[ Anmärkningar | Artikelns slut ]
Mårten Schilling, assessor vid Åbo hovrätt 1653-72, har genom sina döttrar talrika avkomlingar i välkända släkter. Det oaktat har uppgifter om hans härkomst saknats.
Toini Melanders Personskrifter gav mig impuls att försöka få fram något. Där träffar man på fyra personer med namnet Schilling, Mårten själv och hans dotter Christina samt två med namnet Gustavus. En lyckönskningsskrift till Christinas bröllop med Johan Rancken, den 19 febr. 1663 i Åbo, innehåller dikter av Benedictus Vallenius och Gustavus Schilling. Den senares poem är latinskt och undertecknat "fraterne pectore". I bokens personregister har denna Gustavus försetts med fadersnamnet Martini. Gustavus C. Schilling har i en skrift till promotionen vid Åbo akademi den 11 juni 1661 uppvaktat Andreas Heinricus, Martinus Erici Agrelius och Marcus Helsingius. Enligt skriften var någon av dessa "avunculus" d.v.s. morbror till Gustavus, vilken i personförteckningen har Christopherus som patronymikon.
Promotionsskriften föranledde att Wilh. Lagus’ Åbo akademis studentmatrikel blev min följande källa. Enligt den blev Gustavus Christopheri Schilling från Västmanland inskriven som student 1659. Han var son till Christopherus Martini Schilling, kyrkoherde i St. Skedvi i Dalarna. Han lämnade akademin 1662 och blev sedermera kyrkoherde i Mora i Dalarna. Under sitt sista år i Åbo hade han författat en "panegyrisk oration" över hovrätten. Den Benedictus Vallenius som tillsammans med en Gustavus Schilling uppvaktade med en skrift vid Christina Schillings bröllop visar sig ha varit samtida studiekamrat med Gustavus Christopheri Schilling, också han inskriven 1659. I studentmatrikeln finner man också Gustavus Martini Schilling och Gabriel Martini Schilling, vardera från Åbo och inskrivna 1662, söner till assessorn Mårten Schilling. De nämnda årtalen fick mig att börja tro att det inte var Christinas egen bror som lyckönskade med en latinsk dikt till hennes bröllop utan Gustavus Christopheri. Melander har kanske antagit att det var brodern på grund av uttrycket "fraterne pectore". Detta kan emellertid utom broder också avse kusin eller annan släkting samt helt enkelt vän. Att Gustavus Christopheri hade valt hovrätten som ämne för sin oration kan ju också tänkas bero på nära bekantskap med Christinas far.
Eftersom såväl Christopherus Schilling som hans son Gustavus hade varit präster inom Västerås stift blev följande källa Västerås stifts herdaminne. Denna av Gunnar Ekström utarbetade matrikel ger även rikligt med genealogiska data. Om Christopherus sägs där att han var född ca 1594 som son till befallningsmannen i Strömsholms län Mårten Schilling och Brita Christoffersdotter på Hovgården i Munktorp kommun. Han hade i sitt äktenskap med Susanna Eriksdotter nio barn. Förutom ovannämnda Gustavus blev också sonen Erik präst, kyrkoherde i Odensvi. Ekström har en uppgift att också Erik hade uppvaktat med en personvers till Christina Schillings bröllop, vilket förstärker den ovan uttalade uppfattningen att gratulanten Gustavus var son till Christopherus. Tydligen rådde något slag av släktskap mellan familjerna i Munktorp och Åbo. Möjligheten att assessor Mårten Schilling skulle ha varit son till Christopherus kunde genast förkastas genom att Christopherus hade en son som hette Mårten vilken blev prokurator i Stockholm och dog där 1671.
