[ Artikelns slut ]
Pieniä löytöjä - Små fynd
Kaptenen vid Grotenfelts finska dragonskvadron Elias von Nandelstadh (död 1710) naturaliserades 1693 som svensk adelsman tillsammans med en bror och två kusiner. Ätten introducerades aldrig på Sveriges riddarhus, men 1859 på Finlands. Schlegel och Klingspor uppgav 1875 i sina ättartavlor över den ointroducerade svenska adeln, att Elias von Nandelstadh var "gift l:o med Maria Kristina Gåås och hade med henne 19 barn". Samma uppgift återgav Jully Ramsay i Frälsesläkter och Maria Gåås nämns som hustru till Elias ännu i sista bandet av Elgenstiernas Ättartavlor, som utkom 1936 (på s. 193).
När Carpelan 1939 skulle redovisa ätten von Nandelstadh i sina Ättartavlor, förbryllades han tydligen av Maria Kristinas släktnamn. Hennes föräldrar var okända och andra bärare av namnet Gåås stod inte att finna. Då ätten von Nandelstadh kom från Baltikum, tolkade Carpelan synbarligen Gåås som felskrivning av namnet på en annan baltisk ätt och kallade Elias von Nandelstadhs första hustru Maria Kristina Goes. Hon passade visserligen inte in i den gren av ätten Goes, som 1672 introducerades på Sveriges riddarhus, men då ättens genealogi i övrigt var föga känd låg denna tolkning av namnet Gåås nära till hands.
Den är emellertid inte riktig. Vid Veckelax och Kymmene ting 15-16.2.1690 drev nämligen kapten Elias von Nandelstadh in en fordran för sin svärfaders, överbesökaren Jonas Amundssons dödsbo. Jonas (Joen) Amundsson var från 1660 överbesökare vid sjötullen i Viborg och samtidigt packhusinspektor där. Han avled i juli 1682. Gabriel Lagus har också i viborgska källor funnit, att Elias von Nandelstadh var arvinge till Jonas (Ur Viborgs historia II, s. 71).
Jonas Amundssons första hustru är okänd till namnet. Hans andra gifte med Katarina Rosenblad måste ha ingåtts efter 1657, då hennes första man, krögaren Jakob Henriksson Berg avled. I ljuset av de bänkpengar Jonas erlade till Viborgs domkyrka, verkar det troligt att äktenskapet ingicks c. 1666. Uppgiften att Elias von Nandelstadhs första hustru hann få 19 barn innan hon avled 1693 eller 1694, behöver knappast betvivlas och leder till slutsatsen att hon måste härstamma ur Jonas Amundssons första gifte.
Namnet Jonas Amundsson antyder härstamning från Sverige. Han kan uppenbart inte höra till den baltiska ätten Goes. Han tycks inte ha använt släktnamn, men när hans dotter i gamla genealogier kallas Gåås, så kan detta alltså inte avse namnet Goes. I stället förefaller Gåås att kunna vara ett namn som antogs av Jonas barn. Om det påträffas hos andra personer under 1600-talets senare hälft, så kan det vara värt att pröva, om bäraren kanske hör till Jonas Amundssons familj.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1984 års register | Årgångsregister