GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Selostus | Artikelns slut ]

"Dhe Nyensche" hemma och i Stockholm

Pontus Möller, Stockholm, och Georg Luther, Helsingfors *

Utgångspunkten för denna skildring av en nyensk släktkrets är forskningar för ett kvartsekel sedan rörande innehavarna av gravkoret nr 22 på Maria kyrkogård i Stockholm. Som utgångspunkt var bekant, att graven under första hälften av 1800-talet hade tillhört släkterna Cöster och Masreliez. I kyrkans äldsta bevarade gravbok, som upprättades 1761, kan uppgifterna föras tillbaka ända till stora nordiska krigets dagar. Där nämns graven nr 22 bland "de stora murade grafwar på kyrckiogården, södra sidan" och om den sägs:

Rådmannen Christian Huks och Lurs arfwingar.
    Kiöpe Brefwet Dat. d. 20. aug. 1711. upwist af arfwingarne d. 27. Maii 1762.

Åfwan stående Graf bref upwist af
    Grosshandl. Georg And Luhr, Stockholm d. 29. Mart. 1777 -

Ägande Rätten är til denna graf
    Rådman Hucks. arfwingar, eller nu warande lärftkrämaren H. Carl Fredr. Gnospelius och des familie. En trediedel,
    och Rådman Hr Hendr. Luhr eller nu warande grosshandl. Hr Georg. A. Luhr och des familie twå trediedelar, och så wida grafbrefwet är uti H Georg. A. Luhr förwar, så har Hr Gnospelius fått detta betyg, på en vidimerat Copia af graf brefwet af d. 20. august 1711 - som skiedde d. 24. august. 1782 -

Bewakadt d. 21. Julii 1809.


I kyrkoräkenskaperna för 1711 upptas under "Försålda grafwar" summa tre stycken och ingen av dem är den här ifrågavarande. Det är emellertid möjligt, att denna förteckning är ofullständig. I 1710 års räkenskapsbok redovisas bortåt ett hundratal försålda gravar. Det verkar därför plausibelt, att motsvarande antal var större än tre året därpå, d.v.s. att alla försäljningar inte nämns i kyrkoräkenskaperna.

Christian Hueck och Hinrich Luhr, som köpte graven år 1711 var flyktingar från Nyen och historien om dem som begrovs där under det följande decenniet visade sig vara historien om den ingermanländska flyktingskolonin i Stockholm. Mellan 1700, då tsar Peter första gången invaderade Ingermanland, och hans erövring av Nyen 1703 samt Narva 1704 sökte sig en ström av flyktingar västerut. Många ingermanländska familjer vistades under de följande åren i Viborg, Borgå och Helsingfors. När ovädersmolnen hopades över Finland vid Viborgs fall 1710 sökte sig flyktingsströmmen vidare, i stor uträckning till Stockholm. Från 1711 finner vi där i mantalslängderna talrika uppgifter om dessa flyktingar. Detta år kom bl.a. familjerna Blom, Everding, Luhr och Priem, sannolikt även Gnospelius, Hueck, Pölck och Zilliacus. Under de tio år som följde fram till fredsslutet 1721, då Sverige för alltid förlorade Ingermanland, vistades dessa familjer i Stockholm, där de vanligen nämns i Maria församling. I gravkoret nr 22 på Maria kyrkogård begrovs

7.9.1711       Köpmannen Jürgen Pölcks lilla son
13.10.1711   Handelsmannen Christian Gnospelii lilla son
28.2.1712     Handelsmannen Antoni Priems lilla son
9.9.1713       Handelsmannen Jobst Huecks lilla son
31.12.1714   Handelsmannen Jobst Huecks lilla barn
24.1.1715     Handelsmannen Jürgen Pölcks lilla barn
24.1.1715     Sekreteraren Gustaf von Soldans fru
3.5.1715       Handelsmannen Jürgen Pölcks dotter
18.5.1715     Residenten Thomas Knipercrona
14.6.1715     Assessorn Andreas Munsters lilla barn
27.7.1715     Hr Johan Silliax lilla barn
17.9.1715     Handelsmannen Christian Gnospelius lilla barn
13.1.1716     Köpmannen Anthoni Priems lilla barn
3.3.1716       Handelsmannen Jobst Huecks lilla barn
6.8.1716       Madame Anna Luhr
8.12.1716     Handelsman Henrik Zilliack
5.7.1717       Preceptorn Erik (bör vara Gottfried) Gnospelius lilla son
19.8.1717     Handelsmannen Christian Gnospelii lilla barn
23.5.1719     Rådman Hinrich Luhr
31.12.1719   Handelsmannen Jan Hueck

Med undantag av Knipercrona, Munster och von Soldan tillhörde alla de personer som uppräknas här en och samma ingermanländska släktkrets. Gnospelierna kom från Narva, Priem från Viborg och de övriga från Nyen. Samma ingermanländska familjer nämns i avdelningen "Förhyrda Bänckrum" i Maria kyrkas räkenskaper. Familjerna levde under mycket skiftande villkor. I flera fall står det antecknat i mantalslängderna för vederbörande flyktingsköpmän: "driver ej handel". Rörande några av flyktingarna anges uttryckligen att de lever i "stor svårhet". Andra åter gjorde i Stockholm stora affärer, gjorde leveranser till kronan och utökade sin förmögenhet. Till dessa storköpmän kan räknas Hinrich Luhr, Jobst Hueck och Christian Gnospelius.

Samma familjegrupp med familjerna Luhr och Hueck som främsta sammanbindande element vistades under 1700-talets första decennium i Helsingfors, där den kollektivt kallades "dhe Nyensche". Redan under 1690-talet bildade släkterna Luhr, Hueck och Zilliacus i Nyen en intimt sammansvetsad släktkrets. Familjerna var besvågrade med varandra och drev i stor utsträckning gemensamma affärer. Nyen upplevde under 1600-talets sista decennium en stark högskonjunktur i trävaruexportens tecken. [1] Familjerna Luhr och Hueck torde då ha skapat - eller tryggat - den privatekonomiska basen för sin senare verksamhet som leverantörer till kronan under kriget. Som flyktingar tycks de inte ha förlorat sin förmögenhet med Ingermanlands jord; den var tydligen placerad i fordringar på nederländska handelshus.

Nedan ges en översikt av de berörda släkterna. Till dem knyter sig familjerna Frisius och Blom, sedermera Frisenheim, med Johan Henrik Frisius, slutligen friherre Frisenheim, (död 1737), som centralperson. Rörande dem hänvisas till Elgenstiernas Ättartavlor och till Genos 1976, s. 43-47. Genom giftermål inträdde handelsmannen Christian Gnospelius från Narva 1709 i släktkretsen Luhr - Hueck - Zilliacus. Hans familj har utretts av Alf Byman i Släkt och Hävd 1979, s. 197-205.

Möjligheterna att skildra de behandlade familjernas öden före 1680-talet begränsas starkt av att bara fragmentariska upplysningar finns bevarade om Nyens invånare mellan 1642, då ingen av de nedan nämnda släkterna ännu var företrädd i Nyen, och 1684.


