GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Stewens äldre led

DIRK-GERD ERPENBECK, Bochum, BRD, och GEORG LUTHER, Helsingfors[*]

Kaptenlöjtnanten vid Viborgs läns kavalleriregemente Daniel Steven, som dog 1713, var stamfar för grevliga ätten Stewen-Steinheil, adliga ätten Stewen och släkten Stewens oadliga grenar som fortlever i Finland. Om denne Daniel uppger Tor Carpelan i sitt första ättartavleband, att han döptes i Narva 1668 och var son till svenske »kommersiefaktorn» i Pskov Daniel Steven, som dog i Narva 1704.[1] Kommersfaktorn omtalas emellertid som »salig» redan i Narva rådstugurätts protokoll den 3.4.1696 och den Daniel Steven, som dog i Narva under stadens belägring 1704, var uppenbart hans 1668 födde son, som inte var kapten utan handelsman i Narva.

Carpelans misstag är förståeliga. Företalet till detta ättartavleband är daterat krigsåret 1942 och författaren framhåller, att »genom evakueringen av arkiv och bibliotek har arbetet högeligen försvårats, då nya forskningar och kontroll i många fall omöjliggjorts» från bokstaven S i den alfabetiska följden. Men vem var kaptenlöjtnanten Daniel Stevens far, då kommersfaktorn i Pskov med samma namn tydligen inte kommer i fråga?

Denne äldste Daniel Steven hade två bröder som också var handelsmän, Jost Steven i Nyen och Martin Steven i Narva. Bröderna samarbetade med varandra, bl.a. sökte de alla tre tillsammans i en petition till konungen privilegium på införsel till Nyen av mastvirke för svenska flottan från området öster om Ladoga.[2] Jost Steven i Nyen hade säkert en son med namnet Daniel. Jost var nämligen gift med handelsmannen Berend Dobbins änka Ursula Soldan.[3] Den Daniel Steven, som 31.8.1697 i Nyens kämnersrätt uppträder som ombud för sin syster, handelsmannen Henrik Kösters änka Anna Sofia Dobbin, måste ha varit son till Jost, eftersom Ursula Soldan nämns som svärmor till Köster i Nyens rådstugurätt 13.7.1691. Källorna ger inga belägg för att Martin Steven i Narva skulle ha haft en son med namnet Daniel, men detta utesluter inte möjligheten att en sådan son kan ha funnits.

Den äldsta säkra uppgiften om den Daniel, som blev kaptenlöjtnant, är att han 30.3.1699 gifte sig i Kides med Katarina Hoppenstång, vars far Simon Hoppenstång bade dött 1697 eller 1698 som arrendator av skatteuppbörden i Libelits. Under 1699 och 1700 skötte Daniel Steven (kanske till en början tillsammans med sin svåger Johan Hoppenstång som avled under denna tid) svärfaderns arrende [4] tills han 1700 trädde i krigstiänst som kornett vid Ingermanländska dragonregementet. Om hans släktförbindelser står en enda liten notis att finna. I domboken för Sordavala rådstugurätt står 14.7.1700, att »samptel. denne stadsens borgerskap beklagade sig däröver huruledes kornett och arrendatoren Daniel Steffwingh låtit här igenom staden föra 10 tunnor salt, dem dess broder Wilhelm Stefwingh hit med sig bragt ifrån Nyen, oaktat här ett tämmel. parti salt är för tiden som ingen konsumtion äger».

Daniels bror Wilhelm kan inte vara kommersfaktorn Daniel Stevens son Jost (eller Johann) Wilhelm, som föddes i Narva 1667 och blev handelsman där, men nämns som avliden redan 1694. [5] Den Wilhelm Steven som 1700 ombesörjde transporten av salttunnor till Sordavala kan inte heller ha varit Martin Stevens son Wilhelm, som föddes i Narva hösten 1691 och alltså sommaren 1700 ännu inte hade fyllt nio år. Däremot förefaller Daniels bror att kunna vara den tredje Wilhelm Steven, som 18.4.1695 nämns i Nyens kämnersrätt som »betjänt» hos handelsmannen Anders Bohmgard. Inte heller han kan tänkas vara identisk rned vare sig kommersfaktorn Daniels eller Martins son Wilhelm. Däremot han han vara son till Jost Steven i Nyen, ehuru belägg för detta inte står att finna i de bevarade källorna. De är så magra, att både detta är rnöjligt och betjänten Wilhelm kan ha etablerat sig som handelsman i Nyen före 1700 utan att råka bli nämnd i dem.

