[ Artikelns slut ]
Den 200:de generalmajors utnämningen i Finlands försvarsmakt 16.3. 1976 markerades av en artikel omspännande hela det finska generalitetet efter 1918, författad av specialisten på landets officerskår, framlidne Carl Ehrnrooth.[1]
I sin artikel indelade Ehrnrooth generalerna i fyra grupper, utgående från den grundskolning de erhållit. Till den första gruppen räknade han alla dem, som fått sin skolning vid ryska militärläroverk, Finska kadettkåren i Fredrikshamn och Junkarskolan i Helsingfors inkluderade. Gruppen, som är föremål för denna uppsats, bestod av 51 officerare, samtliga behandlade på efterföljande sidor.
När den finska krigsmakten grundades vid Frihetskrigets utbrott i januari 1918, bestod denna grupp om 51 officerare ännu av allt mellan general och underlöjtnant. Det är endast den slutliga rangen vi bör här ha i åtanke samt naturligtvis det faktum, att vederbörande blev inskriven i rullorna vid det självständiga Finlands armé (som ännu inte hade en egen flotta). Antalet generaler i rysk tjänst, tillhörande dessa 51, steg till 13 (25.5 %). Av dem var en general (Langhoff), två generallöjtnanter (Mannerheim och Wadenstjerna) samt tio generalmajorer.[2]
I andra ändan av skalan hade vi en underlöjtnant (Söderman) och två löjtnanter (Helminen och Jalander).
Mikko Tuhkanen, som i sitt diplomarbete vid Krigshögskolan[3] undersökt sammansättningen av den i Ryssland (inkl. Finland) utbildade delen av Finlands officerskår, har endast funnit 214 dylika officerare, vilka han uppräknar i slutet av sitt arbete. Ehrnrooth, å andra sidan, har efterlämnat anteckningar ur vilka framgår, att han inregistrerat hela 384 officerare. I förevarande uppsats behandlade kontingent om 51 utgjorde 23.8 % av Tuhkanens, men bara 13.3 % av Ehrnrooths samtliga officerare.
Fordringen, att vederbörande bör ha varit inskriven i rullorna vid Finlands försvarsmakt, är en viktig komponent i sammanhanget. När Frihetskriget utbröt levde i landet eller ditkom ett okänt antal officerare i samtliga rangklasser, vilka erhållit sin utbildning på samma sätt som de 51 i denna uppsats behandlade, utan att dock bli upptecknade i rullorna. I flertalet fall hade vederbörande hunnit uppnå en ålder på över 70 år, varför man inte kunde fordra av dem, att de anmälde sig till krigstjänst. Men också andra motiv gjorde sig gällande.
Till ovan nämnda åldersgrupp hörde t.ex. generalen av infanteriet, friherre Georg Edvard Ramsay[4] (1834-1918), chef för Finska militären 1880-1902; generalen av infanteriet Carl Enckell (1839-1921), siste direktor för Finska kadettkåren 1885-1903; generalen av infanteriet Axel Edvard Bonsdorff (1839-1919), den berömde geodeten; generalmajoren Otto Emil von Sticht (1840-1919), även han finsk kadett liksom Enckell och Bonsdorff samt generalmajoren Henrik Villehad Åkerman (1841-1919), den förste av de två finska generaler Junkarskolan i Helsingfors producerat[5] och bäst känd som fd. senator. Förteckningen kunde - i samtliga grader - göras mycket längre än så.
Vidkommande mera problematiska fall, där åldern inte spelat den avgörande rollen, har vi t.ex. generallöjtnanten Claes Gustav Robert Charpentier (1858-1918), utexaminerad från Nikolajevska kavalleriläroverket, som vid årsskiftet 1917-18 förlorade sin post som ordförande i M.K. åt Mannerheim och sannolikt efter krigsutbrottet inte önskade tjäna under denne. Han kunde ju själv ha blivit landets frälsare, som ledare för den vita armén!
Yngre brodern till en av de 51, generalmajoren Johan Emil von Etter[6] (1863-1941), för tapperhet dekorerad med såväl G 4 som Georgssabel, deltog ej heller i Frihetskriget och blev aldrig inskriven i rullorna. I hans fall kan man som förklaring svårligen tänka sig annat, än att han inte hann med i kriget och senare ansåg sig alltför gammal för att mera göra någon militär insats.
