[ Artikelns slut ]
Släkten härstammar från Nykyrka (Vib. stift), där stamfadern Paulus Olai var kapellan från 1620-talet och dog som kyrkoherde 1663. Han hade åtminstone sönerna Johannes Pauli, som blev kyrkoherde efter fadern, Petrus Pauli om vilken närmare personuppgifter saknas och Jakob Pauli, kyrkoherde i Kivinebb. Såväl Johannes som Petrus släktgrenar torde ha dött ut redan under eller snart efter stora ofreden. Jakobs släktgren fortlevde däremot i Ingermanland åtminstone till slutet av 1700-talet.
Jakob Pauli inskrevs 1675 i Åbo Akademi med namnet Paulinus; senast från 1682 använde han som kapellan i Kivinebb namnformen Paulius. Samma namn bar sedermera Paulus Olais ättlingar i andra generationen, som tidigare varierande kallats Pauli, Paulin, Paulinus, Paulus och Pavalin. Paulus Olai hade även två döttrar, Brita gift med stadsfiskalen i Viborg Anders Forssman och en till namnet okänd dotter, gift med kapellanen i Nykyrka Petrus Olai. Hos Jakob Paulius i Kivinebb bodde 1699-1701 hans systerdotter Maria Zelonia; det är oklart om ytterligare en dotter fanns i familjen eller om Petrus Olai var hennes far. Han nämns veterligen inte med släktnamnet Zelonius.
Efter stora ofreden verkade bröderna Gabriel och Karl Paulin som länsmän i Taipalsaari och Savitaipale socknar. Gabriel hade tillträtt tjänsten våren 1722 och följande år erhöll Karl fullmakt som biträde till brodern. Från 1724 kallar bröderna sig Paulius. Den sällsynta namnformen, en härledning av namnet Paulus, tyder på släktskap mellan länsmansbröderna och prästfamiljen i Kivinebb; att de hade ett gemensamt ursprung verkar rimligt. Ett värdefullt ströfynd i ett domboksfragment från Gamla Finland gav möjlighet att leda brödernas härkomst ett par generationer bakåt till 1660-talets Viborg, så att ett möjligt samband mellan de två släkterna kan skönjas.
Vid häradstinget i Lappvesi 18-25.9.1749 anhöll f.d. dragonen Henrik Johansson Hupponen i Korkia-aho, Lappvesi, om rättens intyg att beckbrännaren i Fredrikshamn Jakob Johansson Hupponen, som i november 1748 med sin hustru och moder blivit mördad, var hans broder. Henrik förtecknade i rätten sina övriga syskon. Fadern Johan Johansson hade i sitt förra gifte sönerna Karl Johansson, länsman i Kristina, och Gabriel Johansson, länsman i Hirvensalmi, »vilka skola kalla sig Paulus», samt en syster gift med en skeppare, som 1710 fördes till Kronstadt och därefter ej avhörts. Ur faderns senare gifte med den mördade levde ännu utom Henrik, sönerna Johan, mjölnare, och Fredrik, skomakarlärling, båda i Helsingfors. Vidare nämndes att Henriks fader efter Viborgs överlåtelse 1710 flyttat till Lappvesi socken och dött där 1739.[1]
I Viborgs mantalslängder för 1600-talets senare hälft fram till stora ofreden påträffas endast en Johan Hupponen, nämligen ryttaren senare formansåldermannen Johan Josefsson i Vallen, från 1690 sporadiskt kallad Hupponen. Han var son till musketören vid Narva garnison Josef Paulsson, som från 1669 var gift med Karin Henriksdotter Hupponen, borgardotter från Vallen. Det är sannolikt att en felskrivning av patronymikonet i tingsprotokollet av år 1749 föreligger och att ryttaren Johan Josefsson Hupponen är identisk med fadern till ovannämnda syskon. Detta antagande är förenligt med uppgifterna om ryttarens familj. I Viborg (»landsförsamlingens» dopbok, som vid denna tid gäller staden) föddes barnen Johan, född 3.4.1689, ej senare påträffad; Karin, född 9.2.1691, hon bodde ogift hos föräldrarna 1708 och kan vara den dotter, som 1710 med sin man blev förd till Kronstadt; Henrik, född 19.9.1693, död 21.5.1694 och Karl, född 31.3.1695, kan gott vara länsmannen i Kristina. En son Gabriel saknas, men länsmannen i Hirvensalmi, som enligt en mönstringsrulla var född i Viborg 1692 passar enligt födelseåret in i syskonskaran.
Något bindande bevis för att Josef Pålsson är en son till Paulus Olai kan ej framläggas. Men antagandet stöds bl.a. av att Johan Josefssons hustru 1691 i Viborg nämns som fadder för en dotter till ryttaren Pål Pettersson Paulius, som synbarligen var sonson till Paulus Olai och kusin till Johan Josefsson. Josefs ålder står också i samklang med hypotesen.
I mantalslängderna för artilleriet vid Villmanstrands garnison upptas 1728-33 hantlangaren Johan Pauli hustru, och 1734 nämns i längden »Johan Paulius för h:u»; hon förekommer ej senare, möjligen då överårig.[21] Hantlangaren kan dock knappast vara identisk med ryttaren i Viborg Johan Josefsson ett halvsekel tidigare. Hantlangarens patronymikon framgår vid vintertinget i Taipalsaari 9-14.2.1739, där hantlangaren vid kapten Åbergs kompani Johan Johansson Pauli nämns som vittne.
En Lars Josefsson Paulin var timmerman i Veckelax Sandby 1733-38 och sedan hantlangare vid artilleriet i Fredrikshamn. Han kvarblev där efter freden i Åbo och avled i Sandby 25.4.1747 c:a 60-årig. Han var alltså mycket yngre än Johan Josefsson Hupponen och knappast bror till honom.
TABELL 1.
I. Paulus Olai, kapellan i Nykyrka från 1620-talet och kyrkoherde där från 1659. Innehade från 1627 Kyrälä kronohemman i Kirkkojärvi by om 1/4 skmk. På grund av ohälsa och hemmanets ringa ägor reducerades skattetalet 1640 till 1/8 skmk. Han bodde själv på hemmanet till 1659 då han som kyrkoherde flyttade till prästgården med sin familj. Död 1663. - Gift med Margareta Grelsdotter, som efter mannens död »ålderstigen och nästan blind» med sin svärsons familj flyttade tillbaka till Kyrälä där hon levde ännu 1673.[2],[3]
II. Barn:
Johannes, kyrkoherde, död c:a 1671. Tab. 2.