Den 1713 avlidne kaptenlöjtnanten Daniel Stevens härstamning kan inte klarläggas med bindande bevis. De fragmentariska uppgifter som står till buds utpekar emellertid ganska tydligt handelsmannen Jost Steven i Nyen som trolig far till honom. Josts bröder Daniel och Martin tycks inte komma i fråga och det verkar inte sannolikt att Daniel och hans bror Wilhelm var söner till någon fjärde Steven, eftersom inga spår av en sådan person har stått att finna i ingermanländska, baltiska eller finlandska källor.

På 1600-talet och under tidigt 1700-tal växlade stavningen av namnet: Steven, Stewen, Stäwen, Stefwen, Stäfving, Stefwing är olika varianter (familjen Stening i Nyen bör inte sammanblandas med denna släkt). Namnformerna antyder att konsonanten i mitten av namnet snarare uttalades v än f och detta uttal blev entydigt i och med att stavningen Stewen blev konsekvent i den gren av släkten som fortlevde i Fredrikshamn. Men den andra gren, som från mitten av 1700-talet bodde i Hausjärvi, tycks ha uttalat namnet med f, eftersom dess medlemmar från början av 1800-talet vanligen kallas Steffen. I början av 1650talet kom från Zürich en Rudolf Steffen till Narva, där han blev handelsman.[6] Inga indicier antyder släktskap mellan honom och de tre bröderna Steven.

Daniel, Jost och Martin Steven nämns från 1660-talet i Ingermanland och de idkade redan då handel över gränsen mot Ryssland. I ryska källor nämns deras patronymikon, t.ex. 1685 omtalas »Danil da Martin Vilimovy deti Steveny», i översättning Daniel och Martin Wilhelrns barn Stevener.[7] Namnet Wilhelm, som tydllgen förekorn i alla de tre brödernas barnkullar, bars alltså också av deras far. Inga andra uppgifter om stam fadern Wilhelm och om släktens ursprung har emellertid stått att finna. En Ewerwin von Steven omtalas i Reval under 1600-talets första kvartal, men ingenting är känt om efterkommande till honom och hans sällsynta förnamn återkommer veterligen inte i den ingermanländska släkten. En famlij Steven i Stralsund kan från början av 1500-talet följas genom fyra generationer till Nicolas Steven, nämnd 1587-1620 som borgare i staden. Också i fråga om hans släkt saknas uppgifter om senare led. Stralsundssläkten förde ett vapen med en enhörning som stegrar sig.[8] Avbildningen av kommersfaktorn Daniel Stevens sigill i Müllers baltiska vapenbok visar helt andra figurer.[9] Martin Steven i Narva förde ett sigill, som är i huvudsak identiskt med Daniels[10] Vapenbilderna antyder inte något samband mellan bröderna Steven i Ingermanland och Stralsundssläkten.

vapen1 vapen2

Stralsundssläkten Stevens vapen: epitafium från 1550-talet

Kommersfaktorn Daniel Stevens sigill 1684

Vid sökandet efter ytterligare orter med sådan sakkunskap on ryska förhållanden, som bröderna Steven tycks ha ägt redan på 1660-talet, riktas blicken naturligt på Lybeck, vars ryska handel hade traditioner från Hansans dagar. En förfrågan ledde till beskedet, att en Wilhelm Steven bodde i Lybeck vid lämplig tid och gifte sig 1632.[11] Säkra belägg för att han var far till Daniel, Jost och Martin står tyvärr inte att finna, doplängderna börjar först senare. Djupare forskningar i källor från Lybeck är inte heller möjliga, eftersom stadens arkivhandlingar sedan kriget är oåtkomliga.

Nedan skildras i vedertagen tabellform de äldsta generationerna i släkten Steven - Stewen - Steffen.

Tab. 1.

I. Wilhelm (Steven), kanske identisk med trådmakaren (Zwirnmacher) i Lybeck Wilm Steven, som 1632 gifte sig där med Christina Möller (lysning i St Jacobi kyrka 15 söndagen efter trefaldighet, d.v.s. 19.9.; vigsei i Berendt Vinhagens hus i »Fischergrube»). Denne Wilm var synbarligen far till trådmakaren Wilhelm Steven »aussen Thor» (utanför stadsporten), vars son döptes i Lybeck (St Petri förs.) 14.1.1662 (den döptes förnamn nämns inte).[11] Den äldre trådmakaren kan också vara den Wilhelm, som hade

II. barnen (åldersföljden osäker):

Daniel, kommersfaktor. Tab. 2.

Jost, handelsman, död 1696. Tab. 3.

Martin, handelsman, död 1704. Tab. 5

Tab. 2.