Tidsmässigt kan assessorn ha varit bror eller brorson till Christopherus. Han tillträdde som skrivare vid hovrätten i Åbo 1638 och kan alltså ha varit född ca 1610. Befallningsmannen Mårten Schillings och hans hustrus dödsår är kända genom att deras gravsten och epitafium finns bevarade i Munktorp kyrka. Enligt dessa dog Mårten 1614 och hustru Brita 1621. Till en släktforskares förargelser hör att då en släkt började använda tillnamn negligerades fadersnamnen. Då jag äntligen fick tag på något för assessorn var det inte vad jag hade förväntat mig, nämligen Martini, utan två andra alternativ, namnet Andreas eller ett namn som började på bokstaven J. Källan var Jorma Vallinkoskis Turun akatemian väitöskirjat. Vallinkoski synes ha föredragit Andreas, okänt av vilken anledning. Det förekommer i Daniel Petri Terserus’ dissertationsskrift 1648 bland dedikationerna. Mårten Schilling kallas där Martinus Andreae Skilling. Stavningen av tillnamnet är något ovanlig. I de 15 fall Mårten nämns i Vallinkoskis verk stavas namnet 11 gånger Schilling och endast 3 gånger Skilling. Detta bidrar till en viss misstro, i synnerhet som initialen J. av olika anledningar förefaller trovärdig. Den finns i Carolus Ericius Sudermannus’ dissertation för disputation den 18.9.1652 i Åbo. Av den lyckades jag erhålla en kopia. Respondenten Carolus Ericius har dedicerat den till fyra herrar, bland dem Martinus J. Schilling, sekreterare vid Åbo hovrätt. Om honom använder han uttrycket "consobrinus", d.v.s. kusin eller syskonbarn. Så kallar han också en av de övriga, nämligen Petrus J. Aulaevillius, rådman i Stockholm. En kontroll i verket Stockholms rådhus och råd bjöd på intressanta uppgifter om honom. Han var son till befallningsmannen i Snevringe härad i Västmanland, Johan eller Hans Persson, död 1634. Han hade antagit namnet Aulaevillius efter sin hemgård Hovgården i Munktorp. Märkligt nog hade Johan Persson samma befattning och samma boplats som Mårten Schilling d.ä. ty Snevringe härad var praktiskt taget detsamma som Strömsholms län, änkedrottningen Katarina Stenbocks livgeding. De två övriga som blev föremål för respondenten Carolus Ericius tillägnan var Olaus Höök, borgare i Stockholm och son till kaplanen i Munktorp Andreas Olai Angermannus samt Olaus Samuelsson Walenius som var Mårten Schillings kollega som assessor vid Åbo hovrätt, senare adlad Wallenstjerna. Också han kom från Västmanland.
Herdaminnet avslöjar att respondenten Carolus Ericius var son till Ericus Petri Angermannus, kyrkoherde i Torpa nära Munktorp. Hans syster Susanna var gift med Christopherus Martini Schilling och hans bror Martinus Erici Agrelius visar sig sålunda ha varit den av de tre tidigare nämnda promovenderna som var Gustav Christopheri Schillings morbror. Som nära släkting till Mårten Schilling i Åbo och till familjen Schilling i Munktorp bör skriftens författare Carolus Ericius ha varit medveten om vem som var Mårtens far. Skriften är tydligt läsbar och alla personuppgifter som jag har kunnat kontrollera är riktiga. Om man jämför med namnen i Daniel Petri Terserus dissertation kan man konstatera att i denna är både respondenten och de som nämns bland dedikationerna för Mårten Schilling mera perifera personer. Med detta menar jag att risken för misstag här kan ha varit större. Om någotdera alternativet är riktigt kan assessor Mårten Schilling i varje fall inte ha varit son till befallningsmannen Mårten Schilling, men väl sonson eller dotterson.
