GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Arnkil och Arenkiel

Fru INGEBORG DYHR SYLVIN, Sandkulla

I. Släkten Arnkils tidigare led.

Den finländska släkten Arnkihl, Arnkil har utretts av OSMO DURCHMAN år 1925.[1] Dess ursprung i Ingå har påvisats av ALF BRENNER år 1934.[2] Två år senare utkom sockenhistoriken »Ingå Fagervik, Degerby» och i de här publicerade husbondelängderna har BRENNER lett ursprunget ännu ett sekel bakåt till Matts Hansson, omnämnd som bonde på Smeds i Ålkila by 1540-43.

Tabell I. hos DURCHMAN har till en del kompletterats av Brenner. Emellertid kunna ytterligare tillägg göras, varför det synes motiverat att här återge tabellen med alla tillägg samlade.

Anders Andersson Ahlkihl (son till Anders Classon, se BRENNER tab. 2), född i Ingå Ålkila by 24.2.1683. Uttogs till knekt 1703; omnämnd som korpral vid kapten Knorrings kompani 1711; avancerade från rustmästare till furir vid Helsinge kompani av Nylands infanteriregemente 29.12.1717, tjänstebostad Esbo, Gammelgård, Skråbber; förare vid Livkompaniet 21.6.1718, bostad Pernå, Fasarby, Pesurs; sergeant vid samma kompani 31.8.1719-26.8.1723. Deltog i Armfelts tåg till Norge 1719. Hans namn saknas i rullorna under perioden 1723-1727. Återinträdde i tjänst 23.5.1728 till sin tidigare befattning, bostad Lappträsk, Porlom, Hämäläinen. Avsked 2.3.1741. Död i Lappträsk 2.2.1741, begraven i kyrkan, då han nämnes »Sergeant Rusth. Anders Ahlkihl». Sergeanten synes alltid ha använt detta namn. Namnformen Arnkihl användes av änkan och samtliga barn först 10 år senare, enligt kommunionböckerna för perioden 1750-55. Varför så skedde är och förblir väl en olöst gåta. - Anders Ahlkihl gift i Ingå 23.4.1711 med Maria Eriksdotter Qvist, f. i Ingå, Ingarskila »D. Sept. 1694», d.v.s. 14.1.1694, död i Lappträsk, Porlom Seppälä 5.1.1761, begraven i kyrkan, såsom »Sergeant Arnkils hustru», dotter till bonden på Hinders Erik Persson och hustru Karin. Efter makens död vistades Maria Qvist tidvis hos sin äldsta dotter Anna i Pernå.

Barn:

Anders, f. i Ingå, Ingarskila 25.11.1711, därefter icke påträffad.

Anna (Anna-Stina), f. i Ingå, Lågnäs 26.2.1713, död i Pernå, Idlax gård, Knektas 10.4.1785. - Gift i Lappträsk 3.11.1737 med arrendatorn Gustav Idström, f. omkring 1710, död i Pernå, Baggnäs, Rosas 3.5.1760, »50 år». Paret hade 9 barn födda i Pernå mellan åren 1738-55.

Lovisa Maria, f. 11.2.1725, död i Lappträsk, Porlom, Hämäläinen 18.10.1773. - Gift i Lappträsk 9.6.1734 med landbonden på Hämäläinen Johan Simonsson, f. 1.2.1711. Han flyttade från Hämäläinen under perioden 1774-79, okänt vart. I Lappträsk föddes tolv barn mellan åren 1734-60, av vilka dottern Margareta Johansdotter, f. 24.5.1745, död i Pernå Malmgård 6.1.1786, använde namnet Arnkihl, då hon vigdes i Pernå 18.8.1764 med trädgårdsmästaren Johan Lindström, f. omkr. 1740.

Katharina, f. 1.2.1726, död i Lappträsk, Porlom. Seppälä 5.5.1781 i lungsot. - Gift i Lappträsk 29.1.1742 med länsmannen (1742) inspektorn (1750) Henrik Enquist, f. 12.3.1721. Han flyttade efter 4.6.1786 från Seppälä »till Tavastlandh». I äktenskapet föddes åtta barn mellan åren 1743-59, av vilka endast en dotter nådde vuxen ålder.

Maria Christina, f. 1728. Flyttar från hemmet 8.3.1745 till Heinola, Tuusjärvi, som husjungfru. Vistades i Stockholm 1748-50. Därefter husjungfru hos olika familjer: hos baronen, landshövdingen H. J. Wrede i Lovisa; på Holmgård i Tessjö, Strömfors; samt hos borgmästaren Jac. Forselles i Lovisa. Hon var skriven hos brodern Carl Gustaf i Karis 1759, flyttade med hans familj till Ingå 1762, men var åter hos borgmästaren Forselles i Lovisa 1768. Död i Lovisa 23.12.1784 av gulsot. - Gift i Iittis, Perheniemi 21.10.1784 med stockhusvaktmästaren Anders Plomqvist i hans andra äktenskap (gift 1:o 1757 med Christina Tillman, död i Lovisa 24.5.1783 »55 år 2 m 13 d»), född 1726, död i Lovisa 6.4.1788 »56 år».

