GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Hollender Ridder

Kanslirådet GEORG LUTHER, Helsingfors

Släkten Hollenders äldste kände stamfar, Hans Hollender bodde i Ekenäs åtminstone från 1623 och svor följande år sin buraed där. Eftersom flera barn och sonbarn till honom kallade sig Ridder, så verkar det troligt, att också han bar detta släktnamn, ehuru han veterligen aldrig kallas annat än Hollender i bevarade källor. Det namnet är uppenbart en nationalitetsbeteckning, som avslöjar varifrån han hade invandrat till det svenska riket och Ekenäs. Efter släktens tredje generation förekommer inte längre släktnamnet Ridder, utan bara Hollender eller Holländer.

I Ekenäs historia kallar Alfons Takolander Hans Hollender son till den holländske skepparen Willum Facht, som dog 1628 i Åbo. Ingen källa nämns och uppgiften är knappast riktig. Också Fachtarna kallas ofta Hollender, förnamnen Petter och Hans är vanliga i båda släkterna och Petter Wellamsson Facht blev ägare till gårdar i Tenala genom sitt gifte med kyrkoherdedottern Sofia Gråå. Men Facht och Ridder förefaller att vara två olika släkter, som på grund av ursprunget kallades Hollender. Hans Hollender (Ridder) hade en skuld till Claes Cloppert i Amsterdam och Petter Hollender (Facht) en fordran på honom. Men det verkar inte troligt att de var bröder, när generalguvernör Per Brahe år 1651 måste trygga Petters rätt genom att »arrestera» Hans betalning till Cloppert och när sedan sex år hann förflyta innan pengarna med ett kungligt brev frigavs för betalning till Petters änka.

Namnen Hollender och Holländer är ganska vanliga i Finland och förekommer från 1600-talet på många håll i landet. Som nationalitetsbeteckning är de inte ett starkt indicium på släktskap mellan sina bärare. Nedan skildras bara den släkt, som härstammar från Hans Hollender i Ekenäs. Flera sonsöner till honom försvinner emellertid i okända öden och det är följaktligen möjligt, att någon eller några av de talrika övriga - och nedan onämnda - Hollendrarna i Finland hör till denna släkt. De flesta äldre bärarna av namnet gör dock säkert inte det.

Hans Hollenders söner hamnade i Viborg, Peter dock först efter tre år i Nya Sverige, och stamfadern tillbragte sina sista år där. Flera medlemmar av tredje generationen flyttade till Sverige, där deras spår inte har stått att följa. Andra bodde emellertid kvar i Karelen tills stora ofreden jagade dem på flykt. En gren bosatte sig i Uleåborg, där den dog ut 1783, och en annan i Savolax. Den växte med stora familjer i generation efter generation och fortlever talrikt. Savolaxgrenen följs nedan till början av 1800-talet. Jag förmår inte inom överskadlig framtid fortsätta kartläggningen och överlåter gärna mitt ofullständiga material om senare släktled som bas för fortsatt utredningsarbete.

 

Tab. 1.

 Hans Hollender, fick i juni 1623 som »invånare vid Ekkenäs» betalning för armétransporter till Reval.[1] Buraed i Ekenäs 24.6.1624, men var adjungerad rådman där redan 13.1. s.å. Lockade 1628 sin gäldenär Bertil Eriksson på Sköldargård till staden för att sätta honom på gäldstugan, men Bertil blev dräpt i det handgemäng som uppstod när han försökte slita sig fri.[2] Var åtminstone 1631-32 uppbördsman för lilla tullen och kallas kommissarie, väckte misshag bland bönderna, som inte ville »haffue the påsa bårgare i Eckenäs till uppbersmen».[3] Valdes 1642, efter 14.3., till borgmästare, men avsattes redan 25.8. s.å. för att han sagt att greve Gustaf Adolf Lewenhaupts befallningsman Johan Jakobsson »har intett här i Staden att bestella». Nämns i mantalslängderna till 1646, bodde kvar i Ekenäs till 1650, då han 8.7. var »reesfärdigh...till Wijborgh».[4] Där nämns »Hans Hollender den äldre» i kämnersrättens protokoll ännu 5.7.1653. Hans skuld till Claes Cloppert i Amsterdam »arresterades» 1651 i Åbo för att trygga Åboborgaren Petter Wellamsson Fachts fordran och frigavs för utbetalning till Fachts änka genom kungligt brev 25.3.1657. - Gift (? 1:o med Susanna Kruse,[5] kanske den hustru, som i mantalslängderna nämns till 1639 och som 1636 var »siukeligh», Hans nämns utan hustru i längden 1642; 2:o) med Anna Robertsdotter (Skepz Maijorens Peter Ridders Moor), begr. i Siikaniemi kyrka i Viborg 23.4.1665.

Barn (ordningsföljden okänd, Hans var äldre än Petter, Anna kan höra till en annan släkt):

Hans Hollender Ridder, räntmästare, död 1658. Tab. 3.

Petter Hollender Ridder, major, död 1692. Tab. 2.

D o t t e r, nämns hos fadern i Ekenäs 6.6.1628, kanske den dotter, som 1642 var gift med grevinnan Sidonias (greve Johan Casimir Lewenhaupts änkas) kamrerare Johannes Sanderus. Han var avliden 17.3.1658, då Ekenäs rådstugurätt gav ett bördsbrev till deras son Gustaf, som morbrodern Petter Hollender Ridder »var sinnat att fort sätia i Embethe».[6]

? Anna Hollender, krävde i Ekenäs 9.8.1645 Anders Pessar på det arbete hon betalt i förskott. Blev 17.7.1647 av rådstugurätten tillsagd att »fly aff Stadhen innan ottodaga Dagh för sitt oskijkeliga leffverne».

Dorotea Hansdotter Ridder, levde 1682. - Gift före 15.12.1652 med stadskassören, sedermera postmästaren i Viborg Matts Bertilsson Ryning, levde 7.2.1683.

 

Tab. 2.

