[ Artikelns slut ]
Namnet Hultin har burits av flera släkter i vårt land. De tryckta uppgifterna om dem är ofullständiga och svåröverskådllga, men alla Hultiner har säkert inte gemensamt ursprung. Den mest bemärkta släkten Hultin i Finland härstammar från tullnären i Kides Petter Hultin, död 1744. Tre söner till honom gav upphov till var sin släktgren. Från den äldste av dem, sergeanten i Karelska jägarkåren Anders Hultin, f. 1733, härstammar en gren som fortlever åtminstone i Sverige, kanske också i Finland. Anders bror Karl Johan Hultin (1735 - 1805) blev gränsridare i Tohmajärvi. Släktens mest bemärkta medlem var hans barnbarnsbarn, Finlands första kvinnliga filosofie doktor Tekla Hultin (1864-1943), aktivist under ofårdsåren och ledamot av lantdagen. Karl Johans släktgren är utdöd. Stamfaderns yngste son, Petter Hultin d.y. (1740-1809), var regementsskrivare vid Karelska dragonskvadronen. Till hans släktgren, som finns utredd i Gadds Släktkalender III (bristfälligt, regementsskrivaren Petter var t.ex. inte regeringssekreterare!) hör bl.a. bibllotekarien och lärdomshistorikern, professor Arvid Hultin (1855-1935) och i senare tid riksdagens generalsekreterare Eiler Hultin (1922-83).
Gadd säger i sin Släktkalender att släkten "antages härstamma från kyrkvärden Anders Hulkkonen (d. 1729), som ägde ett hemman i Kangasniemi by i Kides sn". Uppgiften är inexakt: i Kides finns ingen by med namnet Kangasniemi, men Anders Hulkkonen innehade där två hemman i byn Kangasjärvi och han var säkert far till Petter Hultin. Vid Kides vinterting år 1731 framkom nämligen "länsmannen och sockneskrivaren välaktad Petter Hultin och uppgav den kvarlåtenskap som blivit efter dess nu mera igenom döden avledne sal. fader Anders Hulckoin". Den belöpte sig till 274 dr 4 öre kmt. Vidare nämns att "Petter Hultins styvmoder Susanna Auvonia sedermera trätt i ett annat gifte med kyrkoherden vid Imbilax församling hr Siggo Frondelius och han förklarat sig ej vilja taga någon del av föregående egendom". Petter Hultin förordnades av rätten att som förmyndare förvalta medlen för sina fem halvsyskon.
Anders Hulkkonen nämns i Kangasjärvi på 1720-talet. Han hade inte ärvt jord där, utan upptog tydligen under eller strax efter stora ofreden kronohemman som var öde. Vid skattläggningen i Kides under tinget i september 1729 sägs nämligen, att "Anders Hulckoin i Kangasjärvi 2 rökar innehaver, men säger att han ved sitt tillträde inga hus på någondera rök funnit, utan alltsammans sedermera uppbyggt". Kort efter detta ting avled Anders Hulkkonen 63 år gammal i Kides 9.11.1729.
Källornas knappa upplysningar om honom antyder, att han inte var en ordinär bonde. Han upptog och bebyggde inte bara ett hemman utan två och redan efter en kort tid som hemmansägare i Kides var han enligt tingsprotokollet kyrkvärd i socknen i september 1723. Hans andra hustru bar ett ståndspersonsnamn och gifte om sig med en kyrkoherde. Ingen av hans tre söner blev bonde, utan alla trädde i kronans tjänst. Alla svärsöner och svärdöttrar i familjen bar ståndspersonsnamn.
Anders Hulkkonen hörde följaktligen knappast till den genuina allmogen. Han var ståndsperson eller hörde åtminstone till gränsskiktet mellan grupperna. Med beaktande av detta är det uppenbart, att han är samme Anders Hulkkonen som vann burskap i Sordavala 1697. Under de första oroliga krigsåren sökte han sig tydligen tidvis längre västerut. År 1700 fick Uukuniemi kyrka av "Sordavalaborgaren Anders Hulkoin 2:e mässingsljusestakar", vilka enligt en tidig lista över kyrkans inventarier "sattes på altaret". Ett barn till honom döptes 1705 i Uukuniemi. I mars 1709 efterlyste "borgaren Anders Hulckoin ifrån Sordavala" vid Kides och Tohmajärvi ting tre tunnor och fyra kappar spannmål som han "år 1707 om höstetiden uti nämndeman Olof Niirains ifrån Hammaslax boda nedsatt". Efter stora ofreden syns inga spår av denne Anders Hulkkonen längre i Sordavala. Han föredrog tydligen att bosätta sig i Kides och förbli svenske konungens undersåte.
