26.11.1778, d. Göteborg 25.1.1845.

Dotter:

Hedvig Beata grevinna von Rosen, f. Berg 9.8.1801, d. Stockholm 5.7.1873. - G. 1:o 1821 m. Claes Sven greve Lagerberg, överstelöjtnant, f. 1792, d. 1829; 2:o Göteborg 30.10.1834 m. Philipp Klaes Ludwig von Mecklenburg, generalmajor (flyttade från svenska Pommern till Sverige 1798), f. Lübzin, Mecklenburg, 19.12.1778, d. Uddevalla 12.11.1841, ättling till Karl Ludwig (mecklenburgsk adel 6.11.1742) von Mecklenburg, herre på Zibühl, Lübzin och Karcheez, vilken var son till Friedrich Wilhelm hertig (av Mecklenburg-Grabow 28.4.1688, av M.-Güstrow 5.11.1695) av Mecklenburg-Schwerin (sedan 21.6.1692)[24], f. 1675, d. 1713, i hans förbindelse med Sophie Magdalena von Plüskow, d. Rühn 6.10.1703 [25].

Av barnen

erhöllo sönerna Klaes Philipp Karl Pontus Heinrich, f. Uddevalla 8.7.1835, d. Bruxelles 5.3.1890, och Axel Friedrich Robert von Mecklenburg, f. Uddevalla 9.2.1840, d. Högsjö 21.3.1914, svenskt tillstånd att föra friherretitel Stockholm 13.7.1863 [26]. Den senare, som var svensk kapten, kammarherre och hovmarskalk, har ättlingar bosatta i Sverige. Sonen kammarherren och ryttmästaren Carl Fredrik Axel friherre von Mecklenburg, f. 1875, är sedan 1912 g. m. Viktoria Ebba grevinna De la Gardie, f. 1892, även hon ättling från bl.a. ätten Horn.

 

III.
von Hessenstein
.

Erik Horn af Kanckas (ELGENSTIERNA, tab. 12), löjtnant vid Åbo läns kavalleriregemente, d. i kriget i Tyskland 1626. - G. Nyköping 6.1.1624 m. Christina Kurtzell (Kursell), levde 1647; (omgift m. överstelöjtnanten Erik Axelsson Stålarm, d. 1632).

Dotter:

Catharina Horn af Kanckas f. 162(6), d. 1664. - G. 3.10.1647 m. Erik Sigvardsson Kruse af Elghammar, friherre (8.1.1653) Kruse af Kajbala, överste för Viborgs läns kavalleriregemente, ståthållare på Viborgs slott och landshövding över dess län, sedermera generallöjtnant och guvernör över Bohus län, f. Lundby 20.3.1616, d. Ekhov 10.5.1665.

Dotter:

Christina Maria friherrinna Kruse af Kajbala, d. 24.4.1727, begr. vid Vadsbro kyrka. - G. 1668 m. Henrik Falkenberg af Trystorp, landshövding över Älvsborgs län och på Dal, f. Stockholm 10.3.1634, d. Stockholm kort före 3.12.1691, (g. 1:o m. Maria Spanheim, d. 7.1.1668).

Dotter:

Christina Maria Falkenberg af Trystorp, f. Stockholm 9.2.1686, d. 13.2.1753. - G. 11.3.1710 m. Evert Didrik friherre Taube af Odenkat, greve (12.12.1734) Taube (nr. 112), riksråd och överamiral, f. Turinge 13.12.1681, d. Stockholm 1.11.1751, genom sin morfars mor Beata Wachtmeister (g. m. kaptenen Herman Wrangel), som var dotter till fältöversten Hans Wachtmeister och Beata ERIKSDOTTER (Stålarm), hade även han finska anor.

Dotter:

Hedvig Ulrika grevinna Taube, riksgrevinna (2.2.1743) Taube, f. 31.10.1714., d. 11.2.1744. - Med konung Fredrik I [27], son till Karl lantgreve av Hessen-Kassel och Maria prinsessa av Kurland och Semgallen, hade hon

barnen:

Fredrik Vilhelm riksgreve (28.2.1741) von, Hessenstein[28], svensk greve (29.3.1742), riksfurste (-.11.1772), svensk furste (28.4.1785, ej introd.) von Hessenstein, fältmarskalk, en av rikets herrar, riksråd, generalguvernör i Pommern och Greifswalds akademis kansler, f. 5.3.1735, d. Panker, Holstein[29], 27.7.1808, ogift.

Carl Edvard riksgreve (28.2.1741) von Hessenstein, svensk greve (29.3.1742), generallöjtnant, f. Stockholm 12.11.1737, d. Paris 2.4.1769, ogift.

Hedvig Amalia, f. 9.12.1743, d. -.5.1752.

 

IV.
Sachsen (de Saxe)
.

Bengt friherre Horn af Åminne (se I och ELGENSTIERNA, tab. 5), riksråd och fältmarskalk, president i Svea hovrätt, f. Vikhus 10.11.1623, d. Riga 7.2.1678. - G. 1:o Stockholms slott 20.11.1652 m. Margareta friherrinna Sparre, f. Dåderö 5.5.1631, d. Reval 9.12.1660.

Son:

Christer friherre Horn af Åminne, kapten vid tyska infanteriregementet Fürstenberg 1694, brigadjär i hertigens av Württemberg armé, d. 1740. - G. 1:o 1690 m. Jakobina Catharina friherrinna Lilliehöök, f. Nyköping 29.4.1658, d. 1.3.1696, i hennes 2:a gifte (g. 1:o 1674 m. amiralitetslöjtnanten och amiralitetsrådet Gustaf friherre Horn af Marienborg, f. 1651, d. 1686. ELGENSTIERNA, tab. 4); 2:o 1739 m. Maria Aurora av Sachsen, naturlig dotter till marskalken av Frankrike, maréchal général Moritz greve av Sachsen (de Saxe) och Adrienne Lecouvreur, omg. (2.4.1778?) m. generalförpaktaren (»receveur général») Dupin de Franceuil, f. 1716, d. 1788 (i detta gifte farmor till friherrinnan [markisinnan?] Aurore Dudevant, författarinnan George Sand, f. 1804, d. 1876. Jfr. Nordisk Familjebok 3:e uppl., bd. 17, s. 286). - Enligt H. R. HIORT-LORENZEN, Livre d'or des souverains 1908, ss. 779 o. 827, var Maria Aurora av Sachsen sedan 8.6.1766 g. m. Arvid Bernhard Anton greve d'Horn, lieutenat du roi i Schlestadt, d. 1766, som var naturlig son till konung Louis XV av Frankrike, f. 1710, d. 1774. Enligt samma källa uppgives Maria Aurora vara född 19.10.1748 (även 1788, sic!) och död 24.12.1822 (1821) samt som hennes mor Marie Rinteau, kallad Verrières, d. ca. 1773, maka till Jean-Baptiste de la Rivière. I nämnda arbete, s. 724, uppges Marie Rinteau även med Godefroy-Charles-Henry de La Tour d' Auvergne, hertig av Bouillon[30], f. 27.1.1728, d. 3.12.1792, haft en son: abbé de Beaumont, ärkebiskopens i Bordeaux koadjutor. Var är saken klarlagd? - Greve Moritz av Sachsen var som bekant son till kurfursten Friedrich August I av Sachsen, som konung av Polen August II och grevinnan Maria Aurora von Königsmarck (ELGENSTIERNA IV, s. 392). - Maria Aurora von Königsmarcks ungdomstycke var (ovannämnde Christer Horns halvbroder och helbroder till Ture Sigismund Horn under I) den äventyrlige friherre Claes Gustaf Horn af Åminne, som fick rymma från Sverige. (Nordisk Familjebok, 3:e uppl., bd. 12, sp. 495-496). ELGENSTIERNA III, s. 688, säger om honom: »Claes Gustaf, f. 1663 29/10 i Reval; kammarherre hos kurfursten av Sachsen och kapten vid dess garde. 'Blev, för det han efter en erhållen hovrättens dom sökte hämnas på överstelöjtnanten Axel Sparre, dömd att mista högra hand, liv, ära och gods, men rymde till Sachsen. Kurfursten därst. sökte 1693 nåd för honom eller åtminstone ärans återställande'».

*                *
*

Som komplettering till uppsatsen »Finska anor inom furstehus» torde följande här finna plats, ehuru av ascentorierna en del blott i mindre grad hänföra sig till Finland.

 

Galle i Finland - von Clary und Aldringen.

Johan Galle i Finland (nr. 194, ELGENSTIERNA III, s. 3), överste för Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente, sedermera generallöjtnant av finska kavalleriet, f. 14.6.1614, stupade i slaget vid Lund 4.12.1676, son till ståthållaren på Ivangorod Claes Galle i Finland, d. 1643, begr. i Sagu kyrka, och Margareta Ekelöf, begr. i Åbo domkyrka 24.2.1676. - G. 1:o m. Margareta Elisabet von Gertten[31], levde 1659, dotter till översten för Savolaks infanteriregemente, sedermera lantrådet i Estland och generalmajoren Berend von Gertten, adlad (20.9.1643) von Gertten, d. i Stockholm före 6.5.1665, och Elisabet Wachtmeister, d. på Korsnäs i Vemo 1691, sondotter till fältöversten Hans Wachtmeister och Beata Eriksdotter (Stålarm), i dennas 1:a gifte; 2:o i Åbo 13.9.1663 m. Margareta Munck af Fulkila, f. i Åbo 15.11.1641, d. på Steninge i Karuna 2.12.1709.

Dotter:

Barbro Christina Galle i Finland, f. i Crayssheimb i Schwaben 11.9.1649, d. i Reval 18.3.1705. - G. i Åbo 8.11.1669 m. Carl von Wrangell, av huset Sauss-Maydel, kapten, lantråd i Estland, f. 17.4.1643, d. på Köndes i Estland 13.10.1719, begr. i Reval, son till kaptenen och assessorn Jürgen von Wrangell, till Sauss, och Elisabeth von Niekirchen (Neukirch).

