S:t Jörans hospital, Åbo


Källa: L. W. Fagerlund, Finlands leprosorier I. Akademisk afhandling. 1886, 205 + LXXXVII s.


En icke obetydlig och stadig inkomst utgjorde äfven den s.k. landboräntan, d.ä. de från hospitalets gods inflytande arrende summorna. Dessa gods voro följande:

S:t Mariæ eller Wårfrukyrko socken.

S:t Jöran, enstaka hemman, 1 gammalt mantal, frälse. Tillhörde förut S:t Jörans hospital och blef genom ett kongl. bref af d. 8 November 1650 förlänt till evärdelig egendom åt borgmästare och råd i Åbo stad.1 I stället öfverlämnades enstaka kronohemmanet Spink i Nagu socken åt hospitalet.2

Kähärlä, enstaka hemman, 1 gammalt mantal frälse. Tillhörde förut S:t Jörans hospital och utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman.

Aningos, 1 gammalt mantal frälse. Upptages ännu i räkenskaperna för 1633-1634 såsom tillhörande hospitalet, men försvinner därefter och dess plats intages af Pyhähengi. Redan 1630 anträffas Aningos icke mer i Jordeboken, men nyssnämnde år och så allt framgent finnes Pyhähengi upptaget i dess ställe. Sannolikt är, att samma gods afses ehuru namnet ombytts.3

Pitkämäki, hemmanet N:o 3, Simons, ⅔ gammalt mantal, frälse. Tillhörde förut helge ands huset och utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman.

Pitkämäki, hemmanet N:o 4, Vähätalo, ½ gammalt mantal. Erhölls 1691 i utbyte emot Papumäki i Rusko, hvilket afhändes hospitalet.4 Utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman.

Pyhähengi inom Åbo stads afgränsade område belägna hemman (måhända detsamma, som äfven kallades Aningos). Tillhörde förut helge ands huset och blef genom ett kongl. bref af den 8 November 1650 förlänt till evärdelig egendom åt bormästare och råd i Åbo stad.5 I utbyte erhöll Sjählö hospital ett hemman i Piparby i Nagu socken.6

Masku socken.

Danila, enstaka hemman, 1 gammalt mantal, frälse. Tillhörde förut helge ands huset och utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman.

Rusko kapell.

Papumäki, kronohemman. Tillhörde förut helge ands huset och blef 1691 lagt som augment under Lähtemäki rusthåll. Genom landshöfdingens bref af den 28 April 1691 lemnades hospitalet i utbyte ett hemman i Pitkämäki by i S:t Maria socken.7

Reso socken.

Pahaniemi, hemmanet N:o 3, Keskitalo, 1 gammalt mantal, frälse. Tillhörde förut helge ands huset och utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman.

Pantsio, hemmanet N:o 2, Vähätalo, 1 gammalt mantal, frälse. Tillhörde förut helge ands huset och utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman.

Waisaari, hemmanet N:o 3, Ylhäis, 1 gammalt mantal, frälse. Tillhörde förut helge ands huset och utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman.

Petäsmäki, kronohemman. Var tidigare prebende gods under Nykors altare i Åbo domkyrka, förlänades sedan genom ett kongl. bref af den 2 April 1614 åt en spetelsk man Erik Eskilsson8 samt torde vid hans och hans hustrus död, som inträffade omkr. 1624, tillfallit Sjählö hospital. Hemmanet öfverläts sedan af grefve Pehr Brahe åt borgmästaren i Åbo Mårten Sigfridsson för hans lifstid, hvilken donation konungen bekräftar genom ett bref af d. 16 Oktober 1651.9 Spink hemman i Nagu torde hafva betraktats såsom vederlag både för S:t Jöran och Petäsmäki.