Petter Hollender Ridder (yngre son till Hans Hollender, tab. 1), nämnd hos fadern i Ekenäs 1628,[2] trädde i tjänst vid flottan, skeppslöjtnant 1637, var i mars 1639 i Ekenäs för att »driffua vt botz Männerne» och häktade där borgmästaren Germund Mattsson, som vägrade »klarere därföre annat än i dätt höglåfliga Admiralitetet vthi Stockholm».[7] Fick 1.7. s.å. förordnande till »Commendant oppå Skantzen Christina i Nye Swerie» och instruktion för sin verksamhet där. Anlände i april 1640 till Delaware, där han ledde och utvidgade den svenska kolonin. Avlöstes i februari 1643 av överstelöjtnant Johan Printz och återvände till Sverige. Deltog på flottan i operationerna mot Danmark 1644, skeppskapten 1648, fick 21.2. s.å. i uppdrag att upprätta ett båtsmanskompani på Gotland. Chef för södra Finlands båtsmanskompani 22.8.1651. Bodde i Viborg, fick i kungliga brev 18.7.1650 några hemman i Viborgs socken och 16.8.1653 Alasäiniö kvarn där i förläning. Befälhavare på den svenska flottstyrkan på Ladoga 1656-57. Förde 1658 sina båtsmän genom Sverige till Danmark, deltog i februari 1659 i försöket att storma Köpenhamn samt blesserades. Ledde hösten s.å. en sjöstyrka, som höll förbindelserna till Stettin öppna när staden belägrades av brandenburgare och österrikare. Major 10.7.1660. Kommendant på Viborg 1666, avsked 1681.[8] Tillbragte en stor del av de följande åren i Stockholm under processande om reparationskostnader och hyror för huset »Churfursten af Sachsen» vid Gråmunkegränd, som hans hustru hade ärvt. Petter hade ställt kaution för sin svärson Gustaf Gadde och hade stort behov av medel för att betala hans skulder. Processerna slutfördes först 1689, men redan fem år tidigare hade huset inlösts av svägerskan Elin Johansdotter, änka efter vicepresidenten i reduktionskollegiet Nils Eriksson Rosenfelt. Död i Stockholm 1692, 84 år gammal, betalning erlades 1.9. s.å. för hans bisättning i Maria kyrka, slutligen begr. i norra förstadskyrkan i Viborg 6.5.1697. - Gift i Stockholm (Storkyrkan) 30.11.1644 (samtidigt med brodern Hans) med Elisabet Johansdotter, döpt där 26.6.1628, levde 1669 i Viborg,[9] dotter till rådmannen i Stockholm Johan Kristoffersson och Brita Kristoffersdotter.

Barn (ordningsföljden okänd):

B a r n, begr. i Stockholm (Storkyrkan) 31.12.1645.

Brita Ridder, levde 1700. - Gift 1:o med löjtnanten vid Erik Pistolhjelms (Viborgs läns) kavalleriregemente Karl Andersson, död före 8.3.1670; 2:o med kaptenen vid Viborgs dragonregemente Nils Nilsson Böckling, död i Stockholm c. 1683; 3:o före 15.10.1690 med arrendatorn Simon Örtken, död i början av 1694.[10]

Susanna Kristina Ridder, levde 1680. - Gift, troligen i mars 1666, med kaptenen vid Burghausens dragonregemente Gustaf Gadde i hans första gifte, blev 8.3.1703 »på Suondo (= Suvanto) isen af ryssarna ihjälslagen, naken igenfunnen», begr. i Kexholm 14.3.[11]

Petter Pettersson Ridder, var artillerikonstapel på Viborgs slott 1674 och artillerifänrik där 17.9.1675 samt ännu 4.12.1680, då han åtalades för att ha överfallit regementsskrivaren Petter Svan och skvadronsskrivaren Sven Andersson Gadde. Avled i Stockholm 1683 efter att ha testamenterat sin lönefordran till kusinen Karl Hollender Ridder (tab. 3) som ersättning för sjukdoms- och begravningskostnader samt »creditorers afbetallning».[12]

Konstantin Ridder, reste c. 1684 till Stockholm, bodde troligen där, när han efter faderns död anhöll om att utfå hans pension »till någon hielp...för mig som nu både fader- och moderlös är långt ifrån mine syskon...att bringa min sal. faders lekamen till någon tienlig begravning».[13]

Katarina Ridder, begr. i Viborg 14.3.1695, slutligt tillsammans med fadern 6.5.1697 i norra förstadskyrkan. - Ogift.

Elisabet Ridder, död i Säkkijärvi 18.12.1741, »110 år» gammal. - Gift mellan 1691 och 1696 med ryttmästaren vid Karelska kavalleriregementet Klas Finckenberg i hans andra gifte, död »kort efter ryssarnas infall i Finland».[14] (Elisabet var inte mor till hans barn).

 

Tab. 3.

Hans Hollender Ridder, (äldre son till Hans Hollender, tab. 1), bodde 1628 hos fadern, var då så gammal, att han med ed fick fria sig från delaktighet i dråpet på Bertil Eriksson. Proviantskrivare i amiralitetet c. 1637, landsbokhållare i Viborg 18.11.1641 och ännu 1651, bodde i Siikaniemi förstad. Erhöll 15.10.1649 i förläning fyra hemman i Viborgs socken och 20.11.1651 ytterligare tre ödeshemman »och ett heelt ödhe Kajala Åhlfiske» där. Kallas i mars 1654 »fordom bokhållaren» och var på 1650-talet amtman på Gustaf Leijonhufvuds och jungfru Beata Rosenstiernas gods. Ränt- och proviantmästare i Åbo 1657, ägde och bebodde där Rantalagården vid Drottninggatan. Begr. i Åbo domkyrka 22.9.1658. - Gift i Stockholm (Storkyrkan) 30.11.1644 (samtidigt med brodern Petter) med Brita Johansdotter, döpt i Stockholm (Storkyrkan) 26.1.1626, begr. i Siikaniemi kyrka i Viborg 31.8.1660, dotter till rådmannen i Stockholm Johan Kristoffersson och Brita Kristoffersdotter.[15]

Barn (ordningsföljden okänd):

Christophorus Johannis Hollender, student i Åbo 1659/60. Troligen den son till räntmästaren (felaktigt: Petter!) Hollender, vilken begrovs i faderns grav i Åbo domkyrka 10.11.1661.

Hans Hansson Hollender, kronobefallningsman. Tab. 4.