II. Daniel Steven (son till Wilhelm, tab. 1), köpte i juli 1661 »200 pud röda jufter» (d.v.s. läder) av Naum Ivanov från Jaroslav och vintern 1662 hampa och lin i Pskov, köpte 1663 varor i Novgorod och samma år i Moskva för 3000 rubel tre buntar om fyrtio sobelskinn, vilka gick förlorade på vägen till Narva.[12] Handelsman i Narva, troligen redan under dessa år och åtminstone från hösten 1664, då han var en av de handelsmän rådet där gav i uppdrag att granska engelsmannen Richard Moores varor i stadens packhus.[13] Hade - troligen delvis som sin hustrus arv - fordringar om mer än 2000 rdr på famlljen Aminoff och fick därför 1664 (kanske som företrädare för sin svärmor) immission i dess famlljegods Pleskovits i Vrudskoi pogost, Jama län, där Johan Schildt var hans förvaltare. Överlät 1674 sina rättigheter i Pleskovits till överste Anders Månsson Arenfelts änka Anna Catharina von Wolden och flyttade till Stockholm, där familjen vistades till 1684. Innehade från 1678 åter Pieskovits och tvistade sedan om godset med Henrik Aminoff under 1680-talet.[14] Daniel Stevens handel med Ryssland fortsatte åtminstone till 1669,[12] och 1684 blev han svensk kommersfaktor i Pskov, d.v.s. föreståndare för det svenska handelshovet där, genom vilket i synnerhet de livländska städernas handel med Ryssland löpte. Daniel Steven stannade i Pskov till 1693, då Thomas Herbers från Narva blev hans efterträdare.[15] Daniel överlevde sin hustru, men avled före 3.4.1696. - Gift[16] senast 1665 med Hedwig Köster, döpt i Narva 17.2.1648, begr. där 7.5.1693, dotter till handels- och rådmannen i Narva Peter Köster (från Obermarsberg i Westfalen, kom 1629 till Narva, begr. där 24.8.1658) och Dorothea Kuhlmann (död 1671/84 ).[17]

II. Barn:

Peter, döpt i Narva 13.1.1666. Var 1687 i Holland, överlevde sin far.[18]

Jost (Johann) Wilhelm, döpt i Narva 2.7.1667, drev i slutet av 1680-talet och början av följande decennium handel i Narva med sin farbror Martin Steven (tab. 5) som kautionist.[19] Var avliden 13.6.1694.[5]

Daniel, döpt 20,8.1668. Handelsman i Narva åtminstone från 1689,[19] hörde 11.5.1700 till stadens borgarkavalleri. [20] Dog i Narva under stadens belägring 1.7.1704 »zur ersten Mittags-Glocke ... nachdem er 10 Tage am hitzigen Fleber gelegen». [21]

Hedwig, döpt 21.2.1672, begr. i Narva 10.3.1723. - Gift där 30.1.1696 med handelsmannen och sedermera kyrkoekonomen i Narva Johann Jürgen Rasper, döpt i Reval (Nicolai) 22.1.1669, levde 1710 i Vologda, död före 1723.

Simon, döpt 28.3.1673, död senast 1679.

Christina, döpt 5.9.1674, död i St Petersburg 10.5.1729. - Gift 1) i Narva 18.11.1697 med repslagarmästaren där Hans Schwartz i hans andra gifte, begr. i Narva 15.1.1699; [22] 2) c. 1704 med rådmannen i Narva, slutligen vicepresidenten i ryska riksjustitiekollegiet, friherre Sigismund Adam Wolff i hans första gifte, döpt i Narva 25.2.1675, död på Lustifer i Livland 11.5.1752.[23]

Dorothea, döpt i Stockholm (St Gertrud) 29.7.1676, [24] död senast 1687.

Simon, döpt i Stockholm (St Gertrud) 30.10.1679.[24]

Sebastian, döpt i Stockholm (St Gertrud) 2.4. 1682.[24]

Maria, döpt i Stockholm (St Gertrud) 16.3.1684.[24]

Dorothea, döpt 1.4.1687. En oidentificrad dagboksförfattare skrev under Narvas belägring: »Am 15.3.1704 kam jungfrau Dorothea Steven von mir bei Herrn Sig. Adam Wolff junior hin, nachdem sie 13 jahre bei mir gewesen und als mein eigen Kind gehalten» [25] Var fadder i Narva i augusti 1705 och 6.2.1723, då hon ännu var ogift.

Tab. 3.