Dotter, levde ännu 1677. - Gift redan 1662 med kapellanen i Nykyrka Petrus Olai. De bodde från 1664 på Kyrälä, som han brukade tillsammans med svärmodern. Död c:a 1678. Dotter till dem var kanske Jakob Paulius systerdotter Maria Zelonia, som enligt mantalslängderna bodde hos sin morbror i Kivinebb 1699-1701.
Brita, nämnd i mantalslängden 1675 hos svågern Petrus Olai, änka i Viborg 1685.- Gift före 1679 med korpralen, senare stadsfiskalen i Viborg Anders Forssman, död före 5.5.1685.[4]
Petrus, nämnd 1664. Tab. 4.
Jacobus, kyrkoherde. Tab. 6.
? Josef Pålsson, musketör, död 1697/98. Tab. 10.
TABELL 2.
II. Johannes Pauli, son till Paulus Olai, tab. 1. Redan 1655 nämns D:n Johan Pauli i mantalslängden i Nykyrka. Han efterträdde 1659 fadern som kapellan och 1664 som kyrkoherde där.[3] Övertog 1659 Kyrälä från fadern och tillkännagav för rätten vid vintertinget samma år sin oförmåga att skatta för hemmanet då han knappast fick sitt uppehälle av socknen. Den var till följd av krigstid delvis öde och en stor del av bönderna var förrymda. Han anhöll därför om att enligt prästerskapets privilegier få njuta sitt hemman som kaplansbol.[2] Död c:a 1671. - Gift 1:o med Malin Klein, nämnd 1655-68, dotter till guldsmeden i Kexholm Henrik Klein och N.N. Winter;[6] 2:o med Karin Fransdotter, levde som änka 1672.[5],[7]
III. Barn, alla ur första giftet:
Henricus, kyrkoherde, död 1725. Tab. 3.
Helena, levde ogift 1685. Hon hade med sin syster, enligt faderns önskan omhändertagits av välb. fru Anna Örneklou, som inte var deras lagliga förmyndare, utan endast skulle uppfostra dem.[8]
Dotter, nämnd 1685 som syster till Helena.
Johan Paulius, gymnasist i Viborg då han vid Nykyrka ting 1693 förde sin och brodern Henriks talan angående deras fadersarv varvid framgick att salig kaptenen Johan Staaf, som obefryndad blivit deras förmyndare, »...1684 gjort redo och räkenskap med pupillernas fader broder Hr. Jacob Paulij».[9] Kallas f.d. gymnasist då han 1708 anhöll om att bli antagen till skolmästare i Rantasalmi. Då prosten Anders Heinricius »...merbem:te Johannem Pauli till sockne Pedagogum för dess skicklighet skull föreslagit» blev han antagen till tjänsten.[10] »Viborg Gamble Gymnasisten Johannes Paulius» dog i Kaavi 18.7.1721, ungefär 55 år. Sannolikt ogift.
TABELL 3.
III. Henricus Paulius (Paulinus), son till Johannes Pauli, tab. 2. Gymnasist i Viborg. Student (Ingermannus) i Uppsala 10.7.1689, senare samma år i Åbo. Kapellan i Jääskis 1690. Sin svärfaders medhjälpare i Jaakkima före 1698, då han fordrade sin innestående lön. Var adjunkt hos domprosten i Viborg 31.5.1701, då han av konsistoriet förordnades till nådårspredikant för kapellanen i Mola salige Hr. Johan Rohiani (Rouhiainen) änka med löfte »...att bliva hulpen till succesionen efter bem:te capellan der icke Enkian skulle med någon till bem:te Beställning Capabel man blifva försörgd...»[11] Kapellan i Mola 1702-07. Blev tillfångatagen av ryssarna 1707 och frigiven vid Vladimir 1714. Död som kyrkoherde i Vuoles i Ingermanland 1725. - Gift 1:o med N.N. Hertz, begraven i Kexholm 19.1.1697, dotter till kyrkoherden i Jaakkima Reinhold Hertz och Katarina Lackman; 2:o före 1701 med N.N. som nämnds bland flyktingar från Viborgs stift 13.6.1707.[12]
IV. Barn:
Barn, begr. i Viborg 27.7.1701.
TABELL 4.
II. Petrus Pauli, son till Paulus Olai, tab. 1. Nämnd vid Äyräpää häradsting 25.11.1664 då hans fädernearv pantsattes mot ett lån till handelsmannen Johan Brandt i Viborg. Senare öden okända.[13] - Synbarligen gift.
III. Barn (att döma av deras patronymikon):
Anders Persson Paulius, skräddargesäll 1693 då han ansökte om att bli antagen till sockenskräddare i Mola. Han hade varit i lära hos skräddarmästaren Erik Tuisku i Viborg samt vandrat som gesäll i Reval, Dorpat, Narva och Nyen. Erhöll 1696 inrymning på ett hemman i Harvela by i Mola socken och 1699 på ett rusthåll om 6 skmk i Kivinebb kyrkby och 6 skmk i Tillinmaa by; bland hans kautionister nämns kyrkoherden Jacobus Paulius. Bodde 1700 på rusthållet med hustru och en piga, men nämns ej senare där. År 1707 sägs hans hemman vara »...alldeles utan åbo och bruk och dessutom öde som för detta».[14] - Gift.
Pål, soldat. Tab. 5.
TABELL 5.
III. Pål Petersson Paulius, synbarligen son till Petrus Pauli, tab. 4. Soldat vid kapten Boijes kompani i Viborgs socken, Kilpeenjoki by, nämnd 1691-97. - Gift i Viborg 12.1.1691 med rådman Babbes änkas piga Valborg Andersdotter, dotter till Anders N.N. och Lisa Hansdotter.
IV. Barn, födda i Viborgs lfs.:
Maria, född 15.11.1691, bland faddrarna nämns Johan Josefssons (tab. 11) hustru. Senare öden okända.
Lisbeta, född 1693, död 16.2.1697.
Anders, född 24.11.1696, senare öden okända.
TABELL 6.