Luhr

Släkten Luhr härstammar från Reval, där den kan ledas tillbaka till Hermann Luhr(en), nämnd i Reval från 1495, slutligen rådman och död 1535. Hans sonsonssöner, handelsmännen i Reval Hermann och Heinrich Luhr adlades 1650 med namnet von Luhren, men tog inte introduktion på Sveriges riddarhus. En summarisk översikt av släkten publicerades 1880 av Eugen von Nottbeck i "Siegel aus dem Revaler Rathsarchiv" (s. 58).

Nyengrenen av släkten Luhr omfattade i slutet av 1600-talet rådmannen i Nyen Hinrich Luhr samt hans systrar Anna Luhr, gift med handelsmannen Conrad Zilliacks, och Elisabeth Luhr, gift med rådmannen Christian Hueck. Talrika domboksuppgifter från Nyen visar att de var syskon. [2] Carl v. Huecks stamtavla [3] torde vara urkällan till uppgiften, att Annas och Elisabeths föräldrar var Simon Luhr, "Herr auf Oiso", och Catharina Paulsen. Simon Luhr avled 1655 och var bror till de adlade bröderna samt son till borgmästaren i Reval Thomas Luhr, död 1646, i hans första gifte med Margaretha Lanting, död 1633. Uppgiften att Simons hustru hette Catharina Paulsen torde inte stämma. [4]

Också uppgiften att syskonen Luhr i Nyen var barn till Simon är emellertid oriktig. Vid Nyens rådstugurätt 20.8.1687 kallas Christian Hueck uttryckligen svärson till "Anders Lurens änkia". Hinrich Luhr och hans två systrar var uppenbart barn till den Andreas Luhr, som redan på 1650-talet var handelsman i Nyen. Han förefaller att kunna vara den Andreas Luhr, vars föräldrar var handelsmannen i Reval Hans Luhr, begr. där 8.10.1631, och hans första hustru Anna Bues, död i Reval 13.12.1625. Nottbeck nämner att de hade en son Andreas, men nämner ingenting annat om honom än namnet. Identifikationen är därför osäker; förnamnet är vanligt i släkten och andra bärare av det kan saknas i Nottbecks summariska översikt.

Till andra grenar av Revalssläkten Luhr hörde troligen löjtnanten vid Liewens livländska infanteriregement Simon von Luhr, samt Anna Helena Luhr, som 1733 levde i Reval som änka efter löjtnanten vid Skyttes livländska infanteriregemente Nils Funck, f. 1656, död 1728/1733 [5] och löjtnanten Christoffer von Köhlers hustru (vigda i Reval, St Olai 2.1.1685) [6] Anna Margaretha Luhr, vilken som gammal och sjuklig änka var flykting i Stockholm 1712-1714. [7] Lewenhaupt ger inte tillräckliga uppgifter för bedömning av om fänriken vid Åbo läns tremänningsregemente Anders Luhr möjligen var son till sin namne i Nyen och bror till Hinrich. [5]


Tab. 1.

Andreas Luhr (möjligen son till handelsmannen i Reval Hans Luhr, se ovan), var borgare i Nyen före ryssarnas anfall 1656, vistades i juli 1657 med andra flyktingar från Nyen i Helsingfors. Blev där hos sin svåger Otto Botvidsson (synbarligen sedermera regementsskrivaren i Viborg Otto Botolfsson) under ett gräl slagen i huvudet av en annan flykting från Nyen, Erik Planting. Båda dömdes till böter. [8] Andreas Luhr från Nyen var i mars 1662 i Uleåborg, där han levererade tobak som betalning för 9 rävskinn. [9] Död före 1687. - G. med N. N., begr. i Nyen 24.7.1692 (Hon är troligen den Christina Fattenborg, som vid Nyens kämnersrätt 19.3.1689 kallas "fordom handelsmannen Sahl. Hinrich Luhrs enka". Någon äldre Hinrich Luhr än Andreas' son nämns inte i Nyen och förnamnet Hinrich förefaller att vara en felskrivning. Christina Fattenborg kan förmodas vara syster till rådmannen Jonas Jesperssons änka Helena Henriksdotter Fattenborg, som enligt Nyens rådstugurätt 13.2.1695 och Kexholms rådstugurätt 9.2.1656 var dotter till kyrkoherden i Nyen Henricus Martini Fatebur, död 1647).

Barn:

Anna, begr. i Stockholm (Maria) 6.8.1716. - G. med handlanden i Nyen Conrad Zilliacks, begr. i Nyen 18.10.1688.

Elisabeth, begr. i Stockholm (Maria) 15.4.1729. - G. med handlanden och rådmannen i Nyen Christian Hueck, f. i Lybeck 14.2.1641, död i Helsingfors 28.12.1708.

Hinrich, rådman. Död 1719. Tab. 2.


Tab. 2.

Hinrich Luhr (son till Andreas, tab. 1), handlande i Nyen, drev rederirörelse och handel tillsammans med svågrarna Zilliacks och Hueck. Köpte 13.12.1685 handlanden Michel Hinrich Vierschrots gård vid stranden och tilldömdes gården 14.4.1686, när Vierschrot ville rygga köpet. Luhr avsåg då att "nedriva de bodar samt badstugor som stå honom i vägen till att begynna dess husbyggning". Fick 1.8.1687 lov "att bruka till åker ett stycke moras om 300 famnar i längden och bredden och till att sätta upp ett hus och ladugård där". Bisittare i kämnersrätten 1689, kyrkoföreståndare i tyska församlingen 1691. Hade s.å. svårigheter vid översättandet av en skrift till svenska. [10] Rådman i Nyen 1697. Flydde (troligen 1702) till Helsingfors, bodde åtminstone 1708-1710 tidvis i Åbo och flyttade 1711 vidare till Stockholm "medförande den Nyenskansiska kyrkans lösören, tunga och svåra klockor, tvenne ljuskronor samt några andra lösa persedlar. Dessa blevo sedan av hans arvingar år 1733 överlämnade till finska kyrkan i Stockholm". [11] Hinrich Luhr hyrde 1711 i Stockholm direktören Johan Lohes arvingars hus, men "begiärde att som en flychting blif(va) för contribution befriad". [12] Drev i Stockholm affärsrörelse bl.a. som leverantör till kronan. Begr. där (Maria) 23.5.1719 i den grav han köpt 1711. - G. med Susanna Barckman, begr. i Åbo domkyrka 28.7.1710, dotter till hopmannen över friherre Lennart Mörners ingermanländska gods Daniel Barckman och Catharina Petersdotter i dennas första gifte. Till Susanna Barckmans begravning utgavs fem tryckta minnesskrifter, av vilka en var skriven av hennes tre söner.

Barn:

Andreas, guvernementssekreterare. Tab. 3.

Hans Christian, troligen den Johannes Luhr, som 1694 var elev i andra kollegans klass i Narva skola. Kallas Hans Luhr i förteckningen över elever i Nyens tyska skola, som han besökte 1698-1702. Utgav tillsammans med bröderna Andreas och Jürgen en sorgeskrift vid moderns död 1710. Nämns som dopvittne för sin systerson i Stockholm 15.11.1714, men inte senare.

