[ Artikelns slut ]
I kyrkoböcker, bouppteckningsinstrument och andra handlingar från 1700- och 1800-talen stöter man, i synnerhet i Österbotten, på släktnamnet Frimodig. "Det är antagligen ett gammalt soldatnamn", skriver Lagström. Denna åsikt hade trettio år tidigare uttalats av Saarenseppä (" ... on ehkä vanha sotilassuku"), som funnit personer med detta namn så långt i öster som i Kides. Petanders undersökningar av officers- och underofficerskårerna vid Österbottens infanteriregemente (1626-1809) synes stöda detta antagande (som bekräftas av Johanson för svenska truppförbands vidkommande), i ty att regementet ju rekryterades huvudsakligast i de österbottniska kustbygderna. Särskilt allmänt ser namnet ut att ha burits i trakterna av Gamlakarleby, Jakobstad och Nykarleby. Lagström har funnit namnbärare så tidigt som i Gamlakarleby äldsta bevarade skattelängd från 1627.
I Raumo uppträder omkr. 1700 en släkt Frimod(h), Frimodig. Varifrån den inkommit - om så är, att den icke uppstått på orten - är okänt. Det är möjligt, att den äldste kände narnnbäraren, Johan Frimodig (d. 1747), som var född omkr. 1680, tidigare burit släktnamnet Haukka, dvs. namnet på sin stadsgård (senast från 1737). I kyrkoböckerna för tiden 1724-29 spökar vid uppgifterna om Johan och hans familj (utan patronymikon eller släktnamn) gårdsnamnet Gråå, vadan det är möiligt, att Johan och/eller hans förfäder bytt namn vid flyttning från gård till gård, ingenting ovanligt på den tiden. Emedan någon gård med namnet Frimodig icke blivit funnen torde man kunna utgå ifrån, att sagda typiska soldatnamn (jfr. Hurtig och Munter i "Fänrik Ståls sägner") givits dess förste bärare under militärtjänstgöring, låt vara att man icke äger kunskap om att t.ex. Johan Frimodig skulle ha tjänstgjort vid Österbottens infanteriregemente eller något annat truppförband, närmast väl då Åbo läns infanteriregemente, vars rekryteringsområde sträckte sig till utkanterna av Raumo.
Å andra sidan kan man inte blunda för, att i Raumo-släkten Frimodig går igen de två mest typiska förnamnen inom de många österbottniska släkterna med samma namn, Johan och Daniel. Ett entydigt svar på den viktiga frågan om Raumo-släktens härstamning står tydligen icke mera att få.
Redan Johan Frimodig besatt burskap i Raumo och torde ha varit en ansedd man i staden. I ytterligare två generationer skulle så vara fallet. Johans sonson, borgaren Daniel Frimodig (1768-1839), hade i sitt första äktenskap med Regina Rönnholm (1770-1824) fyra barn, två söner och två döttrar, av vilka en dotter och en son levde till myndig ålder, dottern Anna Regina i äktenskap med borgaren i Raumo Filip Westerling.
Sonen Johan Daniel Frimodig (1801-1875) var tvungen att bryta sin egen bana, vare sig de berodde på att han (enl. kommunionboken) var "ofärdig" och som sådan mindre väl sedd av sin far - modern avled några dagar före hans 23. födelsedag - eller på grund av att fadern råkat på obestånd eller av annan än så länge okänd orsak. Efter att ha vikarierat tre år som postmästare i sin hemstad, flyttade Johan Daniel 1823 till Kristinestad och begynte följande år använda släktnamnet Danér, under vilket han första gången bevisligen uppträder vid bouppteckningen efter modern 6/10 1824. Man misstager sig knappast vid antagandet, att hans eget förnamn Daniel går igen i det nya släktnamnet, men vem vet om icke det tillika inspirerats av det i Sverige-Finlands historia ryktbara namnet Banér (svenska friherrliga ätten n. 22)! Motiven till namnändringen äro höljda i dunkel.
Släkten Danér blev icke långlivad till trots för att Johan Daniel hade tre söner - alla gifta - i sitt äktenskap med Fredrika Lovisa Palmgren (1799-1870). Den utgick på manslinjen 1902 med yngste sonen, underofficeren Paul Emil Danér, h.o.h. 1935 med äldste sonens dotter, ogifta Dina Danér och existerade sålunda endast 78 resp. 111 år. Släkten Danér, som utreds nedan, var även i andra avseenden utan större betydelse och stod icke särskilt högt på den sociala rangskalan.
Tab. 1
Johan Frimodig. Borgare i Raumo, stadstjänare, repslagare. Ägde gården no. 147 Haukka (Hauckais) i kvarteret Kiviniemi. D. 9/1 1747 i Raumo. - Gift omkr. 1722 i Raumo med Maria Eriksdotter, f. 11/3 1685, d. 1766 i Raumo.