Dotter:

Barbara Helena von Wrangell, f. 27.3.1681, d. i Reval 19.2.1744. - G. i Reval 1.8.1706 m. Johan von Baranoff, till Waetz o. Rabbifer, i hans 2:a gifte, kapten vid Harriska lantmilisinfanteriregementet, döpt i Reval 14.7.1666, d. 25.10.1719, son till lantrådet Claus Johan von Baranoff och Anna Elisabeth von Uexküll, av huset Fickel; g. 1:o i Reval 3.11.1696 m. Hedvig Elisabet friherrinna Taube af Karlö, döpt i Reval 29.12.1671, d. före 1705.

Dotter:

Johanna Elisabeth von Baranoff, f. i Reval 4.3 (döpt 6. 3) 1718, d. i Reval 4.3.1774. - G. i Reval 31.3.1736 m. Berend Heinrich (Gustav) riksgreve (27.4.1759, införd i estländska adelsmatrikelns 1:a kl. under nr. 63) von Tiesenhausen, till Gr.-Sauss o. Kotz, kapten, ridderskapshauptmann, verkl. statsråd, lantråd i Estland, f. på Freudenthal vid Bremen 30.11.1703, d. i Reval 6.1.1789, son till översten i svensk tjänst Hans Heinrich von Tiesenhausen, till Kotz, och Maria Veronica von Wolffel(d)t (nr. 1741, ELGENSTIERNA VIII, s. 838), i hennes 1:a gifte. Hennes farfars far ryttaren vid finska rytteriet, sedermera majoren Magnus Wolffelt, d. före 1646, erhöll -.8.1610-1612 avkastningen av Kivikylä bol i Virmo i förläning.

Son[32]:

Hans Heinrich greve von Tiesenhausen, överhovmästare vid ryska hovet och verkligt geheimeråd, döpt i Reval 30.1.1741, begr. i Reval 20.5.1815. - G. i Petersburg 13.10.1773 m. Catharina Friederike von Stackelberg, hovfröken hos kejsarinnan Katarina II, f. -.9.1753, d. i Reval 2.3.1826, dotter till ståthållaren i Dorpat, generalekonomidirektören Fabian Adam von Stackelberg (Stackelberg nr. 113, ELGENSTIERNA VII, s. 463) och Charlotte von Liphardt (ointr. adel 16.3.1688), dotter till Friedrich Wilhelm von Liphardt, till Nötkenshof och Rojel, f. 1688, d. 17.10.1750, och (g. 26.11.1713) Charlotte von Helmersen (ointr. adel 1.8.1643), av huset Cremon, d. 11.4.1767, dotter till kaptenen Gotthard Gustav von Helmersen och Catharina von Gyldenfeldt (Gyllenfelt, ointr. adel 2.6.1652). F. A. v. Stackelbergs farfars farfar krigsrådet och krigskommissarien Georg Stackelberg, d. före 16.9.1616, innehade bl.a. Valkeala och bekom 3.7.1607 Lappo socken i förläning.

Son:

Ferdinand Berend Gregor greve von Tiesenhausen, stabskapten vid gardet, flygeladjutant hos ryske kejsaren, f. 21.5.1782, stupade vid Austerlitz (där Napoléon I vann över Kutuzov) 2.12.1805. - G. m. Elisabet Michailovna prinsessa Golenisjtjev-Kutuzov-Smolenskij, i hennes 1:a gifte, hovfröken, f. 1783, d. i Petersburg 2.5.1839, dotter till fältmarskalken Michail Illarionovitj greve (29.10.1811) Golenisjtjev-Kutuzov, furst (29.7.1812) Golenisjtjev-Kutuzov-Smolenskij (6.12.1812) och Katarina Iljinitjna Bibikov; omg. m. Nikolaj Feodorovitj Chitrovo, generalmajor, envoyé i Firenze, d. 1819, son till kammarjunkaren Feodor Alexandrovitj Chitrovo och en prinsessa Chilkov.

Dotter:

Dorothea grevinna von Tiesenhausen, hovfröken, f. 14.10.1804, d. i Venezia 19.4.1863. - G. -.6.1821 m. Karl Ludwig greve von Ficquelmont[33], österrikisk stats- och konferensminister, k.o.k. kammarherre, verkligt geheimeråd, Feldzeugmeister och general av kavalleriet, envoyé i Stockholm 1816-1820, f. på slottet Dieuze vid Nancy, Lothringen, 23.3.1777, d. i Venezia 6.4.1857.

Dotter:

Elisabeth-Alexandra Marie Therese grevinna von Ficquelmont, k.o.k. palatsdam, f. 10.11.1825, d. i Venezia 14.2.1878. - G. i Wien 5.12.1841 m. Edmund Moritz 4. furste von Clary und Aldringen[34], k.o.k. kammarherre och geheimeråd, f. i Wien 3.2.1813, d. 21.6.1894, son till k.o.k. kammarherren och majoren Karl Joseph 3. furste von Clary und Aldringen och Aloysia grevinna Chotek von Chotkowa und Wognin[35]. - Ättlingar: alla nu levande medlemmar av det i primogenitur furstliga huset von Clary und Aldringen.

Bland sönerna:

Maria Carlos Richard 5. furste von Clary und Aldringen, k.o.k. kammarherre och geheimeråd, ryttmästare vid inaktiva lantvärnet, f. i Wien 3.4.1844, d. på Teplitz-Schönau 25.3.1920. - G. på slottet Antonin vid Przygodzice 5.6.1873 m. sin kusin Felicie Maria Elisabeth Mathilde Euphemie prinsessa Radziwill, k.o.k. palatsdam, f. på Teplitz 25.2.1843, d. på Teplitz 7.12.1930, dotter till kungl. preussiske generalmajoren Friedrich Wilhelm Ludwig Boguslaw prins Radziwill[36], och Leontine Gabriele grevinna von Clary und Aldringen. - Deras ende son Johannes greve von Clary und Aldringen f. 1878 d. 1930, avsade sig rätten till successionen tillföljd av icke ståndsmässigt gifte.

Siegfried Franz Johann Karl 6. furste von Clary und Aldringen, k.o.k. geheimeråd, kammarherre och envoyé i Bruxelles, f. på Teplitz 14.10.1848, d. på Teplitz 11.2.1929. - G. i Wien 12.2.1885 m. Therese Marie Franziska Judith grevinna Kinsky von Wchinitz und Tettau av furstliga huset Kinsky, k.o.k. palatsdam, f. i Wien 10.12.1867, dotter till k.o.k. kammarherren, geheimerådet och ryttmästaren Friedrich Karl greve Kinsky von Wchinitz und Tettau och Sophie Marie Emanuela Julie grevinna von Mensdorff-Pouilly[37].

Son:

Alfons Maria Edmund Friedrich Karl Joseph Aloisius Gregor 7. furste von Clary und Aldringen, jur. doktor, k.o.k. kammarherre och ryttmästare vid reserven, f. i Dresden 12.3.1887. - G. på Eltville a. Rh. 5.1.1916 m. Marie Ludwine Anna Antonie Andrea Walpurga Thekla grevinna och ädel Herrin von und zu Eltz genannt Faust von Stromberg, f. på Eltville a. Rh. 15.8.1894, dotter till k.o.k. kammarherren Johann Jakob Peter August Johann-Nepomuk greve och ädel herre von und zu Eltz genannt Faust von Stromberg och Marie Theresia Balthasare Leokadia Judith prinsessa av Lobkowicz[38].

Äldste sen:

Hieronymus Siegfried Maria Jakob Antonius Josef Karl Augustinus greve von Clary und Aldringen, f. på Teplitz 27.8.1917.

 

Posse - von Lieven.

Nils Posse den yngre (ELGENSTIERNA, tab. 13), kapten vid Älvsborgs

regemente, f. på 1590-talet, d. ca. 1664, arvskifte efter honom och hustrun -.3.1669. - G. Lövås 24.9.1620 m. Anna Stake, levde änka 1668, dotter till häradshövdingen i Uppvidinge härad i Småland Nils Mauritzsson Stake och Kerstin friherrinna Oxenstierna (af Eka och Lindö).

Son:

Mauritz Nilsson Posse, friherre (8.9.1673) Posse af Säby, landshövding i Västmanlands län, överstelöjtnant, f. Stockholm 1632, d. 4.2.1702, begr. i Lossa kyrka. - G. 1:o (morgongåvobrev) Genève 1.3.1655 Magdalena Michaeli, f. Genève 22.3.1638, d. Lamhult 15.6.1669, dotter till Jacques Michaeli och Magdalena de la Vespière; 2:o 7.6.1671 m. Maria friherrinna Gyllenstierna af Lundholm, f. 1639, d. 8.9.1693, begr. i Lossa.

Son:

Lennart friherre Posse af Säby, överstelöjtnant vid Åbo läns infanteriregemente, f. 1662, d. Livland 1.12.1701. - G. Ottenküll i Klein-Mariens sn i Estland 28.8.1698 m. Anna Elisabet von Stryk, d. 1710, dotter till Magnus Erik von Stryk, till Ottenküll, och Elisabet von Schulmann; g. 1:o 7.2.1695 m. översten Wolter Reinhold Wrangel, till Walk, f. 26.12.1648, d. 22.5.1697, begr. i Revals domkyrka; 3:o 1702 m. generalmajoren i svensk tjänst och viceguvernören i Riga, sedan generallöjtnanten i rysk tjänst Gustaf Ernst Albedyl, f. 1655, d. 1721.

Son:

Moritz friherre Posse af Säby, ordnungsrichter i pernauska kretsen, f. 1699, d. Woidema -.11.1734. - G. Reval 3.3.1721 m. Anna Charlotta von Güntersberg, dotter till hauptmannen och ordnungsrichtern Eberhard von Günthersberch och Margareta von Lode.

Dotter:

Anna Elisabet friherrinna Posse af Säby. - G. Reval 8.4.1741 m. Carl Casper friherre von Gaugreben, rysk generallöjtnant, f. 1716, d. 1767.