I Sordavala nämns Anders Hulkkonen från 1692, då han bodde där hos sin bror, borgaren Tomas Hulkkonen. Följande år gifte sig Anders i Pielisjärvi med Elisabet Harlenius, änka efter Petter Björn i Lieksa, som hade dött 1691. Hennes härkomst är okänd, namnet antyder att hon troligen var syster till kapellanen i Ilomants Georgius Harlenius, död 1689. Elisabet Harlenius var utan tvivel Petter Hultins mor. I Kides dödslängd sägs visserligen 1744 att han blev 57 år gammal, men kyrkböckernas åldersuppgifter är ju mycket inexakta innan tabellverkets krav på 1750-talet tvingade fram omsorg i registreringen av födelsetider.
Tre bröder Hulkkonen var borgare i Sordavala på 1690-talet och Anders var tydligen yngst av dem. Hans bror Petter Hulkkonen svor sin borgared där 1691 och var 1696 gift med Karin Björn, syster till Elisabet Harlenius förste man. Hon är möjligen den "Stina Biörn", som i Kesälax kommunionbok nämns på 1740-talet i Villala by hos sin son Lars Hulckoin tillsammans med (hans syskon eller barn?) Regina och Anders Hulckoin.
Äldst av de tre bröderna i Sordavala var troligen Tomas Hulkkonen, som vann burskap där 1689 och var rådman från 1694. Hans hustru var tydligen syster till kyrkoherden Samuel Kettunius i Ilomants, mot vilken Tomas 1708 processade om hennes arv. Tomas nämns i Sordavala ännu 1722 tillsammans med sin son Anders. Denne ärvde efter fadern ett hemman i Kellomaniemi utanför staden, men levde troligen inte längre 1754, då det hade övergått till hans son, dåvarande subkonrektorn i Viborgs skola, slutligen kyrkoherden i Jaakkima Tomas Hulkovius. Efter mitten av 1700-talet tycks medlemmar av familjen inte längre ha bott i Sordavala.
Samma släktnamn som kyrkoherden i Jaakkima bar urmakaren i Viborg Anders Hulkovius, som sägs ha varit 63 år vid sin död 1806. Han kan ha varit yngre bror till Tomas Hulkovius, men denna plausibla gissning har varken kunnat bekräftas eller vederläggas.
Antingen Tomas eher Petter Hulkkonen i Sordavala var troligen far till den Petter Hulkkonen, som på 1720- och 1730-talen hade ett hemman i Kides kyrkby och som vid tinget i mars 1737 kallas "förre borgaren". Han hade 25.11.1734 gift sig med skrivaren Jöran Osolanus dotter Elisabet, vars mor Maria Neiglick 1737 avvittrade sina barns fäderne för a~t gifta om sig med korpralen Jöran Ellonius.
Tomas, Petter och Anders Hulkkonen kom till Sordavala från Lieksa i Pielisjärvi och där nämns ytterligare en fjärde bror Matts Hulkkonen. Alla bröderna kallas Mattsson i samtida källor och de var uppenbart söner till Matts Hulkkonen d.ä., borgare i "stadsfläcken" Brahea åtminstone från 1669, då han åtalade Rigo Sapattinen för påståendet att Matts hustru "var en hora förrän han henne äktade". Rigo medgav att han "sådant i hastighet och obetänksamt giort"[1] och återtog påståendet. Matts Hulkkonen var rådman i Brahea 1679 och han är troligen den borgare Matts Hulkkonen, som uppträdde vid Pielisjärvi ting i februari 1683. Han var emellertid säkert avliden i mars 1689, då bröderna Matts och Petter Mattsson Hulkkonen förliktes vid Pielisjärvi ting om arvet efter sin far. Bl.a. kompenserades Matts för den förmån Petter åtnjutit när föräldrarna hade låtit honom gå i skola.