Son:
Johan Frimodig, f. 24/6 1723 i Raumo. Student (ostrob.) i Åbo 1735-36, men icke införd i nationsmatrikeln, "antautui/vat/ porvarin elinkeinoa harjoittamaan." Borgare i Raumo, timmerman, skutbyggmästare. Ägde gården no. 147 Haukka. D. 2/9 1773 i Raumo. - Gift omkr. 1750 i Raumo med Katarina (Kajsa) Mattsdotter, f. 6/9 1732 i Raumo, d. 4/12 1808 i Raumo.
Son:
Daniel Frimodig, f. 21/11 1768 i Raumo. Borgare i Raumo. Ägde gården no. 150 Valkkila (Walckila). D. 10/7 1839 i Raumo. - Gift 1) 3/12 1795 i Raumo med Regina Rönnholm, f. 8/1 1770 i Raumo, d. 25/9 1824 i Raumo. Fldr. borgaren Matts Rönnholm och Anna Mattsdotter. 2) omkr. 1827 i Vemo med Elisabet (Lisa) Grönfelt, f. 23/6 1764 i Vemo, d. 30/4 1843 i Raumo. Fldr. soldaten Tomas Grönfelt och Valborg Johansdotter.
Son i första giftet:
Johan Daniel Frimodig (1824-Danér), f. 29/6 1801 i Raumo. Enl. kommb. "ofärdig". Tf postmästare i Raumo 1820-23. Tf. sjötullvaktmästare i Kristinestad 1823-25, eo. kontorsskrivare 1825-34 (tf. tullförvaltare 1825-26). Tullexpeditör vid tullkammaren i Björneborg 1834. Avsked 1842. D. 11/2 1875 i Björneborg. - Gift 20/2 1831 i Kristinestad med Fredrika Lovisa Palmgren, f. 1/1 1799 i Nykyrko, Åb.l., d. 22/7 1870 i Björneborg. Fldr. klockaren Henrik Palmgren och Maria Fagerberg.
Barn:
Otto Verner, f. 1831. Baningenjör. D. 1881. Tab. 2.
Karl Johan, f. 1833. Sjöfarande. D. 1867. Tab. 3.
Matilda Augusta, f. 13/1 1836 i Björneborg, d. 1/3 1837 i Björneborg.
Paul Emil, f. 1838. Underofficer. D. 1902. Tab. 4.
Tab. 2.
Otto Verner Danér (son till Johan Daniel, tab. 1), f. 12/5 1831 i Kristinestad. Elev vid Björneborgs trivialskola 1838-42. Bokhållare på Orisbergs bruk i Storkyro 1848-51, på Fiskars bruk i Pojo 1851-68, tillika skogsföreståndare där 1860-68. Stationsingenjör (utan känd teknisk utbildning) vid Viborgs östra st. av finska statsjärnvägarna 1868. Tf baningenjör för linjen Nykyrka-Viborg 1870, i 2. distriktet 1870, ordinarie 1872. Avsked 1875. Flyttade från Pojo till Itis 1876, därifrån till Viborg 1878. Ånyo i tjänst som baningenjör i 2. distriktet 1878. D. 29/4 1881 i Viborg. - Gift 19/3 1874 i Åbo med Altea Kristina Sevón, f. 12/8 1837 i Pemar, d. 29/12 1909 i Vlborg. Fldr. kapellanen i St. Karins Gustav Sevón och hans 2. hustru Aurora Renata Paulin.
Barn:
Dina, f. 16/12 1864 i Pojo. Elev vid Svenska flickskolan i Viborg 1875-80. Renskriverska vid Viborgs hovrätt 1885. D. 17/8 1935 i Viborg. - Ogift.
Daleth, f. 21/7 1868 i Viborg. Elev vid Svenska lyceum i Viborg 1878-88. Volontär vid 8., Viborgs, indelta finska skarpskyttebataljon 1889-90, vid 4., Pskovska, H.M. kejsarinnan Maria Feodorovnas, livdragonregemente 1891. Underofficer 1893. Elev vid kavallerijunkarskolan i Tver 1893-94. Kornett vid förenämnda regemente 1894. Transporterad till Finska dragonregementet i Villmanstrand 1895. Löjtnant 1898. D. (för egen hand) 9/1 1901 i Villmanstrand. - Ogift.
Tab. 3.
Karl Johan Danér (son till Johan Daniel, tab. 1), f. 7/6 1833 i Kristinestad. Sjöfarande. D. (olyckshändelse) 10/9 1867 till sjöss. -Gift 8/12 1861 i Björneborg med Josefina Amanda Ingelius, f. 26/11 1841 i Björneborg, d. 29/12 1878 i Björneborg. Fldr. sjöfaranden Gustav Ingelius (tid. Balk) och Anna Lovisa Hollst.