Halstila äng invid Pahaniemi; tillhörde förut helge ands huset. Vid en emellan bönderna i Pahaniemi; by och Sjählö hospital 1672 utbruten egotvist omnämnes, att denna äng ännu då "häffdas under hospitalet eenskijlt",10 men sedermera anträffas den ej särskildt omnämnd hvarföre den numera torde ingå bland de under hospitals hemmanet i Pahaniemi by lydande egor.

Piikis socken.

Ruopa eller Waivasten niittu äng belägen invid Hepojoki by och emellan Piikis och Lundo socknars rår. Tillhörde förut helge ands huset och utgör fortfarande hospitalets tillhörighet.

Nagu socken.

Sjählö, bebrukades tidigare af två kronobönder och utsågs, som ofvan blivit nämndt, 1619 till plats för hospitalet. Utgör nu ett kronohemman, Fogdeby benämndt, om två gamla mantal. Under hemmanet hörde holmarna Wallmo, Majholm, Nurmis och Kaskis, af hvilka dock den sistnämnda 1691 blef anslagen under Prostvik, men de öfriga tillhöra fortfarande hospitalet. Gården bebrukades tidigare af föreståndaren för hospitalets räkning, men sedan 1753 har densamma emot arrende varit öfverlåten åt föreståndarne.

Piparby, kronohenmman, 1 gammalt mantal. anslogs 1650 till hospitalet, i utbyte mot Pyhähängi, hvilket hemman, såsom liggande inom Åbo stads staket, nyssnämnde år öfverlämnades åt Åbo stad.11 Sedan medlet af 1640-talet öde, inbragte Piparby hemman under många år hospitalet intet annat än några åmar hö. Slutligen öfvertogs hemmanet af d.v. hospitals sysslomannen Erik Gottskalk, som genom ett af landshöfdingen d. 30 Mars 1677 utfärdat bref, erhöll 13 års frihet från ut skylder till hemmanets uppbrukande. Blef 1698 rusthåll och gick då ifrån hospitalet, som istället erhöll ett hemman i Hafverö.

Spink, enstaka kronohemman, 1 gammalt mantal. Öfverlämnades 1650 till Sjählö hospital i utbyte emot S:t Jöran och Petsämäki hemman.12, 13 Tillhör fortfarande hospitalet.

Hafverö, kronohemmanet N:o 3, Söderby, ¾ gammalt mantal. Lemnades hospitalet 1698 i utbyte mot Piparby och utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman.

Lundo socken.

Pyhäldö, kronohemmanet N: 3, Kallonen, ½ gammalt mantal. Blef genom ett af grefve Pehr Brahe d. 24 Maj 1651 utfärdadt bref14 anslaget under det i Åbo omkr. 1646 upprättade s.k. hospital eller domkyrkofattighus. Detta hospital blef, sedan dess byggnader förfallit och genom offentlig auktion d.26 April 1782 försålda samt hospitalshjonen inqvarterade hos stadens borgare, 1798 upplöst och dess egendom öfverlämnad till Sjählö. Härvid tillföll äfven Pyhäldö Sjählö hospital. Detta hemman räknades förut till S:t Mårtenssocken, men blef omkr. 1830 öfverfördt till Lundo socken.15

Sedan denna inrättning redan upphört att såsom leprosorium användas, tilldelades densamma genom ett Kejs. bref af d. 5 Nov. 181616 de i Wiborgs socken belägna hemman, hvilka tidigare tillhört Maria Magdalena hospital invid Wiborgs, emot vilkor att, så vidt utrymmet medgife sinnessvaga personer äfven från Wiborgs län intages i hospitalet. Dessa hemman voro:

Alasomes, hemmanet N:o 1, Savolais.

Rikkoila enstaka hemman.

Räisä eller Laiharanda hemman.

