[ Artikelns slut ]
Under senare delen av 1700-talet förekom i Åbo tvenne köpmän Simon Granberg. I Åbo stads historia 1721-1809 berättar Oscar Nikula om dem bl.a.: "Simon Granberg (d. 1779) hörde inte till storköpmännens kategori, men gård hade han och likaså krambod. I sitt testamente bestämde han, att båda och dessutom varulagret i boden skulle tillfalla hans bodsven, som råkade bära samma för- och tillnamn. Den unga Simon Granberg (1753-1798) hade i tio års tid skött sin husbondes korrespondens och bokföring". Denne Granberg den yngre förstod att väl förvalta sina pund. Liksom de flesta av köpmännen i Åbo var han delägare i flera av stadens fartyg, - i proportion till sin andel kunde man frakta gods på utländsk ort. Senare blev han genom köp delägare i det kända Fithieska skeppsvarvet och i några inbringande sågar. I ett eftermäle skrev Porthan att Åbo i honom förlorat en av sina bästa köprnän.
Kyrkböckerna i Åbo, speciellt kommunionböckerna från 1700-talet förstördes till stor del vid Åbo brand år 1827, vilket försvårar forskningen därstädes. Sålunda har jag ej ur dem erhållit uppgifter om dessa två köpmäns härstamning. Ur Åbo finska domkyrkoförsamlings dödslängd framgår, att Simon Granberg d.ä. dog 21.4.1779 i en ålder av 46 år 7 månader. Enligt detta borde hans födelsedatum ha infallit i slutet av september 1732. Simon Granberg d.y. avled i Åbo 25.4.1798 44 1/2 år gammal (Åbo sv. domk.förs). Sålunda skulle han vara född under slutet av år 1753, men i bevarade kommunionböcker uppgives hans födelsedatum till 1. 11. 1755.
Svante Dahlströms kartotek i Åbo landsarkiv ger upplysningar om början av den äldre Simon Granbergs bana. Rådstugurätten noterade 5.5.1759 att handelsbetjänten Simon Granberg sedan ett år var ledig från sin husbonde, idkade "understucken olåflig handel" och ämnade sig till Stockholm. Rätten beslöt att han inte fick gå ledig utan skulle taga tjänst. Två år senare anhöll samma handelsbetjänt om burskap på salthandel. Eftersom han hade tjänat hos madame Moliis åtta år som gosse och ett år för lön samt vistats två år utrikes ort, så bifölls hans anhållan och han ålades skaffa sig uniform till stadens artillerikår. Efter undergången examen avlade han sin borgared 25.4.1761. Han var spinnhusföreståndare 1766 och avgick från denna befattning 1768.
Dagen före sin död undertecknade Simon Granberg d.ä. sitt testamente och här stipulerade han bl.a.: "Uppå mit yttersta Testamenterar jag med sundt förnuft följande: 1:o Till min äldsta betjent Simon Mattsson Granberg, hela min gård, kram boda, magaziner med alla till bodan hörande varor, jämte alla utestående fordringar, med sådant förbehåll, att benämnde Simon Mattsson Granberg upfostrar min syster son Simon Esaje son, och sedan han myndig är, blifver den förres Compagnon och ägare till hälften uti allt, så länge de lefva och om någondera med döden undanfaller, då, den efterlefvande disponerar allt.
2
Wärdet af alla mina ägande
Skeppsandelar, och halfva Sågens i Kuskoski, tillfaller min syster Maria Michels dotter i
Lill Kyro Sokn uti Österbottn alltsammans."
Ur testamentet framgår alltså att den äldre Simon Granbergs patronymikon var Michelsson och den yngres Mattsson. Kommunionböckerna i Åbo svenska domkyrkoförsamling är på 1700-talet uppställda, ibland efter kvarter, ibland alfabetiskt efter tillnamn. Kommunionboken för åren 1780-85 är uppgjord på sistnämnda sätt. Simon Granbergs d.ä:s systerson Simon Esaiasson lyckades jag få tag på under bokstaven B där rubriken lyder: "Betienter hos Finska" och underrubriken "Granberg". Födelsedatum angives till 10.9.1763 och vidare uppges det att han är inflyttad 1776 ifrån Lillkyro.