Det tredje exemplet inom gruppen generaler var generalmajoren Otto Bernhard Widnäs (1869-1950), som visserligen befann sig i landet, men icke tog del i krigshändelserna 1918. I hans fall har man pekat på det dåliga rykte han (oförtjänt) åtnjöt bland landets befolkning för sin insats som guvernör i Nylands län 1913-17. Han var inte den medlöpare till generalguvernören F. A. Seyn, som påstods. Bl.a. vägrade Seyn att 1916 föreslå honom till generallöjtnant. Följande år hade det redan varit för sent!
För att återkomma till de 51 så innehåller Bilaga 2 ett sammandrag av deras olika rangklasser. Vad grundskolningen vidkommer, framgår den av uppgifterna i Bilaga 1. Av de nio läroverk som där uppräknas var Finska kadettkåren det långt viktigaste. Hela 34 generaler (66.7 %) hade utexaminerats från detta läroverk, ytterligare två i kategorin frivilliga, dvs. icke ordinarie elever (kadetter). Lägger vi härtill de sex generaler,[7] som påbörjat sina studier vid Finska kadettkåren, men avbrutit dem, i avsikt att fortsätta vid något annat militärläroverk i kejsardömet, så stiger procentsatsen till 82.4 %. En general (Lode) blev utexaminerad från Junkarskolan i Helsingfors,[8] vid sidan av Finska kadettkåren det andra av endast två militärläroverk i Finland. För landets vidkommande kan vi då skryta med hela 43 (84.3 %) av de 51. På sju resterande läroverk i Ryssland (de flesta i S:t Petersburg) faller endast 15.7 %.
Bland de 51 officerarna i generalsrang befann sig 3 konteramiraler,[9] samtliga befordrade till denna grad efter Frihetskriget. I en intressant artikel har en av landets främsta sjökrigsexperter P. O. Ekman,[10] i anslutning till utnämningen av den första (och hittills ende) amiralen i det fria Finland, uppräknat de tio amiraler, som landet producerade under autonoma perioden, men av vilka ingen mera var i livet 1918. Ekman lämnar samtidigt den intressanta uppgiften, att sammanlagt 339 finska officerare tjänstgjorde i den kejserliga flottan, av dem 10 amiraler, 20 viceamiraler samt 31 konteramiraler.[11]
I början av förevarande uppsats hänvisas till Ehrnrooths uppgift om att 384 finska officerare i rysk tjänst, 1918 eller senare, tjänstgjort vid Finlands försvarsmakt. Förutom här behandlade 51 officerare i generalsrang, har han antecknat 78 överstar, 76 överstelöjtnanter samt 75 majorer, i flottan 4 kommodorer, 4 kommendörer samt 1 kommendörkapten.[12]
I förevarande uppsats utsättes datum och grad för samtliga 51 officerare vid tidpunkten för inskrivningen i rullorna, ett datum som för de flesta faller inom tiden för Frihetskriget (28.1.-16.5.1918), för några dock först under efteråret eller rentav följande år. I elva fall har som första grad antecknats den vederbörande hade, då han vid den inhemska militärens upplösning 1901-05 överfördes på indragningsstat.[13] Sålunda har ett antal officerare till en början begåvats med grader, som inte kom att införas vid landets armé: stabskapten, stabsryttarmästare samt underlöjtnant, något som automatiskt ledde till, att för vederbörande antecknades därpå följande högre grad. Samma hände i februari 1918, då Jägarbataljonen 27 hemkom från Tyskland och 66 jägare vid avfärden befordrats till premiärlöjtnanter. Icke heller denna grad noterades då (men nog efter Fortsättningskriget), varför alla blev kaptener! Endast flottan anammade underlöjtnantsgraden som första officersgrad, motsvarande fänrik vid armén och flygvapnet samt kornett vid kavalleriet (där ryttmästare kom att motsvara kapten i armén och flyget samt kaptenlöjtnant i flottan).
I sin text berörande den första gruppen av generaler, de 51 i förevarande uppsats behandlade, säger Ehrnrooth avslutningsvis: "Tämä ryhmä palveli puolustusvoimissa lähinnä itsenäisyytemme ensimmäisellä vuosikymmenellä", en sanning med modifikationer.