Christina Elisabeth, elev i tyska skolan i Nyen 1694-1702. Begr. i Stockholm (Maria) 28.8.1736. - G. i Helsingfors 30.11.1709 med handelsmannen, sedermera kommissarien i Stockholm Christian Gnospelius, döpt i Stockholm 31.5.1676, begr. där (Maria) 6.2.1745. Barn till dem var bl.a. lärftkrämaren i Stockholm Carl Fredrik Gnospelius (1724-1784), stamfar för en i Sverige fortlevande släktgren Gnosspelius och nämnd ovan som delägare i gravkoret nr 22 på Maria kyrkogård.

Dotter, begr. i Nyen 17.2.1690.

Heinrich, elev i tyska skolan i Nyen 1698-1700. Nämns inte senare, troligen död ung.

David, elev i tyska skolan i Nyen 1698-1702. Nämns inte senare, troligen död ung. Antingen Heinrich eller han är troligen det barn till Hinrich Luhr, som begravdes i Helsingfors 19.11.1707.

Jürgen, grosshandlare. Död 1742. Tab. 4.


Tab. 3.

Andreas Luhr (son till Hinrich, tab. 2), elev i tyska skolan i Nyen 1693-1699. Guvernementssekreterare i Stralsund och Bremen. Nämns i Stockholm som dopvittne 25.6. och 28.7.1716, 31.3.1721 och ännu 12.8.1743. Bodde enligt 1721 års mantalslängd tillsammans med sin bror Jürgen och svågern Christian Gnospelius i huset nr 104 av stadens södra kvarter. På 1720- och 1730-talen bodde han på Östunaberg i Östuna, Uppland, som var donerat till hans hustru (troligen på livstid). - G. med Sophie Marie von Lilienburg, f. på Ijsselstein i Nederländerna 12.6.1685, [23], bodde 1712 ogift i Bremen, död före 1741, dotter till fogden och ståthållaren på Ijsselstein Jakob Marchand, 1680 svensk friherre von Lilienburg (ointroducerad) och Eleonora Juliana, lantgrevinna av Hessen-Eschwege (som var systerdotter till konung Karl X Gustaf).

Barn:

Mauritz, f. 1719. Var 1750 kassör vid slottsbyggningsdeputationen, bodde då enligt kronotaxeringslängden på Norr, hus nr 108 i kvarteret Spectern, samt erlade skatt för att han nyttjade te, röktobak, snus och puder. Mönsterskrivare vid Upplands regemente. Död 1778. - G. 1:o med Catharina Margaretha Tideman, f. 1709, död 1764; 2:o i Stockholm (Maria) 7.12.1766 med Christina Burman. Från sonen i första giftet, kronolänsmannen i Litselås, Uppland, Mauritz Emil Luhr (1761-1807) härstammar en i Sverige fortlevande gren av släkten, se Svenska släktkalendern 1943, s. 622-624.

Georg de Luhre, f. i Östuna, Uppland 6.3.1720, volontär vid Upplands regemente 24.12.1735, rustmästare 6.10.1740, var 1741 och 1742 kommenderad till tjänst på galärflottan i Finland, förare 20.4.1742, avsked 30.4.1743, därefter vicekorpral vid Adelsfanan. Fänrik vid det franska regementet Royal suédois 1745, bevistade fälttåget i Flandern 1747, löjtnant s.å., bevistade under fälttåget 1748 bl.a. belägringen av Maastricht. Reste 1753 hem till Sverige, fänrik vid Hamiltons värvade infanteriregemente på Sveaborg 9.11.1754. Återvände 1756 till Royal suédois, deltog som hertig de Broglies adjutant 1757 bl.a. i slagen vid Hastenbeck och Rossbach, avsked ur fransk tjänst i januari 1758. Reste till Pommern och trädde där i tjänst vid Upplands regemente 1.5. s.å., svensk löjtnant 17.7. s.å. Bevistade fälttågen i Pommern 1758-1762. Transporterad till von Blixens värvade regemente i Stralsund 7.4.1767, stabskapten 25.5.1770, avsked med pension och ackord samt majors karaktär 5.6.1771. [24] Död 9.2.l779. [25]

Barn, begr. i Stockholm (Maria) 24.2.1721.


Tab. 4.

Jürgen Luhr (son till Hinrich, tab. 2), f. 11.6.1697 [26] (nämns som 22-åring 1721), fadder för sin systerson i Stockholm 1720. Var 1721 utan lön i tjänst hos sin svåger Christian Gnospelius och bodde tillsammans med honom i stadens södra kvarter, hus nr 104. Grosshandlare i Stockholm. Begr. där (tyska kyrkan) 4.12.1742, bisatt i familjegraven på Maria kyrkogård 18.12. s.å. - G. i Stockholm (tyska förs.) 30.7.1733 med Maria Sophia Schwartz, f. i Stockholm 16.3.1708, [26] döpt där (tyska förs.) 1.6.1708, död där (tyska förs.) 5.5.1760, dotter till vicepartorn i Kosemkina Levin Andreas Schwartz och Lucia Herbers (om dem se SoH 1950, s. 108-111).

Barn:

Lucia Maria, döpt i Stockholm (tyska förs.) 3.8.1734, död där 16.2.1812, begr. på Maria kyrkogård. - G. i Stockholm (tyska förs.) 17.11.1761 med grosshandlaren där Eric Sundbeck, f. c. 1726, död i Stockholm (tyska förs.) 10.8.1778, begr. på Maria kyrkogård. Lucia Marias enda arvinge var brordottern Maria Elisabeth Luhr.

Georg Andreas (posth.) döpt 12.8.1743, grosshandlare. Död 1802. Tab. 5.


Tab. 5.

Georg Andreas Luhr (son till Jürgen, tab. 4), döpt i Stockholm (tyska förs.) 12.8.1743. Var 1765 och 1770 kontorsbetjänt i stadens östra del. Kallas från 1775 grosshandlare, bodde i kvarteret Bootes där. Hade enligt 1800 års taxeringslängd 1 guldur, 1 dotter samt 20 dubbla och 11 enkla fönsterlufter. Död i Stockholm (Nikolai) 5.2.1802 av slag, begr. på Maria kyrkogård. - G. 14.12.1777 [26] med Anna Elisabeth Hassenbalck i hennes andra gifte, f. i Gävle 5.1.1740, [26] död i Stockholm (Nikolai) 31.7.1804, begr. på Maria kyrkogård, änka efter materialisten (= droghandlaren) i Stockholm Frans Ulrik Struwe, f. 1737, död 1771.

Barn:

Maria Elisabeth, f. i Stockholm 29.4.1780, död där 27.6.1820. - G. i Stockholm 21.5.1801 med innehavaren av apoteket Ugglan i Stockholm, assessorn Olof Johan Cöster i hans andra (mellersta) gifte, f. på Pålsjö nära Helsingborg 15.10.1768, död i Stockholm 15.3.1838. De hade dottern Elisabeth Juliana Charlotta Cöster (1811-1873), gift med grosshandlaren i Stockholm Edvard Adrian Masreliez.

