[ Artikelns slut ]
En stor lucka i raden av tryckta matriklar för universiteten i Norden fylldes senaste år när Lunds universitets matrikel utgavs för tiden 1732-1830. [1] I boken återges originalmatriklarnas hela text utan kompletterande biografiska uppgifter, men med enstaka korta kommentarer i noter. Ett omfattande alfabetiskt personregister avslutar den med omsorg redigerade matrikeln.
Lunds universitets matrikel för tiden 1667-1732 utgavs 1926-32 i fyra häften. [2] Den nyutkomna matrikeln börjar vid den punkt där utgivningen blev avbruten på 1930-talet. Tyvärr torde ett tryckt alfabetiskt personregister till den äldre matrikeln saknas. För användarna skulle det ha varit till stor nytta at få också detta register i den nya volymen.
På basen av matriklarna är det möjligt att åtminstone i huvudsak klarlägga vilka studenter från Finland som studerade i Lund från 1667, då universitetet inledde sin verksamhet, till 1809, då Finland skildes från Sverige. Utöver dem förtecknas nedan några andra studenter i Lund, dels sådana som har anknytning till Finland, dels sådana för vilka det är skäl att klarlägga att de inte har det. Efter inskrivningsdatum anges för varje student matrikelns text med kursivstil, ibland lätt omredigerad. För att underlätta identifikationen har korta personalia tillfogats med hänvisning till litteratur där fylligare uppgifter ingår. Fullständighet har dock eftersträvats i uppgifterna om studier vid andra universitet.
1673, 10.3. Hermannus Hermanson Fleming
Son till generalguvernören i Finland, friherre Herman Fleming och Christina Rosladin, f. 165(4?), student i Uppsala 1662, respondent i Lund 1674. Lagman, slutligen i Nyköpings läns lagsaga. Död 1718. Se Carpelan, Ättartavlor (1954), s. 363.
1676, 1.3. Henricus Petri Carelius
Okänd, kanske inte från Finland.
1684, 20.5. Gillius Tollet
Inte från Finland, utan son till landskamreraren i Halland Lars Giliusson, adlad Lindeflygt (1689) och Engel Groth. Artillerilöjtnant, död i Karlskrona 16.9.1700. Se Wilskman, Släktbok I, sp. 245; Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, s. 410.
1686. Carl Paulin in academia Aboensi depositus
Son till kyrkoherden i Mouhijärvi Paulus Simonis Raumannus och Agneta Henriksdotter, f. i Björneborg 12.3.1657. Student i Åbo 1684. Assessor i Åbo hovrätt 1702, adlad Lagerflyeht 1706, vicelandshövding i Västerbotten 1719. Död i Stockholm 5.7.1720. Se Elgenstierna, Ättartavlor IV, s. 458.
1687, 11.11. Henricus Brennerus Ost. Bot. Finlandus, Aboa Londinum Goth. accessi
Son till prosten i Kronoby Jakob Brenner och Brita Gammal, f. i Kronoby 13.9.1669. Student i Åbo 1684, respondent där 1689. Student i Uppsala 1690, respondent där 1691, magister. Följde den svenska beskickningen till Persien 1697, fången i Ryssland på återvägen 1700, återkom till Sverige 1722, kunglig bibliotekarie 1724. Död i Stockholm 29.8.1732. Se Svenskt Biografiskt Lexikon VI, s. 214-217.
1687, 11.11(?). Elias Hamnius Ost. Bot. Finlandus
Son till häradshövdingen i Stor-Savolax domsaga Olof Hamnius och Magdalena Mathesius, Student i Uppsala 1690. Borgmästare i Jakobstad 1719, död där i juni 1725. Se Kojonen, Sursillin suku, nr 8352.
1688, 4. 11. Nicolaus Enevaldi Svenonius, Aboensis natus ac educatus Aboae
Son till professorn i Åbo Enevaldus Svenonius och Susanna Wexionius. Student i Åbo 1679, respondent där 1688 och i Lund 1689, student i Greifswald 1.10. s.å. Död i Lund 12.5.1692.