Alfthan, Harry Uno, generalmajor, införd i rullorna 5.8.1918 som major; f. 13.10.1884 i Vasa, d. 26.1.1955 i Helsingfors.
Aminoff, Adolf Petter Johannes, generalmajor, införd i rullorna 28.1.1918 som överstelöjtnant; f. 9.1.1856 i Viborg, d. 20.9.1938 i Helsingfors.
Appelgren, Arvid Konrad, generalmajor, införd i rullorna 2.6.1920 som överstelöjtnant; f. 30.6.1876 i Hangö, d. 22.1.1961 i Åbo.
Berg, Karl Emil, generalmajor, införd i rullorna 18.2.1918 som överste; f. 16.9.1869 i Villmanstrand, d. (för egen hand) 22.6.1921 i Helsingfors.
von Bonsdorff, Hjalmar, konteramiral, införd i rullorna 18.2.1918 som överste; f. 22.11.1869 i Helsingfors, d. 5.4.1945 i Stockholm.
Enckell, Oskar Paul, generallöjtnant, införd i rullorna 27.5.1919 som överste; f. 2.3.1878 i S:t Petersburg, d. 5.11.1960 i Helsingfors.
von Essen, Georg Didrik, generalmajor, införd i rullorna 28.1.1918 som ryttmästare; f. 10.6.1864 i Kajana, d. 24.9.1936 i Helsingfors.
von Etter, Paul, generalmajor, införd i rullorna 3.5.1918 som generalmajor; f. 4.12.1861 i S:t Petersburg, d. 25.10.1938 i Helsingfors.
Gadolin, Guido, generalmajor, införd i rullorna 27.5.1918 som generalmajor; f. 28.7.1851 i Pojo, d. 12.4.1932 i Helsingfors.
von Gerich, Paul Bruno, generallöjtnant, införd i rullorna 18.2.1918 som generalmajor; f. 9.8.1873 i Helsingfors, d. 3.2.1951 i Fredrikshamn.
Gulin, Ivar Adolf, generalmajor, införd i rullorna 9.2.1919 som generalmajor; f. 8.11.1857 i Hiitola, d. 19.7.1943 i Helsingfors.
Helenius, Ilmari Veikko, generalmajor, införd i rullorna 18.2.1918 som ryttmästare; f. 19.10.1879 i Kronoborg, d. 22.11.1944 i Helsingfors.
von Hellens, Lars Hjalmar, friherre, generalmajor, införd i rullorna 2.2.1928 som generalmajor; f. 13.6.1869 i Kustö, d. 24.5.1953 i Helsingfors.
Helminen, Frans Edvard, generallöjtnant, införd i rullorna 5.4.1919 som löjtnant; f. 6.2.1894 i Valkeasaari, d. 21.9.1957 i Helsingfors.
Hjelmman, Sixtus, generalmajor, införd i rullorna 28.1.1918 som stabsryttmästare; f. 8.5.1869 i Idensalmi, d. 6.5.1949 i Helsingfors.
Holmberg, Otto Valter, generalmajor, införd i rullorna 18.2.1918 som överste; f. 26.1.1868 i Heinola, d. 17.5.1942 i Helsingfors.
Ignatius, Johannes Ferdinand (Hannes), generallöjtnant, införd i rullorna 28.1.1918 som stabsryttmästare; f. 8.10.1871 i Helsingfors, d. 3.3.1941 i Helsingfors.
Indrenius, Johannes, friherre, konteramiral, införd i rullorna 3.7.1918 som kommendör; f. 18.1.1859 i Viborg, d. 16.5.1919 i Helsingfors.
Jalander, Bruno Fredrik, generalmajor, införd i rullorna 28.1.1918 som löjtnant; f. 28.8. 1872 i Brahestad, d. 14.12.1966 i Helsingfors.
Järnström, Fredrik Ferdinand, generalmajor, införd i rullorna 28.1.1918 som stabskapten; f. 28.2.1870 i Somero, d. 3.7.1936 i Helsingfors.
Kivekäs, Kaarlo Edvard, generallöjtnant, införd i rullorna 5.8.1918 som generalmajor; f. 6.12.1866 i Kouvola, d. 19.2.1940 i Tavastehus.
Krogius, Edvard Gabriel, generallöjtnant, införd i rullorna 9.2.1919 som generalmajor; f. 25.8.1850 i Hauho, d. 15.7.1933 i Helsingfors.