Alasomes äng eller Waivaisten niittu.17

Noter:

  1. Kongl. brefet af den 8 November 1650 utgör svar och förklaring "uppå borgmästare och rådz sampt menige borgerskapetz uthi Åboo underdånigst inlefvererande petita" och dess 13 punkt är af följande lydelse: "Sidst på dedh Borgmestere och Rådh måge så myckit bättre kunna vthföra och förrätta sina ombetrodde ämbeten till stadzens vällfärd och skiälige oppkompst och stadzens till växande sålunda effter handen kunna lända Kongl. Maij:t her medh nådigst welat förunna och effterlåta under staden desse effterskrefne hemman vthi Åbo lähn Masko häradh och Wårfrukyrkie sockn som ähre Raunistula Jacob Bertilsson mantal ett, Thomas Jacobsson ibidem mantal ett, Bertil Erichson ibidem mantal ett, Ruohonpä Clemet Sigfredson half ottonde öres skatt mantalet ett, S:t Jöran Thomas Andersson mantal ett, hwilke hemman Borgmestere och Rådh in communi och uthan fordelningh skole må niutha och behålla: quitte och frije för alle wisse och owisse der af gående vtlagor, till Ewerdelig ägendomb dock kyrckio tienden medh alla extraordinarie contributioner vndantagne. Sammaledes gifwes och staden hermedh expectance på det crone hemmanet lille Corpis eller Koistis som Bispen i Åboo på lifztijdz rätt nu besitter att ner then expirerar der till må träda och thet på lika conditioner och wilkor som the andre ofwan berörde hemman niutt och behålla: her emot skole Borgmestere och Rådh serdeles wara förplichtade alt Maijmeserij der i staden effter den af Herr General Guvernören giorde förordningh till att afschaffa, och bryggerien till deras fullkomblige gångh inrätta låtha". -Bland städernas besvär i kong. sv. riksark. enl. en i Finl. statsark. förvarad afskrift. Ingår äfven i riksregistraturet.
  2. Åbo och Björneborgs läns verifikationsbok för 1664 fol. 1827 samt från år 1675 framåt.
  3. Finl. statsark. N:o 280 fol 15. N:o 1827 fol. 54 Åbo och Björneborgs läns jordebok för 1649 foll. 61 v. och 874.
  4. Åbo och Björneborgs läns verificationsbok för 1692 pag. 5001 i Finl. statsark. - Öfverlåtelsebrefvet är af följande följande lydelse: Emedan Hans Kongl. Maij:t medelst des allernådigaste bref af den 18 Junij nästledne, hafwer täckts effterlåta någon af Siählöö hospital,med dess landh bönder sökt ändringh och omväxling; warandes, till allerunderdånigaste föllie dheraf, ett des före detta innehafde hemman, Paumäki benämbt, j Rusko kyrkiogiäldh beläget, på militien indehlt, med nästledne åhrs räntta. Alltså warder hospitalet i des ställe här medh immiteradt, medh samma åhrs räntta uthj det i Pittkämäkj by och Wårfrukyrkie sockn befintlige crono oindehlte hemmanet hwilcket dy till bättre lägenheet och nedre widh siöön ligger, hafwandes dhet och förr detta ett annat hemman j bemälte by och bör befallningzmannen j häradet Hospitalet här widh handhafwa. Datum Åbo Slott den 28 Aprilis Anno 1691.
                                               Lorentz Creutz.
                                                                                                             And. Biörckegren
  5. Se not 1.
  6. Se not 2.
  7. Se not 4.
