[ Artikelns slut ]
Pieniä löytöjä - Små fynd
Släkten Colliander har under tidernas lopp behandlats i åtskilliga genealogiska verk både i Sverige och Finland. Intressantast är den av Elof Colliander utarbetade släktboken, som kom ut 1939. Den omfattar 333 sidor och är försedd med 200 fotografier. Boken utgavs i 300 numrerade exemplar och i all korthet må nämnas att enligt den 51 släktmedlemmar var präster och 43 militärer. Ännu i denna stora monografi skildras Colliandrarna i Sverige och Finland som i huvudsak en enda släkt med Skir-Kullagård i Växjö landsförsamling som gemensam stamgård. Stamfar skulle ha varit Karl Kulle, död 1566 å Kullagård. I Sverige skulle härifrån ha utgått de s.k. Femsjö- och Hallarydsgrenarna och också den finländska grenen antogs ha härstammat härifrån efter en stamfar Nils, son av Erlandus Nicolai, född i slutet av 1500-talet i Småland och död i Finland.
Professor Yrjö Blomstedt har emellertid i en utredning publicerad i tidskriften Genos nr 2 1951 visat att ovannämnda härledning är oriktig. Han klarlade att den Mårten, som blev stamfar för de flesta Colliandrarna i Finland (bland dern hedersledamoten i Genealogiska Samfundet, biskop Otto Immanuel Colliander, 1848-1924) var son till stadsfogden i Helsingfors Markus Jöransson, död mellan 1649 och 1655. Mårtens far kunde alltså inte vara den i tidigare utredningar nämnde kaptenen Nils Colliander från Småland. Det förefaller nu rentav som om denne Nils aldrig har existerat! - I Genos nr 1 1952 för Blomstedt släkten Colliander i Finland en generation tillbaka genom att påvisa att ovannämnde Mårtens far hette Markus Jöransson, att han var borgare och stadsfogde i Helsingfors och troligen född i slutet av 1500-talet. Ytterligare nämner Blomstedt att Mårten hade en bror Hans Markusson.
Med god hjälp både av min vän professor Jarl Gallén och av ordföranden i Genealogiska Sarnfundet pol.mag. Georg Luther kan nu några intressanta kompletteringar göras. Det må genast varda sagt att Mårten utom brodern Hans uppenbarligen hade ytterligare en bror Henricus. Både enligt den av A. R. Cederberg utgivna förteckningen över dem som studerat vid det av Gustav II Adolf grundade universitet i Dorpat och i Arvo Terings 1984 publicerade verk "Album Academicum der Universität Dorpat 1632-1710" inskrevs där som studerande 15.10.1632 en Henricus Marci från Helsingfors. Då Markus Jöransson vid denna tid var stadsfogde i Helsingfors tyder olika omständigheter på att Henricus Marci var hans son.
Låt oss nu följa Henricus öden en bit framåt. Man vet att han från 1642 till 1659 var kapellan vid domkyrkoförsamlingen i Åbo och kollega i skolan där (Katedralskolan!) och att han som tydligen den första i Finland använde tillnamnet Colliander, han skrev nämligen Henricus M. Colliander. År 1659 blev han på rekommendation av fältmarskalken greve Arvid Wittenberg utnämnd till kyrkoherde i Rimito och dog där 29.4.1671. Denne Henricus M. är nämnd i ''Släkten Colliander i Sverige och Finland" på sida 309 bland personer utan känt samband med släkten. Sambandet torde härmed vara klarlagt.
På nyssnämnda sida 309 i släktboken nämnes att Henricus M. skulle ha haft sonen Henrik, student i Åbo 1683, kapellan i Pojo 1696 och död efter 1730. Han är omnämnd i den av v. Koskull utgivna Pojo sockens historia under namnet Colliander. Om hans vedermödor under stora ofreden berättar v. Koskull bl.a. att han "otalige beswär, plågor, hugg och slag natt och dag underkastad warit, så att han ock måst i smällande winteren stå blått och bahr i sniöen, håret bliwit honom afrifwit och halfwa skiägget afdragit, halmen tillredd och Elden framhafd, att han skulle brännas, dock igenom Gudz försyn sluppit, hafwandes den profiten af sin troheet, att ha all sin Egendom bortmist".
Men nu kommer vi till något mycket intressant, nämligen frågan om Henrik d.y. alls var son till Henricus M. Colliander! Här må nu inskjutas att redan nämnde greve Wittenberg åt " sin tjänare " ryttmästaren Jean de Roux och Sara Henriksdotter skänkt ett antal gårdar i Rimito, bland dem Ajola. Sara var dotter till Henricus M, som i sitt första äktenskap ytterligare hade döttrarna Karin och Elisabeth. Nu framgår det emellertid både av Åbo rådstugurätts domböcker (Vilho Selinheimo i GSÅ VII) och av domboken för Rimito ting 26-27.2.1706 att denne Henrik Colliander var systerson till Sara. Moder till denne Henrik var då antagligen någondera av Saras halvsystrar Karin och Elisabeth. Henrik d.y. hade huru som helst antagit sin morfars namn Colliander.
En gång inne på de inte tillräckligt undersökta tidigaste generationerna Colliander i Finland och Sverige kan jag inte underlåta att nämna några egendomliga, skall vi säga samanträffanden betr. Colliandrar i resp. länder. Tidigare nämnde Mårten Markusson, som alltså hade bröderna Hans och Henricus, hade i sin tur sonen Zacharias, student i Åbo 1658, som blev kyrkoherde och vars förnamn förblivit vanligt bland Colliandrar ända in i våra dagar. Av redan nämnda Dorpatmatrikel framgår att i Dorpat 3.10.1650 inskrevs Zacharias Colliander Smolandia Sueci som studerande. Han är omnämnd i släktboken som en av Colliandrarna i Sverige utan känt samband med släkten. Men nog torde han liksom hans far kyrkoherden Johannes höra till den, ehuru det inte är utrett. Ganska märkligt är det också att det samtidigt finns två kyrkoherdar Zacharias Colliander, den ena med säkerhet hemma från Helsingfors, den andra från Småland.
Och så en "underlighet" till! Nyssnämnde Zacharias från Småland hade en bror Samuel, som inskrevs i Dorpat 8.12.1655. Han slutförde sina studier vid Åbo Akademi 1661 och eftersom Henricus Marci Colliander var kapellan i Åbo till 1659, då han på greve Wittenbergs rekommendation blev kyrkoherde i Rimito, måste dessa två Colliandrar från resp. Borgå-Helsingfors och Småland utan minsta tvivel ha känt varandra. Innan Samuel 1679 flyttade som komminister till Lekaryd i Sverige, fungerade han åren 1675-79 som adjunkt i Töfsala i Finland. Och Töfsala är närapå grannsocken till Rimito där Zacharias samtidigt var kyrkoherde. Nämnas förtjänar ytterligare att greve Wittenberg var stor jordägare också i Töfsala.
Sammanfattningsvis önskar jag påstå att det finns rum för ytterligare forskningar beträffande de äldsta släktleden av Colliandrar både i Sverige och Finland. Denna uppfattning delas av Jarl Gallén, som gett vissa uppslag betr. fortsatta forskningar.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1986 års register | Årgångsregister