1690, 11.10. Samuel Psilander Alandus, depositus Aboae a:o MDCLXXXII
Son till häradshövdingen på Åland Nils Psilander och Gunilla Påvelsdotter. Student i Åbo 1683 (årtalet i Lunds matrikel är tydligen oriktigt). Kyrkoherde i Hammarland. Död där 1722.
1691, 29.9. Michael Svenonius Aboensis ritum depositionis Aboae subivit
Bror till Nicolaus Svenonius ovan. Student i Åbo 1679. Kyrkoherde i Löderup, Skåne, 1698. Död i juli 1710. Se Cavallin, Lunds stifts herdaminne IV, s. 83.
1711, 18.11. Richardus Åkerman Vising. olim acad. Aboensis tum Upsaliensis civis.
Son till borgmästaren i Viborg Erik Åkerman och Maria von Elswich, f. i Stockholm 31.1.1688. Student i Åbo 1702, respondent där 1708, student i Uppsala s.å. Kyrkoherde i Ystad 1728. Död där 27.11.1729. Se Carlquist, Lunds stifts herdaminne 11: 5, s. 499.
1725, 8.5. Alexander Thauvonius in Finnonia natus, olim militiae deditus ex eo ducum genere fuit quí locum tenentes dicuntur
Tydligen samma Alexander Thauvonius, som 1735 var löjtnant och i Rautus gav ett intyg om förhållandena där när hans styvfar Johan Thoranius var kyrkoherde i Rautus (anteckning i Osmo Durchmans samling, Helsingfors stadsarkiv). Detta innebär att han var son till prosten i S:t Michel Abraham Thauvonius (död 1689) och Elisabet Lagbom samt att Alexander var minst 35 år när han inskrevs som student i Lund. I övrigt okänd.
1727, 25.10. Johan Hinric Fraser nobilis
Tillhör inte den introducerade ätten Fraser, son till överstelöjtnanten Robert Gustaf Fraser och f. 26.7.1713. Se Lewenhaupt Karl XII:s officerare, s. 209.
1734, 4.10. Nicolaus Butzow Pomeranus
Son till kyrkoherden på Hiddensee vid Rügen Nicolaus Bützow, f. på Hiddensee 30.11.1707. Student i Rostock 1727. Rektor för katedralskolan i Viborg 1745, kyrkoherde i S:t Petri tyska församling i S:t Petersburg 1752, död där 4.2.1754. Stamfar för släkten Bützow i Finland se Genos 1961, s. 71.
1735, 11.10. Henningus Reinhold Wrangel. Baro, filius general’is majoris eqvitum Nylandiae dimacharum, decimum sextum agens annum, apparitoris munere fungens, civitate academica Aboensi donatus est a:o MDCCXXXIII
Son till fältmarskalken, friherre Carl Henrik Wrangel och Marta Helena Horn, f. i Moskva 17.2.1720. Major. Död i Färlöv (Skåne) 24.12.1783. Saknas i Åbo akademis matrikel, ehuru Lunds matrikel uppger att han inskrevs i Åbo 1733. Se Elgenstierna, Ättartavlor IX, s. 12.
1737, 14.7. Johan Packman, Nylandus, antea civis Academiae Aboemis
Student (nyl.) i Åbo 1734. Rektor i Borgå pedagogi 1744, samtidigt domkyrkosyssloman i Borgå 1746. Död i Borgå 26.5.1758, 45 år gammal.
1737, 16.7. Gabriel Herkepaeus, Tavastensis, mun’itus testimonio rectoris gymnasii Borgoensis
Son till kyrkoherden i Orimattila Anders Herkepaeus och Helena Berner. Respondent i Lund 1740 och 1741. Student i Rostock 1744, magister docens där 1746, död där s.å. Uppgiften i Lunds matrikel visar, att han inte hade studerat, i Åbo före sin ankomst dit, se Lagus, Åbo akademis studentmatrikel I, s. 450.