Ur Lillkyro historieböcker framgår det att på Stor-Hakomäki i Kuivamäki by föddes en gosse Simon den 30.9.1763. Hans föräldrar var Esaias Mattsson och Maria Michelsdotter. Utan tvivel är det här fråga om Simon Granberg d.ä:s systerson, födelsedatum är i Åbo kyrkböcker tydligen fel antecknat 10.9. pro 30.9. Denna Simon Esaiassons föräldrar, bondsonen Esaias Mattsson från Storkyro och bonddottern Maria Michelsdotter från Stor-Hakomäki vigdes 7.11.1762. Maria Michelsdotter föddes på Hakomäki 25.3.1735. En äldre bror till Maria, Simon Michelsson, hade fötts på Hakomäki 1.10.1732. Födelsedatum för den sistnämnde överensstämmer med Simon Granberg d.ä:s beräknade födelsedatum, så tvivel föreligger ej om att det är fråga om en och samma person. Barnens fader hette Michel Johansson.
I Lillkyro kyrkböcker för denna tid är i födelselängden icke antecknat moderns namn, men däremot är barnets faddrar upptagna. I detta fall kunde dock modern identifieras, då det framgår att Michel Johansson från Hakomäki vigdes 5.12.1731 med pigan Lisa Larsdotter från Tervajoki, Stor Hakomäki. Detta äktenskap blev icke långvarigt, det upplöstes genom Michel Johanssons död 8.2.1736, varefter Lisa Larsdotter gifte om sig med Samuel Jakobsson, som nu blev värd på Stor Hakomäki, där hon dog 15.3.1776.
Simon Granberg d.ä:s härstamning från Lillkyro är klar, men varifrån kommer Simon Granberg d.y.? Vad föranledde Simon Granberg d.ä. att utse honom till sin arvinge? Släktskap antydes icke i testamentet. Var det enda motivet att den yngre Granberg var hans äldsta och tydligen mycket skötsamma bodsven, som också skulle taga hand om systersonens uppfostran?
Såsom jag tidigare nämnt angavs Simon Granberg d.y:s födelsedatum i kommunionboken i Åbo till 1.11.1755, men av anteckningen om ålder vid hans död, vore han född i slutet av år 1753. En felskrivning är förståelig, han var kanske född den 1. 11. 1753.
Av en ingivelse slog jag upp detta datum i Lillkyro födelselängd och till min glädje kunde jag konstatera, att ifrågavarande dag soldaten Matts Lobäck från Lillkyro Tervajoki hade fått en son med sin hustru Lisa Simonsdotter och kristnades sonen till Simon. Men den glädjen varade icke länge. En liten randanmärkning angav att barnet dött som litet, och denna uppgift bekräftades av en anteckning i dödslängden att soldat Lobäcks son Simon dött 24.5.1754 i obekant sjukdom i en ålder 6 m. 3 v. 1 d.
Jag var så inställd på detta datum, 1.11.1753 att jag först långt senare kunde konstatera att också den 2.11. föddes en pojke med namnet Simon. Fadern var Matts Michelsson på Lill Hakomäki och modern Maria Mattsdotter. Och denne Simon Mattsson var den rätte, här hade jag den blivande Simon Granberg d.y., ty om honom står antecknat i en förträfflig "Lill Kyrå Församlingens Namn-Lista och Annotations Bok uprättad åhr 1750-" på sidorna 77-78 Hacomäki by, Lill-Hacomäki: "Farit til Åbo och skal stå på bod hos Simon Granberg". (Mikrofilm UK 1 A. Se även Veli-Martti Mansikkamäkis artikel "Vähäkyrön ikäkirjat" i Genos 1981, s. 112-113).