Petter (Hansson) Hollender Ridder, var 1671 fältväbel i major Jürgen Friedrich Maidells kompani av Viborgs läns infanteriregemente, fänrik vid Otto Reinhold Taubes (Viborgs läns) infanteriregemente 30.3.1674, löjtnant där 4.9. s.å. Var kaptenlöjtnant vid Herman von Burghausens dragonregemente 1676. Ärvde faderns hemman Nuora i Viborgs socken, vilket han innehade som rusthåll ännu 1706. Erhöll av friherre Johan Rosenhanes änka Brita Ribbing 1682 för gäld ett hemman, troligen Tappiniemi i Mola, som han innehade 1705. Arrenderade 1686-88 Strömsnäs i Viborgs socken. - Gift 1:o före 14.2.1675 med Brita Silfversparre i hennes andra gifte, begr. i Viborgs domkyrka 20.2.1700, dotter till översten Erik Silfversparre och Elisabet Cecilia Geete samt änka efter majoren vid överste (Anders?) Muncks infanteriregemente Henrik Fechtenberg, adlad Fechtenberg, död 1673; 2:o i Viborg 12.1.1709 med Margareta Elisabet N.N. i hennes andra gifte, änka efter kyrkoherden Petraeus.[16]

Helena Hansdotter Ridder, levde 1702. - Gift 1:o med tullnären över småtullarna i Viborg Per Mattsson Strengberg, död före 4.2.1680; 2:o 1680/81 med regementsskrivaren vid Berend Mellins (Viborgs läns) kavalleriregemente Kasper Johansson (Elfvengren), död c. 1685; 3:o 1688/89 med advokaten i Viborg Gideon Ingerman, död före 1699.[17]

Johan Hollender Ridder, ärvde två av faderns hemman i Viborgs socken, nämns som innehavare av dem ännu i frälseavkortningslängden för 1677. År 1680 sägs i jordeboken, att de »nu innehafves i des (Johans) frånvaro åth andre orter, af Commendanten Petter Ridder». Hemmanen reducerades 1681 till kronan.[18] Johans senare öden är okända.

Karl Hollender Ridder, ärvde Kajala fiskeri och ett av faderns hemman i Viborgs socken. De reducerades 1681 till kronan. Konstapel, tog 1683 i Stockholm vård om sin kusin Petter Ridder (tab. 2) under hans sista sjukdom. Processade i juni 1687 i Stockholm för att återfå Petters lönelikvidation, som denne testamenterat till honom, men som Karls hustru »uthi des stora nödh och siukdom» gett den sedermera bortrymda hustru Brita Bosdotter, som sagt »det ville hon skaffa henne der uppå någre penningar dem bemte hans hustru uti ett sådant tillstånd då hade af nöden».[19] Hustruns namn och familjens senare öden är okända.

 

Tab. 4.

Hans Hansson Hollender (son till Hans H., tab. 3), regementsskrivare vid Berend Taubes (Viborgs) dragonregemente 1661 och vid Herman von Burghausens (Karelska) dragonregemente 1665. Inspektor för tobakskompaniet 1669-70, bodde på Siikaniemi. Ärvde efter fadern två hemman i Alasommee, Viborgs socken; de reducerades 1681 till kronan. Höll 1670 dragontjänst för ett hemman i Taipalsaari. Kronobefallningsman i Kymmene härad 1672-77. Upptog på 1680-talet ett ödeshemman i Veckelax Kvarnby, bodde åtminstone från 1690 på sitt rusthåll Veckjärvi i Veckelax. - Gift i Viborg 18.11.1662 med Eva Menschewer, levde änka på Veckjärvi 1723, dotter till rådmannen i Uppsala Adolf Menschewer och syster till borgmästaren i Viborg Henrik Menschewer.[20]

Barn (Krister kan höra till en annan släkt):

B a r n, begr. i Siikaniemi kyrka i Viborg 27.12.1664.

Johan Hollender, kyrkoherde, död 1706. Tab. 6.

Adolf Hollender, kyrkoherde, död 1712. Tab. 5.

? Krister Hollender på Tykkö i Mämmälä, Veckelax, död där 7.11.1753 som inhysing, 76 år gammal. - Gift 1739 (förelyst 9.12.) med Anna Olofsdotter från Fredrikshamn i hennes andra gifte.

 

Tab. 5.

Adolf Hollender (yngre son till Hans H., tab. 4), student (ostrob.) i Uppsala 11.11.1685 med betyg från Veckelax skola. Apologist i trivialskolan i Viborg 1693, kyrkoherde i Jaakkima 4.5.1703. Blev våren 1713 »nesligen i dess fångenskap i Kexholm afdagatagen».[21] - Gift med Margareta Lindormi i hennes andra gifte, levde 1729 i Kuopio, dotter till kyrkoherden i Pyttis, fil.mag. Nicolaus Lindormi och hans tredje hustru Margareta Danielsdotter samt änka efter kyrkoherden i Jaakkima Fabian Nirkko, död 1703.

Barn:

Eva Elisabet, f. c. 1706, död i Lovisa 15.4.1771. - Gift i Kuopio 22.10.1728 med sergeanten vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente Lorens Asikainen, stupade vid Villmanstrand 23.8.1741.

 

Tab. 6.

Johan Hollender (äldre son till Hans H., tab. 4), student (vib.) i Åbo i okt. 1681 och (ostrob.) i Uppsala 23.11.1687. Var 1685 preceptor för bokhållaren Daniel Bloms barn i Pyttis. Rektor i Kexholms skola 1697. Skötte Kronoborgs församling efter kyrkoherden Petrus Petrinus död 1702, utnämnd till kyrkoherde där 1704, död 1706. - Gift med Sara Hindsberg i hennes första gifte, begr. i St Petersburg (Katarina) 18.7.1743, 72 år gammal. Hon var 1709 omgift med handelsmannen i Kronoborg Petter Petrinus d.y. i hans andra gifte.[22]

Barn: (ett barn begrovs i Kexholm 3.2.1701)

Petter, f. 26.11.1695, fänrik, handelsman, död 1775. Tab. 7.

Eva Kristina, döpt i Kexholm 14.7.1697.

Anna Margareta, döpt i Kexholm 7.1.1699.

Johan, döpt 9.11.1700, sergeant, död 1780. Tab. 9.

 

Tab. 7.

Petter Hollender (son till Johan H. tab. 6), f. 26.11.1695. Sergeant vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente 1712, deltog i slagen vid Hirvikoski s.å. och Storkyro 1714. Fältväbel 24.10.1716, fänrik 10.2.1718, avsked 17.6.1724. Handelsman i Uleåborg, skeppsredare. Ägde del i en såg vid älven sedan 1730-talet. Ledamot av stadens byggnadsnämnd under slutet av 1740-talet. Riksdagsman 1751 och 1752. Befälhavare för stadens borgargarde. Död i Uleåborg 30.5.1775. - Gift 1:o med Brita Pilckar, f. 1705. begr. i Uleåborg 2.9.1765, dotter till rådmannen i Uleåborg Daniel Pilckar och Margareta Lithovius i hennes första gifte; 2:o i Kemi 1768 med Anna Margareta Zimmerman i hennes första gifte, f. i Vasa 9.5.1742, död i Uleåborg 27.1.1820, dotter till kyrkoherden i Kemi, fil.mag. Henrik Zimmerman och hans första hustru Anna Vidlund samt omgift i Uleåborg 12.11.1776 med handelsmannen där, vicehäradshövdingen Henrik Heikel, död 1818.

