[ Artikelns slut ]
Keskustelua - Diskussion
Under utarbetandet av Svenskt biografiskt lexikons släktartikel Lode observerade jag, att den i Anreps, Elgenstiernas och Carpelans ättartavlor föreliggande genealogien för denna släkt i litteraturen visats innehålla flera grova fel.
Redan Folke Wernstedt hade i sin uppsats Om främmande adels naturalisation och introduktion på svenska Riddarhuset under storhetstiden (Personhistorisk tidskrift 1937) Påpekat, att det endast var Hans Lode som 1630 naturaliserades som svensk adelsman, ej Gerhard Lode. Vidare hade Genealogisches Handbuch der estländischen Ritterschaft visat, att de nuvarande ättemedlemmarnas stamfader, generalmajoren Jürgen Johan Lode (1661-1728), ej kan ha varit son till Gerhard Lodes son Gustaf von Lode, såsom de nämnda ättartavlorna uppger, eftersom han ej nämnes i en av Gustaf von Lodes söners anteckningar om sina bröder, som bevarats i en handskrift i Det kongelige Bibliotek i Köpenhamn.
Vid min fortsatta undersökning visade det sig också, att Gerhard Lode uppgett, att hans bror Hans dött barnlös i Finland, varför denne inte kan ha varit identisk med den i Sverige introducerade Hans Lode, som bevisligen hade en son, som överlevde Gerhard Lode. Ej heller kunde Anreps, Elgenstiernas och Carpelans uppgifter, att Gerhard Lode varit kammarherre och stallmästare hos änkedrottning Kristina, verifieras; han var endast 19 år, då hon dog 1625. Efter Hans Lodes son Gustaf Lodes död 1681 var ätten Lode ej representerad på riksdagarna förrän en Reinhold Lode uppträder 1719 och 1727, och därefter förekommer ätten ej på riksdagarna förrän 1742-1743, då den representerades av Jürgen Johan Lodes son Otto Wilhelm.
Den hos Anrep, Elgenstierna och Carpelan sammanhängande Lode-genealogien sönderfaller alltså i tre familjegrupper, vilkas inbördes släktskap är svårutredd, dels Hans Lode och hans son Gustaf, dels Gerhard Lode med söner och sonsöner, dels Jiirgen Johan Lode och hans ättlingar.
Allt detta har jag med källhänvisningar redovisat först i en uppsats i den västtyska tidskriften Ostdeutsche Familienkunde hösten 1981 och senare i min artikel om släkten Lode 1982 i Svenskt biografiskt lexikon. För att göra mina nya rön bekanta i Finland sände jag ett särtryck av min tyska uppsats bl.a. till Finlands riddarhus, och riddarhusgenealogen friherre Erich von Ungern-Sternberg kom personligen upp och tackade mig på mitt rum i Svenskt biografiskt lexikons lokaler i svenska riksarkivet.
Stor blev därför min förvåning, då jag här om dagen fann, att Ungern-Sternberg i år i Gentes Finlandiae VI publicerat uppsatsen "Ätten Lode. Korrigeringar i dess genealogi" utan att nämna mitt namn och min med notapparat försedda tyska uppsats. Min artikel om släkten Lode i Svenskt biografiskt lexikon nämner Ungern-Sternberg i en not, som placerats vid uppgiften om anteckningarna i Köpenhamn, vilka ju dock före mig utnyttjats av Genealogisches Handbuch der estländischen Ritterschaft.
Vid studiet av Ungern-Sternbergs framställning fann jag, att huvudinnehållet är mina iakttagelser, vilka kompletterats med detaljer, som ofta hämtats från ättartavlorna utan att han tycks ha gjort några ansträngningar för att verifiera deras uppgifter. Hans Lodes son Gustaf nämnes sålunda av Ungern-Sternberg som överstelöjtnant efter ättartavlorna, ehuru jag nämner Gustaf Lode som överste i enlighet med flera brev i Biographica L 40 i svenska riksarkivet, en bunt som UngernSternberg citerat i fråga om Hans Lode med oriktigt signum "Biografica 10".
Betänklig är Ungern-Sternbergs formulering i fråga om Gerhard Lode: "När Gerhard Lode naturaliserades och introducerades på svenska riddarhuset vet man ingenting om, fastän A. A. v. Stiernman nämner det. I riddarhusprotokollen finner man ingenting. Såsom adelsman med förläningar i Finland måste han ju anses naturaliserad, och i och med att Hans Lode från Livland blev introducerad, var hela ätten intagen." Ungern-Sternberg borde studera sin framlidne svenska kollega Folke Wernstedts förutnämnda uppsats i Personhistorisk tidskrift 1937 och Jan Liedgrens efterskrift till den.
I fråga om Jiirgen Johan Lodes ursprung har Ungern-Sternberg byggt vidare på min iakttagelse, att denne år 1700 i en kyrkobok uppges vara arvherre till Pachel. Hans utpekande av Röttger Lode som Jürgen Johan Lodes farfar, vilket göres till utgångspunkt för en avslutande antavla, bevisas emellertid ej av de av honom angivna källorna, "Reduktionskommissionens i Estland handlingar: godsen Errides, Harm, Kuekers, Keblas, Pachel" och "Est- und Livländische Briefiade". Av den sistnämnade publikationen framgår visserligen, att Röttger Lode skrevs till Pachel 1615, 1625, 1636 och 1638, men detta bevisar inte, att Jürgen Johan Lode just var hans sonson. Ungern-Sternberg förefaller i alltför stor utsträckning lita på Genealogisches Handbuch der estländischen Ritterschaft, som bl. a. för denna släktgren påfallande ofta saknar källhänvisningar.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1984 års register | Årgångsregister