Dotter:

Charlotte Margarete friherrinna von Gaugreben, rysk grevinna (5.3.1799), rysk furstinna (3.9.1826) von Lieven, f. Hallist, Livland, 8.7.1743, d. Petersburg 7.3.1828, uppfostrarinna av kejsar Paul I:s barn, överhovmästarinna hos kejsar Alexander I, statsdam. (»November 1783 erschien sie bei Hofe, übernahm die Erziehung der Töchter und auch bald die der Söhne Paul's und leitete sie mit vollendeter Umsicht und mit unbeugsamer Consequenz. Bald wurde sie der Liebling und das Orakel der kaiserlichen, resp. grossfürstlichen Familie, wie eine Mutter verehrte sie Paul, der an Katharina keine Mutter besass».) - G. Hallist 23.1.1766 m. Otto Heinrich von Lieven, rysk generalmajor vid artilleriet, f. Gruschen, Litauen, 22.10.1726, d. Perejaslavl 15.2.1781, son till hovstallmästaren Christoph Reinhold von Lieven och Catharina von Mühlen.

Ättlingar:

Hela furstliga huset von Lieven, som talrikt fortlever. Ätten är införd i kurländska adelsmatrikeln som grevlig under nr. 239, som furstlig nr. 278, i den livländska som grevlig och furstlig nr. 325.


 

Charpentier - von Hardenherg.

Den kände statsmannen, preussiske statskanslern Carl August friherre von Hardenberg, f. 1750, d. 1822, som å Preussens vägnar undertecknade fredsfördraget i Paris 30.5.1814, upphöjdes omedelbart därefter medels dubbelt diplom d. d. Paris 3.6.1814 till preussisk furste och greve för varje innehavare av »Freie Standesherrschaft» Neuhardenberg (i kretsen Lebus) varjämte grevevärdigheten i kraft av diplom d. d. Berlin 31.3.1816 utsträcktes till furstens syskon. Efter hans död har innehavaren av Neuhardenberg varje gång avstått från furstetiteln, men genom allerhögsta kabinettsorder har denne berättigats föra det furstliga vapnet.

Den nuvarande innehavaren av Neuhardenberg, som han ärvde vid sin farbrors greve Kunos frånfälle 25.11.1921, Karl-Hans greve von Hardenberg, f. i Glogau 22.10.1891, har icke heller antagit furstetiteln, men för furstevapnet. Genom beslut av »Ehrenschutzbund des Deutschen Adels» av 5.6.1925 har upptagande av huset Hardenberg bland furstliga hus av tyska lågadeln tillåtits. Greve Karl-Hans, som är son till kungl. preussiske majoren Wilhelm greve von Hardenberg f. i Breslau 25.11.1858, d. i Potsdam 23.9.1915, och (g. på Ober-Wiederstedt 20.9.1889) dennes fränka Helene von Hardenberg, f. på Ober-Wiederstedt 11.12.1862 (vars bröder d. d. Neues Palais 15.12.1902 erhöllo tillstånd att föra friherretiteln, som redan d. d. Berlin 1.3.1882 ad personam tilldelats fadern), gifte sig på Lieberose 29.10.1914 m. Mary-Renate grevinna von der Schulenburg, f. på Steinkirchen vid Lübben 29.10.1888, dotter till den från vårt frihetskrig väl bekante »Freier Standesherr» på Lieberose, kung1. preussiske majoren Otto greve von der Schulenburg och Luise friherrinna Schilling von Canstatt.

Greve Karl-Hans von Hardenbergs farfar åter var »Freier Standesherr», kungl. preussiske överstelöjtnanten Karl greve von Hardenberg (avstod från furstetiteln), f. i Frankfurt a. d. O. 28.8.1827, d. i Vevey 3.11.1873, (son till Karl greve von Hardenberg, som likaså avstod från furstetiteln, f. i Bayreuth 7.8.1794, d. på Neuhardenberg 16.10.1866, i hans 1:a gifte på Schrevenborn 8.9.1822 m. Ida von Hedemann av huset Hemmelmark, f. i Rendsburg 16.4.1802, d. i Frankfurt a. d. O. 24.1.1835, tillhörande den kända tysk-danska ätten[39], samt sonson till 1. furstens yngre broder Georg greve von Hardenberg, f. på Hardenberg 24.7.1765, d. i Schwedt 15.4.1816) och hans farmor (g. i Breslau 17.10.1853) dennes kusin Hildegard grevinna von Hardenberg, f. i Dresden 9.12.1834, d. på Neuhardenberg 25.10.1911. Grevinna Hildegard var dotter till kungl. preussiske löjtnanten Wilhelm greve von Hardenberg, f. 14.6.1805, d. i Breslau 11.3.1856, och (g. på Klein-Ellguth vid Nimptsch 26.10.1829) Pauline von Charpentier, dotter till kungl. preussiske oberburghauptmannen Toussaint von Charpentier och Charlotte Friederike Amalie grevinna von Pfeil und Klein-Ellguth av huset Dirsdorf.

Denna släkt Charpentier (riksadel 11.7.1784) påstår sig härstamma från en sonson till den i Sverige 3.9.1664 adlade och 1668 under nr. 765 introducerade Toussaint Charpentier, överstelöjtnant vid Åbo läns infanteriregemente, f. i Pavilly i Normandie 6.3.1611, d. på Hahkiala 4.10.1683, begr. först 20.6.1697 i Hauho kyrka. (Se ELGENSTIERNA, Svenska adelns ättartavlor II, s. 2, ingressen till artikeln Charpentier).


 

von Uxküll-Gyllenband - von Teck.

Som en kuriositet kan följande ytterligare framhållas utan att varken svenska eller finska anor finnas[40]. Kungl. württembergske kammarherren och geheimerådet August Heinrich friherre von Uxküll-Gyllenbands till Eschenau i oberamtet Weinsberg (svenska frih. ätten nr. 30: von Yxkull-Gyllenband, Anrep IV, s. 688; Jahrbuch für Genealogie, Heraldik und Sphragistik 1903, Mitau 1905, bilaga till s. 91) dotter med Charlotte Marie friherrinna von Gemmingen-Guttenberg av huset Bonfeld vom Obern Schlosse Marie Luise Elisabeth friherrinna von Uxküll-Gyllenband, f. i Stuttgart 24.12.1811, d. i Cannstatt 20.6.1862, gifte sig i Stuttgart 10.5.1831 (skilda 22.5.1844 och omg. med med. doktorn Theobald Kerner, f. 1817, son till skalden Justinus Kerner) m. Albert friherre von Hügel, kungl. württembergsk kammarherre och ryttmästare, herre på Eschenau, f. 30.9.1803, d. på Eschenau 31.12.1865. Deras son Ernst Ludwig Paul Karl friherre von Hügel, f. på Eschenau 13.4.1835, d. på Reinthal vid Graz 13.4.1897, k.o.k. kapten, blev württembergsk greve 13.6.1879 tillföljd av sitt giftermål i Wien 24.10.1863 m. Amalie Josephine Henriette Agnes Susanne grevinna von Hohenstein, sedan 23.8.1870 furstinna von Teck, f. 12.11.1838, d. på Reinthal. 20.7.1893, dotter till Alexander Paul Ludwig Constantin hertig av Württemberg (f. 9.9.1804, d. 6.7.1885) och hans morganatiska gemål (g. 2.5.1835) Claudine grevinna Rhédey von Kis-Rhéde, kreerad 16.5.1835 österrikisk grevinna von Hohenstein (d. 1.10.1841). Deras äldre dotter Claudine Henriette Marie Agnes grevinna von Hohenstein, f. 1836, d. ogift 1894, och ende son Franz Paul Karl Ludwig Alexander greve von Hohenstein, f. 1837, d. 1900, blevo redan 1.12.1863 upphöjda till resp. württembergsk furstinna och furste, han 16.9.1871 hertig von Teck. Den sistnämnde blev i sitt gifte (1866) med Mary Adelaide kungl. prinsessa av Storbritannien och Irland och av Hannover, hertiginna till Braunschweig och Lüneburg, hertig Adolphus' av Cambridge dotter, f. 1833, d. 1897, mor till bl.a. den nuvarande engelska drottningen Mary f. furstinna von Teck 1867. Genom kungl. brittiskt tillstånd av 16.7.1917 bär huset Teck familjenamnet Cambridge och bildar pärsätterna markis of Cambridge och earl of Athlone. - Greve Paul von Hügel och furstinnan Amalie von Teck hade endast en son Paul-Julius Alexander Franz Klaudius greve von Hügel, f. på Reinthal 30.9.1872, d. i närheten av Steinamanger 20.3.1912, k.o.k. löjtnant. I sitt gifte med Anna Pauline Homolatsch (skilda 19.5.1911) efterlämnade han en son och en dotter.


 

Fleming - Sachsen-Coburg och Gotha.

Jakob Flem(m)ing (se HARRY DONNER, Ätten Fleming[41] i Danmark, »Genos» 1932, ss. 38-41; Jully Ramsay, Frälsesläkter, s. 116, Fleming, tab. 1.; ELGENSTIERNA II, s. 732, Fleming nr. 4, tab. 1), till Baverle, d. 1544 och utgick med honom den danska grenen. - G. m. Maren Mogensdotter Juul, d. 5.9.1592, (omgift m. Kristoffer Ulfeldt, till Jershave).

Dotter:

Anna Fleming, f. 1544, d. 13.11.1570. - G. 1562 m. Jakob Ulfeldt, till Kogsbølle, danskt riksråd, d. 8.10.1593, son till hovjunkaren Knud Ebbesson Ulfeldt, till Kogsbølle, och Anna Hardenberg.

Son:

Jakob Ulfeldt, till Egeskov m.fl., dansk rikskansler, f. Bavelse 25.6.1567, d. Nyborg 25.6.1630. - G. Nyborg l0.6.1599 m. Birgitte Brockenhuus, till Urup, f. 9.8.1580, d. 24.12.1656, dotter till Laurids Brockenhuus, till Braugstrup och Egeskov, och Karen Pedersdotter Skram.