Barn, alla i första giftet, f. i Uleåborg:

Margareta, f. 28.10.1723, död i Uleåborg 27.11.1738. - Gift där 1.12.1737 med vicehäradshövdingen i Norra Österbottens domsaga, sedermera häradshövdingen i Lill-Savolax domsaga Johan Orrström i hans andra gifte, f. i Åbo 1.11.1707, död i Kuopio 5.1.1740.

Johan, f. 16.1.1725, begr. i Uleåborg 30.11.1734.

Daniel, f. 14.1.1727, begr. i Uleåborg 10.9. s.å.

Petter, f. 17.8.1728, begr. i Uleåborg 5.10. s.å.

Eva Kristina, f. 15.10.1729, död i Piteå 1.12.1814. - Gift 1:o i Uleåborg 6.3.1746 med handelsmannen där Mikael Wacklin, begr. i Uleåborg 13.9.1763; 2:o i Uleåborg 5.9.1764 med stabskaptenen vid Österbottens infanteriregemente Adam von Gertten, f. 1728, död 12.8.1772.

Isak, f. 29.9.1731, begr. i Uleåborg 15.10. s.å.

Karl, f. 6.12.1732. Student i Uppsala 8.11.1751, begr. i Uleåborg 16.12.1753. - Ogift.

Daniel, f. 8.11.1734, handelsman, död 1763. Tab. 8.

Gustaf, f. 8.8.1737, begr. i Uleåborg 4.9. s.å.

Johan, f. 27.11.1738, död i Uleåborg 9.12. s.å.

Efraim, f. 11.1.1741, död i Uleåborg 29.6. s.å.

Johanna Elisabet, f. 26.12.1742, begr. i Uleåborg 5.3.1815. - Gift med borgmästaren i Uleåborg Per Degerman, f. i Stockholm 10.1.1732, död i Uleåborg 23.12.1780. Han meddelade 15.6.1763 i rådstugurätten, att de var förelysta men ingen präst ville viga dem och att Johanna Elisabet Hollender med föräldrarnas samtycke hade flyttat till honom för att leva samman med honom.[23]

Efraim, f. 2.1.1745, död i Uleåborg 20.2. s.å.

Petter, f. 27.1.1746, begr. i Uleåborg 4.2. s.å.

Simon, f. 10.3.1747. Student i Uppsala 6.11.1764, handelsman i Uleåborg. Död där 8.9.1783. - Ogift.

Magdalena, f. 12.10.1749, död 18.12.1781. - Gift med handels- och rådmannen i Uleåborg Kristian Henrik Elfving i hans första gifte, f. i Ijo 18.1.1739, död i Uleåborg 10.1.1809.

 

Tab. 8.

Daniel Hollender (son till Petter H., tab. 7), f. i Uleåborg 8.11.1734. Besökte trivialskolan i Uleåborg, student i Uppsala 8.11.1751. Handelsman i Uleåborg 2.5.1761, bodde i faderns gård. Död under en resa på Karlö 17.11.1763. - Gift med Katarina Ullén, f. 1735, död 1.6.1784, dotter till kyrkoherden i Gamla Uppsala Petter Ullén och Sara Kristina Clewberg.

Barn:

Brita Magdalena, f. c. 1758. - Gift (kort?) före 30.4.1781 (då hon flyttade in till Kuopio) med landsfiskalen i Kuopio Jakob Fass, f. i Uleåborg 2.10.1746, död 11.3.1790 (enligt Kuopio stads kommunionbok).

Agata Johanna, f. c. 1762, död i Asikkala 23.5.1794. - Gift i Borgå i augusti 1785 med kapellanen i Sibbo, sedermera i Asikkala, vicepastorn Gabriel Lyra i det första av hans tre giften, f. i Kärkölä 22.9.1750, död i Asikkala 1.5.1808.

Simon Martin, f. posthumus 1764, begr. i Uleåborg 17.3.1765.

 

Tab. 9.

Johan Hollender (son till Johan H., tab. 6), döpt i Kexholm 9.11.1700, rustmästare vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente 31.7.1720, furir 31.12.1723, förare 23.12.1727. Fången vid Villmanstrand 23.8.1741, avfördes ur rullorna som stupad men återkom. Köpte 28.6.1743 av Henrik Ruuskanen ett skattehemman om 1/2 skattmark i Kareslahti by i Kuopio.[24] Inträdde åter i tjänst vid samma regemente, sergeant 17.3.1744, avsked 28.4.1748. Bodde sedan i Kasurila by, Kuopio (numera Siilinjärvi), på ett hemman som han övertog av sin andra hustrus far. Död i Kuopio 7.11.1780. - Gift 1:o med Katarina Lundeen, död i Kuopio 20.11.1743, 32 år gammal, dotter till majoren vid Kajana lantkompani Mikael Lundeen; 2:o 1744/45 med Elisabet Paldanius, f. c. 1722, död i Kuopio 31.12.1805, 89 år gammal, dotter till länsmannen i Kuopio Lars Paldanius och Anna Ranström.

Barn (barnen i första giftet framgår vid avvittring vid Kuopio ting 26-29.11.1744):

1. David, f. i Kuopio 4.5.1729, död före 1744.

1. Anna Kristina, f. i Kuopio 23.1.1731, död i Libelits 24.10.1769. - Gift i Kuopio 18.2.1750 med brofogden i Libelits Didrik Didriksson Sahlman i hans första gifte, död i Libelits 4.11.1776, 68 år gammal.

1. Katarina, f. i Kuopio 30.1.1733, död där 18.5.1766. - Gift med länsmannen i Kuopio Henrik Hoffreen, f. c. 1711, död i Kuopio 10.8.1764.

1. Eva Brita, f. c. 1736 (1739?), död i Kuopio 4.12.1805. — Gift 1:o i Kuopio 16.6.1766 med bonden i Kasurila där Per Bertilsson Nuutinen i hans andra gifte, f. i Kuopio 26.12.1729, död där 16.6.1790; 2:o i Kuopio 1794 med drängen, sedermera bonden på Kasurila nr 6 där Mårten Mårtensson Hakkarainen i hans första gifte, f. i Kuopio 12.6.1764, död där 22.2.1830.