II. Jost Steven (son till Wilhelm, tab. 1), var tydligen handelsman i Narva 1662, då han därifrån levererade brännvin till Pskov, sägs ha varit i Pskov 1666 »uti sin broders Daniel Stevens commiss» och hade 1672 skulder där.[26] Var åtminstone från 1681 [27] och troligen redan från 1670-talet handelsman i Nyen. Portorieskrivare där åtmistone från 1691.[28] Begr. i Nyen 1696 efter att han och hustrun »en tid uti ett slätt tillstånd levat och ... igenom kreditorernas pådrivande nödgats oppgiva all sin egendom och gå ifrån hus och gård». Rådstugurätten beslöt 10.12.1698, att »i fall hos Stevens änka skulle vara något att tillgå, går stadsens rätt före andra kreditorer för den missräkning han begått vid portorieskrivaretjänstens förvaltande». Bristen i portoriekassan var över 500 rdr. - Gift med Ursula Soldan i hennes andra gifte, levde 10. 12.1698, dotter till rådmannen i Nyen Hans Soldan, troligen i hans första gifte med Helena Thorhöge.[3] Ursula Soldan var änka efter handelsmannen Berend Dobbin d.ä. Jost Steven utfärdade 30.10.1685 en obligation till sina styvbarn för deras resterande fäderne,[29] men hade troligen gift sig långt tidigare.

II. Barn (se inledningen): [30]

Daniel, troligen kaptenlöjtnant och död 1713. Tab. 4.

?Wilhelm, var 1695 »betjänt» och »bodepojke» hos handelsmannen Anders Bohmgard i Nyen. Troligen samme Wilhelm Steven, som var bror till Daniel, tab. 4, och som på dennes beställning 1700 hämtade salt från Nyen till Sordavala. Uppgiften antyder att han var handelsman i Nyen. Senare öden okända, möjligen den licentmästare Wilhelm Steven, som begrovs i Narva 18.8.1726 (se tab. 5).

Tab. 4.

II. Daniel Steven (son till Jost, tab. 3), nämns som ombud för sin halvsyster, handelsmannen Heinrich Kösters änka Anna Sofia Dobbin i Nyens kämnersrätt 31.8.1697. Synbarligen sarnme Daniel Steven, som från 1699 skötte sin svärfars arrende av skatteuppbörden i Libelits och delar av Kides. Denne anmälde vid Kides och Tohmajärvi ting 1924.11.1700, att han för »några dagar sedan ... varit förorsakat med någre slag å ryggen av en björkekäpp korrigera bonden i Juurikkajärvi Ambrosius Ukkonen för dess grave och otidige emot honom fällte ord» men önskade efter hörande av vittnen få antecknat, att han ej »något dödsslag honom givit». Trädde 1700 i militärtjänst, kornett vid Ingermanländska dragonregementet 24.9.1700 (kallas kornett redan juli s.å. i Sordavala), löjtnant där 11.1.1702, kaptenlöjtnant vid Viborgs läns kavalleriregemente 25.3.1711.[31] Upptog 1712 ödeshemmanet Tuomola i Lakkola by, Tuulos, och lånade av befallningsmannen Gabriel Fulda 10 tunnor råg, om vilkas återbetalning de efterlevande tvistade ännu 1730.[32] Död i maj 1713. - Gift i Kides 30.3.1699 med Katarina Hoppenstång i hennes första gifte, f. c. 1682, död i Fredrikshamn 19.11.1755, dotter till uppbördsarrendatorn Simon Hoppenstång och Katarina Alhemia samt omgift »efter fredsslutet» men före 1728 med löjtnanten vid Ingermanländska dragonregementet, slutligen kaptenen Konrad Lampeel, död 1754.[33]

III. Barn (Konrad Lampeel hade 1728 fem styvbarn, bland dem Karl Johan.[32] År 1741 levde tydligen endast sönerna Daniel, Wolter Wilhelm och Jakob, vilka tillsammans med modern gjorde anspråk på faderns innestående lön.[31] Det femte barnet var tydligen Augustus, vars sällsynta förnamn bars också av en bror till Katarina Hoppenstång).[4]:

Simon Jakob, f. i Kides 15.2.1700, troligen död som barn.

Karl Johan, var 1728 rustmästare [32] och 1729-31 (men inte längre 1732)[34] skrivare hos landssekreteraren Carl Printz i Villmanstrand. Var ogift 1731, senare öden okända, troligen död före 1741.

D o t t e r, begr. i Viborg 25.9.1704.

Daniel, f. i Kides 24.3.1704. Perukmakare i Fredrikshamn, köpte 1739 gård nr 13 i tredje kvarteret för 700 dr kmt av tullförvaltaren Claes Heidenstrauch.[35] Kallas perukmakare ännu 1745 (då en liten son begrovs), men därefter handelsman. Rådman från 1756.[36] Död i Fredrikshamn 29.3.1761. - Gift senast 1738 med Elisabet Pothmann, död i Fredrikshamn 7.3.1779, 68 år gammal. De hade åtminstone sju barn, av vilka fyra dog små.