II. Jacobus Paulius, son till Paulus Olai, tab. 1. Student (»Euraepae Nykyrk.») i Åbo 1675. Regementspredikant vid överste Löschern von Hertzfelts dragonregemente i Livland 1678-79,[15] kapellan i Kivinebb 1682-90, kyrkoherde där 1690. Var 1699 kautionist för brorsonen Anders Paulius. Nämns 1706 som innehavare av ett rusthåll i Pamppala by och hade tidigare i Polviselkä by ett infanterihemman, som 1707 sägs vara platt öde.[16] Levde ännu 1708. - Gift med Maria Haberman, dotter till kyrkoherden i Kivinebb Georgius Matthiae Avenarius och Maria Kristersdotter Herkepaeus.
III. Barn:
Georg(ius), född c:a 1682, kyrkoherde, död 1730. Tab. 7.
Johan, nämnd 1729-32. Tab. 8.
TABELL 7.
III. Georg Paulius, son till Jacobus, tab. 6, född c:a 1682. Kapellan i Kivinebb 1718, kyrkoherde där från början av 1720-talet. Var tydligen svag för starka drycker och besjöngs i en finsk nidvisa som började med orden »Yrjänä ylpeä pappi joi viinaa, väkevää kuin sappi; hän ajaa kädet hajalla lentävällä kajalla».[17] Död i Kivinebb 4.6.1730, 48 år 2 veckor gammal. - Gift 1:o med N.N.; 2:o i Kivinebb 17.4.1729 med Sofia Elisabet Hagen i hennes andra gifte, dotter till ryttmästaren Simon Hagen och Kristina Hedvig Romanowitz[18] samt änka efter förvaltaren Denis Mickelsson och gift 3:o i Kivinebb 20.10.1731 med nådårspredikanten Adam Hultanus, död som kyrkoherde i Toksova 1746.
IV. Barn:[17]
Maria, nämnd i kommunionboken 1732-(-43).
Anna,[17]
Paulus, nämnd i kommunionboken 1732-(-43).
TABELL 8.
III. Johan Jakobsson Paulius, son till Jacobus, tab. 6. Bodde i Ahijärvi by i Kivinebb 1729-32. - Gift med Susanna Gabrielsdotter.
IV. Barn:
Gabriel, född i Kivinebb 14.11.1729, senare öden okända.
Johan, bonde, död 1790. Tab. 9.
TABELL 9.
IV. Johan Johansson Paulius, son till Johan, tab. 8, född c:a 1730. Nybyggare i Toksova i Ingermanland, senare bonde i Mantere (Mustajoki) vid S:t Petersburg. Död där (S:t Maria förs.) 25.3.1790, 60 år gammal. - Gift med Anna.
V. Barn, de sex yngsta födda i S:t Petersburg (S:t Maria förs.):
?Karl Paulius, född c:a 1755, gardessoldat, död i S:t Maria förs. 9.3.1790, 35 år gammal.
Eva Johansdotter Paulius, född c:a 1759, död i S:t Maria förs. 24.7.1805, 45 år gammal, änka efter N.N. Scharin.
Maria, född 23.1.1761. - Gift i S:t Maria förs. 2.6.1779 med frisören Kristoffer Nolle från Riga.
Johan, född 18.6.1763, död 1.1.1766.
Susanna, född 9.1.1765, senare öden okända.
Anna, född 13.8.1767, senare öden okända.
Petrus, född 10.7.1769, senare öden okända.
Katarina, född 18.12.1773, senare öden okända.
TABELL 10.
II. Josef Pålsson, sannolikt son till Paulus Olai, tab. 1. Nämnd i Viborgs mantalslängder 1669-73 hos sin svärfader i dennes gård i Vallen. Ej påträffad i handlingarna under perioden 1674-82. Värvad 4.8.1683 till musketör vid överste von Funcks nyvärvade skvadron i Narva. Var i tjänst där ännu 1688 då han rymt till Viborg, där blivit fasttagen och 20.2. s.å. återförpassad till garnisonen i Narva samt »...dömd i halsjärn till sin lijffztijdh och dagligen gåå i Cronans arbete här sammastädes på slottet». Nämnd i en förteckning över fångarna ännu i maj, men ej mera i oktober 1691 då han benådats. Var åter i tjänst från 1.1.1692 och nämns ännu i mönsterrullan 1.12.1696.[19] Död 1697/98. - Gift före 1669 med Karin Hupponen, dotter till borgaren i Viborg Henrik Hupponen (»Huppoin»). Karin nämns i mantalslängderna 1675-81 ensam med fadern, 1682-97 som Josef Pålssons hustru och 1699-1702 som hans änka.
III. Barn:
Johan, formansålderman, död 1739. Tab. 11.
TABELL 11.
III. Johan Josefsson Hupponen, son till Josef Pålsson, tab. 10. Var 1686 dräng hos borgmästar Lifmans änka i Viborg. Nämns som dragon åtminstone 1689-95. Blev senare forman och ägare till morfaderns gård i Vallen. Var formansålderman 1706.[20] Flyttade vid Viborgs överlåtelse 1710 till Lappvesi. Död där 1739.[1] - Gift 1:o med Elisabet Fransdotter[22]; 2:o med Katarina Henriksdotter Pakari, död i Fredrikshamn 15.11.1748, mördad.[23]
IV. Barn (Uppgifterna för tiden efter 1708 enligt ovan framlagda hypotes):
1. Johan, född i Viborg 3.4.1689.
1. Karin, född i Viborg 9.2.1691, ogift hos föräldrarna 1708. - Kanske den halvsyster till Henrik Hupponen (tab. 23), som var gift med en skeppare och tillsammans med honom av ryssarna 1710 fördes till Kronstadt, troligen döda före 1749.[1]
1. Gabriel, född i Viborg c:a 1692, länsman. Tab. 12.
1. Henrik, född i Viborg 19.9.1693, död 21.5.1694.
1. Karl, född i Viborg 31.3.1695, länsman, död 1758. Tab. 18.
2. Johan, född i S:t Michel c:a 1710, mjölnare, död 1781. Tab. 22.
2. Jakob Hupponen, dräng hos handelsman Jakob J. Tesche i Fredrikshamn från 1740, senare beckbrännare. Han bodde med sin hustru och gamla mor på Beckholmen invid staden. Om kvällen 15.11.1748 överfölls de av tre män som trängde in i hans stuga, varvid Jakob och hans mor blev misshandlade till döds. Hans hustru Katarina Hansdotter lyckades dödligt sårad fly till ett närbeläget torp. Hon dog två dagar senare av sina sår.[23]
2. Henrik, född c:a 1713, dragon, död 1763. Tab. 23.
2. Fredrik, var i skomakarlära i Helsingfors 1749. Senare öden okända.
TABELL 12.