En Tomas Hulkkonen, som blev borgare i Brahea 1672 med bl.a. Matts Hulkkonen som kautionist, är troligen inte Matts son Tomas, vilken nämns i Lieksa 1685 och 1686 samt från 1688 i Sordavala. Den äldre Tomas Hulkkonen nämns också 1674 [2] och var kanske bror eller kusin till sin kautionist Matts d.ä. En Matts Hulkkonen nämns i Kajana 1662 och en Tomas Hulkkonen var dräng där 1666.[3]
I Kilpeläinens, Hintikkas och Saloheimos tryckta sockenhistorik för Pielisjärvi ges uppgifter om varifrån borgarna i Brahea kom och där sägs bl.a. "Hulkkoset olivat kuokkastensalmelaisia".[4] Kuokkastensalmi ligger vid Valtimovattnens utlopp i nordvästra Pielinen, sydväst om Nurmes centrum. Tyvärr härstammar uppgifterna om borgarnas ursprung ur A. S. Kilpeläinens efterlämnade manuskript, som saknade källhänvisningar.[5] Med beaktande av att källorna rörande befolkningen i Pielisjärvi är mycket torftiga för den tid då köpingen Brahea existerade, verkar det inte troligt att uppgiften om Kuokkastensalmi som ursprungsort bygger på dokumentariska belägg av Matts och Tomas Hulkkonens härkomst. Kilpeläinen har troligen snarare observerat att namnet Hulkkonen förekom i Kuokkastensalmi och antagit att Matts och Tomas följaktllgen kom därlfrån. Frågan om Matts Hulkkonens ursprung och släkten Hulkkonens äldre historia måste här lämnas öppen.
Brahea hade grundats av Per Brahe år 1653, då Pielisjärvi hörde till hans friherrskap Kajana. Friherrskapet indrogs till kronan 1680 och kort därpå gav landshövding Henrik Piper i Kexholm "ordre att denne fläcken, såsom varande landet mer till skada än nytta skulle ruineras", eftersom den "haft föga mer än 20 stycken edsvurne borgare, av vilka 8 stycken ungefär allenast bott här, men de andre allt annorstädes."[6] När Salomon Enberg 1685 arrenderade skatteuppbörden i Piellsjärvi förlade han sitt hov till Lieksa, d.v.s. till Braheas forna område, samt fördrev därifrån de borgare som fanns kvar, bland dem tre bröder Hulkkonen.
Tomas Mattsson Hulkkonen nämns i Lieksa 1685 och 1686, men 1688 var han bosatt i Sordavala. I februari 1687 klagade han och Lars Björn hos generalguvernören friherre Jöran Sperling i Narva över arrendatorn Enberg, som hade beslagtagit Tomas Hulkkonens tobak och hindrat honom att driva handel samt hade begärt 100 dr kmt när Hulkkonen och Björn ville ha "ett bevis om deras förhållande som de begärt att fa begiva sig med till någon stad där att kunna sig nedersätta och genom det sig föda och oppehålla".[7] Enberg förklarade vid rannsakningen om saken att "eftersom desse bägge hade genom deres handel och hantering förkovrat sig här i socknen ... det för den skull icke skulle vara för mycket om vardera av dem gåve till kyrkan 50 dr kmt."[7] Tomas hade tydligen inte fått dela brodern Petters förmån att gå i skola. Han hade nämllgen inte själv förmått skriva sin supplik och förklarade att vissa felaktiga uppgifter i den berodde på att skrivaren hade missförstått honom.[8]
Matts Mattsson Hulkkonen uppsades 1686 från sitt hemman i Lieksa, men ännu 1689 klagade Enberg över att Bertil Seljanen "i 3 år med välde sutit" på det hemman i Juga "som dock Matts Hulkkoin är anslagit a:o 1686 i stället för sitt hemman som under hovlägret är lagt, varföre ock han arrendatoren måst köpa åt honom Hulkoin ett annat land för 50 dr kmt".[9] Också Petter Mattsson Hulkkonen sände till generalguvernören i Narva en klagoskrift "om hans hemman som är lagt under hovet och honom Lars Horttanas hemman igen inrymt, men han Horttana vill det ej honom cedera, klagandes ock om hugg och slag av arrendatoren.[6] Petter förde rent av sin klagan till kungs genom att sorn "mieromies" resa till Stockholm. "Sedan han kommit därifrån har han ock genast med välde satt sig på hemmanet igen omans cun muuan thet är till sitt egit som förr".[6]
Varken bröderna Hulkkonens eller andras protester förmådde emellertid stävja Salomon Enbergs aktioner. För att förmå fortsätta sin borgerliga näring sökte sig Tomas och Petter Hulkkonen till Sordavala, där sedan också deras yngre bror Anders blev borgare. Stora nordiska krigets stormar stäckte verksamhetsmöjligheterna också där. Matts och Petter Hulkkonens släktgrenar har inte kunnat följas. Tomas gren stannade först i Sordavala och bodde sedan med namnet Hulkovius i Gamla Finland, därifrån några medlemmar sökte sig till Ryssland. Anders flyttade till Kides och gav upphov till tjänstemannasläkten Hultin i östra Finland. Hans två söner i andra giftet hade gossar, som nämns i dopböckerna, men inte har kunnat identifieras senare. De kan höra till de talrika bärarna av namnet Hultin på olika orter i vårt land under andra hälften av 1700-talet.