Margareta, f. i Pernå 1729, Flyttar från Seppälä 5.5.1748 till Stockholm, återvände 22.5.1752. Död i Lovisa 27.8.1785. - Gift 1:o i Lappträsk 26.12.1754 med skepparen Hinrik Nyman, f. 3.12.1726. Paret var bosatt i Tenala, i Bromarf och i Pernå, därifrån det försvinner efter 6.5.1764 till okänd ort. Gift 2:o okänt var och när med skepparen Hans Forstén, f. omkr. 1739, död i Lovisa 19.1.1790 »51 år». Giftermålet har ingåtts före 16.4.1774, då makarna är antecknade i Lovisa kyrkobok.

Carl Gustaf, f. i Pernå Fasarby 8.2.1730. Se vidare Durchman a.a. Tab. 2. Hans självbiografiska anteckningar förvaras i Genealogiska Samfundets arkiv.

 

II. Vem var Fredrik Gotthard Arnkihl?

I sin uppsats om släkten Arnkil omnämner DURCHMAN häradsskrivaren Fredrik Gotthard Arnkihl och ryttmästaren Fredric Arnkiel, vilkas ursprung han inte känner till. Den förstnämndes öden i Uleåborg och Kronoby beskriver han ingående.

En episod som inträffade under bondeupploppet mot Simon Afleck må här ännu nämnas. Afleck hade år 1710 lämnat sina dyrbaraste ägodelar i Nurmes under övervakning av en grupp på tio man, bland dem häradsskrivaren Fredrik »Arnkijl». Vid böndernas hämndaktion mot den hatade Afleck fängslades Arnkihl och all hans egendom, hans böcker och uppbördspengar togs ifrån honom. Med knapp nöd lyckades han rädda sig, halvdöd av misshandel och helt naken.[3]

Arnkihls hustru Catharina känner DURCHMAN endast till förnamnet och hennes ursprung har inte varit föremål för hans undersökning.

Denna Catharina kom vid forskningar i ett annat sammanhang att stå i blickpunkten för mitt intresse. Vid skingrandet av dunklet kring henne[4] blev jag även intresserad av maken, och gjorde ansträngningar att få fram fakta om hans härkomst.

Först studerade jag mantalslängderna i Uleåborg. Det visade sig att Arnkihl på något sätt var lierad med befallningsmannen Jacob Frosterus hustru, i vars hushåll han förekommer under olika benämningar. År 1701, medan Frosterus ännu levde, går han under benämningen »St.» vilket (med orätt) har tolkats som »styvson». Mantalsskrivaren har inte bemödat sig om att reda ut det exakta förhållandet. År 1705 var Jacob Frosterus avliden, och hushållet bestod av tre personer: »Befalln.m. Frosterii änka, syster Helena, swåger Arnkijhl». Följande år är ordet »swåg». genom påskrivning ändrat till »Monsr.» År 1707 hade även Frosterus' hustru dött, men kvar bodde dessa två: »Sahl. befalln. mans enkan Frosterus syster Lena, S:r Fredrik Arnkihl». Oberoende om detta epitet är en förkortning av »Monsr» eller »swåger» tyckes Arnkihl stå i något slags släktskapsförhållande till de båda systrarna, som enligt Bergholms »Sukukirja» hette Swahn och var döttrar till en viss stabskapten (»alikapteeni») från Stockholm.

Stockholms stadsarkiv kontaktades. Det visade sig då att »stabskaptenen» var identisk med stadslöjtnanten Erich Joensson Swan, död i Stockholm 16.2.1721. I bouppteckningen efter honom är nämligen som närmaste arvingar antecknade förutom änkan även avlidna dotterns i första giftet, Märta Christina Swan, barn Helena Frosterus, »gifft med adjutanten vid generalmajor Majdells reg. Gustaf Wormps» och Catharina Frosterus »ogifft berättades wara utj Österbotten»[5]

Erich Swan var gift 1:o med Helena Joensdotter, död 1690; 2:o med Catharina Arenkihl, död 1710, 3:o med Anna Maria Dahm, som överlevde mannen. I bouppteckningarna efter Erich Swan och hans två första hustrur kommer en del genealogiska uppgifter fram, viktiga i detta sammanhang. I det första äktenskapet fanns fem barn, av vilka Märta Christina var äldst och född omkring 1675.[6] Ur bouppteckningen efter den andra hustrun, Catharina Arenkiel, framgår att detta äktenskap var barnlöst, men två systrar till henne omnämnas: Sofia änka efter en löjtnant Ekelund »och i Skåne vistandes», samt Margareta, boende i Kungälv.[8]

Eftersom Fredrik Arnkihl var bosatt i Uleåborg hos Märta Christina Swan-Frosterus, och efter hennes död hos systern Helena, och då dessa systrars styvmor hette Arenkiel kan man väl ta för givet, att denne Fredrik tillhör samma släkt som styvmodern. Fredrik Arnkihl var född ca 1671, varför en i Genos uttalad förmodan[7] att han skulle varit styvson till Jacob Frosterus, d.v.s. son till Märtha Chr. Swan i ett eventuellt tidigare äktenskap, kan avvisas, då Märta Chr. var född ca 1675.