Son:

Corfitz Ulfeldt, riksgreve (7.8.1641) von Ulfeld, svensk greve till Sölvesborg (10.3.1658, ej introd.), dansk rikshovmästare, f. Hagenskov vid Middelfart 10.7.1606, d. i en båt på Rhen vid Neuburg nära Basel 10.2.1664. - (G. Köpenhamns slott 9.10.1636 m. Leonore Kristine grevinna af Slesvig-Holstein, f. Frederiksborg 8.7.1621, d. Maribo 16.3.1698, dotter till Christian IV konung av Danmark och av Norge och hans 2:a, morganatiska gemål Kirstine Munk, grevinna (1629) af Slesvig-Holstein.

Son:

Leo greve von Ulfeld, generalfältmarskalk, k.o.k. geheimeråd, vicekonung i Katalonien, f. Köpenhamn 22.3.1651, d. Wien 11.4.1716. - G. Wien 28.6.1697 m. Anna Maria grevinna av Sinzendorf[42], f. Sopron(Ödenburg) 25.4.1674, d. Bruxelles 30.7.1736, överhovmästarinna hos ärkehertiginnan Marie Elisabeth överståthållarinna i österrikiska Nederländerna, dotter till hel. romerska rikets arvskattmästare Rudolph greve av Sinzendorf, borggreve till Rheineck[43] och Eva Susanne grevinna av Sinzendorf.

Son:

Gornifex [Corfitz] Anton greve von Ulfeld, österrikisk statsminister och överhovmästare, f. Kronstadt (Brasov) i Siebenbürgen 15.6.1699, d. Wien 31.12.1769. - G. 1:o på Ernstbrunn vid Wien 23.7.1730 m. Maria Anna grevinna von Virmond, f. 1710, begr. Wien 19.12.1731, dotter till generalen en chef i Siebenbürgen Damian Hugo greve von Virmond och hans 2:a hustru Maria Elisabeth friherrinna von Burscheidt; 2:o Wien 15.(16.)4.1743 m. Maria Elisabeth Josepha Theresia Walpurgis Ludmilla prinsessa av Lobkowicz, f. Prag 23.11.1726, d. Wien 29.7.1786, dotter till Philipp Hyacinth 3. furste av Lobkowicz, hertig av Sagan och hans 2:a gemål Marie Wilhelmine grevinna von Althann, i dennas 1:a gifte, samt sondotter till Ferdinand August Leopold 2. furste av Lobkowicz, hertig av Sagan och hans 1:a gemål Claudie Franziska prinsessa av Nassau-Hadamar.

Dotter (med uteslutning av övrig descendens):

Elisabeth Maria Johanna Michaela Januaria grevinna von Ulfeld, döpt Wien 19.9.1747, d. Wien 27.1.1791. - (G. Wien 16.9.1765 m. Georg Christian Anton Michael Joseph greve von Waldstein, herre von Wartenberg, k.o.k. geheimeråd och kammarherre, f. Prag 16.4.1743, d. (Wien) 6.10.1791, son till k.o.k. geheimerådet och kammarherrn Franz von Paula Joseph Georg Hermann Adalbert Norbert greve von Waldstein, herre von Wartenberg (som kapucinermunk Johannes 1760) och Maria Josepha grevinna av och till Trauttmansdorff-Weinsberg.

Dotter:

Marie Antonie grevinna von Waldstein, Herrin von Wartenberg, f. Prag 31.3.1771, d. Garam-Szent-Benedek 17.1.1854. - G. Wien 13.2.1792 m. Franz Joseph Anton greve, sedan 15.11.1815 furste von Kohary, obergespan i komitatet Hont, ungersk hovvicekansler och överstemunskänk f. (Pest) 4.9.1767, d. Oroszvár 27.6.1826, son till obergespan i komitatet Hont, k.o.k. kammarherren. Ignaz Joseph Anton Franz Xaver greve von Kohary och Maria Gabriela Josepha Katharina grevinna von Cavriani.

Dotter:

Marie Antonie Gabriele prinsessa von Kohary, f. Wien 2.7.1797, d. Wien 25.9.1862. - G. Wien 2.1.1816 m. Ferdinand Georg August prins av Sachsen-Saalfeld-Coburg, sedan 16.11.1826 av Sachsen-Coburg och Gotha, f. Coburg 28.3.1785, d. Wien 27.8.1851, son till Franz Friedrich Anton hertig av Sachsen-Saalfeld-Coburg och Auguste Karoline grevinna Reuss-Lobenstein och Ebersdorff.

Ättlingar:

Den yngre (katolska grenen) av huset Sachsen-Coburg och Gotha, det utslocknade konungahuset Braganza-Sachsen-Coburg och Gotha i Portugal, konungahusen Sachsen, Rumänien och Bulgarien, konung Petar II av Jugoslavien jämte bröder (jfr. s. 138), furstliga huset Hohenzollern, grenar av kejsarhuset Österrike (bl.a. ärkehertigarna kronprins Franz Joseph Otto, f. 1912, och Joseph, f. 1872), Alberts 8. furst av Thurn och Taxis, f. 1867, barn, huset Orléans och Braganza (Brasilien), Adam 12. furst Czartoryski, f. 1872, med barn och dotterson Antonio prins av Bourbon-Sicilien, f. 1929, greve Henris av Paris, f. 1908, barn, Charles-Philippe hertig av Nemours, f. 1905, arvgrevinnan Stephanie Fugger av Glött, f. 1895, Elisabeth Hellenernas (sista) drottning, f. 1894, m.fl.

 

I uppsatsen »Finska anor inom furstehus» torde följande tillägg och rättelser observeras:

s. 41 Greve Erwin av Neipperg f. 1813 (ej 1803).
s. 43 2. Detlof Hunnius g. 25.11.1645 (ej 1643), begr. 6. (ej 11). 12.1664.
s. 43 6. Sofia Magdalena friherrinna von Essen.
s. 45 Mårten Mums g. 1:o möjligen 1.9.1646 - Peter Ruuth firade då en sondotters bröllopp i Viborgs rådhussal - m. Ingeborg Ruuth (i Finland).
s. 53 9. Lars Sackleen viceordförande i senatens justitiedepartement.
s. 56 Ernst Gustaf von Willebrand, f. 1726, d. i Åbo 6.10.1794. (ELGENSTIERNA VIII, s. 788).
s. 59 not 2. Natalia Nikolajevna grevinna Golovin.
s. 62 not 1. Överhovmästaren hos kejsaren-konungen Karl I (Károly IV) Konrad prins till H.-W.-Sch. och.
s. 63 Lovisa Thott, f. Malmö 18.8.1772 (ELGENSTIERNA VIII, s. 267).
s. 70 Hans Wachtmeister, d. strax före 3.5.1590, begr. Reval 8.5.1590. - G. m. Beata Eriksdotter (Stålarm), d. 1600, begr. Reval 21.10.1600.

Claes Wachtmeister, d. 1631, begr. Reval 3.3.1631. - G. m. Elisabet Wrangel, d. 1666, begr. Reval 16.2.1666.

Agnes Margareta von Helmstedt, f. 20.3.1613. (ELGENSTIERNA VIII, ss. 606-607).

s. 71 Hans greve von Fersen.
s. 72 Enligt ELGENSTIERNA VIII, s. 829, var greve Arvid Wittenbergs 2:a hustru, gifta 10.4.1648, Maximiliana Elisabeth von Schönburg, f. 17.4.1633, d. 2.8.1648, dotter till Johan Casper von Schönburg och Elisabet von Schönburg. Barnlösa.
s. 74 4. Anna Hedvig von Wolffratt.
s. 74 8. Friedrich Alexander greve von Bismarck-Bohlen och Pauline von Below. En ny linje är från senaste tid att tillägga från dessa kontrahenter:

9. Dotter:

Marie grevinna von Bismarck-Bohlen, f. i Berlin 29.11.1855. - G. på Karlsburg 27.11.1879) m. Hans Wilhelm Alexander greve von Kanitz, f. på Mednicken 17.4.1841, d. i Berlin 30.6.1913, kungl. preussiskt verkl. geheimeråd, ryttmästare och lantråd, son till generallandskapsdirektören Emil Karl Ferdinand greve von Kanitz och Charlotte von Sydow; g. 1:o på Pansewitz 3.9.1875 m. Marie Dorothee Karoline friherrinna von Krassow, f. på Divitz 11.7.1854, d. på Pansewitz 29.7.1877, dotter till Karl Reinhold Adolf 2. greve von Krassow och Wilhelmine Luise Klementine von Below (se s. 79).

10. Son:

Hans Theodor greve von Kanitz, f. på Podangen 17.11.1893, oberlöjtnant i riksvärnsryttarregementet 2. - G. i Detmold 29.9.1932 m. Karoline Auguste Adelheid Mathilde Marie Luise Pauline prinsessa till Lippe, f. i Detmold 4.8.1905, till sitt giftermål abbedissa i stiftet Cappel, dotter till Leopold IV Julius Bernhard Adalbert Otto Karl Gustav furste (reg. till 1918) till Lippe och hans 1:a gemål Bertha Luise Ottilie Auguste Adelheid Marie prinsessa av Hessen (Philippsthal Barchfeld).

s. 75 11. o. not 2. Solms-Hohensolms-Lich.
s. 76 Erdmann Gustav greve Henckel, friherre von  Donnersmarck »freier Standesherr» till Beuthen (ej arvöverlantmunskänken osv.).
s. 80 Christopher von Grabbe och mor Justina Regina von Hauser.
s. 83 not 3. Prinsessan Pauline av Kurland var äldre (ej äldsta) syster till prinsessan Dorothee.
s. 84 Georg riksfriherre von Tunderfelt var född 10.9.1668 och således från faderns 1:a gifte med Maria Poppelman.

Johan de Rodes' 1:a hustru var född Wästman.

