[ Artikelns slut ]
Den första januari 1988 trädde personregisterlagen i kraft (Finlands författningssamling 471/87). Lagen gäller också oss släktforskare. Enligt lagens första paragraf första momentet skall denna lag iakttas, om inte annat stadgas genom lag, för att skydda individens personliga integritet samt hans intressen och rättigheter, för att garantera statens säkerhet och för att skapa en god registersed vid inhämtande, registering, användning och utlämnande av personuppgifter.
Vi släktforskare inhämtar olika uppgifter både om levande och döda personer, också i personregisterlagen definierade personuppgifter, dvs. sådana beskrivningar »av en individ eller individuella egenskaper eller levnadsförhållanden som kan hänföras till en bestämd fysisk person eller till hans familj eller någon som lever i gemensamt hushåll med honom». I vår forskning är vi systematiska så vi uppgör ofta ett personregister. Med personregister avser lagen »en datamängd som innehåller personuppgifter och som behandlas med automatisk databehandling samt sådana förteckningar och kartotek, eller en på motsvarande sätt ordnad datamängd, som innehåller personuppgifter och ur vilka information om en bestämd person med lätthet och utan oskäliga kostnader kan erhållas». Lagen gäller således både register som uppgjorts med adb och förteckningar och kartotek som uppgjorts med traditionella metoder.
Lagen begränsar i synnerhet insamling och registrering av känsliga uppgifter. Som känsliga anses enligt sjätte paragrafen personuppgifter som är avsedda att skildra:
1) ras eller etniskt ursprung,
2) någons samhälleliga eller politiska uppfattning eller religiösa övertygelse,
3) brottslig gärning eller straff eller annan påföljd för brott,
4) någons hälsotillstånd, sjukdom eller handikapp eller vårdåtgärder eller därmed jämförbara åtgärder som gäller honom,
5) någons sexuella beteende eller
6) socialservice, utkomststöd och sociala understöd samt därmed sammanhängande socialvårdstjänster som någon erhållit.
Redan innan personregisterlagen stiftades har genealogerna undvikit att publicera biografiska uppgifter av dessa slag om levande eller nyligen avlidna personer. Släktforskaren skall ge riktiga uppgifter, men han skall också vara finkänslig. Personregisterlagen kan något vidga kretsen av uppgifter som vi av finkänslighet inte nämner: läsaren uppfattar vanligen inte upplysningar om ras eller religiös övertygelse som mycket viktiga. Flyttningar från en ort till en annan kan vara viktiga uppgifter i en biografi, men noggrant uppgivande också av församlingen har sällan stor betydelse. Problemen kan emellertid uppstå i fråga om »ras eller etniskt ursprung», eftersom uppgifter om ursprunget är centrala i varje släktutredning.
Personregisterlagen torde emellertid tillämpas bara på uppgifter om nulevande personer. Personregisterlagen begränsar alltså inte inhämtande, registering eller användning av personuppgifter rörande avlidna personer. Vi skall emellertid undvika att såra också levande närskylta personer genom att trycka känsliga uppgifter om avlidna. Ingen kan emellertid rimligen bli sårad om vi skildrar personerna som processare eller mottagare av fattigvård under förra delen av senaste sekel eller tidigare.
Ett annat viktigt undantag är enligt första paragrafens andra moment att lagen »inte gäller inhämtande, registrering eller användning av personuppgifter som uteslutande sker för personliga och därmed jämförbara sedvanliga privata syften». Då vi samlar personuppgifter för vårt eget nöjes skull utan att ha för avsikt att publicera forskningsresultaten tillämpas lagen inte på oss.
Men genast om vi har för avsikt att publicera våra forskningsresultat i formen av en bok, artikel eller stencil måste vi beakta lagens bestämmelser om förbud mot registrering av känsliga uppgifter och undantag från registreringsförbudet. För oss släktforskare är det dock tillräckligt om vi minns följande regel: Vi tar först kontakt med de personer, om vilka vi har för avsikt att publicera uppgifter och ber dem granska uppgifterna om sig själva. Om de returnerar de granskade uppgifterna så innebär detta samtycke till att uppgifterna publiceras. Om någon inte vill att uppgifter om honom publiceras måste vi låta bli att om honom publicera känsliga uppgifter (se ovan).
Tillämpningen av personregisterlagen kommer att klarna under de närmaste åren när myndigheter och domstolar avgör frågor som gäller tolkningen av bestämmelserna. Genealogiska Samfundet strävar att i Genos meddela om ställningstaganden som har betydelse för släktforskningen. Intresserade kan köpa personregisterlagen på statens tryckericentral eller beställa den därifrån.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1988 års register | Årgångsregister