Wolter Wilhelm, var 1732-37 i tjänst hos handelsmannen i Fredrikshamn Johan Fredrik Scheele. Handelsman där åtminstone från 1739, rådman 1742-52. Ägde Österkvarnby Birils i Pyttis och Muurikkala såg i Vederlax. Död i Fredrikshamn 3.4.1774, 70 år gammal.[1] - Gift i Viborg 27.1.1739 med Margareta Bartram, döpt där 26.11.1719, död i Fredrikshamn 23.4.1781, dotter till handelsmannen i Viborg Kristian Didrik Bartram och Margareta Dannenberg. Av 13 barn dog åtminstone två i späd ålder. Wolter Wilhelm är stamfar för grevliga ätten Stewen-Steinheil och adliga ätten Stewen på Finlands riddarhus.

?Augustus, borgare i Borgå, nämns där i mantalslängderna från 1732 (inte ännu 1730) till 1739, då han tydligen avled.[37] - Gift 1734 med Charlotta Helena Rossberg i hennes första gifte, död i Borgå 16.3.1766, 51 år gammal, dotter till överstelöjtnanten Daniel Rossberg och Juliana Brisnitzki [38] samt omgift 1760 med handelsmannen i Borgå Gustaf Olander i hans andra gifte. Augustus Steven efterlämnade inga barn.[39]

Jakob, elev i Borgå gymnasium 15.6.1730, student (tav.) i Åbo 1733. Var 1742 hovrättsauskultant [4] och sedermera e.o. notarle i Åbo hovrätt. Kallas slutligen sekreterare. Bodde från 1750-talet på Jakobsberg i Vandais by, Hausjärvi. Död där 1.1.1772. - Gift med Maria Katarina Zindt, flyttade 1773 till Ryttylä Appola i Hausjärvi, död där 22.11.1792, 62 år gammal. Hon var förmodligen dotter till föraren i Tavastehus läns infanteriregemente Henrik Kristoffer Sindt (död 7.12.1743) och sondotter till Jakob Stevens faster Magdalena Elisabet Dobbin, gift med musikanten i Nyen Hans Henrik Zindt.[40] Jakob Steven hade åtminstone nio barn. Deras namn skrivs ofta Steffen.

Tab. 5.

I. Martin Steven (son till Wilhelm, tab. 1), handelsman i Narva åtminstone från 1675, då han nämns som fadder där, samt troligen redan 1669.[12] Sände 1677 och 1696 lin, råg och nejonögon till Stockholm, handlade också med trävaror och hampa samt nämns i rådstugurättens protokoll som kautionist för brorsonen Jost Wilhelm Steven (tab. 2).[41] Inkallades 10.2.1696 som bisittare i rådstugurätten under ett mål, där flera rådmän var jäviga. Var stadsvägare i Narva 1697,[42] kanske redan tidigare (stadsvägaren Johann von Bergen avled 1691). Död i Narva 18.3.1704 »des Nachmittags Glocke zwei selig in Gott».[21] - Gift senast 1678 med Anna Oswald,[16] döpt i Narva 22.5.1660, vistades 1710 som änka i Vologda och levde ännu i november 1733 hos sonen Martin i Veckelax.[43] Hon var dotter till apotekaren Johann Oswald, som 1645 kom från Reval till Narva, där han begrovs 7.6.1687, och Anna Wöestmann, begr. i Narva 23.4.1693. Efter Johann Oswalds död inlöste svärsonen Martin Steven hans bänk i Narvas tyska kyrka.[44].

II. Barn (döpta i Narva, utom kanske det äldsta):

B a r n, begr. Narva 28.2.1679.

Martin, döpt 26.9.1681, handelsman, död 1765. Tab. 6.

Anna, döpt i Narva 22.2.1684, bodde före sitt äktenskap 1723-26 hos brodern Martin i Veckelax Kvarnby.[45] Död 1756 efter att länge ha legat sjuk. - Gift, troligen 1726, med löjtnanten vid Kymmenegårds läns infanteribatalion, slutligen majoren Johan Jakob Bilang, f. i Stockholm 1686, död på Ahvio i Anjala 11.8.1763. De var barnlösa och Bilang testamenterade sina tyska böcker till svågern Martin Steven i Fredrikshamn. [46]

Christoph, döpt 14.8.1685, nämns som fadder i Narva 22.9.1723, begr. där 15.6.1727, varvid »Braaker» anges som hans yrke.

Maria, döpt 25.5.1687, bodde 1723-34 hos brodern Martin i Veckelax Kvarnby.[45] Hon (eller Maria) är troligen den syster till Martin Steven (tab. 6), som före 1724 hade varit förlovad med handelsmannen Henrik Tesche Johansson i Viborg. Efter att han brutit förlovningen förliktes parterna i Fredrikshamns rådstugurätt 18.1.1724.

Wilhelm, döpt 12.10.1691. Antingen han eller hans namne och kusin (tab. 3) var »Stempelmeister bei d. Licent» i Narva och begrovs där 18.8.1726.

