[ Källförteckning | Artikelns slut ]
Anna Margareta Nyholm, nämnd i tabell 3, hade jag antagit vara mor till Anna Candelin. Kort efter det artikeln hade blivit publicerad fick jag en nyårshälsning av släktforskaren i Malmö Leo Nyholm, som påpekade att i häradstingets i Pojo protokoll av den 27.11.1724 omnämnes kaplansänkan i Karis, hustru Margareta Nyholm och hennes systerdotter jungfru Anna Candelin och dennas trolovning med rusthållarens i Karislojo Kusis Jöran Hinderssons halvsysters sonson Jöran Hindersson d.y.
I ifrågavarande tingsprotokolls § 49 redogörs för målet: Förlovningen mellan jungfru Candelin och Jöran Hindersson d.y. hade ingåtts på vissa villkor och hade hon sedermera ändrat sig och ville inte numera att denna äktenskapshandel skulle fullbordas. Under sommarens lopp hade endel ägodelar hämtats till Kusis och nu skulle man komma överens om huru med dem skulle förfaras. Kaplansänkan och Jöran Hindersson d.ä. tillkännagåvo nu att de för sin del ingått med varandra en sådan förlikning att hon skulle återfå alla sina saker, förutom en dyna med fjäder uti och var uppå, en fåll och en svepa, mot att hon utbetalade å sin systerdotters vägnar 60 daler kopparmynt åt honom på villkor att trolovningen skulle vara helt upphävd. Men Jöran Hindersson d.y. var ännu betänksam och yrkade fortfarande på ett äktenskap med jungfru Candelin, som dock inte ville ge sitt samtycke därtill, då hon aldrig haft ett varmt hjärta till honom och blivit till förlovningen tvungen och förledd i all hastighet. Men när madam Nyholm lade till 15 daler till förlikningen så att hela summan blev 75 daler kopparmynt kunde ynglingen dock avstå från sin fordran. Och sedan förklarade Jöran Hindersson d.ä. och d.y. all vidare talan och rätt till madam Nyholm och jungfru Candelin, så på egendomen som på trolovningen vara till alla delar upphävda. Detta kunde nu häradsrätten lagligen fastställa och angående trolovningens upphävande hemställdes till det högvördiga Domkapitlets gottfinnande och skillnad, likmätigt Kongl. Kyrkolagens 1 §.
Tack vare detta domstolsprotokoll har jag i någon mån kunnat utreda Anna Candelins härkomst. Den i domstolshandlingen nämnda kaplanänkan i Karis var änka efter Henrik Ajolin som hade blivit kaplan i Karis år 1719 och avlidit 1721. Tidigare hade han varit adjunkt i Lundo och kaplan i Patis där han 30.8.1710 hade ingått äktenskap med jungfru Margareta Nyholm. Detta äktenskap verkar att ha varit barnlöst. I Karis kommunionbok för år 1723-1724 är antecknat:
Kaplans Enckia Mad Nijholm
syst. Anna död
dott Anna
d:o Lena
av vilket framgår att Anna Candelins mor dött år 1723 eller 1724. I Patis mantalslängder bl.a. för åren 1705, 1707 och 1708 förekommer på befallningsman, senare rådman Johan Nyholm gods Greivilä som syster antecknad Margareta. I kommunionboken åren 1714-1720 förekommer också på Greivilä rådmans Syster Anna och döttrarna Anna och Helena vilka alla tre var nattvardsgångna år 1718 8/2, 2/7 och 1/11. Av detta framgår att rådman Nyholm var bror till Anna och Margareta Nyholm. Antagligen hörde också den jungfru Nyholm, som 18.3.1702 i Nystad gifte sig med mons. Petter Lehman till denna syskonskara.
Av det föregående framgår att Anna Candelins mor var Anna Nyholm, som hade dött ca år 1723 och anteckningen i Ingå kommunionbok 1731-1732 "Svärmor Anna Marg. Nijholm" är en sammanblandning av henne och hennes syster Margareta Nyholm, som återigen antagligen är identisk med den prästänka som avled på Sonasund i Ingå 11.3.1733.
Epitetet "jungfru" både för systrarna Candelin och Nyholm talar för ett ståndsmässigt ursprung. Detta inger förhoppning om att deras fäder ännu kan påträffas ehuru jag inte tills dato kommit på dem.
Uppgifter om rådman Johan Nyholm har jag erhållit ur källor av varierande slag och kan det vara av intresse att återgiva något av det som jag funnit. Min första anteckning om honom är ur Masku kommunionbok Karis (Caaris, Cairis) gård då han tillsammans med sin hustru Anna Renner besökte nattvarden 10.3.1695. Kanske hon var den Anna Renner som omnämnes 8.9.1692 och som var dotter till kyrkoherden i Raumo, Michael Jacobi Rennerus.1 Då Johans och Annas son Joel föddes år 1695 titulerades fadern "mönsterskrivare", men vid följande sons födelse 1697 "kronans befallningsman". Anna Renner begrovs tillsammans med sin lille son Michael i Patis moderkyrka 29.9.1704. Circa år 1706 gifte Johan Nyholm om sig med Helena Henriksdotter, dotter till häradshövdingen Henrik Johansson och Maria Thorvöst.2 Hon omnämnes ännu 1730-31 på Greivilä, Mäenpää rusthåll i Patis och vigdes 30.9.1731 i Åbo av professor Johan Hartman med sacellanen i Patis Michael Qvarnberg, senare kaplan i Nousis och död därstädes 19.4.1749, 41 år gammal.