Simons fader Matts Michelsson var bonde på Lill-Hakomäki f. 14.9. 1712, död 18.8.1787 gift i Lillkyro 4.10.1736 med pigan Maria Mattsdotter från Kuuttila by, f. 27.7.1713, död 17.11.1761.Matts Michelsson gifte om sig 22.8.1762 med tidigare nämnda Lisa Simonsdotter, nu änka efter soldat Matts Mattsson Lobäck, "död i Pommern" där han "afsomnade i Preusiska fången skapen 1760". Matts Michelssons föräldrar var bonden på Lill-Hakomäki Michel Frantzson f. 28.9.1673, död 12.1.1751, gift med Agneta Henriksdotter f. 19.1.1685, död 24.3. 1755.
Jag har ej försökt att utreda äldre generationer. Någon närmare släktskap synes ej föreligga mellan den äldre och den yngre Granberg. Nära grannskap i Lillkyro mellan Stor och Lill Hakomäki har säkert bidragit till senare sammanhållning på främmande ort.
Namnet Granberg förekommer redan tidigare med anknytning till Hakomäki. Den 16 september 1731 inskrevs i Vasa trivialskola bondsonen "Jacobus Michaelis Hakomäki Lillekyroensis", född i juli 1720, och vid hans namn har senare i matrikeln tillfogats namnet Granberg (GSS XVIII, s.-25). Det är tydligt att uppgiften avser Michel Franssons son Jakob, om vilken i kommunionboken för 1734-40 vid Lill-Hakomäki står "i Åbo". Han är synbarligen den Jakob Granberg, som Oscar Nikula nämner som salthandlare i Åbo år 1748. I samma skola inskrevs år 1766 Jakobs brorsons son Simon Mattsson Granberg (d.y. i Åbo) och från Stor-Hakomäki år 1744 Simon Michelsson Granberg (d.ä.) samt år 1773 dennes systerson Simon Esaiasson Granberg.
Också språkligt kan namnet Granberg ha samband med Hakomäki. Enligt Lönnrots finsk-svenska ordbok betyder "hako" barrträdskvist, tall-, gran- l. enris, kullfallet träd, ruska. En direkt översättning av namnet Hakomäki kunde alltså lyda Granrisbacka och en friare tolkning Granberg. I detta sammanhang kan ännu noteras, att den ansedda rådmannen i Vasa och riksdagsmannen Petter Thomasson Granberg uppges vara född i Lillkyro 1720 och begrovs där 1795.
Då fel ingår i de uppgifter som tidigare har publicerats om Simon Granberg d.y:s famflj, är det skäl att här ge följande korta översikt. Ovan framgår att han föddes i Lillkyro 2.11.1753 och dog i Åbo 25.4. 1798. Han gifte sig 1:o i Åbo svenska förs. 19.7.1785 med Sara Margareta Dahl, f. i Åbo 19.7.1766, död där 6.2.1789, dotter till handelsmannen i Åbo Johan Dahl och hans första hustru Sara Schele. I detta gifte hade Simon d.y. dottern Johanna Gustava, f. 20.10.1786, gift med lagmannen i Nylands och Tavastehus lagsaga Anders Johan af Heurlin, och sonen Simon Gustaf, f. 14.10.1787, som levde 1809 men torde ha dött ogift och barnlös.
Efter sin första hustrus död gifte Simon Granberg d.y. om sig med Maria Manelius, f. i Åbo 15.10.1767, död där 22.8.1818, dotter till handelsmannen Anders Manelius och Maria Enberg. I detta senare gifte hade Simon barnen Johan August, f. 18.3.1795, handelsman i Åbo, och Maria Lovisa, f. 7.6.1797, gift med hovrättsrådet i Åbo hovrätt Sven Nils Heurlin. Maria Manelius gifte som änka om sig med grosshandlaren i Åbo Nils John, död i Åbo 25.9.1818.