Carl Andreas, f. i Stockholm 12.2.1782, död där 18.10. s.å. [26]


Hueck

Doktor Carl v. Hueck gav 1884 ut en stamtavla över släkten Hueck. [3] Släktens äldsta säkert kända stamfar är Johann Hueck, handelsman i Herford, Westfalen, under andra hälften av 1500-talet. Bevis har inte kunnat framletas för Carl v. Huecks antagande, att Johann var son till Hermann Hueck, borgmästare i Dortmund 1536-1543, och sonson till en äldre Hermann Hueck, som var rådman där 1525. [13]

Carl v. Huecks uppgifter bygger på ett omfattande familjearkiv i Estland, som gick förlorat under andra världskriget. Han förmår sålunda bl.a. ge många födelse- och dödsdata från orter och tider, för vilka kyrkböcker inte finns bevarade. De riktiga uppgifter han ger om fadern till Katarina Elisabet Hueck, friherrinna Frisenheim (tab. 5 nedan) har förbisetts både av Elgenstierna i hans Ättartavlor II, s. 848, och Durchman i Genos 1934, s. 69. Å andra sidan visar uppgifter från andra källor att Carl v. Huecks slutsatser i vissa fall måste revideras.

Enligt stamtavlan hade den ovan nämnde Johann Huecks sonson, handelsmannen i Lybeck Jobst Hueck (1595-1648) tre söner som flyttade till Reval och en, Christian, som blev handelsman i Nyen. Det förefaller emellertid uppenbart, att en Evert Hueck, som gifte sig i Reval 1659 och senare var handelsman i Nyen, tillhörde samma syskonskara. Carl v. Hueck har inte känt till honom utan felaktigt placerat hans änka Maria Röhling som Christians första hustru.

Släktöversikten nedan återgår i stor utsträckning på Carl v. Huecks arbete. Uppgifterna har emellertid reviderats och kompletterats enligt andra källor. Namnet Hueck, som i äldre källor ofta skrivs Huck eller Huuk, uttalas med långt tyskt u-ljud.


Tab. 1.

Johann Hueck, handelsman i Herford, Westfalen. - G. 1560 med Elisabeth zur Hoehe (von der Hoye).

Son:

Evert Hueck, handelsman i Lybeck, begr. där 26.4.1626. [14] - G. i Lybeck 3.11.1594 [14] med Christina Boeningshausen i hennes andra gifte, änka efter N. N. Pahlen.

Son:

Jobst Hueck, f. i Lybeck 1595, fick burskap där 3.3.1626, [14] handelsman i Lybeck, död där 19.5.1648. - G. 20.8.1626 med Anna Mus(z)kop, f. i Lybeck 27.5.1608, död i Reval (Olai) 18.11.1678, dotter till handelsmannen i Lybeck Wendel Muskop och Magdalena Herbst.

Barn:

? Evert, handelsman. Tab. 2.

Wendel Hueck, f. i Lybeck 3.2.1630, handelsman och rådman i Reval, död där 16.10.1687. - G. i Reval (Olai) 28.11.1661 med Elisabeth Dellingshausen, begr. i Reval 13.2.1724, dotter till handels- och rådmannen där Johann Dellingshausen och Anna von Drenteln. De hade efterkommande i Reval.

Johann Hueck, f. i Lybeck 26.6.1634. Handelsman, rådman och stadskamrerare i Reval, begr. där (Olai) 2.9.1700. - G. där 17.1.1676 med sin brors svägerska Agneta Dellingshausen i hennes andra gifte, begr. i Reval 26.3.1707, änka efter handelsmannen där Christoffer Wistinghausen, död 1674. Också Johann Hueck hade efterkommande i Reval.

Barn, begr. i Lybeck 25.9.1635. [14]

Jobst Hueck, f. i Lybeck 9.8.1636, handelsman och ålderman i stora gillet i Reval, begr. där (Olai) 13.2.1684. - G. i Reval (Olai) 3.10.1664 med sin brors svägerska Margaretha Dellingshausen i hennes första gifte, f. 1644, begr. i Reval 29.2.1720, omgift 1686 med handels- och rådmannen i Reval Rabe Rudolf Londicer. Från Jobst härstammar den ännu fortlevande ätten v. Hueck, se Gen. Handbuch des Adels: Adelige Häuser B I (1954), s. 183-186.

Christian, f. 14.2.1641, rådman. Död 1708. Tab. 3.


Tab. 2.

Evert Hueck (troligen son till Jobst, tab. 1). Vistades 1659 i Reval, var handelsman i Nyen åtminstone från 1667, då hans svåger Kasper Martin för hans räkning inkrävde en fordran i Kexholm. [15] Arrenderade Putila hov i Loppis 1677. [31] Var avliden 31.1.1688, då inför Nyens kämnersrätt uppgavs, att hans bod hade inventerats av rådman Christian Hueck. - G. i Reval (Olai) 3.11.1659 med Maria Röhling, som levde i Nyen ännu 12.12.1688, troligen dotter till handelsmannen där Jakob Röhling (se Genos 1934, s. 24-26, till uppgifterna där kan tilläggas, att Jakob omtalas som avliden redan 15.2.1658 i Helsingfors rådstugurätts protokoll).

Barn:

? Jakob Hueck, kallas "mons.", begr. i Nyen (senast) 17.6.1688.

? Evert Hueck, junior, misstänkt i ett dråpmål vid Loppis eo. ting 8.1.1685, men frikänd. Nämns 22.9.1694 i Nyens rådstugurätt i ett mål, som gällde arvet efter rådman Jürgen Wulffert (vars andra hustru var dotter till Jakob Röhling). Fänrik vid Henning Rudolf Horns värvade regemente 1696. [32] Begr. i Nyen s.å. - Synbarligen ogift. [16]


Tab. 3.

Christian Hueck (son till Jobst, tab. 1), f. i Lybeck 14.2.1641. Handelsman i Nyen, rådman där åtminstone från 1684, gerichtsfogde, d.v.s. ordförande i kämnersrätten 1687. Åtalade 31.10. s.å. i rådstugurätten räknemästaren Melchior Hardeloff för att denne kallat honom "baak på ryggen för een rijk Jude här i staden" och 18.11.1690 organisten Johan Forquarts son Mårten för att denne på hans gårdsplank skrivit "några skamlösa ord på tyska nembl:n wer hier wohnet ist ein galgen dieb". Drev i stor utsträckning handel i kompanjonskap med svågrarna Hinrich Luhr och Conrad Zilliacks resp. med den sistnämndes änka Anna Luhr. De drev bl.a. gemensam rederirörelse. Luhr och Hueck införskrev 1693 timmermän från Holland för fartygsbygge i två års tid. Deras och Anna Luhrs skepp Freden blev på sin första resa kapat av fransmännen 1696. De frigav visserligen skeppet, men konfiskerade dess till Holland konsignerade last av trävirke. [17] Christian Hueck ägde en krog i hakelverket och en kryddgård i Possola, som han 1697 utvidgade genom att av rådman Johan Georg Jaenisch inköpa den angränsande kryddgården. [18] Han arrenderade 25.2.1689 av kronan Ugla hov och ett 40-tal hemman om sammanlagt 18 3/5 obser i Keltis pogost, kontaktet förnyades för 9 år 22.9.1694. [30] Vistades efter krigsutbrottet åtminstone 1703 i Viborg och från 1704 i Helsingfors. Död där 28.12.1708. - G. med Elisabeth Luhr, begr. i Stockholm (Maria) 15.4.1729, dotter till handelsmannen i Nyen Andreas Luhr (och Christina Fattenborg?).