Langhoff, Carl Fredrik August, friherre, general av infanteriet, införd i rullorna 12.4.1918 som general; f. 2.2.1856 i Heinola, d. 18.11.1929 i Helsingfors.
Lode, Torsten Leonard, generalmajor, införd i rullorna 4.3.1918 som generalmajor; f. 25.5.1855 i Leppävirta, d. 16.5.1924 i Helsingfors.
Londén, Georg, generalmajor, införd i rullorna 12.4.1918 som överste; f. 26.8.1874 i Vilna; d. 1.12.1950 i Helsingfors.
Lucander, Alfred, generalmajor, införd i rullorna 2.5.1918 som överste; f. 25.2.1862 i Fredrikshamn, d. 30.10.1937 i Helsingfors.
Löfström, Ernst Bertold, general av infanteriet, införd i rullorna 18.2.1918 som generalmajor; f. 31.5.1865 i Viborgs lfs., d. 5.1.1937 i Helsingfors.
Maexmontan, Nikolaj, generalmajor, införd i rullorna 28.1.1918 som överste; f. 14.8.1860 i Strelna, d. 15.11.1932 i Helsingfors.
Mannerheim, Carl Gustav Emil, friherre, marskalk av Finland, införd i rullorna 27.1.1918 som generallöjtnant; f. 4.6.1867 i Villnäs, d. 27.1.1951 i Lausanne.
Munck af Fulkila, Lennart Fritiof, generalmajor, införd i rullorna 28.5.1918 som överste; f. 31.10.1852 i Ulvsby, d. 28.10.1941 i Helsingfors.
Nenonen, Vilho Petter, general av artilleriet, införd i rullorna 18.2.1918 som överstelöjtnant; f. 6.3.1883 i Kuopio, d. 17.2.1960 i Helsingfors.
Palmroth, Georg Fredrik, generalmajor, införd i rullorna 1.7.1918 som överstelöjtnant; f. 21.4.1881 i Helsingfors, d. 11.3.1951 i Helsingfors.
Procopé, Carl Albert Fredrik, generalmajor, införd i rullorna 28.1.1918 som överste; f. 8.4.1848 i Virmo, d. 17.8.1920 i Helsingfors.
Procopé, Nils Gabriel, generalmajor, införd i rullorna 4.8.1918 som överste; f. 24.3.1873 i Åbo, d. 27.6.1941 i Helsingfors.
von Rehausen, Adolf Gustav, generalmajor, införd i rullorna 28.1.1918 som överstelöjtnant; f. 21.5.1861 i Vichtis, d. 23.3.1935 i Vichtis.
Schauman, Oskar Teodor, generalmajor, införd i rullorna 27.1.1919 som generalmajor; f. 13.10.1849 i Helsingfors, d. 11.3.1931 i Åbo.
Schauman, Viktor Rafael, generalmajor, införd i rullorna 18.2.1918 som överste; f. 19.9.1860 i Vemo, d. 26.12.1946 i Borgå.
von Schoultz, Gustav Johan Toivo, konteramiral, införd i rullorna 27.5.1919 som kommodor; f. 11.10.1871 i Moskva, d. 9.9.1946 i Saalfeld, Öst-Tyskland.
Schvindt, Viktor Henrik, generalmajor, införd i rullorna 28.1.1918 som överste; f. 19.7.1866 i Spankovo, Ingermanland, d. 25.6.1928 i Hattula.
Stjerncreutz, Voldemar, generalmajor, införd i rullorna 3.3.1918 som överste; f. 2.1.1874 i S:t Petersburg, d. 4.5.1947 i Helsingfors.
Svanström, Väinö Vilhelm, generalmajor, införd i rullorna 27.8.1918 som kapten; f. 7.11.1884 i Helsingfors, d. 22.1.1966 i Helsingfors.
Söderman, Hjalmar Alexander, generalmajor, införd i rullorna 28.1.1918 som underlöjtnant; f. 30.3.1878 i Tavastehus, d. 13.1.1961 i Helsingfors.
Thesleff, Vilhelm Alexander, generalmajor, införd i rullorna 21.4.1918 som överstelöjtnant; f. 27.7.1880 i Viborgs lfs., d. 26.3.1941 i Helsingfors.