Gustaf Johan de Rodes, adl. Tunderfelt, f. i Moskva 7.2.1656, g. 168(7) m. Lucia Sofia Tunderfelt, f. 1.6.1669, levde änka 1716. (ELGENSTIERNA VIII, ss. 387-388).

s. 86 not 2. Greve Gustaf Carlssons gemål friherrinnan Sofia Amalia von Schwartzenberg torde tillhört den holländska, till tyska lågadeln räknade grenen av det numera furstliga och mediatiserade huset Schwarzenberg, vilkas inbördes samband ej är klargjort. - Denna släktgren, som förblivit friherrlig, har i Tyskland på svärdssidan 1918 utslocknat. Därom upplyser Gothaisches Genealogisches Taschenbuch der Freiherrlichen Häuser 1922, s. 778: »Die Stammreihe beginnt mit Michael Frhrn zu Schwarzenberg, risti14.gif (59 bytes) 1469, dessen Urenkel Johann Onuphrius 1545 nach Friesland kam. Aufnahme in den preuss. Adel unter dem Namen 'Freiherr von Schwartzenberg und Hohenlansberg' d. d. Berlin 20. März 1910 für Georg Friedrich Alexander, * Hichtum, Niederl., 7. okt. 1842, † Wiesbaden 25. März 1918». - Ättens namn skrives i Nederländerna baron thoe Schwarzenberg en Hohenlansberg.

Noter

[1] Flere andra (t.ex. greve Reinhold von Rehbinder, g. 1919-1920 m. Dorothee grevinna von Bismarck-Schönhausen, från Helena Horn af Kanckas, tab. 9, genom ätterna von Zöge och von Ungern-Sternberg) kunna genom olika ätter upprättas bl.a. ett stort antal ryska.

[2] Hennes syster prinsessan Marina av Grekland och av Danmark, f. 1906, har nyligen ingått giftermål med prins George av Storbritannien och Irland, hertig av Kent, f. 1902, konung George V:s yngste son. Hennes andra syster prinsessan Elisabeth av Grekland och av Danmark, f. 1904, har, även 1934, äktat Carl greve (chef för huset sedan 29.10.1929) till Toerring-Jettenbach, f. 1900, genom sin mor Sophie hertiginna i Bayern kusin till Léopold III Belgiernas konung. - Stamfaderns för huset Kara-Georgevitj Georg Petrovitj, kallad Kara-Gjorgje, f. 1752, d. 1817, mor var Marica Vasojevitj eller Zivkovitj.

[3] Hennes fars (halv)kusin landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, generallöjtnanten greve Carl Gustaf Löwenhielm, f. 1790, d. 1858, var sedan 1840 2:o gift m. grevinnan Natalia Alexandrovna von Buxhoeveden, f. 1814, d. 1867, dotter till ryska verkliga statsrådet och kammarherren greve Alexander Feodorovitj von Buxhoeveden och baronessan Julia von Dellingshausen, samt sondotter till den från vår krigshistoria bekanta preussiske (18.12.1795) och ryske (5/16.4.1797) greven Friedrich Wilhelm von Buxhoeveden och Natalia Alexejev, f. i Petersburg 1758, d. på slottet Lohde 7. 1808, vilken även ännu enligt »Kansallinen Elämäkerrasto» var fosterdotter hos furst Grigorij Grigorjevitj Orlov. Hon var dock i likhet med greve Alexej Grigorjevitj Bobrinskij (se »Genos» 1934, s. 110) dennes dotter med Katarina II. Jfr. Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil Estland, Band I, Lieferung I, s. 28. Furst Orlov och Katarina II hade ytterligare en dotter Elisabet, g. m. generallöjtnanten i rysk tjänst, direktören för 1:a kadettkåren, kuratorn för Dorpats universitet Friedrich Maximilian (von) Klinger, f. i Frankfurt a.M. 17.2.1752, d. i Dorpat 25.2.1831, den kände författaren (»Sturm und Drang», 1776). Jfr. s. 154.

[4] Deras bror Arthur Carl Christoph greve von Schlippenbach, f. 1837, d. 1881, kung1. preussisk löjtnant, hade i sitt gifte (1870) m. Luise Drasche von Wartinberg, f. 1853, i hennes 1:a gifte, dottern Elisabeth (Elsa) grevinna von Schlippenbach, f. 1872, g. 1:o m. 1889 Johann greve Pálffy von Erdöd,f. 1857, k.o.k. kammarherre, ungersk överstelöjtnant vid lantvärnet, skilda 1900, och 2:o 1905 m. greve Alfredo Dentice, f. 1873, amiral i italienska marinens reserv, deputerad i parlamentet, son till Ernesto 7. furste di Frasso, furste di San Vito, furste di Crucoli och Luise grevinna Chotek von Chotkowa und Wognin, vilken sistnämnda var småkusin till österrikisk-ungerska tronföljarens Franz Ferdinands ärkehertig av Österrike-Este gemål Sophie grevinna Chotek von Chotkowa und Wognin, hertiginna von Hohenberg (mördade i Sarajewo 1914). - Sonen i första giftet - det andra är barnlöst - Franz de Paula greve Pálffy von Erdöd, f. 1890, g. 2:o 1922-1928 m. Dorothy Parker-Deacon, f. 1892, skild från Antoni Albrycht furst Radziwill, hertig av Niešwiez, f. 1885 (svåger till Olga Alexandrine baronessa von Simolin).

[5] Deras sondotter Clementine grevinna till Solms-Sonnenwalde[-Alt-Pouch], f. 1817, g. 1846 m. sin kusin Hermann greve von Schlippenbach, f. 1809, d. 1862, kungl. preussisk major i 3:e dragonregementet (farbror till grevinnorna Jelka och Mira). Äktenskapet barnlöst. (ELGENSTIERNA, tab. 5).

[6] Alla närmare data ha här bortlämnats, då de utan svårigheter inhämtas ur Gothaischer Hofkalender eller dess franska upplaga Almanach de Gotha.

[7] Son till 4. furst Alexis och Pauline prinsessa till Waldeck och Pyrmont (kusin till konung Gustav V av Sverige); förm. 1:o 1921 m. Stephanie prinsessa till Schaumburg-Lippe, f. 1899, d. 1925, dotter till prins Friedrich och hans 1:a gemål Louise prinsessa av Danmark (syster till konungarna Christian X av Danmark och av Island samt Haakon VII av Norge).

[8] Dotter till Otto friherre von Stenglin, f. 1877, och (g. 1904) Alexandrine grevinna von Bassewitz, f. 1886, vars syster Ina Marie grevinna von Bassewitz, f. 1888, förm. morganatiskt 1914 m. Oskar prins av Preussen, f. 1888, femte son till kejsar Wilhelm II och en av de finska kungakandidaterna 1918. Hon erhöll för sig och sina barn 1914 namnet grevinna von Ruppin, 1920 namnbeteckningen prinsessa von Preussen.

[9] Hans dotter i första giftet m. Hilde von Witzleben av grevliga ätten von Witzleben-Alt-Doebern (modern var prinsessan Marie Reuss y. l., syster till prins Heinrich Harrys Reuss av Plauen, se ovan, far prins Heinrich XXVI, farmodern grevinnan Marie till Solms-Baruth, faster till grevinnan Helene, här ovan) Marie Antonie grevinna till Solberg-Wernigerode, f. 1909, är sedan 1930 förm. m. Hermann arvprins till Wied, f. 1899 (även han en av deltagarna i frihetskriget), son till Friedrich 6. furste till Wied (se Finska anor inom furstehus, s. 40).

[10] Hans kusin Oskar greve till Castell-Rüdenhausen, f. 1869, d. 1919, blev student från Viborgs svenska lyceum 27.5.1892. (Jfr. Genealogiska Samfundets i Finland Årsskrift IX, s. 192). Denne gifte sig på Pussen 17./29.7.1899 m. Julie Adelheid baronessa von Seefeld, f. Pussen 3.5.1872, dotter till Wilhelm Christoph Friedrich Kersten baron von Seefeld och Lucie Henriette Etelinde von Wolski. Greve Oskars mor åter var Emma Henriette Alma Olga grevinna von Keyserlingk, f. Kabillen 2.12.1835, d. Tübingen 21.10.1912, vars mormor var Anna (Annette) Amalia Benigna baronessa von Nolde, döpt Kalleten 8.12.1780, d. Goldingen 13.(2.)3.1851. - Av baltiska förbindelser inom furstehus må ännu nämnas Karin Sophie Wilma baronessa von Uexkülls, av huset Fickel, f. Reval 28.5.1882, dotter till Bernhard von Uexküll, till Pirk, och Marie von Rudnitzky, gifte i Reval (på Fickel) 1.12.1904 m. Friedrich Ernst greve till Solms-Wildenfels, f. Freiburg i Br. 4.8.1877, son till Karl August Adalbert greve till Solms-Wildenfels, f. 1823, d. 1918, och hans 2:a gemål (g. 1875) Fanny Marie Karoline Laura grevinna von Schimmelmann, f. 1846, d. 1918, av den danska (sedan 28.4.1779) grevliga ätten.

[11] I frihetskriget deltog med tyska hjälpexpeditionen även kusinen till syskonen grevinnorna Marka, Erika, Clementine och Freda samt greve Wilhelm till Solms-Sonnenwalde (och brorsons son till grevinnan Marie till Solms-Baruth, [s. 142, not 2]) Friedrich 3. furste till Solms-Baruth, f. 1886, som sedan 1914 är förmäld med prinsessorna Sibylles och Karoline Mathildes moster Adelheid prinsessa till Slesvig-Holstein-Gläcksburg, f. 1889, samt ännu Joachim greve till Solms-Rödelheim och Assenheim, f. 1896, småkusin till grevarna till Solms-Laubach (här ovan) och kusin till greve Ludwig till Pappenheim (se Finska anor inom furstehus s. 8l). Greve Joachim är sedan 1928 gift med Klara grevinna von Bullion, f. 1901. Den sjätte deltagaren inom mediatiserade hus är Magnus greve av Platen Hallermund (se Finska anor inom furstehus, s. 37). Alla äro innehavare av Frihetskorset.