Men på vilket sätt kommer han in i styvmoderns släkt? Han är inte nämnd i bouppteckningen efter Catharina Arenkihl. För att möjligen hitta en ledtråd genomgick jag olika genealogiska arbeten. Snart fann jag ett gott tips i Lunds stifts herdaminne: en ingående biografi över kyrkoherden Michael Arenchil, vars hemort ansågs vara Kungälv.[9]

Genom Landsarkivet i Göteborg fick jag veta, att kyrkobokföringen för Kungälv tyvärr saknas för den aktuella tiden. Men ett viktigt dokument, en bevarad bouppteckning,[10] gjorde det möjligt för mig att få fram konturerna av den sökta familjen. I bouppteckningen är icke släktnamnet använt, men i ett senare dokument,[11] där äldsta sonen efter moderns död gör reda för några ekonomiska detaljer, undertecknar han skrivelsen med namnet Arnchil.

Detta är vad jag kunde sammanställa om familjen:

 

Tab. 1.

I. Fredrich Christophersen (Arenkiel, Arnchiel). Borgmästare i Kungälv. Ägde där »den store Röde Gaard». Bouppteckning efter honom 15.2.1667. - Gift med Elisabeth, levde änka i Kungälv 26.2.1674.

II. Barn: (enl. bou. 15.2.1667):

Christopher Arnchil. Ärvde efter fadern en andel i »den Rööda Gården» vilken andel var värderad till 74 Daler Silvermynt, enligt en förskrivning av hans moder, daterad Kungälv 26.2.1674.[11] Vid moderns död hade han ännu innestående att fordra av arvedelen 22 Dr Smt, vilken summa han i en odaterad handling ber Borgmästare och Råd vara honom behjälplig att få ur det gäldbundna boet. Kallas artilleriskrivare på Bohus slott, då han 18.5.1668 i en till Krigskollegium ställd skrivelse anhåller om en befattning som byggningsskrivare.[12] Senare öden okända.

Måns, levde 15.2.1667.

Michael Arenchil, kyrkoherde, begr. 11.10.1698. Tab. 2.

Otte, levde 15.2.1667.

Anne, var död 15.2.1667.

Mette, var död 15.2.1667.

Kerstin, levde 15.2.1667.

Sophia, levde änka i Skåne 21.3.1712. - Gift med löjtnanten Ekelund, eventuellt den löjtnant Håkan Ekelund vid Åbo o. Björneborgs kav.reg. som stupade vid Hummelhoff 18.7.1702.[13]

Margareta, var bosatt i Kungälv 21.3.1712.

Catharina, död i Stockholm under peståret 1710, gravöppning i Klara kyrkogård 13.11.1710. Bou. 31.3.1712. - Gift med stadslöjtnanten i Stockholm Erik Joensson Swan i hans andra gifte (gift 1:o med Helena Joensdotter, död 1690 före 21.5. 3:o med Anna Maria Dahm, levde änka 1.3.1721) död i Stockholm, Klara församling 16.2.1721.

 

Tab. 2.

II. Michael Arenchil (son till Fredrich Christophersen, tab. 1). Känd som informator för kanslipresidenten Bengt Oxenstiernas barn; samtidigt hovpredikant hos Oxenstierna, och åtföljde denne på beskickningsresa till Wien 1674; magister vid Altdorfs universitet i närheten av Nürnberg 4.9.1674, kyrkoherde i Kjellstorp och lilla Boddinge församl., Wemmenhögs härad, Lunds stift. Begraven i Källstorp 11.10.1698. - Gift med Ingrid Erlandsdotter, begr. i Källstorp 11.10.1699, dotter till borgmästaren i Vadstena Erland Svensson och syster till Sven Erlandsson »Banketröja», adlad Ehrenflycht.