Och vad blev det av den tredje Simon, Simon Michelsson Granbergs systerson Simon Esaiasson? Morbroderns testamentariska bestämmelse att han skulle bli Simon Mattsson Granbergs kompanjon förefaller inte att ha gått i uppfyllelse. Också Simon Esaiasson antog namnet Granberg och liksom flera medlemmar i stadens handelsfamiljer valde han sjölivets hårda skola. Magistraten i Åbo behandlade den 24 april 1786 kofferdistyrman Simon Granbergs anhållan om att bliva därstädes till borgare antagen, då han som skeppare skulle utföra fartyg ifrån staden till utrikes orter. Anhållan bifölls och "så lät Magistraten honom med tu finger å bok aflägga vanlig Tro och Huldhets samt Borgare ed". Den 2 oktober s.å. utexaminerades den nyss 23 år fyllda kofferdikaptenen jämte besättning för en resa med brigantinen Express till ön S:t Barthelemy i Västindien, som sedan 1784 tillhörde Sverige. När Öresund passerades den 28 oktober erlade Simon Granberg enligt tullräkenskaperna 48 daler. Följande år återkom fartyget till Åbo med en sockerlast (Olin: Åbo sjöfarts historia I, s. 145, 186). Under 1788-90 års krig tjänade Simon Granberg liksom de flesta åboskepparna vid skärgårdsflottan, där han nådde löjtnantsgrad. År 1807 avseglade han med barkskeppet Nora till Amsterdam. Hans senare öden är obekanta. I Åbo svenska församlings kommunionbok 1804-09 nämns han i södra kvarteret nr 2 och sägs vara "til sjös". I följande bok för 1812-31 är hans namn ännu infört, men överstruket utan ytterligare hänvisningar. Jag har inte funnit någon anteckning om giftermål för honom.
Ytterligare har jag påträffat följande personer med narnnet Simon Granberg i Åbo på 1700- och början av 1800-talet:
Linvävargesällen Simon Granberg gifte sig i Åbo finska förs. 19.10. 1738 med pigan Maria Persdotter. Deras son Jacob föddes 23.7.1739.
Gelbgjutaren Simon Granberg, f. i. Kiniito 1748, blev slutligen en av "stadens äldste" och dog i Åbo svenska förs. 18.10.1819. Son till honom var kofferdistyrmannen Simon (Gabriel) Granberg, f. i Åbo 8.1.1787.
Selostus
Turun Simon Granberg - nimiset kauppiaat. Turkulainen kauppias Simon Granberg vanhempi (1732-79) oli kotoisin Vähäkyröstä, missä hänen isänsä Mikko Juhonpoika (k. 1736) oli Kuivamäen Iso-Hakomäen isäntänä. Kuolinvuoteellaan tämä Simon testamenttasi omaisuutensa palvelijalleen Simon Matinpoika Granbergille (1753-1798) ehdolla, että tämä huolehtisi isäntänsä sisarenpojan Simon Esaiaanpojan kasvatuksesta ja ottaisi tämän aikanaan liikekumppanikseen. Simon Esaiaanpoika syntyi Iso-Hakomäessä v. 1763 Esaias Matinpojan ja Maria Mikontyttären (s. 1735) poikana. Hän ei näytä tulleen Simon Matinpojan kumppaniksi, vaikka hänkin otti nimen Granberg ja tuli turkulaiseksi porvariksi. Hän oli merikapteeni ja saaristolaivaston luutnantti, mutta tiedot puuttuvat hänen kohtaloistaan vuoden 1807 jälkeen.
Simon Matinpoika Granberg oli kotoisin Iso-Hakomäen naapuritalosta Vähä-Hakomäestä, jossa hänen isänsä Matti Mikonpoika (1712-87) ja isoisänsä Mikko Fransinpoika (1673-1751) olivat isäntinä. Simon Matinpoika ei liene ollut kahden kaimansa läheinen sukulainen.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1983 års register | Årgångsregister