Som repetition av det föregående visas här sambandet mellan de viktigaste hittills nämnda personerna i Västmanland.
 |
Forskningar i Strömsholms läns personhistoria försvåras av att det var ett kungligt revir som från 1561 till 1621 innehades av Gustav Vasas änka Katarina Stenbock som livgeding eller förläning. Under nästan hela denna tid saknas räkenskaper för länet som kom att omfatta Snevringe härad. Detta enligt J. A. Almquist, som därför inte heller har lyckats upprätta en längd över fogdarna. Ur landskapshandlingar efter 1621, Elvsborgs lösen 1617-1618 samt Ekströms herdaminne lyckades jag plocka ut endast några få korn av betydelse. Johan Persson är nämnd som befallningsman och boende på Hovgården redan 1613, alltså medan Mårten Schilling ännu levde. Detta stöder tanken att han som Mårtens svärson hade övertagit befattningen. Mårtens hustru Brita var fataburshustru hos änkedrottningen på Strömsholm åtminstone under sin änketid. Också efter hennes död 1621 är en hustru Brita från Hovgården nämnd i samma befattning. Hon kan möjligen ha varit Johan Perssons hustru. Det finns tecken på att någon av Mårten Schillings efterkommande bebodde Hovgården ännu 30 år efter hans död. En hans sondotter avled som liten där 1633, fastän fadern Christopherus som då var domkyrkosyssloman torde ha bott i Västerås. Mårtens dotter Märta vistades där 1642-43, som det heter "hos sina föräldrar", då hennes man reg.-prästen Johannes Nortunius var tillfälligt arbetslös.
Tanken att Johan (Hans) Persson var måg till Mårten Schilling den äldre och far inte endast till Petrus J. Aulaevillius utan också till Mårten J. Schilling blev allt mera påträngande. Att sönerna antog olika släktnamn var ingenting ovanligt. Om fadern saknade ett sådant kunde man välja något själv t.ex. moderns. Att antagandet bäst kunde styrkas genom vittnesbörd att Johan Persson verkligen var gift med Mårten Schillings dotter var tydligt. Men chansen att lyckas med det var inte lovande. Det låg i alla fall närmast till hands att söka mera uppgifter om släkten Aulaevillius. Jag började med att gå igenom tidskriften Släkt och Hävd och redan i 1960 års årgång fann jag en notis som ledde mig till Svenskt Biografiskt Lexikon. Där hade jag redan tidigare sökt namnet men missat det. Det gäller att kunna alfabetet och att läsa rätt innantill. Nu fann jag biografin över Peter Aulaevill, borgmästare i Stockholm och sonson till Petrus J. Aulaevillius. Därav framgick att hans söner hade blivit adlade med namnet von Aulaevill. Elgenstjernas ättartavlor gav sedan följande uppgifter om släktens anfar: Johan Persson, f. i Gävle, befallningsman i Snevringe härad av Strömsholms län 1609, d. 29.7.1634 i Köping. G.m. Mårten Skillings dotter.
Att Johan Persson dog i Köping har ett visst intresse. Det är möjligt att han lämnade sin befattning i Strömsholms län under 1620-talet och bosatte sig i denna närbelägna stad. Det finns en uppgift att hustru Britas fatabur på Strömsholm inventerades 1628 kanske i samband med bortflyttningen. En Martinus Johannis Copingensis inskrevs vid Uppsala universitet 22.9.1632. Detta kan mycket väl ha varit Mårten Schilling som inte ännu hade antagit något eget släktnamn och därför benämndes efter hemorten vilket var brukligt. Uppgifter om Mårtens studier har hittills helt saknats, förmodligen för att han inte har kunnat identifieras. Enligt detta kan Mårten ha blivit född mellan 1615 och 1620. Tidpunkten 1638 för hans tillträde som skrivare vid Åbo hovrätt passar också in i sammanhanget.
