Släktforskningspublikationer i fokus -seminarium

 

FK, huvudredaktör Magnus Bäckmark (Genealogiska Förening, Sverige): Släkt och Hävd – lärdomar, nuläge och framtidsutsikter

Sveriges motsvarighet till Genos, tidskriften Släkt och Hävd, började ges ut 1950, 20 år efter Genos. Utgivningen har tidvis balanserat på en skör tråd, bland annat låg den helt nere 2005–2008. I Sverige har det nya millenniet också medfört lansering av mer magasinaktiga publikationer med artiklar till stor del av reportagekaraktär. Såväl utgivningsuppehåll som andra publikationer har dock visar att behovet finns i Sverige för en tidskrift som innehåller genealogiska forskningsrön. 

Se presentationen här!

 

FD, forskare Veli Pekka Toropainen: Genos 90 år – erfarenheter om att skriva genelogiska artiklar

I föredraget begrundas skrivprocessen ur en aktiv släktartikelskribents perspektiv, bland annat hur man sammanställer en artikel för Genos och vilka faser den genomgår före publiceringen. Den högklassiga släktforskningen i Genos har bibehållit sin position i årtionden, men vad kräver det av skribenten?

Se presentationen här!

 

Margaretha Wildtgrube och Rita Neittamo (Helsingfors Släktforskare r.f.): Lokala släktforskningsföreningars  publikationsverksamhet, case Helsingfors Släktforskare r.f.

Föreningen Helsingfors Släktforskare r.f. inledde sin verksamhet 1973. Verksamhetsformerna är månadsmöten med föredrag, studiecirklar, -resor, besök och handledning i läsning av gamla handstilar. Föreningens tidning Släktforskaren, utkommer sedan 1975 med två nummer per år. Skriftserien Uppsatser, utges mera sporadiskt börjande med nr I 1977. Senast utkom Uppsatser nr XV 2016. Föreningen har en klubblokal med ett bibliotek, omfattande genealogisk litteratur, som är tillgänglig för medlemmarna. Helsingfors Släktforskare har knutit kontakt med ett antal andra släktforskarföreningar, både i Finland och i Sverige, med vilka släktforskartidningar utbytes och dessa är även tillgängliga i biblioteket.

Se presentationen här!

 

FD, forskare Julia Dahlberg: Släkten och historikern. Några tankar om identitet, sammanhang och mening över generationer

År 1889 lät professorn och senatorn Otto Donner (1835–1919) bygga sig ett nytt och ståtligt hem i Kronohagen i Helsingfors. Från sina fönster i familjens nya bostad invid Norra kajen 12 hade Otto Donner samma utsikt över fartygsmasterna i Helsingfors hamn som han i sin ungdom hade haft då han blickade ut från fönstren i släkten Donners gård i Gamlakarleby i Österbotten. I trappuppgången till det ståtliga stadspalatset i Helsingfors lät han därför mura han in en sten från det gamla hemmet i Österbotten. I sitt föredrag berättar Julia Dahlberg om hur minnena från Österbotten levde kvar i Otto Donners och hans ättlingars vardag, om den släktidentitet som Otto Donner bidrog till att skapa och om arbetet med att skriva släkten Donners historia.

Se presentationen här!

 

Häradsdomare Jouni Elomaa (Genealogiska Samfundet i Finland): Släktforskare, personuppgifter och dataskydd

Vad borde en släktforskare veta om både europeisk och nationell lagstiftning om behandling av personuppgifter samt dataskydd? Och hur skall de tolkas i praktiken? Vilka personuppgifter är känsliga och har också de avlidna rättigheter? Under föreläsningen kan du gärna ställa också dina egna frågor.

Se presentationen här!

Tiedekirja mainos 2016 (Tiedekirjan mainos 180px.png)