1. Hedvig, f. i Kuopio 2.1.1737, död före 1744.

1. Sara, f. c. 1739, bodde åtminstone från 1756 hos sin farbror Petter Holländer i Uleåborg, död c. 1791. - Gift i Uleåborg 25.7.1758 med vaktmästaren vid fängelset där Zachris Toppelius, f. i Uleåborg 8.5.1732, död där 13.10.1782.

2. Elisabet Sofia, f. i Kuopio 30.12.1745, död där (i Maninga) 1.4.1809. - Gift i Kuopio 20.11.1763 med bonden i Kasurila Per Mårtensson Nuutinen i hans andra gifte, f. 1736, död mellan 1796 och 1805.

2. Petter Johan, f. i Kuopio 6.6.1749, död före 1754.

2. Anna Katarina, f. i Kuopio 3.3.1752, död där 24.5.1807. - Gift i Kuopio 9.4.1772 med bondsonen, sedermera bonden i Kehvo by där Ivar Mickelsson Väänänen, f. 1742, död i Kuopio 14.8.1797.

2. Kristian Johan, f. i Kuopio 29.4.1754, bonde, sexman, död 1831. Tab. 10.

2. Karl Gustaf, f. i Kuopio 27.7.1756, bonde, död 1825. Tab. 11.

2. Eva Kristina, f. i Kuopio 4.1.1759, död där 3.3.1760.

2. Efraim, f. i Kuopio 10.10.1761, död där 21.4.1763.

2. Aron, f. i Kuopio 21.8.1764, bonde, död 1845. Tab. 12.

 

Tab. 10.

Kristian Johan Hollender (son till Johan H., tab. 9), f. i Kuopio 29.4.1754. Ärvde faderns hemman i Kasurila, bonde där. Sexman i Kuopio. Död i Kasurila 9.8.1831. - Gift i Kuopio 4.6.1775 med Maria Lapveteläinen eller Mömmö, f. i Kuopio 18.4.1856, död i Kasurila där 7.6.1826, dotter till bonden i Räimä by i Kuopio Krister Mömmö och Gertrud Hakkarainen.

Barn, f. i Kuopio landsförsamling:

Johan, f. 1.4.1776, död i Kuopio 28.6.1777.

Eva Kristina, f. 30.3.1778, död som inhysing i Partala, Idensalmi i januari 1855. - Gift i Kuopio 22.4.1798 med dåvarande bonden i Pöljä by där, från 1811 bonden på hemmanet nr 16 i Haapajärvi by, Idensalmi, Petter Savolainen, f. 1766, död i Haapajärvi, Idensalmi 14.1.1825.

Efraim, f. 3.1.1781 (saknas i doplängden). Bodde på faderns hemman i Kasurila, Kuopio lf. Död där 6.4.1809. - Gift i Kuopio lf. 25.4.1802 med Hedvig Savolainen, f. i Kuopio 22.3.1777, var som änka piga i olika familjer i Kuopio stad, död där som »stadsfattig» 13.7.1849, dotter till bonden i Koivusaari by Hemming Savolainen och Margareta Kasurinen. Av Efraims tre barn nådde endast sonen Petter (1806-53) vuxen ålder. Han blev fältväbel vid Finska gardet.

Maria Elisabet, f. 14.9.1783, död i Kasurila, Kuopio lf., 28.5.1848. - Gift i Kuopio lf. 17.7.1803 med bondsonen i Kasurila Henrik Pekkarinen, f. i Kuopio 1.9.1782. Han blev på 1820-talet blind och dog »rotfattig» i Kasurila, Kuopio lf., 15.3.1849.

Anna Katarina, f. 24.2.1786, bodde hos fadern i Kasurila, död där 7.2.1805. - Ogift.

Brita Magdalena, f. 21.11.1788, död 1792 (saknas i begravningslängden).

Johan, f. 4.2.1792. Bodde hos fadern i Kasurila till c. 1825, då han flyttade till Kuopio stad. Var där dräng hos landshövding Gustaf Aminoff 1826-28 och sedan »skovlare» vid kronomagasinet. Död i Kuopio stad 5.2.1833. - Gift i Kuopio lf. 22.1.1785 med Eva Roininen, f. 1793, död som fattighjon i Kuopio stad 22.4.1868, dotter till Johan Roininen, som slutligen var landbonde i Rissala, Kuopio lf., och Katarina Miettinen. Av deras nio barn nådde sex söner vuxen ålder. Sonen Petter (f. 1806) blev brofogde i Nurmes och far till bl.a. landsräntmästaren i Åbo Johan Fredrik Hollender (1844-1904). Andra söners släktgrenar fortlevde i Kuopio.

Brita Lovisa, f. 10.3.1795, död i Kuopio stad 18.6.1854. - Gift i Kuopio lf. 28.12.1817 med bondsonen i Kasurila by, från 1831 tunnbindaren i Kuopio stad Matts Pekkarinen, f. i Kuopio lf. 26.3.1796, död i Kuopio stad 3.10.1860.

Greta Lena, f. 3.2.1798, död i Kasurila, Kuopio lf. 3.9.1900.

Peter, f. 26.8.1803, död i Kasurila 25.2.1804.

 

Tab. 11.

Karl Gustaf Hollender (son till Johan H., tab. 9), f. i Kuopio 27.7.1756. Bonde i Kasurila by i Kuopio landsförsamling, från 1793 på hemmanet nr 1 i Käyritty by i Nilsiä. Drunknade i Nilsiä 3.11.1825. - Gift i Kuopio 25.12.1777 med Cecilia Hakkarainen, f. i Kuopio 10.11.1759, död i Nilsiä 24.1.1833, dotter till bonden i Kasurila Mårten Hakkarainen och Elin Savonen.

Barn:

Petter Johan, f. 4.12.1778 (saknas i doplängden), bonde på Partala, d.v.s. en del av faderns hemman i Käyritty by, Nilsiä. Död där 22.5.1833. - Gift med Margareta Korhonen, f. 28.9.1778, död i Nilsiä 21.1.1833. Av sju barn nådde fyra söner och två döttrar vuxen ålder. Släktgrenen fortlevde i Nilsiä.

Karl Gustaf, f. i Kuopio lf. 27.5.1780, död där 6.6. s.å.

Anna Katarina, f. i Kuopio 2.9.1781, död där 15.8.1783 (kallas då Anna Kristina).