Tab. 1.
Matts Hulkkonen, var borgare i Brahea från 1669.[1] Beskylldes i rådstugurätten där 3.3.1675 för inköp från resande utan att varorna hade utbjudits på torget. Var rådman 1 Brahea 1679.[10] Levde troligen 1683,[11] men var avliden 1689.[7] - Gift senast 1669; hans änka vars namn är okänt bodde 1692 hos sonen Tomas i Sordavala.[12]
Barn:
Matts Mattsson Hulkkonen, uppsades 1696 från sitt hemman i Lieksa, som skulle läggas under arrendatorn Salomon Enbergs hovläger. Utlovades i stället ett hemman i Juga by, från vilket Enberg uppsade Bertil Seijanen, men då denne inte hade flyttat ännu 1689 köpte Enberg ett annat hemman åt Matts Hulkkonen för 50 dr kmt.9 Matts förliktes 1689 med sin bror Petter "om några pretentioner angående bröllopskost och andel i arv efter deras fader.[7] Senare öden okända, möjligen den Matts Hulkkonen som dog i Sordavala stad 24.3.1733, 85 år gammal. En son Matts föddes i Lieksa 1.6.1690 och är kanske samme son, som begrovs i Pielisjärvi 7.5.1692.
Tomas, rådman. Tab. 2.
Petter Mattsson Hulkkonen, elev i Brahea pedagogi .[7] Drev handel i Lieksa, klagade 1687 hos generalguvernören i Narva över att hans hemman var "lagt under hovet och honom Lars Horttanas hemman igen inrymt, men han Horttana vill det ej honom cedera" samt över "hugg och slag av arrendatoren".[6] Reste som "mieromies" med tre andra braheabor till Stockholm för att klaga hos konungen. Återvände sedan till Lieksa, men var förrest till mattsmässan i Uleå när klagomålen mot arrendator Enberg behandlades vid tinget i mars 1688.[6] Flyttade till Sordavala, borgared där 11.5.1691. Levde 1704 .[13] - Gift, troligen före 1689,[7] med Karin Björn, [14] dotter till gränslöjtnanten i Pielisjärvi Lars Björn. En son Petter döptes i Lieksa 1.6.1690. Säkra uppgifter saknas i övrigt om barnen i familjen (se inledningstexten).
Anders, borgare, död 1729. Tab. 4.
Tab. 2.
Tomas Mattsson Hulkkonen (son till Matts, tab. 1), nämns i Lieksa från 1685,[15] drev handel men inte lantbruk. Sommaren 1686 beslagtog arrendator Enbergs skrivare Simon Affleckt den tobak Tomas Hulkkonen fört med sig från Nyen. Han hindrades verka som handelsman i Lieksa, men krävdes på jordränta. Tomas begärde följaktligen pass "att få begiva sig med till någon stad, där att kunna sig ned sättia och genom det sig föda och oppehålla", varvid Enberg ville ha 50 dr kmt; vid rannsakning förklarade han senare att en sådan donation till kyrkan "icke skulle vara för mycket".[7] Tomas Hulkkonen flyttade före mars 1688 till Sordavala där han vann burskap 22.4.1689 och blev rådman 22.10.1694. Han ägde 1704 jord i "Tohlax", troligen Tuokslahti i Sordavala socken.[16] Bodde 1722 i Hympölä utanför staden och uppges då ha varit 65 år. [17] - Gift, troligen med en syster till kyrkoherden i Ilomants Samuel Kettunius, mot vilken han hade arvspretention på sin hustrus vägnar.[18] Hon var tydligen avliden 1722.[17]
Barn, åtminstone:
Anders, hemmansägare. Tab. 3.
Tab. 3.