  8. Flerstädes finnes väl angifvet (s.s. Finl. statsark. N:o 1835 fol. 22 v., N:o 1841 fol. 46 v., 1637 års räkninge bok för Åbo och Björneborgs län fol. 43, m.fl.) att också Petsämäki skulle blifvit underlagdt helge ands huset genom ett kongl. bref af samma datum som det hvarigenom Papumäki öfverlämnades, d. ä. af den 12 Juli1591. Såsom synes i det under beskrifningen af helge ands huset i not en 6 meddelade kongl. brefvet rörande Papumäki, omnämnes i detta bref intet annat gods och något kongl. bref af samma datum rörande Petsämäki, har icke heller någonstädes anträffats. Äfven i riksregistr. i kongl. sv. riksark. finnes intet bref af nämnda datum härom. Deremot anträffas i Finl. statsark. N:o 1771 fol. 52 och N:o 1828 fol. 19 ett kongl. bref af följande lydelse: Wij Gustaff Adolph med Gudz nåde etc. Giör witterligidt att effter Gudh allzmechtigh haffuer hemsökt denna breffwijsare Erich Eskillssonn, sampt hans hustru med en förfärligh smitteligh siukdom derföre haffve wij aff gunst och nådhe, vndt och effterlathet, såsom wij och nu medhdette wårtt öpne breff vnne och effterlathe honom thet hemman, som han sielff aff ödhe haffer vpptagit vdi Petismäki by i Reso socken, frijtt och qvitt för alle pertzeler att niutha bruka och beholla vdj sin och sin hustrus lifztijdhs der wårtt cammar rådh cammarere fougdhter och alle andra wethe sig effterrätta. Aff Åbo slott then 2 Aprillis Åhr 1614. G.A. - In margine: "Lyder på Petesmäki godz i Reså socken, som en spetelsk man benmpdt Erich Eskellsson effter H. K. M. bref niuttha får".
  9. Åbo och Björneborgs läns jordebok för 1649 fol. 66 v.
  10. Finl.statsark. Åbo och Biörneborgs verificationsbok för 1680 foll. 2564 och 2566.
  11. Finl. statsark. Åbo och Björneborgs verificationsbok för 1650 fol 406. Öfverlåtelsebrefvet är af följande lydelse: Helsan medh Gudz alzmechtige nu och altidh. Effter dedt Jacob Matzson at H. K. M:t nådigest hafuer donerat et hemman ibland andra her under staden, Pyhehängi be[nämn]dt, som her till hafuer warit under hospitalet, huilket och inom stadzens staket är beläget,hvarföre eder befales at i inrymme hospitalet till wederlagh, Erich Clemetzsons hemman i Piparby och Nagu sochn, medh detta innevarande åhrsränta uthi wisse och owisse partzeller, under frelse conditioner, lijka som dhet förriga nutit och possiderat hafwer, detta i eder effterrättandes warder Gudi befallandes. Datum Åbo den 4 December 1650.
                                               Lorenz Creutz.
                                                                                                             Elias Jönnsson.
  12. Se not 2.
  13. Se not 9.
  14. Kongl. sv. riksark. Handlingar rörande hospitalen i Finland.
  15. Landboräntan utgjorde årligen emellan 1624-1635: Spanmål -65 1/3 t:na, Hafra -6 1/3 t:na, Smör -13 L₪, Afrads ull -1 l₪ 14∆ Ko (årligen) -1 st, Nöt (2 år gammalt, årligen) -1 st., Wed -42 lass. Härtill kom afkastningen af Sjählö gård som t.ex. under året 1626 2/IX -1627 2/IX utgjorde: Råg -9 t:r, Korn -3 t:r, Hafra -3 t:r, Smör -4 L₪, Kalfvar -2 st., Lam -20 st., Killingar -3 st., Ull -1 L₪ 6 ∆, Hö -26 åmar, Halm -70 kerfvr. -1675 utgjorde landboräntan (utom Sjählö gårds afkastning): Penningar -29 Dal. 21 öre 6 39/80 p., Spanmål -52 t:r 5/32 c., Hafra -5 t:r 13 7/16 c.,Smör -13 L₪ 6 7/8 ∆, Kött -16 22/32 ∆ ,Stömming 4 L₪ 9 ½ ∆, Ull -1 L₪ 8 ∆, Nöt -6 st, Ko -1 st., Unga fåe eller lam -8 