[12] Emedan huset Solms-Sonnenwalde ej innehade riksomedelbart territorium utan utgjorde en förgrening av det immediata huset Solms-Laubach tillkommer chefen för huset ej prädikatet »Erlaucht», äldste sonen är förty icke heller arvgreve. Genom kungl. preussiskt minist. -reskript av 6.2.1886 ha dock de båda husen Solms-Sonnenwalde ävensom husen Solms och Tecklenburg samt Solms-Baruth (furstlig sedan 16.4.1888) uttryckligen erkänts tillhöra högadeln och deras medlemmar jämbördiga med de regerande husen enligt tyska förbundets beslut av 1815 och 1829 (för hus med furstlig titel av 1825). - Som en kuriositet kan nämnas, att Valeska grevinna till Solms och Tecklenburg (den sista av denna gren), f. 1853, gifte sig 2:o 1898 m. Alexander friherre von Wöhrmann, f. 1854, d. 1917, vars bror friherre Heinrich von Wöhrmann, f. 1849, 1875 äktade Alexandra Vasiljevna Zjukovskij, f. 1842, d. 1899, som i sin förbindelse med storfurst Alexej Alexandrovitj av Ryssland, f. 1850, d. 1908, hade sonen Alexej Alexejevitj greve (sedan 1884) Belevskoj, f. 1871, g. 1894 m. Maria Petrovna prinsessa Trubetskoj. (Jfr. BERNH. ESTLANDER & KARL EKMAN, Från hav och hov. Amiral Oscar von Kræmers levnadslopp. Helsingfors 1931, ss. 176, 219). - Grevinnan Valeskas till Solms och Tecklenburg farfars far Friedrich Christoph Heinrich greve till Solms och Tecklenburg, kursachsiskt geheimeråd och kammarherre (införd i estländska adelsmatrikeln 5.3.1773 under nr. 210 [213]), f. 26.12.1741, d. 12.3.1829, gifte sig 19.4.1770 m. Charlotte Wilhelmine von Vietinghoff, f. 26.9.1754, d. 15.9.1790, dotter till kammarherren Peter von Vietinghoff, f. 1713, d. 24.2.1756 (son till ryttmästaren i svensk tjänst, regeringsrådet i Livland Hermann Friedrich von Vietinghoff och Elisabeth Helene von Helmersen, ointr. adel 1.8.1643. Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil Livland, Lieferung 3, s. 221), och (g. 3.3.1749) Eleonore Christine friherrinna von Mengden, f. 16.6.1729, d. Riga 1.9.1787, i hennes 1:a gifte. Se vidare ELGENSTIERNA, friherrliga ätten von Mengden n:r 198, tab. 30.

[13] Hans yngre bror Auguste-Joseph prins de Broglie-Revel, stamfar för denna yngre gren av ätten, f. 31.10.1762, d. i Schwilmau, Westfalen, 26.1.1795, var i sitt gifte sedan 9.4.1782 m. Françoise-Louise-Angelique de la Brousse de Verteillac av markishuset de Verteillac, f. i Paris 1.12.1760, d. på slottet St.-Georges d'Aunay, departementet Calvados, Normandie, 21.3.1855, far till Alexandrine-Simplicie prinsessa de Broglie-Revel, f. 1787, d. 1824, g. 1811 m. Paul von Nikolaij, finsk friherre (introd. 1828 under nr. 20) von Nicolaij, f. 1777, d. 1866. Hennes tvenne bröder stupade som gardesofficerare i rysk tjänst vid Austerlitz 1805 och Kulm 1813. Över dem är Broglie-obelisken i Monrepos' park upprest.

[14] Publicerade bl.a. år 1896 moderns brev från 1814-1838, och 1891 »Maurice de Saxe et le marquis d'Argenson» (jfr. s. 152).

[15] Titel tilldelad av konungen av Italien d. d. Rom 24.3.1895 att ärvas i primogenitur. Galliera är ett slott med område m.m. nära Bologna och gavs av Napoléon I 14.5.1813 som hertigdöme åt hans styvson Eugéne de Beauharnais' äldsta dotter Joséphine, sedermera förmäld m. konung Oskar I av Sverige, med titel hertiginna de Galliera. Redan 20.12.1807 hade hon emottagit titeln prinsessa av Bologna (de Bologne). Galliera skulle ärvas av drottning Josefinas manliga efterkommande efter förstfödslorätt, men såldes 1837, varvid köpesumman blev ett penningfideikommiss, benämnd Gallierafonden, som sedan innehafts av Oskar II och Gustav V. G. köptes 1837 av genuesaren Raffaele markis de Ferrari, f. 1808, d. 1876, som genom deltagande i uppnegociering av stats- och järnvägslån förtjänade en omätlig förmögenhet och 1843 blev påvlig hertig de Galliera. Han var gift m. den för sina till enorma belopp uppgående donationer kända Marie (f. 1815, d. 1888), dotter till sardiniske diplomaten Antonio Brignole-Sale, markis di Groppoli. Hon hade till greven av Paris upplåtit våning i sitt hus i Paris och där vigdes 1886 dennes dotter prinsessan Amélie av Frankrike m. dåvar. kronprins Carlos av Portugal, men därpå följde en brytning mellan hertiginnan och greven. (Jfr. Salmonsens Konversations Lexikon 2:a uppl., bd. IX, s. 368). Söner till Ferrari voro Philippe la Rénotière von Ferrary, d. 1917, den berömde frimärkssamlaren (se bl.a. Nordisk Familjebok, 3:e uppl., bd. 7, sp. 256-257), och Paul Ferrari professor vid Collège Chaptal i Paris, en övertygad socialist.

[16] Sonson till Alexandre Berthier suverän furste och hertig av Neuchâtel och av Valengin 30.3.1806-30.5.1814, 1. furste (15.8.1809) de Wagram, f. 1753, d. 1815, och (g. 1808) Marie hertiginna i Bayern, f. 1784, d. 1849, som var dotter till stamfadern för den hertigliga grenen av huset Bayern Wilhelm pfalzgreve till Gelnhausen, hertig i Bayern (16.2.1799), hertig av Berg 30.11.1803-6.2.1806, varefter Berg och Kleve 15.3.1806 av Napoléon I som storhertigdöme gåvos åt Joachim Murat, senare 3.3.1809 åt kronprinsen av Holland (till 1.7.1810) Napoléon-Louis (till 1.12.1813). - 3. fursten och hertigen de Wagram åter var son till Napoléon arvprins av Neuchâtel (till 30.5.1814), 2. furste och hertig (31.8.l817) de Wagram, f. 1810, d. 1887, och Zénaïde-Françoise Clary av grevliga huset Clary, f. 1812, d. 1884, g. 1831, (brordotter till drottning Desideria av Sverige och Norge, f. Clary.

[17] Ättling i femte led från Jean Lannes I. hertig (19.3 resp. 1.6.1808) de Montebello, suverän furste De Sievers genom dekret av 30.6.1807, f. 10.4.1769, d. 31.5.1809.

[18] Titeln furste de Neuchâtel et de Vallengin genom hertig Charles-Philippes giftermål m. Louise-Jacqueline av Bourbon-Soissons (illegitim gren av huset Bourbon-Condé), prinsessa av Neuchâtel, 1710.

[19] Enligt Baltische Familiengeschichtliche Mitteilungen Årg. 4, 1934, h. 3, s. 54, hade Johann Christoph (von) Förster 1756 ur holsteinsk tjänst blivit kallad till Ryssland och var han son till Peter den Stores byggmästare Johann Christian Förster, d. Petersburg 1747.

[20] Deras son Johann Friedrich Karl greve von Zeppelin, f. Mainz 30.9.1789, d. Stuttgart 2.4.1836, kungl, württembergsk kammarherre och ceremonimestare, belänades med Aschhausen i württembergska oberamtet Künzelsau och bekom samtidigt fastställelse för namnet greve von Zeppelin-Aschhausen 23.7.1803 samt erhöll kronarvämbete som »Reichs-Erbpannerherr» 8.6.1808. - Dennes farbror (yngre bror till greve Johann Karl, f. 1767, d. 1801) Ferdinand Ludwig, f. 1772, upphöjdes till württembergsk greve 1.1.1806 (samma dag som Württemberg proklamerades till konungarike) von Zeppelin och dog som kungl. württembergsk överstekammarherre och statsminister 1829. Hans sonson var den ryktbare luftskeppskonstruktören Ferdinand greve von Zeppelin, f. 1838, d . 1917.

[21] »Mit II Jahren als vater- und mutterlose Waise von Herzog Friedrich [som konung Friedrich I] von Württemberg an Kindesstatt angenommen und von dessen Gemahlin Charlotte Mathilde, geb. Prinzessin von Grossbritannien, im Residenzschlosse wie ein eigenes Kind erzogen». (Jahrbuch für Genealogie, Heraldik und Sphragistik 1903, Mitau 1905, s. 96).

[22] Greve Carl August Anton Louis Taube tillhörde svenska grevliga ätten (17.4.1719) nr. 62 och var sonsons sonson till Jakob Johan Taube, friherre (17.7.1675) Taube af Kudding, generalguvernör över Ingermanland och Kexholms län, generallöjtnant av infanteriet, f. 1624, d. 1695, och hans hustru (g. 1661) Maria friherrinna Horn af Marienborg, f. 1642, d. 1695, dotter till Gustaf Evertsson Horn af Kanckas, friherre Horn af Marienborg (tab. 1).