1737, 21.9. Henricus Pöpping, nat’ione Finnus hostibus in patriam irrumpentibus cum matre in Vestrog(o)thiam delatus est, ubi in gymnasio Scarensi literarum rudimenta didiscit(!), ex qvo ad Academiam Lundensem ablegatus
Härkomst okänd, enligt matrikeln flykting från Finland, enligt herdaminnet f. i Skövde. Kapellspredikant i Bjurbäck (Skaraborgs län) 1761. Död 1762. Se Warholm, Skara stifts herdaminne II, s. 372.
1744, 22.5. Johan. Benedict. Aminoff nobilissimo generosissimo(que) parente Domino Henrico Amminoff legionis Nylandiae chiliarcha et supremo praefecto ortus a:o 1731
Son till generallöjtnanten Henrik Johan Aminoff och Dorothea Charlotta Lillienberg, f. 9.7.1730. Major. Död i Hestra (Jönköpings län) 27.5.1769. Uppgiften att han studerat i Åbo (bl. a. i Lagus, a.a., supplement, s. 75) är ett missförstånd: "Karolinska universitetet", där han själv uppger sig ha studerat, avser Lund, inte Åbo. Se B.H. Aminoff, Släkten Aminoff, s. 47, 49.
1745, 11.11. Jacob Limmonius, ånyo 1754, 6.4. Jacob Limonius
Son till kapellanen i Sjundeå Jakob Limonius och troligen hans andra hustru Kristina Thomaeus. Student i Åbo 1736, två gånger inskriven i Lund. Uppges ha blivit militärpräst i Sverige (Brenner, Sjundeå sockens historia I, s. 96).
1748 7.6. Severin Sture
Son till handelsmannen i Malmö Matthias Sture och Johanna Dunekler, f. i Malmö i okt. 1734 (6.10.1735?, 13.10.1736?). T.f. kronofogde i Raseborgs västra härad. Död i Karis 11.11.1785. Se Genos 1973, s. 89-90.
1750, 3.9. Nicolaus Hasselbom, Finlandus. Civis antea Acad. Aboensis
Son till lagmannen Nils Hasselbom och Sara Meurman, f. på Kankas i Masku 14.7.1731. Hovrättsråd i Åbo 1769, adlad Fredensköld 1770. Död på Kankas 3.3.1792. Se Carpelan, Ättartavlor (1954), s. 397.
1755, 22.4. Jacobus Johannes Ursinus, n. patre pastore et praeposito in Randasalmi Finlandiae. Civis antea Aboensis
Torde vara son till länsmannen i Pyttis Johan Ursin och Ingrid Berg samt f. i Pyttis 29.10.1733 (matrikelns uppgift om hans far är orimlig, prosten Jakob Ursinus i Rantasalmi dog 1705). Student i Åbo 1750, i Rostock 20.7.1756, respondent där 8.8. s.å. (enligt Rostocks matrikel magister där samma dag) och i Åbo 23.12. s.å. Senare öden okända, troligen död kort därpå.
1767, 7.10. Joh. Christ. Leche, natus 1751 d. . . . Oct. Patre med. prof d(:no) Leche. Civis antea Academ`iae r(egiae) Aboensis
Son till professorn i Åbo Johan Leche och Helena Elisabet Svenonius, f. i Åbo 19.10.1751. Student i Åbo 1761. Bokhandelsbiträde i Lund. Död där 12.11.1827. Se Sjöström, Blekingska nationen 1697-1900, s. 190.
1770, 26.2. Samuel Juslenius, prom(otus) phil. mag. Upsaliae
Son till biskopen i Borgå, sedan i Skara Daniel Juslenius och Katarina Schultz, f. i Åbo 24.3.1734. Student i Uppsala 1750, respondent där 1760 och 1761, magister s.å. Lektor i Skara gymnasium. Död i Skara 7.12.1809. Se Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala II, s. 157.
1774, 28.1. Christer Ludvig Jegerschöld, nobilis, natus parente v. ammirali
Son till amiralitetsrådet Christer Ludvig Jägerskiöld och Anna Fredrika Grubbe, f. i Karlskrona 28.1.1763. Överste. Död i Karlskrona 2.5.1854. Se Carpelan, Ättartavlor (1958), s. 563.
