[ Artikelns slut ]
Kirja-arvosteluja - Recensioner
A. Jansson: Johan Rosenhanes dagbok 1652-1661. Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, Handlingar del 18. Stockholm 1995. 385 sid., illustrerad
Med rubricerade verk har glädjande nog ännu en dagbok från 1600-talets mitt blivit publicerad, därtill av den styve texttydaren Arne Jansson. Riksrådet Johan Rosenhane (1611-1661) hörde ej till de ledande inom rådet. Hans anteckningar från rådstiden 1658–1661 är visserligen ganska omfattande. Men tyvärr innehåller de inga historiska nyheter. Rosenhane är bara ännu ett vittne till sådant som vi kände till förut. Bokens värde ligger därför främst i den ingående och mångfacetterade bild som den ger av en duktig, noggrann och ganska försiktig landshövdings dagliga liv först i Viborgs län (1645-1654) sedan i Östergötlands (1655-1658).
Tyvärr visar det sig att den nu publicerade dagboken blott är en fortsättning på en försvunnen äldre. Detta drabbar främst Rosenhanes fem första år i Viborg, särskilt tråkigt eftersom därmed utan tvivel också en mängd genealogiska anteckningar av stort värde försvunnit. I denna verkliga avkrok av dåtidens Sverige visar det sig att landshövdingen i stort sett umgicks med alla, som hade verklig betydelse i Viborg med omnejd. Alldeles oavsett börd eller yrke förekom landshövdingsparet på bröllop och begravningar och som faddrar till barn inom alla kategorier. Man kan egentligen inte heller urskilja någon societetsgrupp kring landshövdingsparet. Trots mängden av adliga officerare och godsägare i trakten fanns det dock faktiskt bara en, som var fullt socialt jämbördig med landshövding Rosenhane, nämligen majoren (sedan överstelöjtnanten) vid Ingermanländska Adelsfanan Gerhard von Löwe (1608-1677) (SAÄ, tab. 9), som dessutom var gift med en Wachtmeister, syster till innehavaren av det stora friherreskapet Björkö (sydöst om Viborg). Umgänget med Löwes var mycket livligt.
Som smakprov på de genealogiska uppgifterna följer här de bröllop som Rosenhane nämner under år 1652, dock i fall av att de är ofullständiga vid sitt datum kompletterade med felande namn el.dyl., som han nämner på andra håll i dagboken:
7.1.1652 hovrättsassessor Anders Krok (Gyllenkrok) och Maria Mums (dtr av Viborgrådmannen Mårten M. och Ingeborg Schlimmelkorn); datum, plats och hennes förnamn saknas i SAÄ, tab. 3.
4.2.1652 borgmästaren i Viborg Hans Schmedeman och änkan från Narva Karin Valeriansdtr. Brudens ej namngivna broder var närvarande.
22.2.1652 på Åbo slott föraren Per Jönsson och Jäska Knutsdtr (syster till lagläsaren i Rantasalmi Knut Knutsson).
22.8.1652 slottsvaktmästaren på Viborg Gustaf Ram och landshövdingskans piga Katarina Johansdtr de Manke (dtr av tullkontrollören i Viborg Johan de M.). Frieriet hade 16.4. s.å. framförts till R. av slottets artillerichef kapten Nils Loberg och gymnasierektorn Claes Thesleff.
S.d. 1652 "R:s" snickare Johan och landshövdingskans piga Susanna. Frieriet hade framförts till Rosenhane 13.8. s.å. av gymnasierektorn Thesleff och rådman Hans Schlegel. Märkligt är att förste brudgummen, slottsvaktmästaren, så sent som den 3.8. hade huggit den andre brudgummen "blodsår i huvudet".
14.11.1652 konterfejaren Valentin Betge ("Bätke") och N.N. Tolja (dtr till kyrkoherden i Viborg Mathias T.) - Utgivaren har tolkat Rosenhanes svårlästa kommentar som att brudgummen tidigare skulle ha gett bruden gåvor. Detta var emellertid självklart, varför det svårlästa ordet sannolikare torde innebära "besovit", vilket ju alltid var en lustighet när det gällde en prästdotter.
16.11.1652 "Borckhussen" (d.v.s. nyadlade dragonkaptenen Herman von Burghausen, identisk med hjälten från slaget vid Lund 4.12.1676; SAÄ: tab. 1) och "Lehusens dåtter". Någon annan manlig Lehusen att välja på som far till henne än den något år tidigare avlidne Viborg-rådmannen Mårten L. synes ej finnas. Äktenskapet är okänt i SAÄ, men indikerar dessutom att von Burghausen varit gift ännu en gång tidigare, eftersom äldste sonen ej gärna kan härstamma ur 1652 års äktenskap.
Tyvärr måste man däremot anmärka på bokens personregister. De ganska många fel,
onöjaktigheter och förväxlingar som där förekommer rörande officerare och baltiska
adelspersoner beror på att utgivaren varken använt de baltiska adliga ättartavlorna
eller svenska Krigsarkivets utmärkta register över 1600-talets officerare. Skadan
mildras dock betydligt av att nästan alla namn är rätt lästa, vilket gör det lätt
att hitta personerna i nyssnämnda källor. Endast en allvarlig felläsning av namn har
påträffats, nämligen översten för Nylands infanteri Franz von Knorrs
(Knorring) (
1691) namn, som lästs
som "Knevv" eller "Knäv", fastän det i varje fall i första fallet
står "Knorr".
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1997 års register | Årgångsregister