Anders Tomasson Hulkkonen (son till Tomas, tab. 2), nämns tillsammans med fadern som 15-åring i Hympölä, Sordavala socken 1722 (åldern är troligen för låg).[17] De bodde troligen redan då på ett hemman i Kellomaniemi, som 1727 ägdes av Anders och 1754 av hans son Tomas Hulkovius.[19] - Gift i Sordavala i maj 1728 med Gertrud Repo (vars ålder 5 år i mantalslängden 1722 uppenbart är för låg), dotter till Michel Repo i Kasinlahti i Sordavala socken och Gertrud Pålsdotter. [17]
Barn (endast Mickel nämns i Sordavala doplängd, även Tomas hör säkert till denna famllj och Anders var på grund av sitt släktnamn och vigselorten troligen bror till honom):
Tomas Hulkovius, f. 15.2.1729, student (vib.) i Åbo 1749. Subkonrektor i Viborgs katedralskola 1751, konrektor 1754. Prästvigd i Viborg 1755 till kapellan i Parikkala. Pastoralexamen 1758, vicepastor 1764. Kyrkoherde i Jaakkima 6.10.1766. Död där i april 1785.[20] Tomas Hulkovius ärvde sin fars hemman i Kellomaniemi, men det ägdes 1764 av kyrkoherden i Sordavala Samuel Alopaeus.[21] - Glft med Maria Melart, f. 10.2.1736, död i Jaakkima 30.11.1806, dotter till kapellanen i Sordavala Karl Gustaf Melartopaeus och Regina Sackelius. I Jaakkima kommunionbok för 1770-talet har Tomas Hulkovius infört uppgifter om alla sina 14 barn, av vilka 8 dog små.
Mickel, f. i Sordavala 6.1.1735.
? Anders Hulkovius, f. c. 1743. Urmakare i Vlborg åtminstone från 1770-talet, död där (sv. förs.) 8.1.1806, 63 år gammal. - Gift i Jaakkima 10. 7.1772 med Anna Maria Sattler, dotter till fänriken Karl Johan Sattler och Emerentia Sylvius. De hade tio barn, födda i Viborg, av vilka åtminstone fem nådde vuxen ålder.
Tab. 4.
Anders Mattsson Hulkkonen (son till Matts, tab. 1), bodde 1792 tillsammans med sin mor hos brodern Tomas i Sordavala.[12] Köpte våren 1697 för 240 dr kmt borgaren Mårten Pulkkonens "uppå norrsidan liggande gård".[22] Borgared i Sordavala 26.7. s.å. Gav 1700 två mässingsljusstakar till Uukuniemi kyrka. Tillfälligt adjungerad rådman i Sordavala 7.11.1703 och 8.10.1706. Upptog under krigsåren två ödehemman i Kangasjärvi by i Kides. Var kyrkvärd i Kides 1723.[23] Död där 9.11.1729, 63 år gammal. - Gift 1) i Pielisjärvi 15.1.1693 med Elisabet Harlenius i hennes andra gifte, änka efter Petter Hulkkonens svåger Petter Björn, död 1691; 2) med Susanna Auvonius i hennes första gifte, död i Ilomants 28.10.1760 76 år gammal, omgift med kyrkoherden i Impilax Siggo Frondelius i hans andra gifte, död 1731.
Barn:
1. Petter Hultin, tullnär, död 1744. Tab. 5.
? 1. Katarina Andersdotter Hulkkonen, död i Impilax 29.9.1774 87 år gammal (åldern är troligen för hög). - Gift i Kides 27.5.1722 med bonden i Karkunmäki, Impilax, Sven Frondelius, begr. i Impilax 3.5.1763 76 år gammal.
Barn, döpt i Uukuniemi 1.9.1705 (möjligen = Anders).
2. Anders Hultin, besökare, död 1754. Tab. 6.
2. Johan Hultin, länsman, död 1761. Tab. 7.
2. Susanna Hultin, var 1731 16 år. Död som inhysing i Ilomants 28.2.1770. - Ogift.
2. Anna Hultin, var 13 år 1731, död i Tohmajärvi 25.1.1769 43 år gammal. - Gift före 1745 med bonden i Jouhkola, Tohmajärvi, Johan Cajander, död där 17.5.1761.
2. Katarina, f. i Kides 3.3.1723, levde 1731.
Tab. 5.