Barn:

Johan, f. 24.10.1666, död ung.

Jobst, f. 24.12.1673, rådman. Död 1729. Tab. 4.

Johan, handelsman. Död 1719. Tab. 5.

Anna Kristina, uppges född i Nyen 17.9.1690, men var tydligen äldre, då skolmästaren Jochim Donner har antecknat henne bland sina elever i Nyen redan 1694. Hon var hans elev ännu i Helsingfors 1705. Död 8.6.1742. - G. i Stockholm (tyska förs.) 20.11.1712 med fältkommissarien, sedermera krigskommissarien Didrik Blom, som 1716 adlades Frisenheim, i hans första gifte, f. i Nyen 16.5.1680, död i Stockholm 1761.

Heinrich Christian, konterfejare. Tab. 6.

Son, begr. i Nyen 6.6.1688.

Elisabeth, f. 7.8.1692.

Dotter, f. 21.10.1693. Antingen hon eller systern Elisabeth begravdes troligen i Nyen (senast) 25.4.1695, då Christian Hueck erlade betalning för 3 ringningar.


Tab. 4.

Jobst Hueck (son till Christian, tab. 3), f. i Nyen 24.12.1673, blev troligen borgare i Nyen under de sista åren av 1690-talet, vistades under de första krigsåren i Viborg och sedan i Helsingfors, där han verkade som handelsman. Fortsatte c. 1713 flykten till Stockholm. Återvände efter fredsslutet till Helsingfors, rådman där. Ägde där ett hus mellan borgmästaren Abraham Wetters och lanträntmästaren Arvid Carlstedts gårdar. Död i Helsingfors 7.3.1729. - G. 6.12.1698 med sin kusin Christina Zilliacks, f. i Nyen 1675, död 30.11.1763, begr. i Reval, dotter till handelsmannen i Nyen Conrad Zilliacks och Anna Luhr. Christina sägs ha efterlämnat 68 barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Barn:

Christian, f. i Helsingfors 24.2.1701, död i Viborg 3.2.1702.

Anna Elisabet, f. i Viborg 24.11.1702, död i Helsingfors 1.6.1703, begr. i Reval (Olai) 10.9. s.å.

Anna Christina, f. i Helsingfors 18.4.1705, död i Reval 17.3.1759. - G. i Reval (Olai) 19.11.1724 med sin syssling, handlanden i Reval, sedermera ägaren av Sack och kretskommissarien i Väst-Harrien Adam Johann Hueck, f. i Reval 17.4.1702, död där 20.7.1764 (sonson till åldermannen Jobst Hueck, 1636-1684, se tab. 1 ovan). Från dem härstammar ätten v. Hueck.

Maria Elisabeth, döpt i Helsingfors 10.11.1706, (föddes enligt C. v. Hueck 18.11. s.å.) död i Reval 22.3.1735. - G. 16.2.1727 med handelsmannen och åldermannen i stora gillet i Reval Constans Höppener i hans andra gifte, f. i Reval 19.6.1683, död där 19.2.1756.

Magdalena Dorothea, f. i Helsingfors 20.3. (enligt C. v. Hueck 15.3.) 1708, begr. i Reval (Nik.) 27.3.1738. - G. där (Olai) 12.10.1727 med handelsmannen och rådmannen i Reval Claus Johann Nottbeck i hans andra gifte, f. i Reval 14.8.1689, begr. där (Nik.) 12.11.1735.

Catharina, f. i Helsingfors 8.5.1712, död 15.6. s.å. (enligt C. v. Hueck hette hon Hedvig samt föddes i Stockholm 7.5. och dog där).

Johann, f. i Stockholm 24.6.1713, troligen den son som begravdes där (Maria) 9.9.1713 (dog enligt C. v. Hueck först 8.10. s.å.)

Adam Heinrich, f. i Stockholm 7.9.1714, begr. där (Maria) 30.12. s.å.

Hedvig Sophie (tvilling), döpt i Stockholm (tyska förs.) 16.11.1715, begr. i Reval (Olai) 28.4.1742. [6] - G. i Reval (Nik.) 9.12.1736 [6] med handelsmannen där Otto Christian Frobös, begr. där (Olai) 24.3.1742.

Christian Heinrich (tvilling), döpt i Stockholm (tyska förs.) 16.11.1715, död där 1.3.1716.

Jobst, f. i Stockholm 31.7.1717 (enligt C. v. Hueck 1718, dopdatum i tyska förs. är emellertid 3.8.1717), levde 1732.

Ulrike Helene (enligt faderns bouppteckning Juliana Helena), f. 28.11.1721, död i Reval 7.1.1774. - Ogift.


Tab. 5.

Johan Hueck (son till Christian, tab. 3), elev i tyska skolan i Nyen 1694-1700. Följde synbarligen sina föräldrar till Helsingfors och sin mor till Stockholm, där han kallas handelsman. Begr. där (tyska förs.) 8.11.1719. - G. i Stockholm (tyska förs.) 21.6.1716 med Catharina Blom, f. i Nyen, begr. i Stockholm (Maria) 21.10.1723, dotter till handlanden och rådmannen i Nyen Didrik Blom och Catharina Barckman i dennas första gifte. Uppgiften att Catharina Blom gifte om sig med slutligen överstelöjtnanten Johan Gustaf Ammondt och blev stammor för adliga ätten von Ammondt på Finlands riddarhus måste vara oriktig, då Maria församlings likbok utsäger, att "Sal. Johan Hucks Enkia" begravdes 1723. Överstelöjtnanten Johan Gustaf Ammondts första hustru var otvivelaktigt inte Johan Henrik Frisenheims styvdotter Catharina Blom, utan hans systerdotter N. N. Ahlgren. [19]

Barn:

Catharina Elisabeth, döpt i Stockholm 12.8.1717 (och kan alltså inte såsom ättartavlorna uppger ha adlats tillsammans med sin mors styvfar och bröder 6.12.1716!), friherrinna Frisenheim samtidigt som hennes mors styvfar Johan Henrik Frisenheim upphöjdes i friherrligt stånd 4.8.1727. Död på Kronovall i Fågeltofta (Krist.) 23.6.1753. - G. på Hesselby i Uppland 23.7.1738 med hovjunkaren, sedermera kammarherren Per Palmberg, f. i Stockholm 1.1.1700, död på Rydsgård i St. Villie (Malm.) 16.10.1743. De är begravda i Bjäresjö kyrka.

Son, begr. i Stockholm (Maria) 9.8.1720.


Tab. 6.