Tab. 6.

II. Martin Steven (son till Martin, tab. 5), döpt i Narva 26.9.1681. Handeisman i Fredrikshamn åtminstone från 1723, delägare i en sågkvarn i Veckelax Kvarnby. Han satte mjölkvarnen där i stånd och lät uppföra en tvåramig vattensåg, som kunde såga c. 1000 tolfter bräder om året.[47] Bodde under 1720- och 1730-talen i Kvarnby. Är 1751 hade sågkvarnen övergått i handelsmannen Heino Erik Bruuns ägo.[45] Martin Steven bodde på sin ålderdom hos rådmannen i Fredrikshamn Reinhold Johan Boisman, vars hustru Elisabet Rahling var hans dotters styvdotter. Död i Fredrikshamn 28.1.1765, - Gift med Anna (eller Greta) Höpner, död 1725,[45] dotter till handelsmannen i Borgå Johan Höp(pe)ner och Catharina Schröder i hennes första gifte. [48]

III. Barn (klara indicier saknas i fråga om Johans föräldrar):

Anna Elisabet, f. c. 1719, nämns hos fadern i Fredrikshamns kommunionbok 1732-37 och i mantalslängden 1739. Levde 1772 som änka i Borgå. - Gift efter 1743 med rådmannen i Borgå Johan Berndt Rahling i hans andra gifte, döpt i Reval (Nicolai) 2.10.1695, död i Borgå 1.6.1768.

?? Johan, elev i Borgå gymnasium 7.3.1733, student (vib.) i Åbo 15.2.1737. Senare öden okända, troligen död som student.

 

[*] DGE har sammanställt materialet om familjerna Steven i Ingermanland. GL har bidragit med uppgifter från Finlands riksarkiv, formulerat redogörelsen på svenska, kompletterat den med uppgifter om de i Finland bosatta familjerna samt inhämtat upplysningar från Lybeck och Stralsund.

[1] Tor Carpelan, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna efter 1809 adlade, naturaliserade eller adopterade ätterna, Helsingfors 1942, s. 285, 286.

[2] SRA: Livonica II: 209.

[3] Georg Luther, Hur hänger Soldanerna samman? Genos 1972, s. 30.

[4] René Ahrenberg, Släkten Hoppenstrong, Genos 1938, s. 15-48.

[5] RA: Narva rädstugurått 13.6.1694.

[6] Georg Adelheim, Revaler Ahnentafeln, Reval 1935, s, 7.

[7] M. B. Davydova m.fi. (red.), Russko-sjvedskie ekonomitjeskie otnosjenija v XVII veke, Leningrad 1960, s. 466.

[8] Ratsarchiv, Stralsund: mscr. »Stemmata Sundensia» 46: Stammtafel der Steven (fotokopia hos förf. GL).

[9] Max Müller, Beitrag zur baltischen Wappenkunde, Fortsetzung, Riga 1934 (opaginerad, vapenbilderna i alfabetisk ordning enligt släktnamn).

[10] SRA: Livonica II: 213, edsförbindelse av borgerskapet i Narva 1687/88 (vänligt meddelande av fil. lic. Jakob Koit, Tumba, Sverige). Datum för edsförbindelsen var 28.1.1688 enligt H. J. Hansen, Geschichte der Stadt Narva, Dorpat 1858, s. 127.

[11] Vänligen meddelat av Herr Erich Gercken, Lybeck, BRD.

[12] A. Attman m.fl. (red.), Ekonomiska förbindelser mellan Sverige och Ryssland under 1600-talet (I), Stockholm 1978, s. 252, 257, 258, 262 - M. B. Davydova m.fl. (red.), a.a., s. 242-247. - H. Piirimäe, Sostav, obem i raspredelenie russkogo vyvosa v 1661 - 1700 gg. tjeres sjvedskie vladenija v Pribaltike na primere torgovli g. Narvy, Skandinavskij Sbornik V, Tallinn 1962, s. 60.

[13] Bundesarchiv Koblenz: Stadtarchiv Reval: Rechtsstreitigkeiten 17. Jhdt., Bd. 60, Heft 1, BI. 31 f.

[14] SRA: Livonica II: 212, Daniel Stevens inlagor till KMt 4.10.1677 och 16.6.1678. FRA: Narva rådstugurätt 8.3.1684. Berndt Herman Aminoff, Släkten Aminoff, Ekenäs 1978, s. 39.

[15] Erik Amburger, Fremde und Einheimische im Wirtschafts- und Kulturleben des neuzeitlichen Russlands, Wiesbaden 1982, s. 44.

[16] Anna Os(e)wald var inte såsom Carpelan uppger (a.a., s. 285) gift med Daniel Steven utan med hans bror Martin.