IV. Gabriel Paulius, före 1724 Paulin,[24] troligen son till Johan Josefsson Hupponen, tab. 11, född i Viborg c:a 1692. Blev 15.5.1715 ryttare vid Karelska kavalleriregementet, Savolax nedredels kompani, var då läskunnig och gift samt ägde en 12 år gammal röd valack. Transporterad 1.11.1719 som fri ryttare till livkompaniet av samma regemente, medförande en »Egen svart fux Walak». Var i tjänst ännu 19.9.1721.[25] Tillträdde våren 1722 tjänsten som kronolänsman i Taipalsaari och Savitaipale. Blev för begångna tjänstefel, bl.a. för att ha tagit mutor, avsatt från tjänsten 31.5.1725. Vistades därefter en tid i Borgå, men nämns redan följande år som kronolänsman i Mäntyharju, bosatt i Poitsinniemi by. Senast från 1734 innehade han ett hemman i Kilkkilä by, Hirvensalmi, som länsmansgård. Nämnd senast 10.1.1750 då han undertecknade mantalslängden.[26] - Gift c:a 1712 med N.N.,[27] nämnd senast i mantalslängden 1732.
V. Barn:
Brita, född c:a 1713, död i Mäntyharju 4.2.1767 (nämnd, uppenbarligen oriktigt, 59 år gammal).[28] - Gift c:a 1735 med torparen i Mäntyharju, Lahtis by, Johan Torniainen, död före hustrun.
Gabriel, född c:a 1722, torpare, död 1799. Tab. 13.
Barn, född i Borgå i september 1725.[29] Kanske identisk med Maria, gift c:a 1745 med torparen i S:t Michel, Rantakylä, Henrik Hokkanen, bonde i Kilkkilä 1755 efter svågern Gabriel. Deras son Gabriel föddes i S:t Michel 19.11.1748.
TABELL 13
V. Gabriel Paulius, son till Gabriel, tab. 12, född c:a 1722. Bodde hos fadern i Kilkkilä 1744-49 och innehade 1750-54 hemmanet efter denna. Soldat från 1750, senare torpare i Pertunmaa Mustaniemi. Död i Mäntyharju 27.11.1779. - Gift med Anna Pöyry, född 1725, död 1804.
VI: Barn, de sex yngsta födda i Mäntyharju:
Johan, född 1747, inhysing, död 1801. Tab. 14.
Lisa, född 1756, död 1803. - Gift i Mäntyharju 20.8.1780 med Alexander Karlsson från Paistjärvi.
Maria, född 1762. - Gift i Mäntyharju 20.8.1780 med Henrik Mattsson från Toivola Hartonen.
Gabriel, född 1765, soldat, död 1845. Tab. 16.
Zacharias, född 13.11.1767, död 26.11. s.å.
Son, dödfödd 8.3.1769.
Anna, född 6.3.1770, död 11.12.1772.
Karin, född 26.1.1772, död 16.6.1777.
Valborg, född 21.3.1775, död späd.
Helga, född 18.8.1778, död 10.12.1782.
TABELL 14.
VI. Johan Paulius, son till Gabriel, tab. 13, född 1747. Krympling (enl. kommunionboken). Inhysing i Mynttilä Repola. Död i Mäntyharju 12.10.1801. - Gift i Mäntyharju 1.11.1768 med Valborg Reponen, född i Mäntyharju 6.9.1742, »fjollig» och senare »bräcklig» (enl. kommunionboken 1765-75), död 1809, dotter till bonden i Mynttilä Repola Bertil Reponen och Elin Piironen.
VII. Barn, födda i Mäntyharju:
Eva, född 4.4.1770, död 1815. Hon födde i Mäntyharju 6.10.1800 u.ä. sonen Johan Paulius, död 18.5.1808.
Margareta, född tv. 6.3.1775, död späd.
Elin, född tv. 6.3.1775, död 4.4. s.å.
Salomon, född 1.11.1778, död 4.8.1780.
Kristina, född 1780, död 9.4. s.å.
Matts, född 1781, soldat, död 1850. Tab. 15.
TABELL 15.
VII. Matts Paulius, son till Johan, tab. 14, född 1781 (enligt barnboken). Soldat i Mäntyharju Mynttilä 1805-09, senare dräng i Hirvensalmi Monikkala. Flyttade 1825 tillbaka till Mynttilä, död där 1.10.1850. - Gift 1:o c:a 1804 med Karin Hölttä, född i Mäntyharju 2.11.1779, död c:a 1808, dotter till bonden i Hölttä Tomas Hölttä och Maria Ruutti; 2:o c:a 1817 med Karin Nikkinen, född 1778, dotter till bonden i Lahnaniemi Nikkilä Mårten Nikkinen och Katarina Puumalainen; 3:o i Hirvensalmi 16.4.1820 med Eva Huoponen, född 1790, död i Mäntyharju 12.2.1830, dotter till inhysingen i Hirvensalmi Monikkala Knut Huoponen och Elin Lehkonen.
VIII. Barn:
1. Maria, född i Mäntyharju 12.10.1805, död 9.3.1806.
1. Sigfrid, född i Mäntyharju 1.9.1807, död späd.
2. Johan, född 1818, död som liten enligt barnboken.
3. Maria, född 1820 enligt barnboken. Hon födde i Mäntyharju Niinimäki 4.12.1842 u.ä. sonen Tomas Paulius, men har ej återfunnits i kommunionboken.
3. Simon, född i Hirvensalmi 28.1.1823, död i Mäntyharju 1.7.1832.
3. Elias, född i Mäntyharju 18.3.1828, död 11.2.1833.
TABELL 16.
VI. Gabriel Paulius, erhöll som soldat namnet Myhr, son till Gabriel, tab. 13, född c:a 1765. Soldat i Pertunmaa Mustaniemi 1782-1808, senare torpare där. Kallas från 1830 avskedad soldat och pensionär. Död i Mäntyharju 26.4.1845. - Gift 1:o c:a 1786 med Kirstin Petäjä (»Pettäjä»), född c:a 1758, död 1806 enl. kommunionboken; 2:o i Mäntyharju 22.12.1806 med Valborg Mattsdotter Ulmanen, född 1785, död 11.12.1833, torpardotter från Pertunmaa Ulmala.