Heinrich Christian Hueck (son till Christian, tab. 3), elev i tyska skolan i Nyen 1699-1700. Efter flykten finns uppgifter om honom först från 1721, då han 31.3. var dopvittne i Stockholm (tyska förs.) åt Jochim Donners dotter Hedvig Ulrika. Nämns som målare och konterfejare i Stockholm till 1731 och i Fredrikshamn senare under 1730-talet. Familjens senare öden är okända. - G. i Stockholm (tyska förs.) 26.10.1727 med Catharina Elisabeth von der Dries, f. c. 1704, död som änka i Stockholm 13.11.1777, dotter till Wilhelm von der Dries. I Fredrikshamns kommunionbok 1739-1742 nämns "Conterf. Hueks h:u Catharina Elisabeth von der Dries" (men inte maken) tillsammans med sin mor Catharina Örnklou och de två äldsta barnen nedan. Modern förefaller inte att kunna inpassas i adliga ätten Örneklou. Hon är troligen syster till snickaren i Fredrikshamn Torsten Örnklo, vars änka Catharina Motander gifte om sig i Fredrikshamn 18.10.1733 med borgaren där Mickel Henriksson.

Barn:

Christian Wilhelm, döpt i Stockholm (tyska förs.) 1.1.1729.

Catharina Elisabeth, döpt i Stockholm (tyska förs.) 1.1.1731.

Maria Christina, f. i Fredrikshamn 26.6.1734.


Zilliacus

Conrad Zilliacks och hans hustru Anna Luhr blev stamföräldrar för släkten Zilliacus i Finland. En utredning av släkten publicerades 1914 av Osmo Durchman i Wilskmans Släktbok I (sp. 597-624). Där kunde inte Conrad och hans efterkommande sammanknytas med andra bärare av namnet under 1600- och 1700-talen. Arvi Ilmoniemi framlade i Genos 1964 (ss. 88-91) utan bevis plausibla antaganden om att Conrad var son till den Johan Zilliacks, som 1653-1656 var amtman på Jamskovitza i Ingermanland, samt bror till amtförvaltaren på Briskova hov i Gubanits där Henrik Zilliacus, nämnd 1685 och fånge i Jaroslav 1710, samt att den sistnämnde var far till bröderna Mårten Hinrich, Otto och Henrik Zilliacks.

De svåra frågorna om släkten Zilliacus' äldsta genealogi kan inte upptas till grundlig granskning i denna översikt av släktkretsen Luhr - Hueck - Zilliacus. Som komplettering av Ilmoniemi uppgifter kan emellertid nämnas, att jungfru Margareta Johansdotter vid Toksova ting 22-27.2.1702 omtalar dels sin far Johan Siliachs på Hepojärvi, dels sin avlidna farbrors, Conrad Zilliacks' änka. Beridaren Johan Zilliacks på Hepojärvi i Keltis pogost begrovs i Narva i juni 1796. Han var alltså bror till Conrad och knappast identisk med sin äldre namne, amtmannen på Jamskovitza. Det förefaller troligare, att denne hade tre söner: Conrad, Johan och Henrik.

Nedan ges en översikt av Conrad Zilliacks' familj med de kompletteringar som kan införas i Durchmans utredning. Till den nyenska flyktingskolonin i Helsingfors och Stockholm hörde också den Henrik Zilliacks, som troligen var son till amtförvaltaren på Briskova med samma namn. Han var handlande och bodde i Helsingfors åtminstone 1703-1712. Efter att ha flyttat till Stockholm hyrde han där en kyrkbänk i Maria kyrka från juni 1714 till sin död 1716. Han begravdes 8.12. s.å. i Hinrich Luhrs grav. I fråga om hans änka Catharina Ruuth, som gifte om sig med handlanden Jobst Dobbin - också han var flykting från Nyen - och sonen Henrik Jacob Zilliacus, f. c. 1717, hänvisas till Wilskmans Släktbok I, sp. 623-624.

Conrad Zilliacks (troligen son till amtmannen på Jamskovitza Johan Zilliacks), var 1672 i tjänst hos "Berend Dobbin och dess änka" i Nyen (rådstugur. 7.4.1688). Handelsman i Nyen, begr. där 18.10.1688. - G. med Anna Luhr, begr. i Stockholm (Maria) 6.8.1716, dotter till handelsmannen i Nyen Andreas Luhr (och Christina Fattenborg?). Anna Luhr fortsatte efter mannens död hans affärsrörelse och deltog bl.a. i sin brors och svågers rederirörelse samt höll krog i Nyen. [20] Hon fick 15.5.1695 genom köp och byte en tomt i hakelverket, men ryttaren Anders Nilsson Teckes hustru Carin Jacobsdotter Holst återkrävde 14.8. s.å. sina föräldrars gård, som hennes man henne ovitterligen sålt till Anna Luhr. Flydde under kriget till Helsingfors, där hon 1706 som en av "dhe Nyensche" tillöste sig en kyrkbänk, och senare till Stockholm, där hon 18.10.1711 hyrde en bänk i Maria kyrka.

Barn:

Johann Heinrich, amtman på Wredenhagen i Haggers i Estland. Han är troligen den Johan Silliax, vars lilla barn begravdes 27.7.1715 i Luhrska graven på Maria kyrkogård i Stockholm. - Gift med Helena Beck. Från dem härstammar den senare släkten Zilliacus i Finland, se Wilskman, Släktbok I, sp. 598-599.

Christina, f. i Nyen 1675, död 30.11.1763 och begr. i Reval (Olai). - G. 6.12.1698 med handels- och rådmannen i Helsingfors Jobst Hueck, f. i Nyen 24.12.1673, död i Helsingfors 7.3.1729.

Maria, död 1721/23. - G. före 1701 med handelsmannen i Helsingfors, senare i Fredrikshamn Jürgen Pölck från Nyen.

Anna Elisabeth, levde 1727. - G. med handelsmannen Casper Everding. De vistades i Stockholm åtminstone från 23.2.1711, då "Frau Elisabeth Everdings" var dopvittne i tyska kyrkan. Mannen var död 13.12.1727 då änkan sålde sin gårdstomt i Helsingfors till tullinspektorn Johan Fritz.

Christopher, f. c. 1688, borgare i Reval, nämns inte bland de nyenska flyktingarna i Stockholm. Se Wilskman, Släktbok I, sp. 622.

Hedvig, nämnd som dopvittne i Helsingfors 1705-1710 och i Stockholm 1713-1717. - G. före 1712 med handelsmannen i Stockholm Anthoni Priem från Viborg (son till handlanden och stadskaptenen där Anthoni Priem d.ä.), som nämns i Stockholm ännu 1.1.1729 som dopvittne till Christian Wilhelm Hueck. Han drev 15.12.1720 tillsammans med sin bror Johan Priem "god handel med humla, vin och allehanda slag". [21] På Maria kyrkogård begravdes en son till Anthoni Priem 28.2.1712 och ett barn till honom 13.1.1716. Antingen han eller Johan Priem var tydligen far till "Jungfrau Anna Priehm", som var fadder åt Jürgen Luhrs son 12.8.1743.