Petter Hultin (son till Anders Hulkkonen, tab. 4), var åtminstone från 1721 uppbördsskrivare i Kides, kallas Hulkkonen t.o.m. tinget 13.1.1724, men Hultin fr.o.m. tinget 10.9. s.å. Bodde på ett hemman i Kides kyrkby, vars föregående åbo var Söfring Pantzar.[24] Föreslogs vid Kides ting 4.2.1725 till länsman, varvid "nämnden och allmogen enhälligen yttrade att de är nöjda härmed", utnämnd före tinget 4. 10. s.å. Utnämndes 11.11.1730 av landshövdingen att samtidigt med länsmanstjänsten vara sockenskrivare i Kides, Tohmajärvi och den behållna delen av Uukuniemi.[25] Avgick från dessa tjänster vid tinget 22.10.1733, då han hade utnämnts till tullnär vid den nyupprättade tullkammaren i Kides.[26] Var 1740 "av svår sjukdom sängliggande",[27] död i Kides 3.5.1744, 57 år gammal (åldern är tydligen något för hög). - Gift i Kides 24.9.1728 med Magdalena Neiglick i hennes första gifte, död i Tohmajärvi 13.2.1783 72 år gammal, dotter till uppbördsskrivaren Karl Neiglick och Elisabet Gökman samt omgift i Kides 7.10.1755 med länsmannen i Tohmajärvi Erik Aqvilander i hans andra gifte, död 1765.
Barn (f. i Kides):
Brita Elisabet, f. 18.7.1729, död i Kides 15.4.1808. - Gift där 16.8.1750 med gränsridaren i Kides Anders Detlof Crohns, död där 23.2.1776.
Magdalena, f. 20.9.1731. Flyttade 1751 från Kides till S:t Michel, tjänade i Jockas prästgård från 1752 tills hon gifte sig. Död i Jockas 22.12.1766. - Gift c. 1758 med vicelänsmannen i Jockas Johan Asikainen, f. i Jockas 2.8.1737, död där 12.11.1775.
Anders, f. 27.3.1733. Var på 1770-talet korpral och bosatt i Idensalmi. Sergeant i Karelska jägarkåren, avsked 2.6.1789. - Gift med Birgitta Sofia Schmidt, f. c. 1735, troligen dotter till fältväbeln vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente Jakob Schmidt. Hon flyttade, troligen som änka, från Idensalmi till Kerimäki 1792. Barn till dem var åtminstone dottern Magdalena Charlotta (1772-98, ogift) samt rustmästaren Amos Hultin (f. 1774) och fanjunkaren Fredrik Johan Hultin (1778-1820) om vars sons släktgren uppgifter föreligger i Ernst Nordströms manuskript Genealogia Armfeltiana i RA.
Karl Johan Hultin, f. 26.10. 1735. Besökare vid S:t Michels tullkammare 1754-57, sedan gränsridare till c. 1800,[28] kallas överuppsyningsman. Fick efter sin barnlöse styvfars död hans gård, Kemie hov i Tohmajärvi. Död där 18.6.1805. - Gift i Ilomants 2.9.1762 med Beata Katarina Elfström, f. i Ilomants 2.12.1736, död i Tohmajärvi 25.2.1806, dotter till uppbördsskrivaren i Ilomants Lorenz Elfström och Brita Cygnaeus. Karl Johan hade två söner och två döttrar. Uppgifter om hans släktgren, sammanställda av Yrjö Blomstedt, ingår i katalogen över fil.dr Tekla Hultins samling i RA.
Anna Kristina, f. 25.1.1738, levde på 1770-talet i Rantasalmi, där hon med föraren Anders Olsonius utan äktenskap fick döttrarna Elisabet, f. 25.6.1774, och Anna Sofia, f. 5.3.1779, död i Rantasalmi 30.6. s. å.
Petter, f. 26.3.1740. Mönsterskrivare i Karelska dragonskvadronen 28.6.1766, regementsskrivare där 6.11.1775, avsked 8.5.1800. Död i Puumala 1.1.1809. - Gift 1) i Rantasalmi 11.12.1770 med sin kusin Anna Margareta Olsonius, död i Rantasalmi 18.12.1776, dotter till länsmannen i Kesälax Anders Olsonius och Ulrika Lackman; 2) i Ilomants 5.8.1779 med Hedvig Ottiliana Lindenius, f. i Ilomants 30.12.1742, död i Puumala 18.3.1810, dotter till kapellanen i Ilomants Henrik Lindenius och Maria Pomoell. Av deras (åtminstone) sex barn torde en son och två döttrar ha nått vuxen ålder. Uppgifter om Petters släktgren ingår i Gadd, Släktkalender III.
Katarina Margareta, f. 18.1.1743, död i Åbo 29.6.1814. - Gift i Tohmajärvi 10.2.1763 med sin morfars kusin, kontrollören vid gränstullverket i Savolax och Karelen Erik Pomoell, f. 31.10.1721, död i Åbo 29.6.1814.