Namnet Schilling kom enligt Muncktells Westerås stifts herdaminne (1843) av en by eller en gård Skillinge invid Kungsör. Uppgiften har upprepats av Lagus, men för övrigt har jag inte funnit någon bekräftelse. I Stockholm fanns det under 1500-talet enligt stadens tankeböcker några handelsborgare som använde namnet. En Bertil Schilling hade tydligen kontakter med änkedrottningen på Strömsholm. År 1580 hade han anmodats att leverera åt Clas Fleming smör och spannmål av gärden i Strömsholms län. År 1605 hade han biträtt henne i en tvist som gällde ett järnbruk. Tillsammans med fem andra borgare hade han fått svära att han inte visste något om kung Eriks och Jöran Perssons ägodelar. Det kan nämnas att Jöran Perssons mor hade varit fataburhustru på Strömsholm. Bertil Schilling hade en bror som hette Mårten, vilken åtminstone 1571 vistades "ther i landet", alltså någonstans utanför Stockholm. Tillsammans med modern Margareta beviljade bröderna inteckning i sin nyss avlidna faders gård i Stockholm för en skuld till borgmästaren Matts Persson, som fadern inte hade betalat. Fadern Hans Schilling är nämnd som testamentsvittne redan 1545. Bertil Schilling skötte också senare några husaffärer där brodern Mårten var medintressent, men denne nämns aldrig som närvarande i Stockholm. Att denna Mårten Schilling kunde ha varit identisk med befallningsmannen på Strömsholm är möjligt men materialet är för knapphändigt för att man skall kunna ta ställning. För att assessor Mårten Schilling var dotterson till befallningsmannen med samma namn finns flere indikationer och detta har därför inlemmats i nedanstående antavla med reservationen att endast indicier aldrig ger hundraprocentig säkerhet.
I Mårten Schilling, d. 28.1.1614, befallningsman i Strömsholms län i Västmanland, bebodde Hovgården i Munktorp. Han kan möjligen ha varit son till borgaren i Stockholm Hans Schilling och hustru Margareta. Gift med Brita Christoffersdotter, d. 1621, fataburhustru på Strömsholm.
II Dotter:
Brita(?)Mårtensdotter Schilling, gift med Johan (Hans) Persson,
f. i Gävle, d. 29.7.1634 i Köping, befallningsman i Strömsholms län 1609, bodde
på Hovgården i Munktorp.
III Son:
Mårten Johansson Schilling, f. ca 1615-20, begr. 10.4.1672 i Åbo
domkyrka, sannolikt den Martinus Johannis Copingensis som inskrevs i Uppsala
universitet 22.9.1632, handlingsskrivare vid Åbo hovrätt 1638-42, sekreterare
1642-53, assessor 1653-72. Innehade samtidigt häradshövdingsämbetet i följande
domsagor: Vallentuna 1649-53, Kexholm 1653-55, Borgå 1655-59, Kexholm 1659-63,
Stor-Savolax 1664-72. Underlagman i grevskapet Vasaborg 1663. Gift med
Kristina Tavast, d. 1671, dotter till Henrik Tavast, köpman i Åbo och
hoppman för Jakob de la Gardies och Ebba Brahes egendomar och förläningar i
Finland.
IV Barn:
Kristina, d. ca 1712 i Sverige, gift 19.2.1663 med borgaren i Åbo
Johan Rancken, d. 1710.
Gustav, student i Åbo 1662, handlingsskrivare vid Åbo hovrätt 1672-77,
gift med Hebla.
Gabriel, student i Åbo 1662, möjligen den som är nämnd i Västerås stifts
herdaminne s. 340 som bokhållare i reduktionskommissionen, begr. i Stockholm
25.10.1691.
Helena, gift med Alexander Kepplerus, f. ca 1645, d. 11.4.1697,
förläningsfogde i Vemo, rusthållare i Pemar och Merimasku.
Susanna, gift 1670 med Arvid Florinus, d. 1707, kapellan i Pemar
1669, kyrkoherde i Ackas 1693.
Margareta, gift med Daniel Tollet, korpral, bosatt på Pelkola i
Hattula.
Katarina, levde 1729, gift med Anders Prytz, d. 29.12.1710, rådman
och stadssekreterare i Åbo 1693, borgmästare 1696.
Nils, nämnd av Lagus i Åbo hovrätts historia som son till Mårten, men
f.ö. okänd.
Källskrifterna är nämnda i texten. Utredningar för alla mågars släkter är omnämnda i Leif Methers Släktregister.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]Systematisk förteckning | 1994 års register | Årgångsregister