[ Artikelns slut ]
Yhdistysuutisia - Föreningsnytt
Hösten 1982 hade Helsingfors Släktforskare r.f. tagit initiativet till den första svenskspråkiga konferensen för amatörsläktforskare i Finland. Den hölls i Järvenpää norr om Helsingfors och resultatet av konferensen ansågs vara så lyckat att man beslöt att samlas på nytt efter två år. Detta var i korthet bakgrunden till den andra svenskspråkiga släktforskarkonferensen, som hölls i Självstyrelsegården i Mariehamn den 13-14 oktober i år.
Konferensen, som hade arrangerats av Genealogiska Samfundet i Finland, Ålandsforskarna och Internationella Studiecentralen, hade samlat ca 80 deltagare från svenska släktforskarföreningar i olika delar av Finland. Därtill hade några deltagare kommit till konferensen från Sverige.
Programmet var upplagt med huvudvikt på lokal släktforskning och användningen av datateknik i forskningen, men deltagarna fick även tillfälle att framlägga egna problem samt diskutera allmänna frågor rörande släktforskning. Vidare innehöll programmet intressanta besök i landskapsarkivet, Ålands museum och Sjöfartsmuseet.
Ett briljant exempel på hur man genom en kombination av historisk forskning och släktforskning kan få fram "kött på benen", visade Ole Andersson från Vårdö i sitt föredrag om den Husellska släktens anknytning till karoliner i Uppland.
I sitt föredrag om emigranter i Amerika redogjorde kanslirådet Ragnar Mannil på sitt alltid klara och rediga sätt för hur man går till väga vid forskning i Amerika och Canada. Bland annat gav han exempel på amerikanska källor, som det lönar sig att kontakta.
Släktforskning är ju en sammanställning av data och i många fall har man ett stort material att arbeta med. Om hur man kan dra nytta av de moderna mikrodatorerna i släktforskningsarbetet berättade Leif Mether, ordförande i den nygrundade föreningen Sukutietotekniikka-Datateknik för släktforskning.
Ett praktiskt exempel på användningen av datorer i släktforskningen gav dipl.ing. Björn Rönnlöf från Pargas. Hans ursprungliga utredning om namnet Rönnlöf hade småningom utvecklats till en släktutredning rörande alla Sottungabor. Överförandet på dator blev sedan aktuellt i samband med den populationsgenetiska forskning, som bedrivs av Folkhälsan och prof. Aldur Eriksson vid Genetiska institutet i Amsterdam.
En annan utredning av lokal ålandsk karaktär redogjorde Margareta Damsten för i sitt föredrag om konstnären Henrik Nylunds släktgård i Björsboda på Föglö. Bland annat visade hon hur man ibland fick kämpa hårt för att få behålla sina gårdar på den tiden, isynnerhet om man hade större och mäktigare grannar.
Under den avslutande diskussionen restes bland annat frågan om hur man kunde påverka utvecklingen, så att inte amatörsläktforskarnas arbetsmöjligheter i arkiven blir kringskurna. Detta hot föreligger som känt på grund av arkivmaterialets förslitning. Att föreningarna här har något att arbeta för rådde det allmän enigheten om, liksom även om att saken är värd ett eget symposium eller en konferens. Alla var också ense om släktforskarkonferensernas kontaktskapande betydelse och att nästa konferens bör hållas om två år i Österbotten.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1984 års register | Årgångsregister