[23] Deras barn blevo legitimerade 10.3.1800 och erhöllo kurhessiskt adels- och friherrestånd utan diplom. Den friherrliga värdigheten bekräftades i Sachsen-Coburg och Cotha 3.7.1878. En yngre son var den kände österrikiske härföraren Julius Heinrich Friedrich Ludwig friherre von Haynau, k.o.k. Feldzeugmeister, f. 1786, d. 1853, beryktad för sin grymhet (»Brescias hyena», »Ungerns bödel»). Från sonen storhertigl. badensiske kaptenen Georg Wilhelm friherre von Haynau, f. 1781, fallen under ryska fälttåget 1813, härstamma nulevande medlemmar av släkten.

[24] Son till Friedrich hertig av Mecklenburg-Grabow, f. 1637, d. 1688, och (g. 1671) Christine Wilhelmine prinsessa av Hessen-Homburg-Bingenheim, f. 1653, d. 1722. I sitt gifte (sedan 1704) m. Charlotte prinsessa av Hessen-Kassel (syster till konung Fredrik I av Sverige-Finland, lantgreve av Hessen-Kassel), f. 1678, d. 1749, var hertig Friedrich Wilhelm barnlös. Hans brorsdotter var Elisabeth prinsessa av Mecklenburg-Schwerin, f. 1718, f. 1746, regentinna av Ryssland (Anna Karlovna) 20.11.1740-6.12.1741, och 1739 g. m. Anton Ulrich hertig av Braunschweig-Wolffenbüttel, f. 1714, d. 1775, vilkas son var kejsar Ivan VI Antonovitj, f. 1740, d. 1764.

[25] På svärdssidan fortleva av deras ättlingar i Tyskland endast efterkommande till Diedrich August Karl Friedrich Hans von Mecklenburg, storhertigl. mecklenburg-schwerinsk kammarherre och lantråd, f. 1833, d. 1893, till Wieschendorf. - Storhertig Friedrich Franz I av Mecklenburg-Schwerin, f. 1756, d. 1837, hade ur tvenne förbindelser även ättlingar med namnet von Mecklenburg, resp. Mecklenburg von Kleeburg.

[26] Jfr. dock Personhistorisk Tidskrift 1920, s. 70.

[27] Den senare mätressen var Catharina Ebba friherrinna Horn af Åminne, riksgrevinna (1746) Horn, f. 27.5.1720, d. Jakobsberg 12.9.1781, dotter till översten och chefen för Åbo läns regemente Christer friherre Horn af Åminne (tab. 9) och Anna Regina friherrinna Siöblad. - Enligt Gothaisches Genealogisches Taschenbuch der Freiherrlichen Häuser 1921, s. 923, härstammar den på svärdssidan med den i Karpaterna 19.5.1915 stupade kungl. preussiske löjtnanten Friedrich Karl Lebrecht Georg friherre von Stiern, f. Königsberg i Pr. 10.7.1891, utgångna ätten von Stiern från konung Fredrik I. Dennes naturliga son Ulrich Friedrich Stjern, f. ?, d. ?, lantgrevligt hessen-kasselskt legationsråd, erhöll preussiskt adels- och friherrestånd med diplom daterat Berlin 17.9.1781. Vem var hans mor?

[28] En annan ännu fortlevande grevlig ätt von Hessenstein härstammar från kurfursten Wilhelm I av Hessen f. 1743, d. 1821, (jfr. s. 149) och hans en annan mätress Caroline Auguste Albertina grevinna von Schlotheim, f. 5.7.1767, d. 2.1. 1847, kreerad (österrikisk) grevinna von Hessenstein 2.5.1811.

[29] Detta lantgrevligt hessen-kasselska gods innehas f.n. av lantgreve Friedrich Karl av Hessen, vald konung av Finland, som även är född där.

[30] Hans son hertig Léopold, f. 1747, d. 1802, depossederades 1793 och Bouillon införlivades med Frankrike. Med honom utdog huset och hertigtiteln av Bouillon ärvdes av ätten Rohan.

[31] Så enligt ELGENSTIERNA. Herr H. HRADETZKY i Reval meddelar, att 1:a hustrun var Gertrud Brakel.

[32] En dotter var Anna Dorothea grevinna von Tiesenhausen, d. 8.4.1807, g. 4.4.1768 m. godsägaren Woldemar Conrad friherre von Ungern-Sternberg, f. 25.2.1739, d. 24.1.1793. I detta gifte föddes: a) Anna Dorothea friherrinna von Ungern-Sternberg, f. 9.1.1769, d. 28.3.1846. - G. m. ryske generallöjtnanten Alexej Grigorjevitj greve Bobrinskij, f. 11./22.4.1762, d. 20.6.1813. - b) Bernhard Heinrich Conrad friherre von Ungern-Sternberg, överste för ryska hästgardet, f. 10.8.1777, d. 23.9.1820. - G. 1810 m. Natalie grevinna von Buxhoeveden, f. 18.1.1782, d. 20.12.1857, dotter till Friedrich Wilhelm greve von Buxhoeveden och Natalia Alexejev. Se s. 138.

Bland ätten von Ungern-Sternbergs första stamfäder anför ELGENSTIERNA, tab. 1, Rudolf, till Sissegal, 1306-1328, g. m. »Walpot von Bassenheim». Det är ej här fråga om ett kvinnoförnamn »Walpot» utan det numera mediatiserad, sedan 23.5.1720 riksgrevliga huset Waldbott av Bassenheim, vars en medlem Heinrich Waldpott var Tyska ordens förste stormästare (1190). Chefen för huset är till minne härav sedan 28.9.1764 »Erbritter» av Tyska orden. Ätten ärvde 1652 o. 1711 Pyrmont i. d. Eifel och blev på grund härav vid den kända riksdagen i Regensburg 1654 »reichsständisch». Även en sedan 16.4.1638 riksfriherrlig gren av ätten fortlever. En medlem är Friedrich Heinrich friherre Waldbott von Bassenheim, f. 1889, g. 1920 m. ärkehertiginnan Marie Alice av Österrike, f. 1893.

[33] Jfr. Comte DE SONIS, Lettres du comte et de la comtesse de Ficquelmont à la comtesse Tiesenhausen, Paris 1911.

[34] Av helt annan släkt än den drottning Desideria av Sverige, f. Clary, (se s. 147) tillhörde. - Ätten erhöll böhmisk grevevärdighet jämte namn- och vapenförening med Aldringen 23.1.1666 samt ärvde Teplitz genom friherre Hieronymus von Claris, d. 1671, gifte på Teplitz 3.5.1637 med änkefru Anna Maria von Müller, d. 1665, syster till Johann Altringer, riksfriherre 17.12.1627, riksgreve 10.3.1632 von Aldringen, kejserlig generalfältmarskalk, stupade vid Landshut 1634, efter Tillys död överbefälhavare för ligans trupper. Han kämpade med Wallenstein mot Gustav Adolf vid Nürnberg 1632 och förde befäl mot svenskarna i Schwaben och vid Rhen 1633-1634.

[35] Fars faster till hertiginnan Sophie von Hohenberg, f. grevinna Chotek von Chotkowa und Wognin (se s. 140).

[36] Son till Anton Heinrich furst Radziwill, 12. ordinat av Niešwiez, 10. ordinat och 11. hertig av Olyka, 1. ordinat av Przygodzice, guvernör i Posen, f. 1775, d. 1833, och (g. 1796) m. Friederike Luise Dorothee Philippine prinsessa av Preussen, f. 1770, d. 1836.

[37] Hon var dotter till k.o.k. kammarherren och översten Alfons Friedrich greve von Mensdorff-Pouilly, f. 1810, d. 1894, och hans 1:a hustru (g. 1843) Therese Rosa Franzisca grevinna av Dietrichstein-Proskau och Leslie, f. 1823, d. 1856, och brorsdotter till k.o.k. geheimerådet, kammarherren och generalen av kavalleriet Alexander Konstantin Albert (sedan 23.12.1868) 1. furste von Dietrichstein zu Nikolsburg, greve von Mensdorff-Pouilly, f. 1813, d. 1871, som var gift (1857) m. den förras småkusin Alexandrine Marie grevinna av Dietrichstein-Proskau och Leslie, f. 1824, (1906, samt sondotter till k.o.k. geheimerådet och generalen av kavalleriet Emanuel greve (29.11.1818) von Mensdorff-Pouilly, f. 1777, d. 1852, och (1804) Sophie Friederike Caroline Luise prinsessa av Sachsen-Saalfeld-Coburg, f. 1778, d. 1835, syster till Léopold I Belgiernas konung, faster till Fernão II konung av Portugal, moster till Victoria I drottning av Storbritannien och Irland, kejsarinna av Indien och fars faster till Ferdinand I Bulgarernas konung. Jfr. s. 164.

[38] Systerdotter till furstarna Johann II och Franz von Paula I av och till Liechtenstein.

[39] En medlem av denna ätt kungl. preussiske ryttmästaren Harald von Hedemann, f. 1887, är sedan 1927 g. m. Sophie Charlotte hertiginna av Oldenburg, f. 1879, dotter till August (till 1918 reg.) storhertig av Oldenburg och hans 1:a gemål Elisabeth prinsessa av Preussen (moster till avl. kronprinsessan Margareta av Sverige) samt skild 1926 från Eitel-Friedrich prins av Preussen, f. 1883, kejsar Wilhelm II:s andre son. - Den sjätte och yngste sonen prins Joachims av Preussen, f. 1890, d. genom självmord 1920, gemål prinsessan Marie Auguste av Anhalt, f. 1898, (dotter till Eduard hertig av Anhalt och Luise prinsessa av Sachsen-Altenburg), blev 1926 omg. m. Johannes-Michael friherre von Loën, f. 1902, vars fars farföräldrar voro hertigl. anhalt. kammarherren och överhovmarskalken Friedrich friherre von Loën, f. 1787, d. 1868, och (g. 1815) Albertine von Hedemann, f. 1792, d. 1869.