Barn (ff. i Björneborg):
Otto Emil, f. 13/8 1862, d. 1/12 1868 i Björneborg.
Tekla Johanna, f. 211 1867, d. 1/4 1867 i Björneborg.
Tab. 4
Paul Emil Danér (son till Johan Daniel, tab. 1), f. 13/2 1838 i Björneborg. I krigstjänst som yngre underofficer vid Finska grenadjärskarpskyttebataljonen 1855. Äldre underofficer 1855. Överförd till Finska Övningsskarpskyttebataljonen 1856, till Finska undervisningsskarpskyttebataljonen 1857. Vid bataljonens upplösning transporterad till Livgardets finska skarpskyttebataljon 1859. Avsked 1861. Ånyo i tjänst som äldre underofficer vid 7., Björneborgs, indelta finska skarpskyttebataljon 1861. Vid indelta finska militärens upplösning avsked 1868. Flyttade från Björneborg till Kumo 1869. D. 2/3 1902 i Kumo. - Gift. 1/7 1866 i Björneborg med Josefina Teresia Ginman, f. 7/10 1841 i Åbo, d. 19/6 1912 i Kumo, frånskilda 12 /12 1901 i Åbo, utomäktenskaplig dotter till pigan Johanna Maria Lydman.
Barn (ff. i Kumo):
Ellen Irene, f. 9/7 1873, d. 27/7 1873 i Kumo.
Edla Ellen Eugenia, f. 30/5 1875, d. 7/8 1875 i Kumo.
Tyni Eugen Alarik, f. 17/5 1876, d. 15/7 1876 i Kumo.
Litteraturförteckning:
Backman, Soldattorp, soldater jämte deras efterkommande i Nykarleby landskommun
(1941).
Björkman, Bouppteckningar för äldre tid i Finlands städer I. Jakobstad 1706-1800
(1929).
Björkman, Bouppteckningar i Gamlakarleby stad 1697 - 1800 (1935).
Castrén, Suomen rakuunarykmentti 1889-1901. Upseeristo ja siviilivirkamiehistö (1984).
Johanson, Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755 (1976).
Jäntere, Porin triviaalikoulun oppilasluettelot 1722, 1733, 1737 ja oppilasmatrikkeli
1738-1842(1926).
Lagström, Släkten Frimodig, Österbottningen 18/3 1939.
Lagus, Åbo akademis studentmatrikel å nyo upprättad. Förra afdelningen 1640-1740
(1891).
Lähteenoja, Rauman kaupungin historia II. Rauma 1600-1721 (1932). III. Rauma 1721-1809
(1935).
Lähteenoja, Raurnalaisia porvareita 1600-luvulta, Genos 1933.
Ottelin, Förteckning öfver elever som varit inskrifna i Töchterschule zu Wiborg samt
Svenska Fruntimmersskolan i Wiborg 1805 - 1905 (1905).
Petander, Kungliga Österbottens infanteriregemente under Karl XI:s tid (1969).
Petander, Kungliga Österbottens regernente under Karl XII:s tid (1971).
Petander, Kungliga Österbottens regemente 1723-1771 (1973).
Petander, Kungliga Österbottens infanteriregemente under Gustaf III:s tid (1975).
Petander, Kungliga Österbottens regemente under slutet av svenska tiden (1978).
Saarenseppä, Pohjois-Karjalan vierasnimiset suvut (1910).
Wahlroos, Svenska lyceum i Wiborg 1874-1917 (1917).
Wirilander, Suomen armeijan upseeristo aliupseeristo ja sotilasvirkamiehistö 1812-1871
(1880). Viranhaltijain luettelot (1985).
Selostus
Raumalainen Danér-suku. Suvun kantaisä, raumalainen porvari ja köydenpunoja Johan Frimodig tavataan Raumalla n. 1700, missä hän sittemmin omisti talon n:o 147 Haukka. Kyseessä on ehkä vanha sotilasnimi, jota tapaa Pohjanmaan rannikkoalueella etenkin Kokkolan, Pietarsaaren ja Uudenkaarlepyyn seuduilla. Hänen pojanpojanpoikansa Johan Daniel (1801 -1875) otti 1824 nimen Danér. Hän toimi tuolloin meritullivahtimestarina Kristiinankaupungissa, sittemmin hän oli Porin tullikamarin ekspeditöörinä. Danérilla oli kolme poikaa, ratainsinööri Otto Verner Danér (1831-1881), merimies Karl Johan Danér (1833-1867) ja aliupseeri Paul Emil Danér (1838-1902). Kolmannessa polvessa aikuisiksi elivät vain Otto Verner Danérin naimattomat lapset, puhtaaksikirjoittajatar Dina Danér (1864-1935) )a luutnantti Daleth Danér (1868 -1901).
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1987 års register | Årgångsregister