Barckman

Mest bemärkt bland de handlande i Nyen, som i början av 1700-talet flydde därifrån, blev Johan Henrik Frisius, sedermera adlad och slutligen friherre Frisenheim. Den släktkrets Luhr - Hueck - Zilliacus, som skildras här, var nära lierad med honom genom att hans och handlanden Hinrich Luhrs hustrur var systrar. Hinrich Luhr uppträdde 15.12.1697 vid Nyens rådstugurätt som ombud för sin svägerska Catharina Barckman och kallas i rättens protokoll 17.10.1698 måg till den Catharina Petersdotter, som enligt Torsten Rudeens tryckta likpredikan hade varit gift först med hopmannen Daniel Barckman och sedan med rådmannen i Nyen Hans Pölck.

Det är inte känt om Daniel hörde till den släkt Barckman, som gav upphov till adliga ätterna Leijonkloo och Leijonberg samt friherrliga ätten Leijonberg.

Daniel Barckman, var enligt likpredikan över hustrun bokhållare i riksrådet Johan Adler Salvius' sterbhus 1660. Blev 1668 hopman över kommissarien Lennart Mörners ingermanländska gods (denne kallas i likpredikan felaktigt "Kongl. Råd och President uthi Kongl. Maij:ts Giötha Håffrätt", troligen på grund av sammanblandning med fadern, friherre Carl Mörner af Tuna), död 5.4.1675. - G. 20.8.1660 med Catharina Petersdotter i hennes första gifte, f. i Linköping 18.5.1637, död hos sin dotter och svärson (Hinrich Luhr) i Åbo 17.11.1708, dotter till guldsmeden i Linköping Peter Henning(sson?) och Maria Larsdotter samt omgift 1676 med handlanden, sedermera rådmannen i Nyen Hans Pölck, död 1692. Före sitt första äktenskap var Catharina från 1654 i tjänst hos Johan Adler Salvius änka Margaretha Skute, död 1657, och sedan hos dåvarande änkedrottningens kammarfru Anna von Gagern (se Elgenstierna I, s. 569).

Enligt likpredikan över Catharina Petersdotter hade en son och två döttrar i hennes första gifte avlidit före henne. Hon överlevdes av två döttrar i första giftet, av vilka den äldre (tydligen Brita) var frånvarande och den yngre (Susanna) närvarande vid begravningen. Av de fem barnen är kända:

Catharina, död 1702. - G. 1) med handelsmannen i Nyen Didrik Blom, död 1692 (betalning för begravningen av "Sääl. Hr. Rahtsv. Diedrich Blom" erlades emellertid först 1696 till tyska kyrkan i Nyen). Han var kyrkoföreståndare i Nyens tyska församling 1690, förordnades 11.1.1692 till bisittare i kämnersrätten och utnämndes tydligen till rådman innan han avled s.å. Catharina kallas ännu 14.5.1698 "rådman Diedrich Bloms efterleverska" och gifte sig tydligen först efter detta datum med sin andra make, handelsmannen i Nyen, slutligen landshövdingen i Nyslotts och Kymmenegårds län Johan Henrik Frisius, adlad och friherre Frisenheim, död i Villmanstrand 12.10.1737.

Brita, levde som flykting i Stockholm 1712 och 1713 tillsammans med sin dotter Susanna[6] - G. med handelsmannen och rådmannen i Nyen Detlof Jochims(son.?), för vars begravning hon erlade betalning i Nyen 27.1.1696.

Susanna, begr. i Åbo domkyrka 28.7.1710. - G. med handelsmannen och rådmannen i Nyen, slutligen handlanden i Stockholm Hinrich Luhr, begr. i Stockholm (Maria) 23.5.1719.


Pölck

Tab. 1.

Hans Pölck, uppenbart av tyskt ursprung, handlande i Nyen. Var 1686 sinnad att i Amsterdam låta sälja sin fjärdepart i det holländska skeppet De gekronte Frede. Innehade på arrende Kipinä hov i Spaskoi pogost. [22] Var rådman i Nyen i januari 1692. Död 16.2. s.å. - G. 25.7.1676 med Catharina Petersdotter i hennes andra gifte, f. i Linköping 18.5.1637, död i Åbo 17.11.1708, dotter till guldsmeden i Linköping Peter Henning(sson?) och Maria Larsdotter samt änka efter hopmannen Daniel Barckman. Efter flykten från Nyen vistades hon enligt den tryckta likpredikan 1704 hos sin dotter och svärson, rådman Hinrich Luhr i Stockholm och från juni 1708 hos dem i Åbo. Catharina Petersdotter hade vid sin död upplevat 10 barn, 40 barnbarn och ett barnbarnsbarn.

Av Hans Pölcks fem barn dog tre före modern. De två övriga var:

Jürgen, handelsman. Tab. 2.

Elisabeth, nämns i Stockholms som fadder 1.9.1713, 12.8.1717 och 12.8.1743, död i Åbo 13.9.1754 "71 år gammal". - G. i Nyen 9.6.1696 med stadssekreteraren där, sedermera assessorn i Åbo hovrätt, lagmannen Herman Hertz, begr. i Åbo domkyrka 5.10.1722. Uppgiften att "Hr Lagman Hertzes fru Elisabeth Pölcke" 1743 var fadder [26] till Georg Andreas Luhr (se tab. 4 ovan) klarlägger att Herman Hertz hustru inte, såsom tidigare uppgivits, hette Polack. [27]


Tab. 2.

Jürgen Pölck (son till Hans, tab. 1), f. c. 1671, [28] flydde från Nyen till Helsingfors, där han bodde åtminstone från 1701 och blev handelsman. Kom senast 1713 till Stockholm, där han 1721 bodde i Södermalms västra del och kallas "handelsmannen hr Giorg Pölk med sin käreste flyktig från Nyen skantz med 3 st. barn, det äldsta om 13 år, driver ingen handel". Var åtminstone från 1723 borgare i Fredrikshamn, där han besökte nattvarden ännu 9.4.1741. Senare öden okända. - G. 1:o med Maria Zilliacks, levde 1721 men troligen inte längre 1723, då Jürgen Pölck nämns utan hustru i Fredrikshamns mantalslängd, [30] dotter till handelsmannen i Nyen Conrad Zilliacks och Anna Luhr; 2:o c. 1724 med Regina Martin, f. c. 1697, [29] levde 1739.

Barn i första giftet (i Stockholm, Maria, begravdes en son 7.9.1711 och ett barn 24.1.1715):

Catharina, f. i Helsingfors 24.7.1701, död före 1721.

Hans, f. i Helsingfors 24.8.1704, död före 1721.

Barn, döpt i Helsingfors 26.12.1705, dog före 1721.

Barn, f. c. 1708, levde 1721.

Barn, f. efter 1708, levde 1721.

Maria Elisabeth, döpt i Stockholm (tyska förs.) 26.10.1714, begr. där (Maria) 3.5.1715.

Maria, döpt i Stockholm (tyska förs.) 28.7.1716, nämns ogift hos fadern i Fredrikshamns kommunionbok 1733, men inte längre 1739.