Theslöf, Carl Gustav (Gösta), generalmajor, införd i rullorna 18.2.1918 som överste; f. 16.4.1872 i Muhos, d. 28.3.1939 i Ekenäs.
Tunzelman von Adlerflug, Alexander, generallöjtnant, införd i rullorna 30.1.1918 som överste; f. 19.6.1879 i Kiev, d. 23.3.1946 i Helsingfors.
Wadenstjerna, Carl Torsten, generallöjtnant, införd i rullorna 13.3.1918 som generallöjtnant; f. 16.6.1861 i Mitau, d. (mördad) .7.1920 i Holmogori vid Archangelsk.
Walden, Karl Rudolf, general av infanteriet, införd i rullorna 18.2.1918 som major; f. 1.12.1878 i Helsingfors, d. 25.10.1946 i Sysmä.
Wetzer, Paul Martin, general av infanteriet, införd i rullorna 2.2.1918 som överste; f. 7.8.1868 i Pforten, Bayern, d. 10.8.1954 i Helsingfors.
Wilkama, Karl Fredrik, general av infanteriet, införd i rullorna 25.2.1918 som överste; f. 27.3.1876 i Helsingfors, d. 15.7.1947 i Helsingfors.
Åkerman, Birger Alarik, generallöjtnant, införd i rullorna 10.5.1918 som överste; f. 21.9.1870 i Borgå, d. 9.5.1945 i Helsingfors.
Åkerman, Harald Kristian, generalmajor, införd i rullorna 13.3.1918 som ryttmästare; f. 27.10.1869 i Borgå, d. 11.6.1943 i Borgå.
Bilaga 1
Av i denna uppsats behandlade officerare besökta krigsskolor, frånvilka utdimitterats
| Finska kadettkåren (Fredrikshamn): Aminoff, Appelgren, Berg, Enckell, von Essen, Gadolin, von Gerich, Gulin, Hjelmman, Holmberg, Ignatius, Jalander, Kivekäs, Krogius, Langhoff, Londén, Lucander, Löfström, Munck af Fulkila, Procopé, C, Procopé, N, von Rehausen, Schauman, O, Schauman, V, Schvindt, Söderman, Thesleff, Theslöf, Wadenstjerna, Walden, Wetzer, Wilkama, Åkerman, B, Åkerman, H | 34 |
66.7 % |
| Finska kadettkåren (frivilliga) (Fredrikshamn): Järnström, Tunzelman von Adlerflug | 2 | 3.9 % |
| 36 | 70.6 % | |
| Marinkadettkåren (S:tPetersburg): von Bonsdorff, Indrenius, von Schoultz | 3 | 5.9 % |
| Nikolajevska kavalleriläroverket (S:t Petersburg): Alfthan, Helminen, Mannerheim | 3 | 5.9 % |
| Pagekåren (S:t Petersburg): von Etter, von Hellens, Maexmontan | 3 | 5.9 % |
| Kavallerijunkarskolan iJelisavetgrad: Helenius, Palmroth | 2 | 3.9 % |
| Infanterijunkarskolani Helsingfors: Lode | 1 | 2.0 % |
| Infanterijunkarskolan i Kiev: Svanström | 1 | 2.0 % |
| Konstantinovska artilleri-läroverket (S:t Petersburg): Stjerncreutz | 1 | 2.0 % |
| Michailovska artilleriläroverket (S:t Petersburg): Nenonen | 1 | 2.0 % |
Bilaga 2
I denna uppsats behandladeofficerares slutgiltiga rang
| Marskalk av Finland | 1 | Mannerheim |
| General av infanteriet | 5 | Langhoff |
| Löfström | ||
| Walden | ||
| Wetzer | ||
| Wilkama | ||
| General av artilleriet | 1 | Nenonen |
| Generallöjtnant | 9 | Enckell |
| von Gerich | ||
| Helminen | ||
| Ignatius | ||
| Kivekäs | ||
| Krogius | ||
| Tunzelman von Adlerflug | ||
| Wadenstjerna | ||
| Åkerman, B. | ||
| Generalmajor | 32[14] | |
| Konteramiral | 3 | von Bonsdorff |
| Indrenius | ||
| von Schoultz |
Litteraturförteckning
Aalto, L. J., Wallden, J. S. & Hämeen-Anttila, Y. S., Puolustusvoimiemme upseeristo 1929, Helsinki 1929.