1774, 3.10. Joh. Ulrie Berger, Helsingforsiensis. F(adern) controlleur
Synbarligen son till kontrollören i Helsingfors Lars Berger och Hedvig Katarina Flachsenius. Senare öden okända, dog troligen före 1797, då han inte nämns i moderns bouppteckning detta år (GSS XIII, s. 228).
1795, 19.1. Johan Grothe, Ostrobothniensis. Natus a:o 1766
Son till länsmannen i Lochteå, expeditionskommissarien Johan Grotelin och Anna Backman, f. i Lochteå 14.7.1766. Student i Åbo 1786. Vicehäradshövding, ägde lantgården Lugnet utanför Malmö. Död i Malmö 22.1.1855. Se Åström, Österbottniska nationens matrikel III, s. 149, IV, s. 111.
1802, 29.9. Joh. Rabbén, Vermelandus
Son till bondmågen på Rabbas i Mustasaari Anders Johansson Varg och Anna Johansdotter, f. i Kvevlax 14.12.1780. Kirurgieexamen i Stockholm 1812, med. dr 1817. Medicineadjunkt i Lund 1818, professors titel 1823. Föreståndare för lantbruksinstitutet i Orup 1846-51. Död i Östra Vemmenhög, Skåne 5.9.1865. Se Åström, Österbottniska nationens matrikel IV, s. 75.
1808, 25.2. Z(acharias) Topelius, född i Uleåborg. Fadren målare. Studerat i Åbo
Son till målaren i Uleåborg Mikael Toppelius och Maria Magdalena Ocklawitz, f. Uleåborg 13.11.1781. Student i Åbo 1797 i Uppsala 1799. Kirurgie magister 1807, med. kand. och med. lic. i Uppsala 1811. Stads- och provinsialläkare i Nykarleby. Död i Nykarleby lf. 23.12.1831. Se bl.a. Åström Osterbottniska nationens matrikel III, s. 246.
I förteckningen ovan kan enstaka studenter från Finland saknas, då hemorten under vissa perioder inte nämns i matrikeln. Möjligen kan också någon student härifrån saknas i den tryckta matrikeln för 1692-1720, som har rekonstruerats då originalmatrikeln för denna period är förkommen. Dessa luckor kan emellertid knappast påverka helhetsbilden: Lund var aldrig en betydande bildningshärd för Finland. Under åren 1686-91 skönjs början till en svag ström av ynglingar från Finland som ville komplettera sina studier i Lund, men den avbröts av nödår och ofred. Under 1700-talet dominerar studenter från Nyland i förteckningen, tydligen för att stapelstaden Helsingfors erbjöd transportförbindelser till hamnarna vid Öresund. Det kan tillfogas, att en tredjedel av de förtecknade studenterna från Finland (bröderna Svenonius, Psilander, Åkerman, Wrangel, Hasselbom, Leche) hade svaga rötter här, eftersom deras fäder hade inflyttat från Sverige.
Selostus
Poimintoja Lundin Yliopiston matrikkelista. Lundin Yliopiston matrikkelista, josta vuosia 1732-1830 koskeva osa ilmestyi viime vuonna, on poimittu tiedot Suomesta tulleista ylioppilaista yliopiston toiminnan alkamisesta v. 1667 vuoteen 1809 saakka. Vain parikymmentä nuorukaista hakeutui Ruotsin vallan aikana Suomesta Lundiin opiskelemaan. Luetteloon on lisäksi otettu eräitä muita matrikkelista löytyneitä maamme henkilöhistorian kannalta kiinnostavia nimiä.
[1] Lunds universitets matrikel 1732-1830, utgiven av Barbro Edlund. CWK Gleerup. Lund 1979. 339 sidor.
[2] Lunds universitets matrikel 1-3 utgiven av Per Wilner (som bilagor till rektorsinbjudan vid installationerna av professorerna S. D. Wieksell 1926, Th. Fries 1927, P.H.N. Sjöbring 1930 och E.G.T. Rooth 1932). 6+176 sidor.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1980 års register | Årgångsregister