Aron, f. i Kuopio 31.1.1784, död i Nilsiä 14.10.1796, »krossad av kvarn».

David, f. i Kuopio 6.3.1786. Bonde tillsammans med brodern Henrik på Juhola, d.v.s. en del av faderns hemman i Käyritty, Nilsiä. Död där 30.11.1832. - Gift i Kuopio lf. 15.1.1808 med Eva Stina Nuutinen, f. i Kuopio 31.10.1785, död i Nilsiä 22.10.1830, dotter till bonden i Kasurila Per Nuutinen och Katarina Sahlman. Av åtta barn nådde tre döttrar vuxen ålder.

Karl Fredrik, f. i Kuopio 11.9.1788, död där 26.3.1789.

Henrik, f. i Kuopio 18.4.1790. Bonde tillsammans med brodern David på Juhola i Keyritty, Nilsiä, död där rotfattig 18.2.1864. - Gift i Nilsiä 19.10.1816 med Maria Kristina Pirinen, f. i Nilsiä 10.5.1794, död där 10.3.1865, dotter till bonden Petter Pirinen och Margareta Taskinen. Av sju barn i familjen nådde en son och två döttrar vuxen ålder.

Fredrik, f. i Kuopio 26.3.1793. Bodde hos föräldrarna i Käyritty, bötfälldes 1818 för att ha förolämpat dem. Flyttade 1829 till St Petersburg, men återvände snart och bodde sedan hos sina bröder på Juhola. Död där som inhysing 18.5.1840. - Gift i Nilsiä 20.5.1821 med Anna Lisa Rissanen, f. i Nilsiä 21.5.1798, död där 26.4.1833 i barnsbörd, dotter till torparen i Käyritty Tomas Rissanen och Maria Miettinen. I familjen föddes sex barn, men av dem nådde endast en dotter vuxen ålder.

Katarina, f. i Nilsiä 14.3.1796, död där kort efter 27.5.1855. - Gift i Nilsiä 22.6.1817 med bonden på Levämäki i Syvärilä by där, nämndemannen Karl Tammelin, f. 1786, död i Nilsiä 2.7.1841.

Anna Lisa, f. i Nilsiä 19.9.1798, död där 16.12.1850. - Gift 1:o i Nilsiä 1.1.1833 med bonden i Syvärilä by där Petter Pasanen i hans andra gifte, f. i Nilsiä 27.6.1800, drunknade där 3.12.1837; 2:o i Nilsiä 29.3.1840 med landbonden på Kiviniemi i Syvärilä Krister Rytkönen i hans första gifte, f. i Nilsiä 11.5.1811, flyttade bort 1854, enligt Nilsiäs kyrkbok till Nurmes, men han saknas där i längden över inflyttade.

Eva Sofia, f. i Nilsiä 1.9.1802, var enligt kommunionboken enögd. Död i Nilsiä 28.5.1833. - Gift där 10.6.1825 med landbonden i Savisaari Siikajärvi där Paul Johansson Hakkarainen, f. i Nilsiä 20.3.1796, död som fattighjon i Syvärilä by, Nilsiä 2.3.1868.

Lovisa, f. i Nilsiä 29.3.1805, död där 3.7.1857. - Gift där 10.6.1825 (samtidigt som systern Eva Sofia) med bondsonen från Syvärilä, sedan torparen i Keyritty Simon Petter Savolainen, f. i Nilsiä 13.8.1800, död där 29.10.1854.

 

Tab. 12.

Aron Hollender (son till Johan H., tab. 9), f. i Kuopio 21.8.1764, flyttade 1781 till Uleåborg, där han blev sjöman, återkom till Kasurila 1784, bonde där på Paavola, Lahentalo, som sedermera överfördes till Kolmisoppi by. Överlät på 1820-talet mot sytning hemmanet till sin måg Henrik Ruuskanen. Död i Kolmisoppi, Kuopio lf. (numera Siilinjärvi) 10.6.1845. Gift i Kuopio 26.3.1786 med Anna Maria Dahlberg, f. 20.2.1769, död i Kolmisoppi 15.12.1844. Hon bodde före sitt äktenskap på bostället Hirvolanniemi i Toivala by hos den ogifte fänriken Karl Fredrik Dahlberg och var troligen dotter till hans syster, mamsell Helena Katarina Dahlberg, som från sin bror flyttade till Aron Hollender i Kolmisoppi och dog där 6.3.1811.

Barn, f. i Kuopio lf.:

Karl Johan, f. 22.1.1787, elev i Kuopio trivialskola 1796, i Borgå gymnasium 1807, student (vib.) i Åbo 1811. Prästvigd i Borgå 5.9.1812 till pastorsadjunkt i Hollola. Nådårspredikant i Heinola 15.3.1814, pastorsadjunkt i Taipalsaari 19.10.1816, nådårspredikant där 11.6.1817 och t.f. kyrkoherde 3.12.1819, nådårspredikant i Vederlax 21.8.1822, kapellan i Kymmene 23.10.1822, tillträdde tjänsten 1.5.1823. Vicepastor 7.4.1830. Död i Kymmene 22.6.1843. - Gift i Heinola 28.3.1816 med Eva Kristina Örnström i hennes andra gifte, f. 30.11.1788, död i Kymmene 13.9.1845, dotter till gästgivaren i Pernå kyrkby Matts Örnström och Anna Fohlström samt änka efter kapellanen i Heinola Gustaf Serenius, död 1813. Parets enda barn var en dotter.[25]

Aron Fredrik, f. 15.3.1789, blev genom sitt gifte bonde på hemmanet nr 6 i Pöljä by i Kuopio lf. Nämndeman 1818. Död 7.2.1833 (saknas i begravningslängden). Gift i Kuopio 26.1.1815 med Maria Savolainen i hennes andra gifte, f. 1792, död hos sin äldste son i Kaaraslahti, Nilsiä 5.4.1854, dotter till bonden i Koivusaari by, Kuopio lf. Adam Savolainen och Margareta Ruotsalainen samt änka efter bonden i Pöljä by Johan Savolainen, död 1813. Av parets åtta barn nådde tre söner och två döttrar vuxen ålder. Släktgrenen fortlevde i Nilsiä.

Helena Elisabet, f. 28.1.1791, död i Kuopio lf. 11.4. s.å.