Backström, Åke, Officerare och civila tjänstemän vid 1., Nylands, finska skarpskyttebataljon 1880–1902, HSF Uppsatser VII, Helsingfors 1985.
Backström, Åke, Full cirkel; Finska gardets befäl 1829 och 1906, Genos 1996.
Bergholm, Axel, Sukukirja Suomen aatelittomia sukuja I-II, Kuopio 1901.
v. Budberg, Nicolai, Ritter des kaiserlich-russischen St.-Georg-Ordens und des Georg-Säbels. Balten-Deutsche, Russland-Deutsche und Finnland-Schweden Offiziere der kaiserlich-russischen Garden im Weltkrieg 1914-1917, Limburg/Lahn 1969.
Carpelan, Tor, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna efter 1809 adlade, naturaliserade eller adopterade ätterna, Helsingfors 1942.
Carpelan, Tor, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna I-III, Helsingfors 1954-65.
Castrén, Klaus, Suomen rakuunarykmentti 1889-1901. Upseeristo ja siviilivirkamiehistö, Lappeenranta 1984.
Colliander, O. I., Suomen kirkon paimenmuisto 19:n vuosisadan alusta nykyaikaan I-II.1, Helsinki 1910-18 (II.2 mscr. i RA).
Dalström, Harald, Helsingfors lycei matrikel 1831-1889, GSS XXI, Helsingfors 1952.
Ehrnrooth, Carl, Itsenäisen Suomen kenraalit, Uusi Suomi 31.3.1976.
Ekman, P. O., Venäjän laivastossa oli 10 suomalaista täysamiraalia, Helsingin Sanomat 18.5. 1989.
Finsk militär tidskrift (FMT) 1881-1901.
Hämeen-Anttila, Y. S., Puolustusvoimiemme upseeristo ja virkamiehistö 1934, Helsinki 1933.
Kuka kukin oli. Henkilötietoja 1900-luvulla kuolleista julkisuuden suomalaisista. Keuruu 1961.
Landgren, Folke, Nylänska avdelningens matrikel 1869-1900, Helsingfors 1932.
Landgren, Folke, Åbo gymnasii matrikel ånyo upprättad, Åbo 1944.
Luettelo Suomen sotavoiman luetteloihin merkityistä upseereista 1.10.1926, Helsinki 1926.
Pikoff, E., Landsmän i ryska marinen 1808-1918, GSS XIV, Helsingfors 1938.
Schulman, Hugo & Nordenstreng, Sigurd, Finska kadettkårens elever och tjänstemän. Biografiska anteckningar 1812-1912, Helsingfors 1912. Supplement (I) 1812-1921, Helsingfors 1922. Supplement II 1812-1940, Helsingfors 1941. Supplement III 1812-1960, Helsingfors 1961.
Screen, J. E. O., The Entry of Finnish Officers into Russian Military Service 1809-1917, London 1976.
Screen, J. E. O., "Våra landsmän". Finnish officers in Russian service, 1809-1917, Åbo 1984.
Screen, J. E. O., The Helsinki Yunker School 1846-1879. A Case Study of Officer Training in the Russian Army, Helsinki 1986.
Släktbok. Ny följd I-III.3, Helsingfors & Borgå 1941-89.
Suomen puolustuslaitoksen henkilöluettelo 1.10. 1926, Helsinki 1926.
Tuhkanen, Mikko, Venäjän vallan upseerit Suomen puolustusvoimissa (SKK:n diploomityö), Helsinki 1981.
Uusi sukukirja I-III, Helsinki 1947-70.
Waris, Heikki & Ruutu, Martti, Savokarjalaisen osakunnan matrikkeli /1833-1905/, Porvoo 1947.
Wilskman, Atle, Släktbok I-II, Helsingfors 1912-20.
Väliaikainen luettelo Suomen armeijan ja laivaston luetteloihin merkityistä upseereista 1.10.22, Helsinki 1922.
[1] Itsenäisen Suomen kenraalit, Uusi Suomi 31.3.1976. I artikeln uppger Ehrnrooth, att antalet officerare i generalsrang under de 58 första åren av landets självständighet (1918-76) steg till 239, specialofficerare och fältbiskopar inberäknade. I sin hyllningsskrift till den läroanstalt, vid vilken han undervisade i tjugo år (Finska kadettkårens insats i fosterlandets historia 1812-1912, Finsk Tidskrift 1912), säger Sigurd Nordenstreng (s. 12), att antalet officerare i generalsrang (i armén) under det anförda seklet steg till 131. De sista och kanske viktigaste fem åren före 1918 saknas tyvärr.