VII. Barn, födda i Mäntyharju:
1. Valborg, född 1787, nämns i kommunionboken 1794-1808, död före 1808.
1. Johan, född 5.4.1792, torpare, död 1863. Tab. 17.
1. Karin, född 2.10.1798, död späd.
2. Valborg, född 4.8.1809, död späd.
2. Petter Myhr, född 20.7.1811, torpare i Pertunmaa. Levde 1864. - Gift i Mäntyharju 20.12.1835 med Eva Hyyryläinen, född 1.3.1815, levde 1864, dotter till bonden på Hyyrylä Papinpoika Gustav Hyyryläinen och Helga Honkanen. Barnlösa.
2. Matts Myhr, född 5.10.1820, dräng hos brodern Petter, död 27.9.1859. - Gift c:a 1854 med Maria Mattsdotter Tiilikainen, född 1824, levde som änka 1864. Barnlösa.
2. Maria Myhr, född 4.4.1815, levde 1847. - Gift i Mäntyharju 21.2.1836 med Anders Tomasson Hellman, född 1808, torparson från Skyttälä 1, flyttade 1838 med familj till Paaso by i Heinola kapell, levde där 1847.
TABELL 17.
VII. Johan Myhr, son till Johan Myhr (Paulius), tab. 16, född i Mäntyharju 5.4.1792. Torpare i Pertunmaa Mustaniemi efter fadern. Död i Mäntyharju 2.2.1863. - Gift i Mäntyharju 24.12.1815 med Anna Knaapi, född 1794, d.12.2.1857, dotter till torparen i Pertunmaa Lepistö Tomas Knaapi och Maria N.N.
VIII. Barn, födda i Mäntyharju:
Johan, född 1.10.1817, död 9.6.1847. Ogift.
Anna, född 1821, levde 1863. - Gift i Mäntyharju 27.10.1844 med spannmålstorparen i Mustaniemi Anders Adamsson Rahikainen, född 4.5.1822, levde 1863.
Maria, född 28.2.1825, levde ogift hos svågern Rahikainen ännu 1864. Hon fick 20.10.1853 u.ä. sonen Paul Myhr.
Eva, född 16.7.1828, levde 1864. - Gift i Mäntyharju 16.12.1849 med torparen i Pertunmaa Petter Pettersson Volanen, född 1824, levde 1864.
Hedda Sofia, född 29.6.1831, död 1.6.1832.
Petter, född 12.6.1832, död 2.10.1836.
TABELL 18.
IV. Karl Hupponen, från 1723 Paulin, från 1725 Paulius, troligen son till Johan Josefsson Hupponen, tab. 11, född i Viborg 31.3.1695. Nämns med hustru i mantalslängderna 1722-23 bosatt hos rustmästaren Sigfrid Brotherus hustru i S:t Michels kyrkby. Erhöll 28.3.1723 interimsfullmakt som t.f. länsman och hjälp åt brodern Gabriel med uppgift att förrätta länsmanssysslorna i Savitaipale och Suomenniemi. Fick vid sommartinget 1725, då brodern avsattes, nämndens och menighetens förtroende samt förblev länsman. Innehade från 1724 Kaihtula i Savitaipale, vilket han upptagit ur öde med tre frihetsår och innehade ännu 1728.[30] Från 1730 nämns han som kronolänsman i Kristina och innehade där som länsmansgård Tiihola hemman (även kallad Marttiheikkilä) i Heikkilä by. Död i Kristina 1759. - Gift med Margareta Tarvon, död i Kristina 16.7.1764, 68 år gammal, dotter till klockaren i S:t Michel Mathias Tarvon(ius) och Karin Hansdotter Pesonen.
V. Barn:
Elisabet, född c:a 1716, död i Kristina 25.4.1789. - Gift i Kristina 8.10.1754 med bonden Johan Särkkä från Hausjärvi by, född c:a 1705, död c:a 1760.
Johan, född c:a 1720, länsman, död 1790. Tab. 19.
Katarina, d. 1745 (enl. kyrkoräkenskaperna). - Gift i Kristina 28.12.1742 med Jakob Jakobsson Matilainen från Brahelinna.
Maria, född i Kristina 3.7.1729, levde ännu 5.4.1770 då en dotter föddes i S:t Michel. - Gift i Kristina 28.5.1751 med linvävaren från S:t Michel Henrik Håman, född 1721, död i S:t Michel 24.9.1789.
Sara, född i Kristina 25.2.1732, död där 14.3.1791. - Gift i Kristina 27.11.1753 med bonden på Korhola Syrjälä Johan Johansson Savander, född 30.3.1722, död i Kristina 24.5.1790.
Margareta, född i Kristina 15.3.1735, död 22.5.1736.
Brita, född i Kristina 6.3.1737. Flyttade till Hirvensalmi 1757, hade återkommit till Kristina då hon där 9.11.1761 u.ä. fick sonen Andreas Paulius. Deras senare öden okända.
Karl, född 8.3.1740, tulluppsyningsman, död 1808. Tab. 20.
TABELL 19.
V. Johan Paulius, son till Karl, tab. 18, född c:a 1720. Nämns som vicelänsman i Kristina 1740 och ordinarie då han undertecknade 1743 års mantalslängd.[31] Bosatt till en början hos fadern på Tiihola, från 1747 på Rahikkala n:o 1 och från början av 1760-talet på Liikala hemman som han ägde och som var länsmansgård till början av 1800-talet. Död i Kristina 15.11.1790. - Gift i Gustaf Adolfs 11.10.1743 med Hedvig Carlqvist, född c:a 1723, död i Kristina 5.11.1790, dotter till kyrkoherden i Sysmä Jakob Johan Carlqvist och Katarina Brosell.
VI. Barn, födda i Kristina:
Katarina Margareta, född 27.8.1744, död i Kristina 19.11.1812. - Gift c:a 1773 med länsmannen i Kristina Mickel Schottman, född i Gustaf Adolfs 23.8.1739, död i Kristina 2.5.1805. Han ägde Liikala efter svärfadern.
Lisa, född 20.2.1747, troligen den dotter som dog 1748.
Karl Johan, f. 4.10.1749. Efter tidigare skolgång i Lovisa, inskrevs han 26.3.1765 i Borgå gymnasium. Död i Askola 12.10.1765.