Noter

* Av författarna har PM sammanbragt huvuddelen av materialet i samband med studium av ägarlängden för gravkoret nr 22 på Maria kyrkogård i Stockholm. GL har kompletterat detta material med uppgifter från RA i Helsingfors och ur baltiska källor samt slutredigerat texten.


[1]   Sven-Erik Åström, Holländarna och trävaruexporten från Finska vikens hamnar kring 1700. Historiska och litteraturhistoriska studier 51, SLSS 471, s. 55-80, i synnerhet s. 57-62.

[2]   RA: Nyens rådstugurätt 5.4.1690, 13.6.1691, 7.7.1694, 18.12.1697, 22.1.1698.

[3]   C(arl) v. Hueck, Stammbaum des Geschlechtes von Hueck. Reval 1884. Utdrag ur detta i Finland oåtkomliga verk har ställts till förfogande av Dr Walter v. Hueck, Marburg.

[4]   Georg Adelheim, Revaler Ahnentafeln. Reval (1929-) 1935, s. 129, 130 och 349.

[5]   Adam Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, s 218, 421.

[6]   Meddelande av Oberstudienrat Karl Johann Paulsen, Hamburg.

[7]   Alf Brenner, Förteckning över flyktingar i Sverige ... 1712-1714. GSÅ 28 (1944).

[8]   RA: Helsingfors rådstugurätt 27.7.1657.

[9]   RA: Uleåborgs rådstugurätt 8.3.1662.

[10]   RA: Nyens rådstugurätt 13.6.1691.

[11]   Gustaf Elgenstierna, Svenska släktkalendern 1943, s. 622-624.

[12]   Stockholms StA: Mantalslängd för stadens södra del 1711, s. 207.

[13]   Meddelande av Dr Walter v. Hueck, Marburg.

[14]   O. Welding, Zur Genealogie noch blühender baltischer Geschlechter lübischer Herkunft. Baltische Hefte, 2. Jahrgang, Heft 4 (Juli 1956), s. 59.

[15]   RA: Kexholms rådstugurätt 25.9.1667.

[16]   RA: Nyens kämnersrätt 29.11.1698.

[17]   RA: Nyens rådstugurätt 7.7.1694 och 9.6.1697.

[18]   RA: Nyens rådstugurätt 8.3.1697.

[19]   Osmo Durchman, de Pont. GSÅ 11, s. 338 (not); Georg Luther, Frisius - Frisenheim. Genos 1976, s. 45.

[20]   RA: Nyens rådstugurätt 12.9.1693.

[21]   Stockholms StA: Kontributionsprotokoll, Södermalm 15.12.1720, nr 292 (enligt anteckning i Emmy Hultmans samling, Helsingfors StA).

[22]   RA: Nyens rådstugurätt 1.2.1686, 1.6.1692; 9760:209, 210; 9795:187.

[23]   O. Schutte, Het geslacht Marchand (von Lilienburg) en het nageslacht van Eleonora Juliana landgravin van Hessen Eschwege. De Nederlandsche Leeuw 1973.

[24]   SKrA: Direktionen över Arméns pensionskassa till K.M:t 1771, vol 653; Otto Bergström, Bidrag till Kongl. Uplands regementes historia. Stockholm 1882, s. 141-142; A. Moberg, Biografiska anteckningar om Officerskåren på aktiv stat vid Kungl. Göta Livgarde 1741-1939. Sundbyberg 1941.

[25]   SKrA: Arméns pensionskassa, serie G IVa: II, s. 2165.

[26]   Gen. Föreningens arkiv, Stockholm: Avskrifter ur egenhändiga släktanteckningar av Jürgen och Georg Anders Luhr m.fl.

[27]   A.W. Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter och tjänstemän 1623-1923. Åbo 1923, s. 382, Aarno Tertti, Nevanlinnan Hertz-suku. Genos 1970, s. 12.

[28]   Fredrikshamns kommunionbok 1732-44, s. 81.

[29]   RA: 8771:1305; 8777:934.

[30]   RA: 9760:249; 9795:245.

[31]   RA: Loppis ting 22.-28.6.1697.

[32]   RA: 9791:2680.


Selostus

Nevanlinnalaiset kotonaan ja Tukholmassa. Artikkelissa kuvataan monin sukulaisuus- ja aviositein yhteen kietoutuneen nevanlinnalaisen sukusikermän vaiheita kotikaupungissaan ja pakolaisryhmänä Tukholmassa isonvihan aikana sekä ryhmän hajautumista rauhan palattua. Ilmeisesti Tallinnasta tullut Andreas Luhr oli porvarina Nevanlinnassa jo 1650-luvulla. Hänen poikansa, raatimies Hinrich Luhr (k. 1719) kuljetti pakomatkallaan Nevanlinnan kirkon kellot ja arvoesineet Tukholmaan, missä ne joutuivat suomalaiseen kirkkoon. Hänen ja Susanna Barckmanin (k. 1710) vanhin poika, Stralsundin ja Bremenin kuvernementinsihteeri Andreas Luhr nuorempi (eli 1743) tuli avioliitossaan Kaarle XII:n pikkuserkun Sophie Marie von Lilienburgin (k. ennen 1741) kanssa Ruotsissa vielä elävän sukuhaaran kantaisäksi.

Vanhemman Andreas Luhrin vävy, Nevanlinnan raatimies Christian Hueck (1641-1708) oli kotoisin Lyypekistä. Hänen jälkeläisensä hajaantuivat Ruotsiin, Suomeen (väliaikaisesti) ja Viroon. Nevanlinnalainen kauppias Evert Hueck (k. ennen 1688) lienee ollut Christianin veli. Anders Luhrin toinen vävy oli nevanlinnalainen kauppias Conrad Zilliacks (k. 1688), Suomessa vielä elävän Zilliacus-suvun kantaisä. Toksovalainen hevosten kasvattaja Johan Zilliacks (k. 1696) oli varmasti Conradin veli. Toinen veli lienee ollut kupanitsalainen tilanhoitaja Henrik Zilliacus (eli 1710). Näiden veljien isäksi sopisi Jamskovitsan tilanhoitajana 1650-luvulla mainittu vanhempi Johan Zilliacus. Sukujohto on kuitenkin todistamaton.

Hinrich Luhrin appi Daniel Barckman (k. 1675) oli Inkerissä aatelistilojen hoitajana. Hänen toinen tyttärensä Catharina Barckman (k. 1702) oli naimisissa ensin nevanlinnalaisen kauppiaan Didrik Blomin (k. 1692) kanssa ja hänen toinen puolisonsa oli Johan Henrik Frisius, myöhemmin maaherra ja vapaaherra Frisenheim (k. 1737). Daniel Barckmanin leski Kaarina Pietarintytär (1637-1708) solmi toisen avioliiton nevanlinnalaisen kauppiaan Hans Pölckin (k. 1692) kanssa. Heidän poikansa Jürgen Pölck (eli 1741) oli ison ja pikkuvihan välillä kauppiaana Haminassa.


Genos 52(1981), s. 81-101

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter | Selostus ]

Systematisk förteckning | 1981 års register | Årgångsregister