[2] Appelgren, von Etter, Gadolin, von Gerich, Gulin, von Hellens, Kivekäs, Krogius, Lode samt Löfström.
[3] Venäjän vallan upseerit Suomen puolustusvoimissa, Helsinki 1981, i synnerhet ss. 6-10.
[4] Utdimitterad från Gardesjunkarskolan i S:t Petersburg.
[5] Den andre var generalmajoren Torsten Leonard Lode, en av de 51.
[6] Utdimitterad från Pagekåren, liksom brodern Paul.
[7] Alfthan, von Hellens, Indrenius, Maexmontan, Mannerheim samt Nenonen.
[8] Att junkarskolorna, så undervärderade de flesta än var, också kunde visa sig som mäktiga språngbräden i den militära karriären, kan utläsas ur följande exempel: Kommendören för 1. Ryska armén vid världskrigets utbrott 1914, den store förloraren av slaget vid de Masuriska sjöarna, generalen av kavalleriet Paul Karlovitj von Rennenkampff (1854-1918), från 1915 militärguvernör i Petrograd och 1918 mördad i Taganrog av bolsjevikerna, hade 1871 utexaminerats från Junkarskolan i Helsingfors som dess genom tiderna bäst kände elev. J. E. O. Screen, a.a., s. 254. Deutschbaltisches biographisches Lexikon 1710-1960, Köln 1970, s. 621 f.
[9] Von Bonsdorff (föregående grad: generalmajor!), Indrenius samt von Schoultz.
[10] Venäjän laivastossa oli 10 suomalaista täysamiraalia, Helsingin Sanomat 18.5.1989.
[11] Dessa siffror hänför sig till hela den autonoma tiden, 1809-1917.
[12] I grupperna kaptener och överofficerare har Ehrnrooth 45 kaptener, 15 ryttmästare, 26 löjtnanter, 2 fänrikar samt 2 kornetter, i flottan 2 kaptenlöjtnanter och 1 löjtnant.
[13] Aminoff, Appelgren, von Essen, Hjelmman, Jalander, Järnström, Maexmontan, Procopé, C., von Rehausen, Schvindt samt Söderman.
[14] Emedan samtliga icke-namngivna officerare var generalmajorer, har de icke upptagits i förteckningen.
Selostus
Åke Backström: Venäjän palveluksessa ennen vapaussotaa koulutetut itsenäisen Suomen kenraalit
Carl Ernrooth julkaisi Uudessa Suomessa 16.3.1976 artikkelin "Itsenäisen Suomen kenraalit" ja jakoi heidät siinä neljään ryhmään. Ensimmäiseen hän sijoitti kaikki venäläisissä sotilasoppilaitoksissa, Haminan Suomalaisessa kadettikoulussa ja Helsingin Junkkerikoulussa upseerikoulutuksen saaneet kenraalit, joita oli 51 ja jotka ovat tämän artikkelin aiheena. Kun Suomen sotavoimat perustettiin vapaussodan puhjetessa tammikuussa 1918, tähän 51 upseerin ryhmään kuului vielä kaikkea kenraalista aliluutnanttiin. Heistä 13 oli palvellut kenraalina jo Venäjän armeijassa. Jokaisesta on artikkelissa ilmoitettu nimi, syntymä- ja kuolinaika ja -paikka, sotilasarvo Suomen armeijaan kirjoittautuessa sekä kirjoittautumispäivämäärä. Liitteessä 1 on ilmoitettu kunkin käymä sotilasoppilaitos ja liitteessä 2 lopullinen sotilasarvo.
Artikkelissa on käsitelty ainoastaan niitä upseereita, jotka palvelivat Suomen puolustusvoimissa; vapaussodan puhjetessa maassamme asui tai tänne saapui lisäksi tuntematon määrä upseereita, jotka myös olivat saaneet koulutuksensa venäläisissä sotilasoppilaitoksissa, mutteivät ikänsä tai muiden syiden vuoksi ilmoittautuneet sotapalvelukseen.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]
Systematisk förteckning | 1997 års register | Årgångsregister