Hedvig Helena, född 9.10.1751, död på Liikala 5.2.1831. - Gift 3.1.1771 med sergeanten Alexander Magnus Stålhana, född 30.4.1741, död 1789, skjuten vid Hangö udd under kriget.[32]
Maria, född 22.4.1754, flyttade 1827 till Korpilahti och återkom följande år till Kristina, död där ogift på Liikala 8.1.1844.
TABELL 20.
V. Karl Paulius, son till Karl, tab. 18, född 8.3.1740.[33] Dräng hos häradshövding C.W. Mallén i S:t Michel 1757-59. Roddarebesökare i Kerimäki Vaikontaipale 1759, utridare i Keltis och Anjala 1763, utridare i Sulkava 1769. Gränstullsuppsyningsman i Varkaus 1782. Erhöll i mars 1805 avsked med hela lönen i pension.[34] Död i Leppävirta 9.8.1808. - Gift i Pieksämäki 2.4.1771 med Brita Aspe, född i Pieksämäki 28.1.1747, dotter till länsmannen Nils Aspe och Eva Katarina Fridlander. Brita Aspe flyttade 1814 till Jorois, men har ej återfunnits där.
VI. Barn, födda i Sulkava:
Nils Johan, född 15.2.1772. Sjötullsuppsyningsman, död 1830. Tab. 21.
Eva Margareta, född 22.4.1774, död 17.12.1776.
Karl Fredrik, född 4.3.1776, död 3.9. s.å.
Gabriel, född 10.10.1777, död 12.9.1783.
Maria Elisabet, född 1778, död 30.8.1783.
Gustaf Adolf, född 17.6.1785, död späd.
TABELL 21.
VI. Nils Johan Paulius, son till Karl, tab. 20, född i Sulkava 15.2.1772. Tidigare vicelänsman i Leppävirta, blev 26.9.1805 tulluppsyningsman i Varkaus.[34] Flyttade 27.11.1814 med familj till Åbo. Sjötullsuppsyningsman på Hangö udd på 1820-talet. Död i Snappertuna 4.1.1830. - Gift c:a 1813 med Sofia Albertina Ståhlberg, född 8.6.1788, död i Tavastehus 10.7.1865, dotter till kommissarien Anders Ståhlberg och Anna Kähkönen.
VII. Barn:
Sofia Charlotta, född i Leppävirta 2.8.1814, död i Tavastehus 1.2.1838. - Gift i Tavastehus 11.9.1836 med löjtnanten slutligen översten och platsmajoren i Tavastehus Kristian Henrik Jakobsson, i hans 1. gifte, född i Reval 3.5.1801, död i Tavastehus 20.2.1878.[35]
TABELL 22.
IV. Johan Hupponen, troligen son till Johan Josefsson Hupponen, tab. 11, född i S:t Michel c:a 1710. Sågkarl i Helsingfors gammelstads sågkvarn från 1736, mjölnare där efter sin svåger från 1744 och ännu 1755. Bodde från 1760-talet på Hertonäs Nyborg i Helsinge. Död där 9.3.1781. - Gift 1:o i Helsinge 3.9.1737 med Maria Eriksdotter, död 1743; 2:o i Sibbo 18.12.1744 med Maria Eriksdotter från Sibbo Box.
V. Barn:
1. Fredrik, född i Helsinge 2.9.1738. Inskrevs med släktnamnet Paulus i Helsingfors Trivialskola 21.4.1749. Senare öden okända.
2. Maria Kristina, född c:a 1748 (ej 1752), levde ogift på Hertonäs Nyborg enligt kommunionboken 1768-96.
2. Henrik Johan, född i Helsinge 4.5.1750, senare öden okända.
2. Gustav, född i Helsinge 13.8.1752, senare öden okända.
2. Matthias, född c:a 1757, levde ogift hos fadern på Hertonäs Nyborg enligt kommunionboken 1768-84, senare öden okända.
TABELL 23.
IV. Henrik Hupponen, bar som dragon namnet Girs, troligen son till Johan Josefsson Hupponen, tab. 11, född i Tavastland c:a 1713. Blev 24.5.1731 antagen till dragon för Korkia-aho rusthåll i Lappvesi kompani av Karelska dragonregementet,[36] avsked före 1744. Anhöll i anledning av mordet på brodern Jakob och hans familj, vid Lappvesi ting 1749 om intyg över sitt och sina bröders släktskap med de mördade.[1] Död i Lappvesi 20.3.1763. - Gift före 1737 med Helga Olofsdotter, f. c:a 1710. Hon levde ännu 1769.
V. Barn:
Johan, född senast 1743, död i Lappvesi 26.3.1750, »6 år gammal».
Henrik, född i Lappvesi 5.6.1744, nämnd i kommunionboken 1752-1762, senare öden okända.
[1] RA Gamla Finland, Lappvesi domsaga, Lappvesi och Joutseno socknars höstting 18-25.9.1749, f. 1235. Meddelande av överingenjör Henrik Falck.
[2] RA jj 7:551; jj 18:473. Margareta Grelsdotter var möjligen dotter till Gregorius Matthiae kyrkoherde i Nykyrka c:a 1610-1633.
[3] RA jj 11:230.
[4] RA x 63:126; x 26:307.
[5] RA jj 17:362; 8618:546v.
[6] RA x 24:343-345v. Lagus samling.
[7] Kyösti Väänänen, Herdaminne för Ingermanland I, s. 150. Kyrkoherden i Toksova Joh. Aridlanders (död c:a 1665) änka Karin Fransdotter, som levde ännu 1697, kan möjligen vara identisk med Johannes Pauli hustru.
[8] RA jj 25:439.
[9] RA jj 28:371.
[10] RA oo 22:183.
[11] RA jj 27:127; jj 39:117.
[12] Aarno Tertti, Viipurin Hertz-suku, GSÅ 42, s. 100. A.R. Cederberg, Kaksi luetteloa Suuren Pohjan sodan aikaisista pakolaisista, Genos 1947, s. 2.
[13] Möjligen samme Petrus Pauli, som var student vid Åbo Akademi och utan framgång anhöll om stipendium 24.4.1667, var ännu 1671 vid akademin. Lagus I, s. 117, suppl. s. 25.
[14] RA jj 28:49; jj 29:346; jj 36:315; 8727:1393; 8750:3266.
[15] N. Karl Grotenfelt, Indelta dragoner i Östra Finland 1644-1721; RA mf WA 2062.