III. Barn (äro kända):

Fredrik Arenkil, student 10.4.1686, disp. 23.5.1696; sedermera militär vid artilleriet, sekundlöjtnant vid Vestmanlands regemente 30.1.1701, sekundryttmästare vid Södra skånska kav.reg. chef för Halleruds kompani 21.12.1705, kaptenlöjtnant därst. 2.11.1706, ryttmästare därst. juni 1708, kompanichefsboställe i Sallerups socken. Vistades 14.6.1705 vid högkvarteret i Rawitz, medföljde Karl XII till Turkiet och råkade efter avresan från Bender i rysk fångenskap vid Czernowitz 24.9.1709, rymde och kom hem jan. 1710. Major efter slaget vid Hälsingborg. Död 1710.

Beata Arenchil, fadder i Källstorp 30.11.1690, levde änka 1735. - Gift i Källstorp 3.2.1698 med kyrkoherden i Sallerup Erik Golén, f. i Ångermanland 1656, död 1734.

Ingrid, dpt. i Källstorp 7.11.1681.

 

Ovanstående Fredrik A. är identisk med den i Durchmans ingress nämnda ryttmästare, vars ursprung nu blev klarlagt. Men den sökte Fredrik Gotthards ursprung är alltjämt ouppklarat. Kanske kunde något fås fram ur Kungälvs domböcker; de renoverade förvaras i Göta hovrätts arkiv i Jönköping med början från 1666, men saknar register för den aktuella tiden.[14] Det synes troligt att han är son till någon av de tre bröderna i tab. 1 - märk att Christoffer använder den kortare namnformen Arnchil - och således brorson till systrarna Swans styvmoder Catharina.

Fredrik Gotthard Arnkihl var gift med Catharina Fellenius,[14] född sannolikt i Umeå 14.6.1692,[15] död i Terjärv 30.10.1770, dotter till borgaren i Umeå Jacob Fellenius och Elisabeth Grubb.

Fru Ulla Ahonius, född Arnkil, har stått i korrespondens med fröken Annamarie Ahrenkiel, tillhörande en dansk släkt, och som berättat om sin släkt och dess ursprung. Den äldsta med säkerhet kända namnbäraren är en viss Christopherus Ahrenkil på Tolstede vid Aabenraa i Södra Jylland, Hjordkaer församling, född 1535, död 9.4.1616. Han var gift tvenne gånger, första gången före 1574 med Kristine Orloff, död 1595, andra gången 1596 med Ann N.N. född 1565 död 1645. I dessa äktenskap föddes sammanlagt elva barn, bland dem sonen Friedrich född 1603, om vars levnadsöden uppgifter saknas. Det vore frestande att tro att denne Friedrich Christophersen är identisk med borgmästaren i Kungälv med samma namn. En gren av den danska släkten skulle - vid Bohusläns övergång till Sverige - ha blivit svensk, och om hypotesen att kronobefallningsmannen Fredrik Gotthard Arnkihl tillhörde denna svenska gren kan bekräftas, skulle denna ursprungligen danska släkt ha ättlingar i Finland genom hans enda dotter Brita Catarina, född 16.10.1712 död i Kronoby 13.7.1767, gift i Kronoby 1736 med befallningsmannen Laurentius (Lorentz) Johan Brunell, född i Wasa 8.9.1707, död i Kronoby 4.3.1764.[16]

 

[1] GSÅ IX S. 58-68.

[2] Genos 1934 s. 13-16.

[3] K. A. CASTRÉN, Kertoelmia Kajaanin läänin vaiheista 1650-1750, Helsinki 1867 s. 49, 52, 61.

[4] INGEBORG DYHR SYLVIN, »Vem var Barbro» i Släkt och Hävd, organ för släktforskarna i Terjärv (Hektograferad tidskrift) nr 8 (1964) s. 2-4.

[5] Meddelande av Stockholms stadsarkiv: Bou 1.3.1721, Erich Swan.

[6] Meddelande av Stockholms stadsarkiv: Bou 1695-I: 1-284.

[7] Genos 1934 s. 125.

[8] Meddelande av Stockholms stadsarkiv, Bou 21.3.1712 Catharina Arenkihl.

[9] GUNNAR CARLQUIST, Lunds Stifts Herdaminne, Serie II, Biografier, Lund 1951, s. 361-372.

[10] Meddelande av LA Göteborg: Kungälvs bou 1652-1704, s. 107-148.

[11] Meddelande av LA Göteborg: Kungälvs stadsarkiv F: I: 1, odaterad handling.

[12] Meddelande av överste Börje Furtenbach 8.2.1965 till fru Ulla Ahonius f. Arnkil, Helsingfors.

[13] A. LEWENHAUPT, Karl XII:s officerare I, Stocholm 1920.

[14] Meddelande av Göta Hovrätt, Jönköping 21.4.1966.

[15] Doplängden börjar 1725, husförhörslängderna 1737. Brodern Anders Fellenius var enl. Luleå stads död och begravningsbok 1745 »född i Ume stad then 23 Martii Anno 1693....»

[16] Meddelande av Gösta Näse, Helsingfors.

 
Genos 38(1967), s. 23-29

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1967 års register | Årgångsregister