st., Hö -5 åmar, Wed -6 lass. .1750 (utom Sjählö gård): Penningar -43 Dal. 26 öres:mt., Spanmål -44 t:r2 ½ c.,Smör 1 L₪, Får 1 st., Ull -6 ∆. - 1800 (med Sjählö gård): Penningar -152 Rdr 43 sk. 8 rst. specie. Spanmål -43 t:r 20 25/32 c. -1850 (med Sjählö gård, men räntan frånde wiborgska lägenheterna icke inberäknad): Penningar -298 Rbl. 64 kop. silf.: Råg. -64 t:r 24 c., Korn -64 t:r 24 c. - Af denna ränta utgjorde Fogdeby: Råg -4 t:r 16 ½ c., Korn - 4 t:r 16 ½ c., Potatis -15 t:r, Kålrötter -15 t:r, Sötmjölk -312 kannor, Surmjölk - 700 kannor. - Vidare voro landbönderna skyldige att förrätta dagsverken vid hospitalet, men hvad dem "belangar, deroppå ingen wiss stadga kan wara, för den skull at the dagligen måtte wara om åhret i hospitalls arbeet, när så behöfves och hafva warit wahne, fåå maat och nttspissningh när the äre i hospitals arbeet". Då de upprepade gånger anföra klagomål öfver att många dagar åtgå till deras resor fram och åter, "särdeles när de komma att liggia för motwind och stora stormväder", så beviljade landshöfdingen genom bref af d. 13 Aug. 1725 att hospitals föreståndaren finge lega folk för dem, hwaremot de åtaga sig att en hvar årligen i 3 åhrs tijd betala 20 dal. k. mt. (Åbo och B:borgs läns verification bok för 1728 fol. 4896). Denna öfverenskommelse blef sedan flera gånger förnyad. -Genom ett af Pehr Brahe 1648 utfärdadt bref erhöllo de ock frihet från extra ordinarie räntors utgörande äfvensom från krigshjelpen och 1650 beviljades dem äfven frihet från skjutsfärds penningarnas utgörande, på den grund att de voronödsakade att årligen höstetid till Sjählö tyransportera "allt dett spannemåll och andra pertzeder, som fougderne på dheras anordningar lefwerera". (Åbo och B:borgs läns verificationsbok för 1678 fol. 2547 och 2548). -1759 föreslog landshöfdingen och biskopen att hospitalets hemman skulle försäljas till skatte enl. 1723 års skatteköps förordning och köpeskillingen skulle bilda en ständig fond, hvaraf intresset antingen genom utlåning eller förwandling till låne banco capital årligen kunde öka hospitalets inkomst, men detta förslag vann ej hospitalets deputationens bifall. (Hosp. ark. på Sjählö). -1779 anhålla Sjählö hospitals landbönder om besittningsrätt för sina arfvingar å de hemman de åbo. Genom bref af d. 10 December 1779 afslår Gustaf III denna deras ansökan och förständigar seraphimer ordens gillet att tillse, att hospitalernas fria disposition öfver sina hemman icke i någon måtto blifver inskränkt. (Från seraphim. gillet till kongl. sv. riksark. ank. kongl. bref 1773-1780 fol 335).
  16. Rabbe, F. J. Finlands Medicinal författningar Del. II pag.279. Helsingfors. 1836.
  17. Af dessa hade väl Räisä hemman tillhört Maria Magdalena hospital, men enl. ett meddelande från landshöfdinge ämbetet i Wiborg af. d. 27/X 1817 till Sjählö hospitals direktion omnämnes att Räisä hemman "blifvit framledne grefve Schuvalov till evärdelig tid doneradt," (Medicinalstyrelsens arkiv.) hvarföre föga troligt är att Sjählö haft någon inkomst af detsamma, ehuru så upptages i räkenskaperna för Sjählö hospital 1821 1/V - 1822 1/V. (Finl.statsark.) - Åhrliga arrendetutgjorde 1825 för Savolais och Rikkoila tillsammans 6 Rub. 12 kop. silf samt för Alasomes äng 58 Rub. 67, kop. silf.