David Sigfrid, f. 1792 (saknas i doplängden), bodde hos sin far i Kasurila/Kolmisoppi, död där 25.11.1823 (enligt Nilsiä begravningslängd). - Gift i Maninga 25.7.1816 med Maria Eskelinen i hennes första gifte, f. i Maninga 6.1.1797, levde 1851 i Kärmetlahti i Maninga, dotter till bondsonen i Kärmetlahti Torsten Eskelinen och Maria Karhunen samt omgift i Nilsiä 15.6.1828 med bondsonen från Kareslahti Paul Kekäläinen. Av fyra barn nådde en son och två döttrar vuxen ålder. Släktgrenen fortlevde.

Eva Sofia, f. 1794 (saknas i doplängden), bodde 1860 på hemmanet nr 4 i Pajujärvi, Lapinlax. - Gift i Kuopio lf. 26.4.1812 med bonden på Hannula nr 6 i Maninga Adam Jääskeläinen, f. i Maninga 29.9.1794, död där 19.4.1845.

Petter, f. 14.7.1796, död i Kuopio lf. 10.6.1803.

Anna Katarina, f. 1798 (saknas i doplängden), var enligt kommunionboken enögd, död i Nilsiä 10.2.1833. - Gift i Kuopio lf. 13.7.1818 med bonden på Murtolahti nr 3 i Nilsiä Paul Henriksson Pentikäinen i hans andra gifte, f. i Murtolahti, då i Kuopio lf. 26.10.1788, död i Nilsiä 22.5.1857.

Maria, f. 7.1.1801, död i Kolmisoppi, Kuopio lf. 2.10.1855. - Gift med Henrik Pettersson Ruuskanen, f. 1801, död i Kolmisoppi by 3.4.1862. Han övertog av sin svärfar Paavola Lahentalo i Kolmisoppi by.

Margareta Lovisa, f. 1802 (saknas i doplängden), död i Kolmisoppi, Kuopio lf. 28.1.1842. - Gift med bonden på Juusola Harjula i Kolmisoppi by Henrik Ruuskanen, f. 1804, drunknade i Kuopio lf. 21.8.1846.

Henrik, f. 23.5.1805. Dräng i Kasurila, död där 13.6.1832. - Ogift.

Gustaf, f. 1807 (saknas i doplängden, i senare kommunionböcker uppges uppenbart oriktigt födelsedatum 24.1.1812). Dräng på flere hemman i Nilsiä, på 1850-talet hos sin brorson Aron Fredrik Hollender på Niemelä i Kaaraslahti by där. Död som inhysing i Kuuslahti, Nilsiä 4.1.1866. - Ogift.

Josef, f. 23.4.1810, död 27.6.1811 (enligt barnboken).

Peter, f. 1812 (saknas i doplängden). Dräng i Kasurila. I läsförhörsanteckningarna står »kan intet», en annan gång »simplicia». Död i Kuopio lf. 5.5.1861. - Ogift.

Sara, f. 25.2.1816, död i Kuopio lf. 10.4.1817.

 

[1] RA: 394:9.

[2] Emmy Hultman, Ekenäs stads dombok 1637-1660, s. 11-17.

[3] RA: Karis och Ingå ting 24.5.1631.

[4] Hultman, a.a., s. 148.

[5] Alfons Takolander, Ekenäs historia I, s.117. Källan till uppgiften där om Susanna Kruse är okänd. Den har inte stått att finna i Emmy Hultmans rika samling av Ekenäsgenealogi och -biografi.

[6] RA: 7922:618. Hultman, a.a., s. 226.

[7] Hultman, a.a., s. 46.

[8] SKrA: Hj. Börjesons biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1600-1699 (mscr., meddelande av jur.pol.mag. Leo Nyholm). Börjesons uppgift om att Peter Ridder hade ett hushåll i Vlissingen är oriktig, han har förväxlats med en Gillius de Ridder från Holland, som var i svensk tjänst (medd. av civilingenjör Curt Haij). Curt Haij, Churfursten av Sachsen, ett gammalt hus vid Gråmunkegränd, Släkt och Hävd 1979, s. 304-315. Georg Luther, Peter Hollender Ridder - från Ekenäs till Nya Sverige. Hufvudstadsbladet 27.2.1988 (även i Finland - USA nr 2/1988).

[9] Haij, a.a., s. 310-313. Meddelande av Leo Nyholm om bisättningen i Stockholm. RA: 8663:531. SRA: Svea hovrätt, vol. 138:9/1687 (meddelande av Curt Haij).

[10] RA: Äyräpää häradsting 8.3.1670; Vederlax ting 15.10.1690; Kuivas etc. pogosters ting 16-22.3.1694; Viborgs kämnersrätt 1.2.1700.

[11] Georg Luther, Gadd och Valleriansson, Genos 1956, s. 58. Kexholms begravningslängd.

[12] RA: 8678:771, 806, 807 (medd. av arkivchef Kaj Duncker); SRA: Svea hovrätt, civilakter 70/1687 (medd. av Curt Haij).

[13] RA: Vederlax ting 3-4.2.1685. SRA: Militära ansökningar och meritförteckningar, armén, vol. M 1142 R:3 (medd. av Curt Haij).

[14] RA: Viborgs och Säkkijärvi ting 24-30.1.1696.

[15] Erkki Lehtinen, Hallituksen yhtenäistämispolitiikka Suomessa 1600-luvulla, Hist. Tutkimuksia LX, s. 383. Haij, a.a., s. 306. RA: Äyräpää härads ting 19-20.1.1658 och 17-19.3.1673.

[16] SRA: Krigskollegii suppliker, vol. 12 (1671) och Biographica (medd. av Curt Haij). RA: Äyräpää härads ting 18-19.12.1682; Viborgs sockens ting 26-29.3.1688; Viborgs rådstugurätt 20.8.1706.

[17] SRA: Kammarkollegii inkomna handlingar, vol. 213, s. 1041 (visar att Strengberg och Hans Hansson Holländer var svågrar, medd. av Leo Nyholm). Georg Luther, Släkten Elfvengrens ursprung, Genos 1975, s. 48-49.

[18] RA: 8682:792 (medd. av överingenjör Henrik Falck); 8688:36; 8690:47.

[19] RA: 8688:36. SRA: Svea hovrätt, civilakter 70/1687 (medd. av Curt Haij).

[20] RA: 8688:18; Viborgs rådstugurätt 19.3.1670; Lappvesi härads övredels ting 1-3.9.1670. Yrjö Blomstedt, Suomen kihlakunnanvoudit 1630-1713, s. 22. Torsten G. Aminoff, Tjänstemän från Sverige i Viborgs självstyrelse under stormaktstiden, Nordisk Tidskrift 1976, s. 30.