Johan Nyholm hade år 1699 köpt Greivilä efter det han år 1697 hade blivit befallningsman i Patis. År 1712 blev han stadskassör och e.o. rådman i Åbo. I ett brev av den 20.9.1713 till landshövding Stiernstedt redogjorde han för det bedrövliga läget i Åbo efter det att de ryska trupperna hade lämnat staden, men skall sedan enligt myndigheternas rekommendation ha flytt över till Sverige där han senare antagligen avlidit.3 Ur en inventarieförteckning i Patis församling framgår att man med honom till Sverige medsände en svart mässkåpa med silverdekor.4
Följande av hans barn äro kända:
Joel f. i Masko 21.3.1695, omnämnes ss student år 17195.
Johan döpt i Masko 15.8.1697, omnämnes på Greivilä i Patis kommunionbok
1707-1713 och nattvardsgången 1712 och 1713.
Juliana Rebecca döpt i Patis 3.10.1702. Levde 1731. Gift med löjtnanten
Henrik Litzell.2
Michael gravlagd ss liten tillsammans med sin moder i Patis moderkyrka
29.9.1704.
Maria Elisabeth döpt i Patis 5.4.1707. Gift i Patis 14.1.1728 med
adjunkten i Rimito Mathias Meiholm, som begrovs i Rimito
7.11.1736. I äktenskapet föddes åren 1729-1735 inalles 4 barn, av vilka ett
dog 1730 och de tre övriga 1736.
Anna Lena döpt i Patis 4.8.1708.
Abraham, befallningsmans lilla son, döpt och avliden 1710.
Petter, döpt i Patis 21.6.1711.
Catarina, döpt i Patis 5.10.1712. Hon om nämnes s jungfru Caisa Nyholm i
Patis kommunionbok 1726-1732 på Greivilä.
Om Sergeant Oldenburgs dotter Magdalena Oldenburg hade jag som sista uppgift antecknat att hon vistades i Ekenäs där hon var nattvardsgången 5.8.1777. (Tab 3. IV)
Nu har det framgått att hon antagligen redan samma år hade ingått äktenskap med föraren vid Nylands infanteriregemente och Karis kompani Wilhelm Rosbeck f 21.11.1736 i Ingå, son till mönsterskrivaren Henrik Johan Rosbeck och Anna Ingman. Familjen bodde på Siggby boställe i Tenala åtminstone ännu år 1783 då Wilhelm tog avsked ur militärtjänst.8 Här föddes också 11.12.1782 deras dotter Helena Catharina. År 1785 flyttade familjen till Remala i Nummis, där de enligt mantalslängderna för 1786 och 1787 bodde på Olli Övergård, som innehades av Sergeant Lostierna. Enligt Kyrkslätts kommunionböcker ankom Wilh. Rosbäck från Nummis till Evitskog Ollas 22.5.1787. Han kallas här Sergeant och någon anteckning om medföljande familj förekommer inte. Följande år hade han som "förare" avgått till Sveaborg. Detta tyder på att han åter var i någon slags militär tjänstgöring, antagligen i samband med Gustav III:s krig. Senare påträffas han tillsammans med sin familj på Heisala Sarckis hemman i Nummis varifrån han år 1789 enligt en otydligt anteckning i kommunionboken flyttade till Kyrkslätt.
Kyrkolagens bestämmelser om ingående av äktenskap voro stränga, därom vittnar det som Armas Gräsbäck berättar om när dåvarande rustmästaren Vilhelm Rosbeck lystes till äktenskap i Karis kyrka 1770 med Maria Kristina Dickman med moderns tillåtelse men utan giftomannens vetskap. Vid häradsrätten förklarades lysningen ogiltig, och modern, vilken 1770 som morgongåva skänkt Rosbeck Stors och Lills skattehemman i Rösund i Snappertuna, återtog gåvan 1773.6
Margareta Oldenburgs (Tab. 3, IV) man bokbindaren Bengt Conrad Sandberg var antagligen född i Sverige där han gick i lära hos Johan Hamberg i Örebro åren 1753-1758.1
[1] Magnus Brenner: Namnet Renner i Finland. Förhandlingar och uppsatser. 14. SSLF 47. Helsingfors 1901
[2] Tor Carpelan: Åbo i genealogiskt hänseende på 1600- och början af 1700-talen. Hfors 1890, s. 181
[3] Carl von Bonsdorff: Åbo stads historia under sjuttonde seklet II:3, Hfors 1898
[4] Väinö Perälä: Paattinen 1559-1959, Turku 1959 s. 160
[5] Vilh. Lagus: Åbo Akademis Studentmatrikel, H-fors 1891, s. 365
[6] Släktbok, Ny följd I:2 sp. 225
[7] Jorma Vallinkoski: Suomen kirjansitojamestarit, Finlands bokbindaremästare, Die Buchbändermeister Finnlands 1514-1868, redigerad av Jarl Pousar, Hki 1992
[8] Kaarlo Wirilander: Suomen armeijan upseeristo ja aliupseeristo 1718-1810. Officerare och underofficerare vid Finlands armé 1718~1810. Hki 1953
Genos 65(1994), s. 187-188, 122
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början | Noter ]
Systematisk förteckning | 1994 års register | Årgångsregister