[40] Flere andra härstamningslinjer kunna upprättas från svenska introducerade och ointroducerade ätter, vilka aldrig varit i Sverige representerade. Jfr. not 3, s. 142, o. not 2, s. 143. Här några ytterligare exempel:

Ludwig Hermann Gaudenz greve av Rechberg och Rothenlöwen till Hochenrechberg, f. 1814, d. 1887, g. 1839 m. Gabriele Marie Sophie Auguste grevinna von Bray, f. i Dorpat 9.3.1818, d. i München 6.5.1900, från vilka yngsta grenen av huset härstammar. Hon var dotter till kungl. bayerske kammarherren, geheimerådet och statsrådet Franz Gabriel greve von Bray, f. 24.12.1765, d. 3.9.1832, och (g. 3.9.1805) Sophie Catharine Marie von Löwenstern (Rigeman von Leijonstierna adl. 14.11.1650. Schlegel & Klingspor, Ättartaflor, s. 231), f. 24.3.1788, d. före 1856, dotter till ryska verkliga statsrådet och kammarherrn, lantrådet Carl Otto von Löwenstern, d. 1833, och Anna Marie Gottliebe von Bayer, d. 1834, vilkas en annan dotter var:

Katharina Nathalie Elisabeth von Löwenstern, f. 27.4.1795, d. 26.12.1878, g. 11.9.1813 m. August Karl greve von Bose, kungl. sachsiskt verkl. geheimeråd, hovmarskalk, f. 24.11.1787, d. 1862. - Bland barnen:

a) Karl August greve von Bose, f. 7.11.1814, d. 25.12.1887. - G. Baden 15.5.1845 m. Luise Wilhelmine Emilie grevinna von Reichenbach-Lessonitz, f. 26.2.1813, d. 3.10.1883, dotter till Wilhelm II kurfurste av Hessen och Emilie Ortlœpp (se Finska anor inom furstehus, s. 60).

b) Elisabeth Charlotte Klementine grevinna von Bose, f. Cassel 3.3.1822, d. Cassel 18.12.1896. - G. Wiesbaden 18.2.1853 m. Georg Friedrich Karl Wilhelm Ludwig August Christian Gerhard Schwertzell von und zu Willingshausen, kurfurstl. hessisk forstjunkare, f. Cassel 30.10.1820, d. Wiesbaden 5.1.1887. - Son:

Georg Wilhelm Alexander Otto Schwertzell von und zu Willingshausen, kretsdeputerad, kungl. preussisk reg.referendar, oberlöjtnant vid lantvärnekavalleriet, f. Willingshausen 14.5.1857, g. Arnsburg 30.7.1901 m. Marie grevinna till Solms-Laubach, f. Arnsburg 25.4.1865, dotter till Friedrich Wilhelm August Christian greve (chef för huset 22.11.1872) till Solms-Laubach och Marianne grevinna till Stolberg-Wernigerode.

Från ätten von Löwenstern härstamma ytterligare genom ätterna von Benckendorff och Apponyi Livio furst Borghese, 11. furste di Montecompatri, f. 1874, med sina syskon.

Anton Prosper Klemens prins av Croy, f. 1893, (bror till 13. hertigen) är sedan 1922 g. m. Rosalie Maria Theresia Elisabeth von Heyden-Linden, f. 1894. Hennes farfars far prälaten i domstiftet Kammin Georg Christian Friedrich von Heyden erhöll 3.1.1786 preussiskt tillstånd att förena namn och vapen med ätten von Lindens (adl. 13.2.1701. Schlegel & Klingspor, s. 176) tillföljd av att han ärvde sin morbror Karl Fredrik von Linden, med vilken ätten 1785 utslocknade, och emottog det av denne 1779 stiftade fideikommisset Tützpatz med Idashof och Philippshof i kretsen Demmin.

August Heinrich Sigismund von Schäwenbach (nr. 619. ELGENSTIERNA VIII, s. 114), kungl. preussisk överste, f. Sommerfeld 26.2.1816, d. Frankfurt a. d. O. 11.1.1887, härstammande från bl.a. ätten von Bauman nr. 1780, ointrod. ätterna von Strahlenheim och Hallen, gifte sig 2:o i Berlin 6.6.1862 m. Friederike Luise Adele grevinna von Westarp, f. Potsdam 30.9.1836, d. Potsdam 24.6.1910, dotter till kungl. preussiska översten och kommendören för 9. kavalleribrigaden Ludwig Friedrich Viktor greve von Westtarp, f. Leipzig 18.5.1791, d. Freiwaldau 7.4.1850, och (g. Potsdam 10.2.1822) Franziska von Lavergne-Peguilhen, f. Plock 2.2.1797, d. Wiesbaden 25.11.1867, samt sondotter till Friedrich Franz Joseph prins av Anhalt-Bernburg-Schaumburg-Hoym, f. 1.5.1769, d. 19.11.1807, och hans morganatiska gemål sedan 22.6.1790 Caroline Amalie Westarp, f. 20.8.1772, d. 28.7.1818, dotter till preussiske oberamtsregeringsrådet Friedrich Ferdinand Westarp, kreerad grevinna von Westarp 25.6.1802, varjämte sönerna 18.4.1811 erhöllo preussiskt grevestånd.

Prins Franz Joseph av Anhalt-Bernburg-Schaumburg var son till Franz Adolf prins av A.-B.-Sch., f. 1724, d. 1784, och (g. 1762) Marie Josephe grevinna von Hasslingen, f. 1741, d. 1785, samt sonson till Victor I Amadeus Adolf furste av A.-B.-Sch., f. 1693, d. 1772, och hans 1:a gemål (1714) Charlotte Luise grevinna till Isenburg-Birstein, f. 1680, d. 1739). Sonen i 2:a giftet (1740) m. Hedwig Sophie grevinna Henckel, friherrinna von Donnersmarck, f. 1717, d. 1795, var den ryske generallöjtnanten Victor Amadeus prins Anhalt-Bernburg-Schaumburg, f. 21.5.1744, som stupade vid Kärnäkoski 2.5.1790 och över vilken Katarina II lät uppföra det vackra gravmonumentet i Viborg på den plats, där den 15.5.1773 invigde gamla kyrkogården befunnit sig. Prins Victor Amadeus var sedan 21.4.1778 förmäld m. Magdalene Sophie prinsessa till Solms-Braunfels, f. 4.6.1742, d. 21.1.1819, dotter till Friedrich Wilhelm I. furste, (sedan 22.3.1742) till Solms-Braunfels och hans 2:a gemål Sophie Benigne grevinna till Solms-Utphe. De hade endast sonen Victor Amadeus, f. 1779, d. 1783.

 

Wilhelm Karl Heinrich greve av Quadt till Wykradt, f. 1745, d. 1771, gifte sig 1769 m. Isabelle Constance De Geer, nr. 29l. ELGENSTIERNA II, s. 198), f. 1751, d. 1777, i hennes 1:a gifte, dotter till kanonikus vid S:t Marie kyrkan i Utrecht Jean Jacques De Geer (f. på Finspång 1714, d. Rynhuysen i Holland 1781, men icke härstammande från andra svenska släkter) och hans 1:a hustru Constantia Clara baronessa Tamminga. Huset Quadt-Wykradt förlorade genom freden i Lünéville 1801 riksomedelbara herrskapet Wykradt (numera Wickrath), kretsen Grevenbroich, och kompenserades 1803 med grevskapet Isny i Württemberg, varav namnet Quadt till Wykradt och Isny uppstod, samt erhöll bayersk furstlig värdighet i primogenitur 12.3.1901.

[41] Till den pommerska släkten F. hörde bl.a. greve Johann Georg von Flemming, f. 16.5.1679, d. 6.4.1747, generalfälttygmästare i Litauen, generalmajor i sachsisk tjänst, g. på Salsta 14.9.1706 m. grevinnan Sigrid Catharina Bielke, f. i Paris 2.11.1681, d. på slottet Breschau 24.7.1765 (ELGENSTIERNA I, s. 367), från vars syster grevinnan Ulrika Ebba Bielke g. m. greve Friedrich Wilhelm von Sparr alla nulevande medlemmar av grevliga ätten von Schlippenbach (s. 139), härstamma.

Till samma släkt F. hörde den sköna, snillrika och patriotiska grevinnan Isabella Dorothea Balbine von Flemming, f 3.3.1745, d. 17.6.1835, g. 19.9.1761 m. Adam Kasimir 8. furst Czartoryski, hertig av Klewán och Zuków, en av Katarina II:s kandidater till polska tronen, f. 1.12.1734, d. 19.3.1823. Hon var dotter till polske kabinettsministern, verklige geheimerådet, kursachsiska generalen av infanteriet Karl Georg Friedrich greve von Flemming och Henriette Charlotte prinsessa Lubomirska. Deras son var Alexander I:s ungdomsvän, den kände statsmannen Adam Georg 9. furst Czartoryski, f. 1770, d. 1861, och deras ättlingar ha befryndats med flera regerande hus (Württemberg, Orléans, Bourbon-Sicilien, Österrike).

[42] Släkten von Zinzendorf und Pottendorf, till vilken herrnhutismens stiftare greve Nikolaus Ludwig v. Z. u. P. hörde, är av annan stam.

[43] »Nachdem dann infolge kaiserlicher Verleihung hochadeliger Titel ohne reichsunmittelbarem Besitz die Zugehörigkeit zum hohen Adel von der Titelfrage abhängig zu werden drohte, wurde 1654 reichsunmittelbares Territorium mit Reichsstandschaft als Bedingung festgesetzt, bei provisorischer Zulassung auch sogenannter Personalisten ohne solchen Besitz. Wobei es im übrigen nicht auf wirtschaftlich-politische Macht, also nicht auf Grösse des Besitzes ankam, wie denn unter jenen Territorien neben wahren 'Reichen' auch Zwergbildungen vorhanden waren, als Unikum die gräflich v. Sinzendorfsche reichsständische Burggrafschaft Rheineck a. Rh. [nära Neuwied, mellan Koblenz och Bonn] mit ganzen 12 Untertanen! (FRIEDRICH WECKEN, Taschenbuch für Familiengeschichtsforschung [I. Aufl.] Leipzig 1919, s 120).

 
Genos 5(1934), s. 137-165

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1934 års register | Årgångsregister