Tab. 6.
Anders Hultin (son till Anders Hulkkonen, tab. 4), var 25 år gammal 1731. Bodde på faderns hemman i Kangasjärvi åtminstone till 1735. Kallas Hulkkonen ännu som tullbesökare i Pielisjärvi 1742, men Hultin från följande år, då han bodde i Ilomants. Tullbesökare där, var 1743 samtidigt klockare, tydligen tills ordinarie klockaren Johan Lackman återvände från fångenskapen i Ryssland.[29] Död i Ilomants 30.5.1754. - Gift 1) med Hedvig Frondelius, död i Kides 24.11.1735, 30 1/4 år gammal, dotter till hans styvfar, kyrkoherden i Impilax Siggo Frondelius och hans första hustru Katarina Stille; 2) med Katarina Sofia Hofflin i hennes första gifte, död i Pielisjärvi 8.4.1803, 84 år gammal, omgift i Pielisjärvi 1760 med bonden i Lieksa Petter Wallius i hans tredje gifte.
Barn:
1. Anders, f. i Kides 11 . 3.17 3 1.
1. Petter, f. i Kides 17.5.1733, död där 3.3.1734.
2. Maria, död i Pielisjärvi 1.3.1740, 8 månader gammal.
2. Anna Margareta, f. i Pielisjärvi 24.1.1741, död i Ilomants 17.4.1777. - Gift i Libelits 2.10.1768 med skrivaren, sedermera länsmannen i Ilomants Karl Hassel i hans första gifte, död i Ilomants 6.8.1798, 60 år gammal.
2. Erik, f. i Ilomants 15.9.1743, död där 16.9.1748.
2. Helena, f. i Ilomants 21.5.1746, död där 20.3.1749.
2. Maria Elisabet, f. i Ilomants 6.7.1748, död där 23.8.1754.
Tab. 7.
Johan Hultin (son till Anders Hulkkonen, tab. 4), var 21 år 1731. Länsman Gottfrid Wermuth i Ilomants överlät 10.4.1743 sin tjänst till vicelänsmannen Johan Hultin "i anseende till sin åkomne ålderdom och därvid tillstötande bräckligheter och de besvär dageligen uti desse tider förekommit",[30] men vid hösttinget 1744 ville Wermuth - när fredliga förhållanden åter inträtt - återta sin tjänst. Allmogen önskade behålla Johan Hultin som länsman. Wermuth skötte länsmanstjänsten ännu vid tinget i februari 1745, men Hultin var länsman från börian av 1746. Död i Ilomants 23.12.1761. - Gift med sin svägerska Katarina Frondelius, död i Ilomants 1. 1. 1770, 57 år gammal, dotter till hans styvfar, kyrkoherden i Impilax Siggo Frondelius och hans första hustru Katarina Stille.
Barn (f. i Ilomants):
Hedvig, f. 6.8.1743. Var husjungfru hos häradshövding Kari Wilhelm Malleen i Sairila, S:t Michel, från 1764 till sin död där 24.9.1803. - Ogift.
Johan, f. 5.4.1745.
Karl Henrik, f. 1.2.1747, kanske den färgargesäll Karl Henrik Hultin, som dog i Åbo (svenska förs.) 2 3.8.1776, 25 år gammal.
Birgitta, f. 10.8.1749. Var enligt kommunionboken på 1790-talet blind. Död som kyrktiggare i Ilomants 21.4.1819. - Gift där 18.9.1779 med drängen i Kovero by Samuel Karreinen, f. i Ilomants 7.5.1758, död där som tiggare 27.3.1812.
[1] RA: Brahea rådstugurätt 17.3.1669.
[2] RA: Brahea rådstugurätt 20.1.1672 samt 10. 10. och 17.10.1674.
[3] Ohto Manninen, Kajaanin asukkaat 1651-1750. GSS 33, s. 36
[4] A. S. Kilpeläinen, A. L. Hintikka & V. A. Saloheimo, Pielisjärven historia I, s. 221.
[5] Meddelande av prof V. A. Saloheimo i brev 29.10.1985.
[6] RA: Pielisjärvi ting 6.-10.3.1688.
[7] RA: Pielisjärvi ting 4.-8.3.1689.
[8] RA: Sordavala, Suistamo och Salmis ting 27.-31.3.1688.
[9] RA: Pielisjärvi ting 17.-25.9.1689.