[17] Dirk-Gerd Erpenbeck, Narvas Rat in schwedischer Zeit (1581-1704), Ostdeutsche Familienkunde 1985, s.362.

[18] Baltische Familiengeschiehtliche Mitteilungen 1934, s. 50. RA: Narvas rådstugurätt 4.2. och 18.4.1689. - M. B. Davydova m.fl., a.a., s. 549.

[19] RA: Narvas rådstugurätt 6.12.1688, 4.2., 18.4., 17.6., 22.6. och 19.9.1689, 23.1.1690.

[20] RA: Narvas kämnersrätt 11.5.1700.

[21] F. G. von Bunge (Hrsg.), Arehiv fdr die Geschichte Liv-, Ehst- und Curlands VI (185 1), s. 239, 256.

[22] Hans Schwartz och hans första hustrus (död 1696) gravsten bevarades åtminstone till 1800-talet och omtalas i H. Loeffler, Die Grabsteine Alt-Livlands, s. 108 f.

[23] GHBR: Ö. s. 446.

[24] Vänligen meddelat av pol. mag. Gerald Enckell, Lidingö, Sverige.

[25] H. J. Hansen, a.a., s. 171 (dagboksförfattaren är möjligen Martin Steven, tab. 5, som dog 18.3.1704).

[26] RA: Nyens rådstugurått 17.2.1690 - H. Piirimäe, Torgovye otnosjenija Rossii so Sjvetsiej i drugimi stranami Evropy po materialam narvskogo vvosa v 1661 - 1700 gg., Skandinavskij Sbornik VII, Tallinn 1963, 5. 77. - M. B. Davydova m.fl., a.a., s. 324.

[27] RA: Nyens rådstugurått 5.3.1692.

[28] RA: Nyens kämnersrätt 4.12.1694; Nyens kyrkoräkenskaper 1691.

[29] RA: Nyens rådstugurätt 23.2.1691.

[30] Sal. Stewingens sedan 7 år bortreste son Cordt Johan Stewing nämns i Nyens kämnersrätt 17.5. 1698, rnen bär tydligen orätt släktnamn. Han är uppenbart identisk rned Cort Johan Dobbin, som nämns bland Jost Stevens styvbarn i Nyens rådstugurätt 13.7.1691.

[31] Adam Lewenhaupt, Karl XII:s officerare II, Stockholm 1921, s. 657, 661.

[32] RA: Hauho, Tuulos och Luopiois ting 15-18.1. och 2-6.5.1728, 17-28.3. och 15-18.10.1729, 9-3.1730.

[33] Yrjö Blomstedt, Lampelius - Lampeel, Genos 1950, s. 84,

[34] RA: Villmanstrands mantalslängder: 8794: 2597v; 8798:2259.

[35] RA: Fredrikshamns rådstugurätt 3.3.1739.

[36] Nordenstreng, a.a. II, Fredrikshamn 1909, s. 437.

[37] RA: Borgå mantalslängder: 8195: 540 f; 8207 (opaginerad); 8215: 3267; 8219: 4861; 8233: 3466; 8241 d: 2748, Åkerman, a.a., s. 20, 42.

[38] Lewenhaupt, a.a., s. 568.

[39] Åkerman, a.a., s. 20, 42.

[40] Kaarlo Wirilander, Suomen armeijan upseeristo ja aliupseeristo 1718-1810, Suomen Historiallinen Seura, Käsikirjoja III, Helsinki 1953, s. 152, 153. RA: Nyens rådstugurätt 13.7.1691.

[41] RA: Narvas rådstugurätt 6.12.1688, 4.2., 18.4. och 19.9.1689, 23.1.1690, 7.12.1697. - A. Attman m.fl. (red.), Ekonomiska förbindelser mellan Sverige och Ryssland under 1600-talet (II), Moskva 1978, s. 245,249,250,263.

[42] RA: Narvas rådstugurätt 7.12.1697.

[43] Fredrikshamns kommunionbok 1732-37, s. 26.

[44] RA: GSFs kyrkboksavskrifter: Narvas tyska kyrkas räkenskaper 14.11.1687.

[45] RA: Veckelax mantalsiängder: 8771: 1419; 8777: 1112; 8780: 1124; 8783: 957; 8805: 1302; 808:275;8823:2941; 10053:19.

[46] Eino Wälikangas, von Bilang, GSÅ VII (1923), s. 39-40, IX (1925). s. 285.

[47] RA: Fredriksharnns rådstugurätt 11.11.1723, 13.2.1725. Sigurd Nordenstreng, Fredrikshamns stads historia I, Fredrikshamn 1908, s. 170, 171.