[21] Biskop Gezelii d.y:s konceptbok 1712-1717, Ad. Neovius, Ur Finlands historia III, s. 704.

[22] RA: Pyttis och Lappträsks ting 9-10.2.1685; Jougio ting 22.9.1709.

[23] Aimo Halila, Oulun kaupungin historia II, s. 34.

[24] RA: Kuopio ting 23.1.1744 och 28.1.1746.

[25] RA: Colliander, Paimenmuisto (mscr.) nr 1408.

 

Selostus

Georg Luther: Hollender Ridder -suku.

 

Hollender-suvun vanhin tunnettu esi-isä Hans Hollender asui Tammisaaressa ainakin jo 1623. Monet hänen lapsistaan ja pojanlapsistaan käyttivät nimeä Ridder. Tätä taas seuraavat sukupolvet eivät enää käyttäneet, vaan vain nimiä Hollender tai Holländer. Hansia ei tiettävästi koskaan mainita säilyneissä lähteissä muulla kuin Hollender-nimellä. Ilmeisesti hän oli saapunut Hollannista.

Tammisaaren historiassa sanotaan, mainitsematta lähdettä, että Hans olisi ollut Turussa 1628 kuolleen hollantilaisen laivurin Willum Fachtin poika. Tieto on tuskin oikea. Fachtit, jotka myös joskus mainitaan Hollendereinä, ja Ridderit näyttävät olevan eri sukuja.

Nimet Hollender ja Holländer ovat varsin tavallisia eri puolilla Suomea jo 1600-luvulla. Kun sukunimi ilmaisee syntyperän, sitä ei voi pitää vahvana osoituksena samannimisten sukulaisuudesta. Esiteltävä sukuselvitys koskee vain tammisaarelaisen Hans Hollenderin jälkeläisiä. Kuitenkin useat Hansin pojanpojat katoavat lähteistä tuntemattomiin. Siten on mahdollista, että maamme myöhemmistä Hollendereistä muutamat - joita ei artikkelissa mainita - kuuluvat Hansin sukuun. On kuitenkin varmaa, että useimmat tämän nimen kantajat eivät ole Hansin jälkeläisiä.

Hans Hollenderin molemmat pojat, ja viimeisinä elinvuosinaan ainakin vuoteen 1653 asti Hans itsekin, asettuivat Viipuriin. Nuorempi poika, Petter Hollender Ridder (taulu 2) oli laivastonkapteeni, mutta oli Amerikassa Uuden Ruotsin komendanttina 1640-43. Hän joutui erään riidan vuoksi myös oleskelemaan 1680-luvulla vuodet Tukholmassa ja kuoli 84-vuotiaana siellä 1692, mutta hänet haudattiin lopullisesti Viipuriin 1697. Puolisonsa, tukholmalaissyntyisen Elisabet Johanintyttären kanssa hänellä oli seitsemän lasta. Pojat Petter ja Konstantin Ridder elivät aikuisiksi ja matkustivat, ehkä isänsä mukana, Tukholmaan. Petter kuoli 1683 siellä, nähtävästi jälkeläisittä. Kummankaan perhesuhteista ei ole tietoa.

Hans Hollenderin vanhempi poika, Hans Hollender Ridder (taulu 3) oli lääninkirjanpitäjä Viipurissa 1641. Hän muutti Turkuun noin 1657, mutta kuoli siellä jo 1658. Brita Johanintyttären kanssa hänellä oli viisi poikaa ja yksi tytär. Perheen pojista vain yhden, Käkisalmen kihlakunnan kruununvoudin Hans Hansson Hollenderin (eli vielä 1690-luvulla, taulu 4), poika Kurkijoen kirkkoherra Johan Hollender (kuoli 1706, taulu 6) jatkoi sukua. Tämän vanhempi poika Peter, kauppias ja laivanvarustaja Oulussa sekä valtiopäivämies (taulu 7), kuoli Oulussa 1775, ja hänen sukuhaaransa sammui mieskannalta 1783.

Kirkkoherra Johan Hollenderin nuorempi poika Johan (taulu 9) oli syntynyt Käkisalmessa 1700. Hän astui armeijan palvelukseen, oli varusmestari ja sitten johdattaja. Joutui Lappeenrannan taistelussa venäläisten vangiksi ja poistettiin kaatuneeksi arveltuna kirjoista, mutta palasi vankeudesta. Osti 1743 tilan Kuopion pitäjän Kareslahdesta, mutta astui jälleen palvelukseen kersanttina 1744, eroten 1748. Asui sitten Kuopion, myöhemmän Siilinjärven pitäjän Kasurilassa tilalla, jonka hän vastaanotti toiselta apeltaan nimismies Lars Paldaniukselta. Johan kuoli siellä 1780. Kahdesta avioliitostaan hänellä oli 14 lasta.

Johan Johaninpoika Hollenderin toisesta avioliitosta syntyneistä lapsista kolme poikaa jatkoi sukua Savossa. Kristian Johan Hollender (1754-1831, taulu 10) oli tilallinen kotitilalla Kasurilassa ja kuudennusmies. Hänen 10 lapsestaan pojan Johanin (1792-1833) suku jatkuu useana haarana. - Karl Gustaf Holländer (1756-1825, taulu 11) oli tilallinen Nilsiän pitäjän Keyrityssä. Suku on pitemmälle jatkunut ainakin hänen pojastaan Petter Johanista (1778-1833). - Aron Hollender (1764-1845) muutti Ouluun 1781 ja oli siellä merimies, mutta palasi kotikylään 1784. Oli tilallinen Kuopion pitäjän Kolmisopessa. Hänen poikansa Karl Johan (1787-1843) lähti koulutielle ja oli viimein Kymen kappalainen; hänellä oli vain yksi tytär. Muista Aronin pojista jatkoivat sukua tilallisina Aron Fredrik (1789-1833) Kuopion pitäjän Pöljässä ja David Sigfrid (1792-1823) Kolmisopessa.

Kirjoittaja on kerännyt Hollendereiden myöhemmistä sukuhaaroista aineiston, joka on vielä epätäydellinen, mutta hän ei voi ainakaan pitkään aikaan jatkaa suvun tutkimista. Hän on halukas antamaan tuon osan aineistostaan jollekin toiselle suvun tutkijalle käytettäväksi jatkotutkimuksen pohjana.


Genos 63(1992), s. 1-11, 27-28

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1992 års register | Årgångsregister