[ Artikelns slut ]
Bjarne Henriksson, Prästmän på Åland under 500 år. Ålands Högskola 1989: 2. Åbo 1989. 146 sidor.
Kännedomen om prästerna i Finland i gångna tider vilar fortfarande i stor utsträckning på två gamla monumentala matriklar. Strandbergs herdaminne för Åbo stift kom ut 1832-34, samt Akianders motsvarande verk för Viborgs och Borgå stift 1868-69. Många tillägg och rättelser till dem finns i släkt och lokalhistorisk litteratur och nya versioner av begränsade delar har getts ut av Leinberg kring sekelskiftet för de äldsta perioderna och av Väänänen 1975 för Gamla Finland 1721-1812. Men största delen av Collianders lika monumentala herdaminne för 1800-talet ligger sedan hans död 1924 ofullbordad och opublicerad i Riksarkivet och planerna på att uppgöra och utge nya versioner av Strandbergs och Akianders verk har inte kunnat fullföljas på grund av arbetets omfattning.
För att nå målet förefaller det önskvärt, att uppgörandet av herdaminnen inriktas på mindre områden än de gamla stiften eller till begränsade perioder. Bjarne Henrikssons nyutkomna matrikel över prästerna på Åland är mycket välkommen. Den sträcker sig i tiden från nämnandet av herr Ragvaldus i Sund år 1322 till 1980-talet.
Bokens innehåll följer mönstret från Collianders och Väänänens herdaminnen. Först förtecknas för varje församling kyrkoherdar, kaplaner och hjälppräster i tidsföljd och i en senare avdelning ingår biografier över prästerna i alfabetisk ordning. Ett "fruregister" i slutet ger möjlighet att på basen av släktnamnet slå upp mödrar, hustrur och svärmödrar i biografierna.
De stora förväntningar boken väcker blir tyvärr inte helt uppfyllda. Författaren beklagar, att han inte på Aland har haft tillgång till all litteratur han önskat och att han bara kunnat företa snabbkontroller på andra orter. "Dessutom blev tiden för knapp i och med att arbetet skulle vara färdigt inom tre år." Dessa begränsningar har lett till beklagliga brister i resultatet.
I biografierna finns luckor, som inte borde ha varit svåra att fylla. Vem och Vad skulle ha räckt som källa för komplettering av Olav Schalins ganska detaljerade biografi med föräldrar och hustru (från Mariehamn) samt med upplysningarna, att han blev teologie doktor och domprost i Borgå samt avled 1979. Liknande luckor finns i talrika andra biografier.
Många präster, som nämns i de kronologiska förteckningarna saknas helt i biografiavdelningen. Släkten Kjellin gav Sund tre kyrkoherdar, men en biografi ingår bara för den yngste av dem. Uppgifter om hans far och farfar kunde med lätthet ha hämtats i Åländsk odling 1970 och i Genos 1987, s. 209-216.
Tillförlitligheten och exaktheten i de införda uppgifterna har inte hunnit ägnas uppmärksamhet och omsorg. Ibland uppges två samtidiga innehavare av en tjänst, vilket ju var möjligt bara om dess ordinarie innehavare var suspenderad. Herr Ericus var inte 1667 kapellan i Eckerö samtidigt med Petrus Arenius. Detta år nämns (enligt Blomstedts och Matinollis herdaminne, s. 65), att herr Erik vid en ospecificerad (tidigare) tidpunkt hade sålt ett jordstycke. "Petrus Magni Vertrogathus" var knappast heller kyrkoherde i Jomala 1563 samtidigt med Måns Petri Vestrogothus. Denne har tydligen fått en dubbelgångare genom att förnamnet och patronymikon av misstag bytt plats och hemortsbeteckningen feltolkats. Också uppgifterna om bröderna Henricus Petri Hassel(roth)s och Elias Petri Hasselgrens verksamhet som kapellaner i Geta 1661-71 samtidigt med Daniel Ekerotus kunde ha förtjänat kontroll och rättelse. Åtminstone den sistnämnde var ju adjunkt i moderförsamlingen Finström.
Okritisk återgivning av en äldre felaktig uppgift är också beskedet, att kaplanen Johan Zidbäck i Vårdö var son till kyrkoherden med samma namn i Tammela. Den rätte fadern är dennes bror Matts Tonttila i Åbo (se GSÅ VII s. 84 och 98, samt Genos 1977, s. 34-37).
Församlingarnas prästförteckningar uppvisar stora luckor. För Brändö saknas de två första kyrkoherdarna Alfred Brynolf Roos (1866-73) och Bror Ehrenfried Bremer (1877-83), kaplanerna Johan Fredrik Lundenius (1830-32) och Henrik Moliis (1832-38) samt tolv hjälppräster under 1800-talet. De finns, liksom alla präster under samma sekel i övriga församlingar, förtecknade i första bandet av Collianders herdaminne. Det tycks inte ha använts av Henriksson, inte heller "Suomen Kirkon Julkisia Sanomia" och dess fortsättning Finlands Kyrkas Årsbok. De innehåller i tryck ett lika fullständigt material över utnämningar och förordnanden av prästerna under första hälften av vårt sekel och kunde ha gett de namn som saknas i luckorna i Henrikssons förteckningar.
Matrikeln över prästmän på Åland är tyvärr i sitt nuvarande skick en ofullständig och bristfälligt kontrollerad materialsamling. Liksom i andra herdaminnesprojekt har tydligen arbetets omfattning och kostnader underskattats. Ålands Högskola har gjort både författare och bokens läsare en björntjänst genom att i förtid ge ut ett halvfärdigt material i stället för att bereda författaren möjlighet att förbättra det. Vågar vi hoppas att denna utgivning inte stäcker Bjarne Henrikssons intresse och möjligheter att fortsätta arbetet och ge ut ett herdaminne för Åland, som fyller moderna krav i fråga om fullständighet och tillförlitlighet? Ett sådant skulle behövas.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1990 års register | Årgångsregister