[16] RA 8747:3154; 8750:3268.
[17] M. Akiander, Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift, Helsingfors 1868-69. – Akianders uppgift om Georg Paulius fem barn är synbarligen oriktig. Den har ej kunnat verifieras.
[18] RA mf UK 682. Ryttmästaren Hages Enkia fru Chistina Hedvig Romanûitz nämns som fadder i Kivinebb 8.2.1730. Se även Sven-Erik Åström, Hur många generationer Romanowitz i Finland, Genos 1986, s. 123.
[19] RA 9744:1770; 9759:1417; 9763:2115; 9770:1452, 1471; 9775:2184, 2383; 9791:2554.
[20] RA x 64:432; x 68:205, 214; x 82:196.
[21] RA 8787:2699; 8806:2414; ii 48:111 f.
[22] RA x 68:364.
[23] RA Gamla Finland: Justitiekollegiets akt N:r 342. Fredrikshamns rr. 17.11. och 28.11.1748.
[24] RA 8774:424.
[25] RA mf WA 1237 och 1238. H. Klemettis samling, mapp 11, Generalmönsterrulla 1719.
[26] RA ii 34:305-312; 8783:1574; 8798:1595; 8806:1928v.
[27] Gabriel Paulius stod fadder i S:t Michel 21.8.1726, bland övriga faddrar nämns Brita Schadewitz, möjligen hans hustru?
[28] Dödsåldern tydligen orätt angiven. Enligt åldersuppgift i kommunionboken 1752 var hon 39 år och således född c:a 1713.
[29] RA ii 34:473.
[30] RA ii 40:636-639; ii 36:81; ii 34:343; ii 41:95; 8790:3959.
[31] RA mf TK 1124, fadder vid dop; 9953:469.
[32] Elgenstierna VIII:32a.
[33] Födelsedatum enligt Leppävirta längd över inflyttade 1786.
[34] Kanslirådet Eino Tamelanders samling 4.
[35] Tor Carpelan, Åbo i genealogiskt hänseende, s. 78.
[36] RA mf WA 1239.
Selostus
Göran Stenlund: Paulius - Hupponen. Itäsuomalaisen Paulius-suvun kantaisä on Viipurin läänin Uudenkirkon kirkkoherra Paulus Olai, k. 1663 (taulu 1). Hänellä oli ainakin kolme poikaa, Johannes, Petrus ja Jacobus, sekä ainakin kaksi tytärtä, joista toisen, etunimeltään tuntemattoman, puoliso oli Uudenkirkon kappalainen Petrus Olai ja toisen, Britan, Viipurin kaupunginviskaali Anders Forssman.
Johannes Pauli (taulu 2) kuoli Uudenkirkon kirkkoherrana n. 1671. Hänen kaksi poikaansa näyttävät kuolleen lapsettomina: Inkerinmaan Vuolteen kirkkoherra Henricus Paulius eli Paulinus (taulu 3) kuoli vuonna 1725 ja Rantasalmen koulumestari Johan Johanneksenpoika Paulius (on taulussa 2) Kaavilla 18.7.1721.
Petrus Pauli (taulu 4), mainitaan lähteissä vain kerran, Äyräpään käräjillä 25.11.1664 viipurilaisen kauppiaan Johan Brandtin antaman lainan yhteydessä. Todennäköisesti hänen lapsiaan olivat Anders Peterinpoika Paulius (on taulussa 4), Muolaan pitäjänräätäli, joka oli elossa 1700 ja jonka lapsia ei tunneta, sekä Pål Peterinpoika Paulius (taulu 5), Viipurin pitäjän Kilpeenjoella asunut sotamies, jolla oli ainakin kolme vaiheiltaan tuntematonta lasta, 1691 ja 1693 syntyneet tyttäret Maria ja Lisbeta sekä 1696 syntynyt poika Anders.
Jacobus Paulius (taulu 6) oli Kivennavan kirkkoherra ja oli elossa vielä 1708. Hänen kahdesta pojastaan vanhempi, Georg Paulius (taulu 7), seurasi isäänsä virassa ja kuoli 4.6.1730; hänellä oli lapset Maria, Anna ja Paulus, joiden vaiheita ei tunneta. Georgin elämäntavoista tehtiin pilkkalaulu, joka alkoi: »Yrjänä ylpeä pappi joi viinaa, väkevää kuin sappi; hän ajaa kädet hajalla, lentävällä kajalla».
Jacobus Pauliuksen nuorempi poika Johan (taulu 8) asui Kivennavalla, nähtävästi maanviljelijänä, vielä vuonna 1732, Uudenkaupungin rauhan jälkeen, mutta katoaa sen jälkeen lähteistä. Hänen poikansa Gabriel Johaninpoika Pauliuksen vaiheista ei ole tietoja. Toinen poika Johan Johaninpoika Paulius (taulu 9) asui sittemmin Inkerinmaan Toksovassa, jossa hänet mainitaan uudisasukkaana, ja Mustajoella, missä hän kuoli 25.3.1790 (Pietarin Marian srk). Hänellä oli kahdeksan lasta, joiden mahdollisia jälkeläisiä ei tunneta.
Kantaisällä, kirkkoherra Paulus Olailla oli todennäköisesti neljäskin poika, Josef. Tämän jälkeläisiä lienevät Paulus- tai Paulius-nimeä käyttäneet kaksi nimismiestä ja heidän Hupponen-nimiset veljensä. Muuan oikeustapaus antaa tietoja heidän juuristaan.
Lappeen käräjillä 18-25.9.1749 pyysi entinen rakuuna Henrik Johaninpoika Hupponen kihlakunnanoikeudelta todistusta siitä, että Haminan Pikisaaressa asunut ja marraskuussa 1748 vaimonsa ja äitinsä kanssa murhattu pienkeittäjä Jakob Johaninpoika Hupponen oli Henrikin veli. Heidän isällään, jonka nimeksi käräjäpöytäkirjaan on merkitty Johan Johaninpoika, oli ollut muitakin lapsia. Ensimmäisestä aviosta olivat pojat Karl Johaninpoika, Ristiinan nimismies, ja Gabriel Johaninpoika, Hirvensalmen nimismies, jotka käyttivät nimeä Paulus, sekä sisar, jonka ja tämän laivurimiehen venäläiset olivat 1710 vieneet Kronstadtiin. Isän toisesta aviosta olivat murhatun Jakobin lisäksi Henrik itse sekä Helsingissä asunut mylläri Johan Hupponen ja suutarioppilas Fredrik Hupponen. Heidän isänsä oli Viipurin valloituksen jälkeen muuttanut Lappeelle ja kuollut siellä 1739.