[48] RA: Borgå rådstugurätt 17.7.1731. Birger Åkerman, Bouppteckningar i Borgå stad 1740-1800, GSS X (1934), s. 6. Olav Panelius, Gårdar och gårdsägare i Borgå, Borgå 1983, s, 30-31.

 

Selostus

Stewen -suvun varhaispolvet.

Uusia lähteitä hyväksikäyttäen voidaan monissa kohdin tarkentaa eräitä Suomessa asuvan aatelisen ja porvarillisen Stewen-suvun alkuperää koskevia kysymyksiä. Aatelisen ja kreivillisen haaran kantaisä Daniel Stewen (taulu 4) ei voi olla pihkovalaisen kauppafaktorin Daniel Stewenin (taulu 2) poika, kuten Carpelan Ättartavlor -teoksessa esittää, koska tämän samanniminen poika toimi kauppiaana Narvassa. Daniel Stewenilla on ollut veli Wilhelm, ja veljekset saattavat olla Nevan kauppiaan Jost Stewenin poikia.

Veljekset Daniel, Jost ja Martin Stewen mainitaan venäläisissä lähteissä isännimellä »Vilhelminpoika». Veljesten alkuperää etsiessä tulee Lyypekki ensimmäisenä mieleen, koska tämä kaupunki harjoitti laajaa kauppaa Venäjän kanssa Hansa-ajoista lähtien. Lyypekissä onkin asunut Vilhelm Steven -niminen langantekijä, joka voi olla mainittujen veljesten isä. Stralsundin Stewen -suvun vaakuna poikkeaa suuresti yllämainitun Stewen -suvun vaakunasta, eikä näillä suvuilla näytä olevan yhteyksiä.

 

Deutsches Referat

Zur Herkunft der Familie Stewen in Narva, Nyen und Fredrikshamn.

Durch neue Quellenauswertungen können ältere Fragen zur Herkunft der heutigen adligen und bürgerlichen Familien Steven (Varianten: Stewen, Stefwing) in Finnland in vielen Fällen präzisiert, oft auch schon beantwortet werden. Abgesichert, wenn auch in unterschiedlichem Masse für Narva und Nyen, sind die Familien der Gebrüder Steven, Daniel (Tab. 2), Jost (3) und Martin (5), sowie für dessen Sohn Martin (6) in Fredrikshamn. Für den 1713 bereits verstorbenen Kapitänleutnant Daniel St. (4), den Vorfahren der geadelten sowie gräflichen Familienzweige, kann die bisherige Tradition nicht beibehalten werden; die neue Zuordnung darf jedoch noch nicht abschliessend als »bewiesen» gelten. - Als sicherer Ausgangspunkt gilt (nach russischen Quellen) Wilhelm Steven (1), wobei weitere Forschungen die Möglichkeit seiner Herkunft aus Lübeck überprüfen müissten; auch könnten Beziehungen nach Stralsund (Anmkg. 8) bestehen; heraldische Anknüpfungen bieten die gesicherten Siegel (1684) von Daniel und Martin (Abb. und Anmkg. 9 und 10).

Die drei Gebrüder Steven treten gemeinschaftlich seit 1661 als Kaufleute im Russlandhandel auf (Jaroslav, Pleskau, Novgorod, Moskau), versuchen sich (undatiert) im Holzhandel am östlichen Ladoga-See und lassen sich spätestens 1664 in Narva, später Nyen nieder. Erfolgreich wird vor allem Daniel (2), der 1665 eine Narvaer Ratsherren-tochter heiratet und durch Immission das Gut Pleskovits/Jama erhält; für ca. 8 Jahre lebt er in Stockholm (Taufen in der Deutschen Kirche) und geht danach seit 1684 als schwedischer Kommerzienfaktor nach Pleskau, wo er bis zu seinem Tode 1696 bleibt. - Bel nur zwei Ausnahmen (Wilhelm: 3 und 5, Christoph: 5) sind sämtliche Familien Steven während des Nordischen Krieges nach Finnland abgewandert.

Personengeschichtlich bemerkenswert ist, dass mit Daniel Steven im späten 17. Jhdt, ein weiterer Narvaer Bürger im schwedisch-russischen Handel in eine Führungsposition aufrückte, ähnlich wie die Residenten in Moskau Tunder(feld), (von) Kochen und Kniper(crona), sowie der Nachfolger Stevens in Pleskau Herbers; einzig in Nowgorod sass kein Narvenser (Vinhagen).

Die für deutsch-baltische familiengeschichtliche Fragen benutzten wichtigeren Quellen sind in der Literatur (u.a. Nr. 17) näher erfasst; für Stockholm liegt das ergiebige Register der dortigen Deutschen Kirche zugrunde.

H(DGE)

 
Genos 59(1988), s. 18-27

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1988 års register | Årgångsregister