[10] RA: Brahea rådstugurätt 11.1. och 22.3.1679.
[11] RA: Pielisjärvi ting 21.-23.2.1683.
[12] RA: Sordavala rådstugurätt 19.5.1692.
[13] RA: Sordavala rådstugurätt 13.8.1704.
[14] RA: Sordavala rådstugurätt 29.4.1696.
[15] RA: Pielisjärvi ting 20.-23.2.1685.
[16] RA: Salmis, Suistamo och Sordavala ting 10. - 15.10.1704.
[17] Heljä Pulli, Käkisalmen pohjoisen läänin henkikirja 1722 (VA 9804): 22.
[18] RA: Ilomants och Suojärvi ting 16.-21.3.1708.
[19] RA: 9818: 477;10070: 236.
[20] Kyösti Väänänen, Vanhan Suomen papisto: 227-228.
[21] RA: 10205: 41.
[22] RA: Sordavala rådstugurätt 14.4.1697.
[23] RA: Kides och Uukuniemi ting 24.9.1723.
[24] RA: Kides och Uukuniemi ting 1.-5.3.1731.
[25] RA: Tohmajärvi och Pälkjärvi ting 18.-22.2.1731.
[26] RA: Kides och Uukuniemi ting 18.-22.3.1734.
[27] RA: Kides och Kesälax ting 10. - 12.5.1740.
[28] RA: Eino Tamelanders samling.
[29] RA: Ilomants och Suojärvi ting 22.-27.1.1746.
[30] RA: Ilomants och Suojärvi ting 28.9.- 1.10.1744.
Selostus
Karjalan Hultinien aikupolvet. Kiteen tullinhoitajasta Petter Hultinista (k. 1744) polveutuu virkamiessuku, johon kuului mm. maamme ensimmäinen naispuolinen filosofian tohtori Tekla Hultin (1864 - 1943). Petter Hultin otti tärnän sukunimensä v. 1724, vielä saman vuoden alussa hänet mainitaan Hulkkosena. Hänen isänsä Antti Hulkkonen (k. 1729) oli isonvihan jälkeen talollisena Kiteen Kangasjärvellä ja Kiteen kirkonisäntänä. Antin toisesta avioliitosta Susanna Auvoniuksen (k. 1760) kanssa polveutuvat Petterin velipuolet Ilomantsissa, syökäri Anders Hultin (n. 1706-1754) ja nimismies Johan Hultin (n. 1710-1761).
Heidän isänsä oli ilmeisesti sama Antti Hulkkonen, joka tuli Sortavalan porvariksi 1697 ja jonka puolisona vuodesta 1693 oli Elisabet Harlenius. Hän lienee Petter Hultinin äiti. Sortavalalaisen Antin vanhempia veljiä olivat Tuomas Hulkkonen, joka tuli Sortavalan porvariksi 1689 ja eli siellä vielä 1722, ja Pekka Hulkkonen, joka hänkin oli Sortavalan porvarina vuodesta 1691. Veljesten isä Matti Hulkkonen asui Brahean kaupungissa (Pielisjärvellä) porvarina ainakin v:sta 1669 ja raatimiehenä v. 1679. Hän kuoli ennen vuotta 1689. Hänen kolme poikaansa Matti, Tuomas ja Pekka ryhtyivät hekin kauppiaiksi, mutta heidät pakotettiin siirtymään muualle Brahean kaupungin tultua lakkautetuksi ja vuokraaja Salomon Enbergin rakennettua Lieksan hovinsa sen paikalle. Pekka matkusti "mieromiehenä" Tukholmaan esittämään valituksensa kuninkaalle, mutta matkasta ei ollut apua.
Tuomas ja Pekka Hulkkonen muuttivat Sortavalaan nimeltä tuntemattoman äitinsä ja nuorimman veljensä Antin kanssa. Pielisjärvellä mainitun Matti Matinpoika Hulkkosen ja Pekan myöhemmistä kohtaloista ei ole löytynyt tietoja. Tuomas Hulkkosen poika Antti oli 1720-luvulla talollisena Sortavalan Kellomaniemessä. Vaimonsa Kerttu Revon kanssa hänellä oli poika Tomas Hulkovius (1729-85), josta tuli Jaakkiman kirkkoherra. Tämän veljeksi sopisi viipurilainen kelloseppä Anders Hulkovius (k. 1806), mutta tällekään arvailulle ei löydy sitovia todisteita.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1987 års register | Årgångsregister