Viipurin lähteistä 1600-luvun lopulta on löytynyt vain yksi ajallisesti sopiva mies, Vallin kaupunginosassa asunut ratsumies ja sittemmin ajomiestenvanhin Johan Josefinpoika Hupponen, joka hänkin vain satunnaisesti mainitaan tuolla sukunimellä. Tämän isä oli musketööri Josef Paulinpoika (taulu 10), jonka vaimo oli Viipurilaisen porvarin tytär Karin Henrikintytär Hupponen.
Kirjoittaja arvelee, että Lappeen käräjillä on sattunut nimivirhe ja että sisarusten isä, Johan Johaninpoika olisikin juuri tuo Johan Josefinpoika (Hupponen). Tätä arvelua tukisi se, että Johan Josefinpojan Viipurissa kastettujen lasten nimistössä näkyvät pojat Johan ja Henrik (jotka molemmat lienevät kuolleet nuorina) sekä poika Karl ja tytär Karin. Gabriel-nimistä poikaa ei kastekirjassa ole.
Kiistatonta todistetta siitä, että Josef Paulinpoika olisi kirkkoherra Paulus Olain poika, ei tosin ole löytynyt. Tätä olettamusta kuitenkin tukee se, että Johan Josefinpojan vaimo oli kummina, kun Pål Peterinpoika Pauliuksen tytär Maria kastettiin Viipurissa 15.11.1691. Pål näet ilmeisesti oli Paulus Olain pojanpoika, ja näin ollen hän myös olisi Johan Josefinpojan serkku.
Tämä päätelmäketju toisi siis sukuun lisähaaran, jonka jäsenet ovat ainakin Josef Paulinpojan lapsenlapsista lähtien pääosin asuneet Savossa ja olleet suomenkielisiä.
Josef Paulinpojan lapsista tunnetaan vain mainittu poika Johan Josefinpoika (taulu 11), jonka nimeksi käräjillä siis olisikin merkitty Johan Johaninpoika, ja jolla puolestaan olisi kahdesta avioliitosta ollut kaikkiaan yhdeksän lasta. Näistä taas ainakin neljällä pojalla on ollut poikia ja pojanpoikia, mutta eräiden poikien ei, eikä useimpien pojanpoikienkaan, myöhempiä vaiheita ole voitu selvittää.
Johan Josefinpojan todennäköisistä pojista Gabriel Paulius (taulu 12) oli 1715 ratsumies. Hän oli lukutaitoinen ja omisti 12-vuotiaan punaisen ruunan. Vuonna 1719 hänellä oli tumma raudikko. Taipalsaaren ja Savitaipaleen nimismieheksi hänet otettiin 1722, mutta 1725 hänet pantiin viralta muun muassa lahjusten ottamisen vuoksi. Jo seuraavana vuonna hänet kuitenkin mainitaan nimismiehenä Mäntyharjulla, asuen Poitsinniemen kylässä. Myöhemmin hänen nimismiehentalonsa sijaitsi Hirvensalmen Kilkkilän kylässä. Hän oli elossa 1750. Hänen ainoa poikansa oli Gabriel.
Gabriel Gabrielinpoika Paulius (taulu 13) oli sotamies ja kuoli torpparina 1779; hänellä oli kaksi aikuiseksi elänyttä poikaa. Vanhempi poika Johan Paulius (taulu 14) oli vammainen, asui itsellisenä Mynttilässä ja kuoli 1850; hänen tyttärensä Evan avioton poika Johan Paulius syntyi 1800 ja kuoli 1808. Johanin pojan Matts Pauliuksen (taulu 15) ainoalla aikuiseksi eläneellä lapsella Marialla oli avioton poika Tomas Paulius, s. 1842, jonka vaiheita ei tunneta. Gabriel Gabrielinpojan nuorempi poika, jälleen isänsä kaima Gabriel, sotilasnimeltään Myhr (taulu 16), kuoli 1845; tämän pojan, torppari Johan Myhrin (taulu 17) ainoa poika kuoli pienenä, ja Johanin tyttären Marian 1853 syntynyt avioton poika Paul Myhr on vaiheiltaan tuntematon.
Johan Josefinpojan toinen todennäköinen poika Karl Paulius (taulu 18) määrättiin veljensä apuna toimivaksi nimismieheksi ja sai veljen erottamisen jälkeen jatkaa nimismiehenä, koska kansa todisti hänen hoitaneen tehtävänsä hyvin ja pyysi hänen pysyttämistään virassa. Vuodesta 1730 hän toimi Ristiinan nimismiehenä ja kuoli siellä 1758; hänen vanhempi poikansa Johan (taulu 19) jatkoi isänsä virkauraa, ja nuorempi poika Karl (taulu 20) palveli samoin kuin poikansa Nils (taulu 21) tullitarkastajana. Karl Johaninpoika Pauliuksen tyttären Britan avioton poika Andreas Paulius syntyi 1761; tämänkään vaiheita ei tunneta.
Johan Josefinpojan kolmas todennäköinen poika Johan Hupponen (taulu 22) toimi myllärinä Helsingin Vanhankaupungin myllyssä ja kuoli Helsingin pitäjän Herttoniemessä 1781. Hänen neljän poikansa vaiheet ovat tuntemattomat. - Veljessarjan neljäs, Henrik Hupponen (taulu 23) oli rakuuna, asui Lappeen Korkea-ahossa ja kuoli siellä 1763; hänen poikansa Henrikin vaiheita ei tunneta. - Haminassa 1748 murhatun Jakob Hupposen (on taulussa 11) avioliitosta ei tiedetä lapsia.
Tämän sukuselvityksen yhteydessä ei ole tutkittu nykyään elävien Hupponen- ja Paulus-nimisten henkilöiden yhteyksiä edellä kerrottuun sukuun. Mikäli joku sukututkija on heistä kerännyt tietoja, pyydämme häntä siitä kertomaan Genoksen toimitukselle.
(Artikkelilyhennyksen laatinut P.J. Voipio)
Genos 61(1990), s. 1-10, 44-46
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1979 års register | Årgångsregister